6 september 2012
ECB

ECB köper nya statspapper

ECB fattade idag det beslut som många väntat på – att öppna upp för nya stödköp av krisande länders statspapper. Och ordförande Draghi försäkrade på nytt att euron är oåterkallelig.

- Genom stödköpen kan vi hantera de allvarliga störningarna på obligationsmarknaden som som härstammar från ogrundad oro, sa Draghi nyss på presskonferensen i Frankfurt.

Ända sedan Mario Draghi i somras sa att ECB skulle göra allt för att bevara euron så har många väntat på nya stödköp av spanska och italienska statspapper för att få ner de farligt höga räntorna som länderna brottas med. Många hade hoppats på ett sådant besked tidigare men idag kom det tillslut, ECB öppnar upp för ett nytt uppköpsprogram där man ska kunna köpa papper med kortare löptid, på 1-3 år. Köpen ska ske på andrahandsmarknaden då ECB inte får handla obligationer direkt från regeringar. De kommer också följa med särskilda villkor och öppenheten i det nya programmet kommer vara större så att utomstående för större insyn i vad ECB köper på sig.

ECBs stödköpsstrategi får stöd från flera håll, bland annat från IMF och OECD där man liknar den europeiska centralbanken vid en bazooka. ”Det är ECB som har musklerna och kapaciteten att verkligen imponera på marknaden”, sa en av OECDs ekonomer i dagarna.

Beslutet var dock inte enhälligt, en ledamot röstade emot. Vem det var ville inte Draghi avslöja men Tyskland är inte någon särskild vild gissning. Den tyske ECB-ledamoten och chefen för tyska Bundesbank, Jens Weidmann, har tidigare öppet kritiserat nya stödköp. Weidmann tror det kan bli en beroendeframkallande drog för de krisande länderna som då bara vill ha mer och mer stöd vilket kan hota nödvändiga reformer i de länderna resonerar han.

Samtidigt innebär det att ECB köper på sig mer risk, särskilt som banken i det nya programmet inte kommer vara en prioriterad fordringsägare. Om länderna, vilkas statspapper man kommer köpa, inte kommer kunna betala tillbaka och man tvingas skriva av skulder, som i fallet med Grekland, så riskerar ECB en stor ekonomisk smäll.

Inom ECBs mandat

ECBs främsta uppgift är att hålla priserna stabila. Man har inte till uppgift att ge enskilda länder stöd genom att sätta på sedelpressen. Att ECB börjar röra sig i utkanterna av sitt mandat, vilket kritiker menat, tillbakavisar Draghi.

- Vi är strikt inom vårt mandat och vi agerar oberoende, försäkrade han på presskonferensen och sa också att villkor kommer att ställas på krisländer man ger stöd till. Det är något som Spanien tidigare ställt sig avvaktande till. Premiärminister Rajoy är orolig över att det ska ses som ett fullskaligt EU-stöd vilket kan sänka landets finansiella förtroende ytterligare. Men bollen ligger nu på den spanska planhalvan.

- Vi tar nu fram en väg. Nu ligger frågan i händerna på (den spanska) regeringen, sa Draghi.

27 juli 2015
Aten

Förhandlingar om nödlån har börjat i Aten

Den grekiska regeringen och långivarna har börjat förhandla om nödlån i Aten. Men samtalen kan dra ut på tiden vilket gör att experter redan nu pratar om nytt brygglån för att täcka landets akuta behov. Pengar som delvis ska komma från Sverige.

- Arbetet har börjat. Institutionerna pratar med de grekiska myndigheterna, sa Mina Andreeva, en av EU-Kommissionens talespersoner idag.

Tidigare hade det kommit uppgifter om att förhandlingarna i Aten skulle försenats och att experterna från den så kallade trojkan (EU-Kommissionen, ECB och IMF) inte skulle få tillgång till de grekiska ministerierna. Samtidigt sades att det skulle dröja innan chefsförhandlarna anlände till förhandlingsbordet. Även dessa ska ha börjat förhandla enligt Kommissionen.

Utgångsläget i samtalen är de reformer som den grekiska regeringen har presenterat och som varit en förutsättning för att man ens ska kunna inleda förhandlingar. Flera av dessa reformer har godkänts i det grekiska parlamentet efter mycket ståhej och protester inom det styrande Syrizapartiet och folkligt missnöje. Åtgärderna omfattar bland annat privatiseringar, momshöjningar, höjd gräns för förtidspension, arbetsmarknadsreformer och ny bankkrislagstiftning.

Dessa reformer har räckt för att inleda förhandlingar. Men de kommer inte räcka för att få loss nytt nödlån.

Krävs tuffare reformer

Enligt Kommissionen har Grekland hittills levererat reformåtgärder ”i tid och på ett tillfredsställande sätt”. Men på dagens presskonferens sa man också att man förväntar sig ytterligare åtgärder för att parterna ska kunna enas snabbt och därefter kunna betala ut nytt nödlån.

Landets regering siktar på att få tillgång till nya pengar till den 20 augusti då man ska betala av på lån som förfaller till betalning till ECB på cirka tre miljarder euro. Medel som Grekland saknar för tillfället.

Flera nationella parlament måste godkänna ett tredje nödlån till Grekland vilket kan ta flera dagar. Det betyder i praktiken att parterna måste komma överens de kommande tre veckorna för att regeringen ska kunna betala sina skulder i tid.

IMF:s medverkan avgörande

Förhandlingarna riskerar dock att dra ut på tiden. De andra euroländerna kräver att IMF är med i det tredje nödpaketet, som det har varit i de tidigare. IMF anses ge viss tyngd och spelar roll politiskt i egenskap av en utomstående icke-europeisk aktör. Grekland har också formellt ansökt om nytt IMF-lån.

Men enligt bedömare kommer det ta längre tid att fatta beslut om ett sådant lån. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tror att det kan ske först till höst. Det kan innebära att beslutet om stöd från EU:s nödfond ESM skjuts på framtiden då euroländerna kräver IMF-medverkan samtidigt som det kan bli svårt att driva igenom ett nytt nödlån utan IMF i euroländernas parlament, inte minst den tyska förbundsdagen.

Nytt brygglån till Grekland

Skulle man inte fatta beslut om nytt stöd i tid så att Grekland kan betala sina skulder kan det bli aktuellt med ett nytt tillfälligt brygglån från en annan av EU:s nödfonder, EFSM. Tidigare har landet fått sju miljarder euro därifrån för att klara de mest akuta betalningarna. Redan nu, precis då förhandlingarna inletts, pratar experter om nytt brygglån på fem miljarder euro.

- Det kan dröja längre än vad vi egentligen vill att få ut de nya nödpengarna och då kan man behöva be de andra EU-länderna att ställa upp med nya pengar, säger Robert Bergqvist och påpekar att dessa då också skulle komma från Sverige som är en av EFSM:s finansiärer.

Fler inlägg om: , , ,
22 juli 2015
86 miljarder

Grekland på väg mot nytt nödlån

Efter veckor av intensiva samtal har Grekland och långivarna tagit steg mot nytt nödlån som ska täcka lånebetalningar för de kommande åren. Men även om man snart får tillgång till nya nödpengar är krisen långt ifrån över.

Efter många turer och maratonmöten i Bryssel blev det förra veckan klart att Grekland och dess långivare (EU-Kommissionen, ECB och IMF) troligtvis skulle kunna börja förhandla om nytt nödlån på 86 miljarder euro. Förutsättning var att det grekiska parlament snabbt klubbade igenom ekonomiska reformer.

Enbart löften om besparingar duger inte för att få loss nya pengar. Skeptiker har pekat på Greklands tidigare oförmåga att leverera utlovade reformer och efter folkomröstningen där regeringen uppmanade folket att rösta mot de reformer som EU föreslog är förtroendet för regeringen och premiärminister Alexis Tsipras rekordlågt i Bryssel.

Reformer godkända med oppositionsstöd

Förra veckan godkände dock parlamentet flera av de reformer som EU krävt för att inleda nya förhandlingar. Motståndet var stort inom det styrande Syrizapartiet men Tsipras fick stöd från de mer reformvänliga oppositionspartierna. Åtgärderna som klubbades igenom rörde bland annat försämrade pensionsförmåner och höjd moms – tuffare krav än de som tidigare låg på förhandlingsbordet och betydligt hårdare än vad en majoritet av grekerna sa nej till i folkomröstningen.

Ikväll väntas parlamentet godkänna ytterligare åtgärder. Dels förenklingar av civilrätten och dels att införa EU:s bankkrislagstiftning som innebär att aktieägare och långivare tar en större smäll om grekiska banker skulle gå omkull.

Nytt nödlån till mitten av augusti

Ett godkännande i Greklands parlament av dessa två reformer och förhandlingar om nytt nödlån kan börja på allvar. Samtal på lägre nivå ska redan ha startat för att göra upp om hur man ska gå tillväga i diskussionerna.

Därmed ser det ut som att den mest akuta krisen i Grekland är på väg att lägga sig. Regeringen siktar på att få tillgång till nytt nödlån innan den 20 augusti då man ska betala en skuld till ECB på tre miljarder euro. Med hjälp av europeiskt tillfälligt brygglån har man betalat den förfallna skulden till IMF liksom skulden till ECB som förföll i dagarna. Standard & Poor’s har nyligen höjt landets kreditbetyg något och man bedömde då att risken för en Grexit, det vill säga att Grekland lämnar euron, var under 50 procent.

Men även om den värsta stormen lagt sig så finns det fortsatt risk för nya kastvindar.

Minskad tillväxt

Ekonomin är i betydligt sämre skick nu än för bara ett halvår sedan. I spåren av de utdragna förhandlingarna tvingades regeringen stänga bankerna och införa uttagsbegränsningar och kapitalkontroller för att hindra att kapital flödade ut ur landet.

Bankerna har visserligen öppnat igen men uttagsbegränsningar och kapitalkontroller är alltjämt kvar. Grekiska företag har varnat för att de riskerar konkurs inom kort om de inte kan börja göra transaktioner till utlandet.

EU Observer skriver att upp till 60 000 grekiska bolag också funderar på att flytta till Bulgarien, dels på grund av svårigheter att betala leverantörer men också på grund av den föreslagna höjningen av bolagsskatten till 29 procent.

Det, liksom nya åtstramningar riskerar att slå ytterligare mot tillväxten.

Samtidigt råder stor politisk osäkerhet. Tsipras har lyckats driva igenom reformer nyligen tack vare stöd från oppositionen. Missnöjet bland folket är stort liksom i de egna leden. Premiärministern har redan tvingats göra sig av med flera reformmotståndare i det egna partiet. Risken för nyval är överhängande vilket skulle kunna skjuta de reformer som långivarna ser som absolut nödvändiga på framtiden.

Fortsatt svåra förhandlingar

Avbrott i reformarbetet skulle i sin tur kunna försena utbetalningar av nytt nödlån med ökad oro som följd. Nödlånet på 86 miljarder euro, som man hoppas komma överens om, ska portioneras ut löpande. Och för varje delutbetalning kommer långivarna kräva implementering av reformer.

Det öppnar för svåra förhandlingar, särskilt med tanke på att Grekland tidigare haft svårt att leva upp till de åtaganden man kommit överens om med långivarna. Det var oenighet kring reformer som gjorde att landets andra nödprogram löpte ut i juni utan att regeringen fick loss den sista delen av nödlånet. Det gjorde i sin tur att Grekland som första västland missade en återbetalning till IMF.

Nytt nödlån är alltså ingen automatisk lösning på landets problem. Krisen i Grekland är inte över.

Fler inlägg om: , , , ,
26 juni 2015
EU

Sista chansen för Grekland?

Trots intensiva möten i en sällan skådad takt har den grekiska regeringen och långivarna inte lyckats komma överens om reformer och nödlån. Eurogruppen ska träffas imorgon lördag. Ingen uppgörelse där och Grekland får troligtvis ställa in betalningarna. Samtidigt visar det senaste toppmötet i Bryssel att andra spänningar, förutom Greklandsfrågan, byggs upp inom EU.

Den senaste veckan har krismötena om Grekland avlöst varandra. Sedan i torsdags förra veckan har euroländernas finansministrar träffats fyra gånger. EU:s stats – och regeringschefer har samlats två gånger och diskuterat Greklandskrisen på allra högsta politiska nivå, senaste igår natt. Premiärminister Alexis Tsipras har också haft enskilda möten med högsta ledningen för långivarna – EU-Kommissionen, ECB och IMF. Ändå har man inte lyckats komma överens.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, är det alltjämt stora skillnader i båda sidornas bud. Och fortfarande är det pensioner och skatter som man är oense om. Långivarna vill bland annat att grekerna sänker förmånerna i landets kostsamma pensionssystem något som premiärminister Alexis Tsipras konsekvent vägrat.

Diskussionerna har försvårats av att grekiska bud kommit in sent precis innan möten ska börja vilket gjort det svårt för ministrarna att hålla ordentliga diskusisoner. Inför eurogruppen i måndags skickade Grekland in ett förslag med reformer sent på söndagen. Sen kom ett nytt, reviderat reformförslag måndag förmiddag. När finansministrarna träffades måndag eftermiddag var det flera som inte hade sett det nya förslaget som skulle diskuteras.

Nya samtal lördag

Eurogruppen ska sammanträda ännu en gång imorgon, lördag. Det kommer vara sista chansen att nå en uppgörelse innan det grekiska nödprogrammet löper ut 30 juni. Kommer man inte överens där och då får inte Grekland den sista frysta utbetalningen av nödlån på 7,2 miljarder euro vilket i sin tur gör att regeringen får ställa in betalningarna till IMF på 1,5 miljarder.

Och även om man skulle komma överens kommer Grekland sannolikt inte få pengar i tid för att betala av på IMF-lånen. Beslutet och reformerna måste godkännas i flera nationella parlament, bland andra det grekiska och tyska vilket tar flera dagar. Det har dock spekulerat i alternativa lösningar för att kortsiktigt undvika grekisk betalningsinställelse i det fall man tillslut lyckas enas imorgon. Pengar skulle kunna tas från EU:s nödfond EFSF för att betala av IMF eller så skulle man kunna använda vinster ur ECB:s program för obligationsköp.

Ingen långsiktigt lösning

Samtidigt finns det farhågor kring att en uppgörelse endast kommer vara kortsiktig. Ekonomer har pekat på att de grekiska reformförslagen i mångt och mycket handlar om skattehöjningar vilket kan slå mot företagande samtidigt som man sitter kvar med en stor och dyr offentligt sektor. Det kan slå mot tillväxten och göra att de kalkyler som man grundar nödlån och utbetalning på inte kommer att hålla. Därmed riskerar man att få sitta i nya krismöten om några månader.

Spänningarna växer inom EU

När EU:s stats- och regeringschefer träffades igår diskuterades förutom Greklandskrisen även migration och britternas krav på EU-reformer. Det är andra känsliga områden som visar på att spänningarna inom EU-apparaten växer.

EU-Kommissionen hade inför mötet föreslagit att alla EU-länder skulle ta emot ett visst antal kvotflyktingar baserat på ländernas ekonomiska styrka. Detta för att avlasta länderna i Sydeuropa som tampas med att ta emot alla flyktingar som korsar Medelhavet i hundratusental.

Visserligen enades man om att fördela 40 000 flyktingar kollektivt men man kunde inte fatta beslut om hur många enskilda länder faktiskt skulle ta hand om. Dessutom vägrade Ungern vara med. Det visar på splittring inom EU och att man inte lever upp till talen om EU-solidaritet som man så ofta pratar om.

För Storbritannien var mötet ett tillfälle att ta upp de reformer som premiärminister David Cameron vill att EU genomför för att blidka de EU-skeptiska britterna. Cameron har lovat medborgarna en folkomröstning om EU-medlemskap senast 2017. Innan dess vill han omförhandla Storbritanniens villkor inom unionen, bland minska sociala förmåner för andra EU-medborgare.

Camerons ambitioner går i mångt och mycket stick i stäv med den ekonomiska framtidsvision som nyligen presenterades av ”EU:s fem presidenter”, det vill säga Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Rådets ordförande Donald Tusk, ECB-chefen Mario Draghi, eurogruppsledaren Jeroen Dijsselbloem och parlamentets talman, Martin Schulz. Visionen handlar om hur man ska stärka eurosamarbetet med ökad integration och mer makt till Bryssel i syfte att undvika nya Greklandskriser i framtiden.

Donald Tusk sa på toppmötet att man kommer lyssna på britterna men inte kompromissa om europeiska värden. Det kommer bli en mycket svår balansgång.

18 juni 2015
EU

Långivarna är från Mars – Varoufakis från Venus

Ännu ett akut eurogruppsmöte där krisen i Grekland varit den viktigaste punkten har slutat utan några större framsteg. Men det som oroar mest är inte att parterna är oense om reformer och nödlån. Det som verkligen oroar är den totalt skilda verklighetsuppfattning som råder mellan långivarna och den kontroversiella grekiske finansministern.

Enligt relationsrådgivaren John Grays bok ”Män är från Mars, kvinnor från Venus” beror de flesta relationsproblem på fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor. Kanske finns det en avgörande skillnad i politisk fysiologi mellan den grekiska regeringen och landets internationella långivare: EU-Kommissionen, ECB och IMF. Det skulle kunna förklara ett och annat. Det skulle kunna förklara vad som precis inträffat ikväll.

Såväl eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem, som EU-Kommissionen och IMF, sa efter kvällen eurogruppsmöte att de hade gett grekerna ett balanserat bud när det gäller krav på reformer som grekerna måste driva igenom i utbyte mot utbetalning av fryst nödlån. Budet gavs för flera veckor sedan. Sedan dess har de väntat på ett seriöst motbud. Det har inte kommit.

”Det kom inte heller idag”, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici på presskonferensen i Luxemburg.

Den franske kommissionären uppmanade grekerna att komma till förhandlingsbordet med seriösa reformer. IMF-chefen Christine Lagarde gick längre i sin kritik.

”Nyckeln är att återupprätta en dialog med vuxna människor”, sa Christine Lagarde.

Greklands finansminister Yanis Varoufakis sa dock att han visst hade presenterat ett seriöst förslag på mötet. Inte nog med det. Det var ett förslag som skulle lösa den ekonomiska krisen i ett enda effektivt slag.

”Hade mitt förslag godkänts skulle vår ekonomi lyfta och krisen skulle vara över”, sa Varoufakis.

Skillnaderna mellan den grekiska regeringens ståndpunkt och långivarna som hittills hållit landet ekonomiskt flytande är alltså stora. Inte bara när det gäller krav på reformer utan också när det gäller beskrivningen av den verklighet som parterna själva uppfattar. Den senare skillnaden är kanske den mest allvarliga.

Ska parterna lyckas komma överens behöver deras separata verkligheter mötas någonstans. Kanske kan de närma sig varandra i Bryssel på måndag kväll. Då har Rådets ordförande kallat till extra toppmöte mellan Greklands premiärminister Alexis Tsipras och de andra stats- och regeringscheferna i euroområdet.

Fler inlägg om: , , ,
5 juni 2015
betalning

Grekland skjuter upp betalning

Krisdrabbade Grekland skjuter upp amortering av nödlån till slutet av månaden. Det kan ses som ett steg mot att ställa in betalningarna, konkurs och EMU-utträde. Men i nuläget innebär det mer tid för att nå en uppgörelse vilket kan vara på gång efter intensiva förhandlingar de senaste dagarna.

Idag (fredag) skulle Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF. Landet valde dock att skjuta upp betalningen och baka ihop den med andra kommande amorteringar i slutet av månaden då också landets nödlånsprogram löper ut. Något liknande har bara skett en gång tidigare med IMF-lån, när Zambia på 80-talet bad om liknande uppskov.

Skeptiker beskriver det som ett steg mot betalningsinställelse vilket i förlängningen kan leda till statsbankrutt och att det krisdrabbade landet till slut lämnar eurosamarbetet. Men att Grekland skjuter upp betalningen är inte detsamma som att landet ställer in den och allt har skett enligt IMF:s regelbok. Det behöver inte heller betyda att Grekland är helt barskrapat då det kan vara en del i det politiska spelet och ett sätt för de grekiska förhandlarna att sätta press på långivarna.

Köper tid

Genom att skjuta på amorteringen får den grekiska ledningen och långivarna lite mer tid för att komma överens. Samtidigt får premiärminister Alexis Tsipras mer utrymme att blidka kritikerna i det egna partiet som tycker att han ger efter för mycket. Han ska prata i landets parlament idag.

Det har skett intensiva förhandlingar tidigare i veckan på allra högsta politiska nivå. I måndags presterade Tsipras vad han kallade ett realistiskt förlag på reformer. På kvällen träffades i sin tur Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande, IMF-chefen Christine Lagarde, ECB-chefen Mario Draghi och EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker för att snacka ihop sig och sätta samman ett motbud till grekerna.

På onsdagen träffades sen Juncker och Tsipras liksom eurogruppens hårdnackade ledare, Jeroen Dijsselbloem, i Bryssel.

De båda sidornas förslag skiljer sig dock fortfarande och trots alla samtal lyckades man inte komma överens vilket fick Grekland att begära uppskjutningen av IMF-amorteringen.

Det är ett misslyckande från EU:s sida där man hade hoppats på en uppgörelse innan G7-mötet som börjar i helgen. Där lär EU än en gång få kritik för att man inte lyckats komma överens med Grekland vilket kan få åverkan inte bara EU:s ekonomi utan hela världsekonomin.

Tal om hopp

Tsipras står alltjämt fast vid sin ovilja att skära i grekernas pensioner. Samtidigt har parterna olika åsikter vad gäller momsreformer och i viss mån mål för budgetöverskott. Det sistnämnda ses dock som ett mindre hinder att överbrygga.

Tongångarna efter veckans möten tyder dock på att parterna har närmat sig varandra och en uppgörelse kan komma inom kort. Den kontroversiella grekiska finansministern, Yanis Varoufakis, hoppas också på försoning. Igår refererade han till talet om hopp som USA:s utrikesminister, James Byrnes, gav i Stuttgart efter andra världskrigets slut. Grekland behöver något liknande menar Varoufakis som uppmanade Angela Merkel att komma till hans hemland med ett hoppfullt budskap i bagaget.

Än så länge har inte Angela Merkel besvarat inbjudan.

 

Fler inlägg om: , , ,