ad
14 oktober 2011
ECB

ECBs stöd olagligt men rätt?

Häromdagen lyssnade jag på Markus C. Kerber här i Bryssel. Han är professor i EU-lagstiftning och det var han som låg bakom det tyska motståndet mot stödet till krisande euroländer då han drev frågan i tysk domstol. Efter att ha förlorat på hemmaplan så gick han vidare och för några veckor sedan anmälde han den Europeiska Centralbankens (ECB) avgående ordförande, Jean-Claude Trichet, till EU-domstolen (heter så sedan Lissabonfördraget) i Luxemburg.

Enligt Kerber är det ett solklart rättsfall. ECB har gett stöd i form av lån till krisande euroländer som Grekland och har stödköpt statspapper för flera miljarder euro. Det är helt klart en förvridning av konkurrensen mellan banker och mellan länder och därmed ett brott mot EUs konkurrensregler menar Kerber.

- Det hindrar konkurrensen när vissa banker får bättre villkor än andra. Det är ett tydligt brott mot en av EUs mest fundamentala principer, sa han på presskonferensen.

Kerber ifrågasatte också brevet som Trichet har skickat till Silvio Berlosconi för några veckor sedan där han ger den italienska premiärministern några tips och råd i hur han kan hantera eurokrisen. Därmed har Trichet och ECB gått utanför sin roll och sin befogenhet som oberoende centralbank med ansvar för penningpolitiken och börjat blanda sig i enskilda länders finanspolitik.

ECB vägrar som vanligt att kommentera och vad Trichet kan säga till sitt försvar är därför ganska oklart. I sitt sista möte med det ekonomiska och monetära utskottet i Europaparlamentet fick han dock frågan om brevet till Berlosconi. Själv tyckte han inte alls att det var en stor sak.

- Vi för hela tiden diskussioner med medlemsländerna och skickar ofta brev, sa han i utskottet.

Oavsett om ECB har överträtt sin roll juridiskt så är det tveksamt om domstolen i Luxemburg skulle göra en annan bedömning än den i Tyskland. Kerber säger att fallet är klart som korvspad och att han måste vinna, men frågan kvarstår, vad fanns det för alternativ för ECB? Utanför den hårdföra krets som tycker att Grekland och de andra krisländerna ska överge eurosamarbetet och därefter lämnas åt sitt öde och klara sig bäst de kan, så tycker de flesta bedömare att ECBs stöd är och har varit nödvändigt. Och det är inte så att Trichet har agerat helt emot vad styrande politiker beslutat i Rådet. Har det varit fullt lagligt enligt EUs konkurrenslagar? Kanske inte. Men det har lugnat marknaden i en väldigt pressad och extraordinär situation. Det kommer Trichet undan med.

29 september 2014

EU-parlamentet grillade svensk kommissionär

Frihandel med USA och skydd för investerare dominerade EU-parlamentets utfrågning av Cecilia Malmström som föreslås ta över som EU:s handelskommissionär. Hon lovade ökad öppenhet i förhandlingarna med USA men kunde inte ge klara besked om det kritiserade investerarskyddet.

Denna vecka ska EU-parlamentets olika utskott fråga ut de föreslagna kandidaterna till EU-kommissionen innan de kan godkänna dem. Först ut idag var Cecilia Malmström som ska ta över som handelskommissionär och därmed bland annat få till uppgift att ro i hamn världens största frihandelsavtal, TTIP, mellan EU och USA. Det är ett avtal som möts av oro och omfattande kritik, dels på grund av bristande öppenhet i förhandlingarna men också för det potentiella skydd för investerare som kan inkluderas i avtalet. Många av parlamentsledamöternas frågor handlade om just detta.

Malmström lovar ökad insyn

Redan i sitt inledande anförande lovade den svenske kommissionären mer öppenhet i förhandlingarna med USA.

- Vi måste visa att vi inte driver hemliga förhandlingar bakom ryggen på medborgarna, sa Malmström som planerar att redovisa sina personliga möten till att börja med.

Hon sa också att hon ville ge parlamentet mer insyn genom att låta samtliga ledamöter få ta del av handlingar och inte bara några få utvalda som idag. Samtidigt lovade hon dyrt och heligt, likt sin företrädare, att inga europeiska standarder vad gäller till exempel miljö eller arbetares rättigheter kommer sänkas i och med avtalet.

Oklart om kritiserat investerarskydd

När det gällde det omtvistade investerarskyddet kunde Malmström dock inte ge några raka besked. Det handlar om ett skydd där bolag som investerat i ett land kan stämma stater för uteblivna intäkter om affärsförhållandena skulle ändras på grund av nya lagar och regler.

Cecilia Malmström menar att det vore bra med en mer enhetlig europeisk strategi gentemot USA då det redan idag finns många avtal om investerarskydd som EU-länder har enskilt. Men frågan är just nu låst i förhandlingarna om TTIP och det är oklart vad som kommer hända.

- Det är en känslig fråga. Det står klart att investerarskyddet missbrukas idag och jag utesluter inte att det kan tas bort ur TTIP. Men det är för tidigt att säga, sa Cecilia Malmström.

På Brysselbaserade tankesmedjan Corporate Europe Observatory köper man inte Malmströms svar. Kampanjledaren Pia Eberhardt menar att den svenske kommissionären kommer följa i den gamla kommissionens fotspår och ge utländska investerare särskilda rättigheter som de egna medborgarna och företagen inte har.

- Cecilia Malmström säger att Kommissionen redan har förhandlat dessa rättigheter med Kanada på ett sätt som inte är farligt. Men tittar du närmare så ser du att det inte kommer hindra attacker från internationella investerare, säger Pia Eberhardt.

Hon tar upp Philipp Morris försök att stoppa anti-rökninglagar i Australien och olje- och gasbolags försök att bestrida så kallad fracking i Kanada som varnade exempel.

Cecilia Malmström lovade att träffa organisationer och personer som Pia Eberhardt i större utsträckning och försöka övertyga dem om att frihandel med USA är bra för europeisk tillväxt och sysselsättning.

Frihandel med Ukraina men hur blir det med Storbritannien?

Andra frågor från ledamöterna i parlamentet rörde EU:s avtal med Ukraina som precis har skjutits på framtiden på grund av konflikten med Ryssland. Malmström var noga med att påpeka att avtalet är en fråga mellan EU och Ukraina och inget som Ryssland har med att göra. Hon sa också att i stort sett samtliga invändningar som Ryssland presenterat var obefogade.

Obefogad var också frågan från en brittisk ledamot från det EU-kritiska UKIP. Han undrade vad Malmström tänkte om frihandel mellan EU och Storbritannien i den händelse att önationen lämnar EU. Två gånger om vägrade Cecilia Malmström svara på frågan då den var hypotetisk och hon hoppades att Storbritannien ville vara kvar i unionen. En vägran som gav applåder.

I stora drag gjorde Cecila Malmström bra ifrån sig och parlamentet väntas godkänna henne som ny handelskommissionär inom kort.

 

11 september 2014
Cecilia Malmström

Sverige får tung handelspost i EU

Sveriges Cecilia Malmström föreslås som ny handelskommissionär och kommer därmed ansvara för att ro i hamn det stora frihandelsavtalet mellan EU och USA de kommande åren. Hon är en del av den nya EU-kommission som bjuder på en hel del överraskande förändringar.

Det var fullsatt när ordföranden för den nya EU-kommissionen, Jean-Claude Juncker, skulle presentera sina kollegor från de andra medlemsländerna och vad de skulle ansvara för. I Kommissionens pressrum trängdes journalister och andra intresserade. Folk satt mellan stolsraderna och trycktes upp mot de bakre väggarna när ordföranden från Luxemburg beskrev den EU-kommission som de kommande åren, enligt Juncker själv, ska se till att miljontals arbetslösa européer får meningsfulla jobb, att ekonomin tar fart, att man får en fungerande digital marknad, en trovärdig utrikespolitik och en mer säker energipolitik.

Sverige får en av de tunga posterna

Sverige och Cecilia Malmström tilldelades en av de tyngsta portföljerna. Malmström blir handelskommissionär och ska därmed ansvara för det stora frihandelsavtalet mellan EU och USA som kallas TTIP och som just nu förhandlas. Även om ambitionsnivån har sänks något sätter man i Bryssel stor förhoppning till TTIP som ska bli det största frihandelsavtalet i historien vilket man hoppas ska ge en injektion i den europeiska ekonomin och skapa jobb.

Samtidigt kommer Malmström behöva hantera ett ganska omfattande motstånd mot avtalet. Kritiker befarar att de kommer medföra en försvagning av europeiska arbetslagar och miljöregler. Särskilt känsligt är ett investerarskydd som kan inkluderas i avtalet och där privata företag uppges kunna stämma stater i en skiljedomstol på mångmiljardbelopp för uteblivna vinster.

Överraskande nyheter i Junckers kommission

Cecilia Malmström är en del av den trupp politiker som Jean-Claude Juncker ser som ett vinnande lag för EU.

- Jag ställer 27 spelare på planen, alla har en särskild roll. Det här är mitt vinnarlag, sa Juncker på presskonferensen.

Luxemburgaren gör flera omfattande förändringar jämfört med nuvarande Kommissionen. Sju vice ordföranden får mer framstående och övergripande roller där de ska koordinera arbetet för flera kommissionärer. I praktiken kan de också stoppa andra kommissionärers förslag, något som bara ordföranden kunnat tidigare. Till exempel ska den nederländske kommissionären, Frans Timmermans, agera som Junckers högra hand och ha ett övergripande ansvar för något man kallar ”bättre reglering”. Det är ett svar på EU-kritiska rop som menar att EU är inne och pillar för mycket i för många frågor. Timmermans ska se till att alla EU-lagar verkligen behövs på EU-nivå och inte kan hanteras nationellt.

Det sker också en maktförskjutning mot länder i Östeuropa. Fyra av sju vice-ordföranden kommer från det forna östblocket medan de klassiskt tunga nationerna Frankrike, Tyskland, Storbritannien inte får någon.

Frankrike och Storbritannien får dock viktiga ekonomiska poster. Fransmannen Pierre Moscovici ska ansvara för ekonomi och finans, skatter och tullar medan britten Jonathan Hill ska ta hand om frågor som rör finansiell stabilitet, finansiella tjänster och kapitalmarknader vilket i stor utsträckning påverkar Londons finanscentra.

Tre av sju vice-ordföranden är kvinnor, en relativt hög andel som syftar till att kompensera för att bara nio av 28 kommissionärer, ordföranden inräknad, är kvinnor. När det gäller de politiska familjerna dominerar konservativa EPP som tilldelas 14 poster. De europeiska Socialdemokraterna får åtta, de liberala fem och de mer EU-skeptiska en post.

Parlamentet kan stoppa kommissionärer

De föreslagna kommissionärerna, liksom Juncker själv, måste dock godkännas av EU-parlamentet. Senast det begav sig ville ledamöterna där markera sin makt och underkände då Bulgariens representant. Även denna gång riskerar några föreslagna kommissionärer att sitta löst när parlamentet olika utskott ska fråga ut de utvalda.

Spanjoren Miguel Arias Cañete, som är tänkt att ansvara för en viktig klimat- och energiportfölj, är en av dem. Förutom ett klumpigt och i mångas ögon sexistiskt uttalande under en debatt i våras så kan även potentiella intressekonflikter ställa till problem för Cañete. Han har förflutet som chef för oljebolaget Petrolífera Ducar där han fortfarande är en av de stora ägarna med 2,5 procent av aktierna. Det är något som miljöorganisationer och gröna parlamentsledamöter lär ifrågasätta.

Även att Grekland som fått kritik för sin migrationspolitik fick ansvar för just migration fick många ögonbryn att höjas.

Parlamentet ska fråga ut den föreslagna nya kommissionen om några veckor.

 

 

5 september 2014
EU

Farligt att tillåta högre underskott i EU

Bryssel börjar förlika sig med tanken på att låta EU-länder hålla sig med högre underskott än vad reglerna tillåter i syfte att öka utrymmet för investeringar. Samtidigt sitter flera länder med enorma problem just för att de under lång tid har struntat i EU:s ekonomiska regler.

Ropen på ekonomiska reformer börjar tona bort i Bryssel. Istället stämmer allt fler mer eller mindre högljutt in i kören som kräver mer flexibilitet i EU:s regler vad gäller medlemsländers tillåtna underskott och skulder. Enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten, som är tänkt att skapa just ekonomisk stabilitet och tillväxt, får EU-länder inte hålla sig med underskott som är större än tre procent av BNP och statsskulden får uppgå till max 60 procent av BNP.

Flera tunga länder har kampanjat för att få dispens och tillåtas överskrida dessa gränser. Det gäller framförallt underskottet då många ändå inte inom en nära framtid kan nå ner till rimliga statsskuldsnivåer.

Syftet med att tillåta ett högre underskott än tre procent är att skapa utrymme för offentliga investeringar vilket man hoppas ska sätta fart på den sega ekonomin som överskuggas av deflationshot.

Frankrike och Italien vill lätta på kraven

Två tunga förespråkare för ökad flexibilitet är Frankrike och Italien. Den franska regeringen avgick förra veckan efter att vissa företrädare krävt att man ska strunta i EU:s krav och inte förbinda sig att få ner underskottet till tre procent av BNP. I Italien tampas premiärminister Matteo Renzi med landets tredje recession sedan krisen drog igång 2008 och han skulle gärna pumpa in färska euros i ekonomin.

Andra tunga EU-företrädare har också börjat ta ordet flexibilitet i sin mun. Renzis landsman, ECB-chefen Mario Draghi, indikerade förra veckan i ett tal i USA att man borde kanske lätta lite på underskottskraven. Och igår sa eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem att flexibilitet kan appliceras i kombination med ekonomiska reformer och att det var något man ska prata om de kommande månaderna när Kommissionen ska granska medlemsländers nationella budgetar.

Dåliga vanor kan komma tillbaka”

Dijsselbloem la samtidigt in brasklappen att flexibilitet bara kan ske utan att man skadar trovärdigheten. Och frågan är var gränsen går. Hur mycket flexibilitet man kan tillåta utan att rucka på den ömtåliga trovärdighet man byggt upp de senaste åren genom tuffa ekonomiska reformer?

Fabian Zuleeg, chef på politiska tankesmedjan European Policy Centre i Bryssel, varnar för risker i att lätta på budget- och skuldkraven. Särskilt som vissa länder argumenterar för det av politiska skäl snarare än ekonomiska.

- I vissa fall handlar det om att man vill ta tillbaka makten när det gäller skattereglering, säger Fabian Zuleeg.

Att ge EU-länder mer utrymme för flexibilitet är att lätta på de ekonomiska reformernas tyglar och ge ökad frihet. Frihet under ansvar. En frihet som flera EU-länder tidigare missbrukat. Tillåter man ökad flexibilitet måste det därför ske under EU-kontroll menar Fabian Zuleeg.

- Vi vet att om medlemsländerna har någon form av EU-skyddsnät, som de har idag, så är det väldigt enkelt att de glider tillbaka in i dåliga ovanor och ökar skuldsättningen för att höja offentliga löner och så vidare, säger han.

Fler inlägg om: , , , ,
31 augusti 2014
Donald Tusk

Italien och Polen får topposter i EU-pussel

Italiens utrikesminister, Federica Mogherini, blir sannolikt EU:s nästa utrikeschef trots kritik för bristande erfarenhet i ett läge med växande spänningar i EU:s närhet. Samtidigt blir Polens premiärminister, Donald Tusk, ny ordförande i rådet.

EU:s stats- och regeringschefer träffades i Bryssel på lördagskvällen för att försöka besluta om vem som skulle ta över efter Catherine Asthon och bli nästa utrikeschef samt vem som skulle efterträda Herman Van Rompuy som ny ordförande för Europeiska rådet. Det blev de förhandstippade kandidaterna. Italiens Federica Mogherini ska leda EU:s utrikespolitik och Polens premiärminister Donald Tusk blir ny ”EU-president”.

De två politikerna kompletterar varandra i det politiska pussel man just nu försöker lägga inom EU när nya tunga poster ska tillsättas. Mogherini är sydeuropé, kvinna och socialdemokrat. Tusk östeuropé, man och liberal-konservativ. Mogherini har tidigare stött på motstånd från just de östeuropeiska medlemsländerna som menat att hon saknar gedigen erfarenhet då hon är relativt ugn, 41 år, och bara varit utrikesminister sedan februari i år. Dessutom anser de att hon är alltför vänligt inställd till Ryssland som blir allt mer delaktigt i kriget i Ukraina. Men när Östeuropa fick en av de sina på den tunga ordförandeposten i rådet som motvikt kunde man ändå enas.

Frågetecken har också väckts kring Tusk eftersom han varken pratar bra engelska eller franska, EU:s huvudspråk. Hans tyska, som kan vara nog så viktigt, är dock bra och på kvällens presskonferens visade han även prov på komisk självinsikt när han gav följande löfte: ”I will polish my English”.

Juncker lägger pussel

Med dessa båda bitar på plats kan den framtida ordföranden i EU-kommissionen, Jean-Claude Juncker, på allvar nu börja lägga det pussel som ska bli nästa EU-kommission bestående av representanter från 28 länder. Det är en delikat uppgift där Juncker måste hitta en bra balans mellan olika politiska familjer, gamla och nya EU-länder, män och kvinnor. För svensk del har man föreslagit sittande kommissionär Cecilia Malmström. Enligt det resonemang som Juncker har fört har hon som kvinna i en annars mansdominerad Kommission bud på en tyngre post. Malmström uppges vilja ansvara för mänskliga rättigheter. Om det blir så vet vi om ungefär tio dagar då Juncker ska återkomma med förslag på hela Kommissionens sammansättning med fördelning av olika ansvarsområden.

EU-parlamentet måste dock godkänna Juncker föreslagna kommissionärer och där är den av stats. och regeringscheferna nyss valda Mogherini fortfarande ett osäkert kort. Ordföranden i parlamentets utrikesutskottet har efterfrågat en politiker med gedigen erfarenhet och en stark personlighet som kan få alla 28 EU-länder att dra åt samma håll utrikespolitiskt. Det är högst oklart om Mogherini har de egenskaperna.

 

4 augusti 2014
Banco Espirito Santo

Portugal räddar storbank

Portugal tvingas lösa ut sin största bank med mångmiljardlån på grund av fiffel inom bankens mäktiga ägarfamilj. Det gör att oron för ny kris i landet såväl som i euroområdet ökar. Samtidigt blir det ett test för att se om krishanteringen inom EU:s bankunion fungerar.

Häromdagen presenterade en av Portugals största banker, Banco Espirito Santo (BES), en chockerande förlust på 3,6 miljarder euro för det första halvåret. Det var känt att banken hade problem men beskedet fick ändå aktiekursen att rasa samtidigt som spararna skyndade till bankkontoren för att ta ut sina besparingar. Staten tvingades gå in för att undvika en så kallad systemkris.

BES delas nu i en bra del och en problemdel. Den bra biten kommer gå under namnet Banco Novo och den kommer få statliga nödlån på 4,9 miljarder euro. Banco Novo ska drivas av en fond som portugisiska banker betalade in till i samband med EU:s nödlånsprogram. Åtgärderna hoppas man ska garantera att det finansiella system håller och lugna de uttagsivriga spararna. I den dåliga banken är det i första hand aktieägarna som får ta smällen i enlighet med de nya EU-regler inom bankunionen.

Ägarfamiljens fiffel testar bankunion

Banco Espirito Santos problem härstammar från ägarfamiljen Espirito Santo. Det är en anrik finansfamilj som den senaste tiden brottats med miljardskulder och misstankar om skatteflykt och penningtvätt. Espirito Santo Financial Group som är den största ägare i banken kunde nyligen inte betala sina skulder och ansökte om konkursskydd. Det sades då att BES kunde klara sig på egen hand men nu, några veckor senare, står det klart att så inte är fallet.

Ekonomiska bedömare ser positivt på att den portugisiska regeringen delat upp bankens bra och dåliga tillgångar. På så sätt tror man att smittorisken på andra banker, såväl i Portugal som i euroområdet, kan begränsas i stor utsträckning.

Men för Portugals del är det ändå tungt. Landet lämnade i maj EU:s nödprogram utan ytterligare stöd, något som flera ekonomiska bedömare såg risker med. Landets ekonomi såg och ser inte alls lika stark ut som Irland som lämnade sitt nödprogram några månader tidigare. Den portugisiska arbetslösheten är fortsatt hög och skulderna fortsätter att stiga. Senaste i juli uppgick de enligt EU:s statistikorgan Eurostat till 133 procent av BNP. Det är i detta ekonomiskt svaga läge som regeringen nu tvingas pumpa in miljardlån för att rädda banken. Sannolikt måste regeringen hitta nya utgifter att skära i för att finansiera räddningen. Missnöjet hos den portugisiska befolkningen som trott att den såg ljuset i kristunneln lär därmed öka.

Samtidigt kan Portugal och även euroområdet som helhet gå stärkt ur den här senaste krisen. Det blir ett test för EU:s bankunion och de nya krishanteringsmekanismerna. Lyckas man hantera det på ett bra sätt kan det bli en ny grund att bygga vidare på. Förutsatt att allt fungerar.