14 oktober 2011
ECB

ECBs stöd olagligt men rätt?

Häromdagen lyssnade jag på Markus C. Kerber här i Bryssel. Han är professor i EU-lagstiftning och det var han som låg bakom det tyska motståndet mot stödet till krisande euroländer då han drev frågan i tysk domstol. Efter att ha förlorat på hemmaplan så gick han vidare och för några veckor sedan anmälde han den Europeiska Centralbankens (ECB) avgående ordförande, Jean-Claude Trichet, till EU-domstolen (heter så sedan Lissabonfördraget) i Luxemburg.

Enligt Kerber är det ett solklart rättsfall. ECB har gett stöd i form av lån till krisande euroländer som Grekland och har stödköpt statspapper för flera miljarder euro. Det är helt klart en förvridning av konkurrensen mellan banker och mellan länder och därmed ett brott mot EUs konkurrensregler menar Kerber.

- Det hindrar konkurrensen när vissa banker får bättre villkor än andra. Det är ett tydligt brott mot en av EUs mest fundamentala principer, sa han på presskonferensen.

Kerber ifrågasatte också brevet som Trichet har skickat till Silvio Berlosconi för några veckor sedan där han ger den italienska premiärministern några tips och råd i hur han kan hantera eurokrisen. Därmed har Trichet och ECB gått utanför sin roll och sin befogenhet som oberoende centralbank med ansvar för penningpolitiken och börjat blanda sig i enskilda länders finanspolitik.

ECB vägrar som vanligt att kommentera och vad Trichet kan säga till sitt försvar är därför ganska oklart. I sitt sista möte med det ekonomiska och monetära utskottet i Europaparlamentet fick han dock frågan om brevet till Berlosconi. Själv tyckte han inte alls att det var en stor sak.

- Vi för hela tiden diskussioner med medlemsländerna och skickar ofta brev, sa han i utskottet.

Oavsett om ECB har överträtt sin roll juridiskt så är det tveksamt om domstolen i Luxemburg skulle göra en annan bedömning än den i Tyskland. Kerber säger att fallet är klart som korvspad och att han måste vinna, men frågan kvarstår, vad fanns det för alternativ för ECB? Utanför den hårdföra krets som tycker att Grekland och de andra krisländerna ska överge eurosamarbetet och därefter lämnas åt sitt öde och klara sig bäst de kan, så tycker de flesta bedömare att ECBs stöd är och har varit nödvändigt. Och det är inte så att Trichet har agerat helt emot vad styrande politiker beslutat i Rådet. Har det varit fullt lagligt enligt EUs konkurrenslagar? Kanske inte. Men det har lugnat marknaden i en väldigt pressad och extraordinär situation. Det kommer Trichet undan med.

31 augusti 2014
Donald Tusk

Italien och Polen får topposter i EU-pussel

Italiens utrikesminister, Federica Mogherini, blir sannolikt EU:s nästa utrikeschef trots kritik för bristande erfarenhet i ett läge med växande spänningar i EU:s närhet. Samtidigt blir Polens premiärminister, Donald Tusk, ny ordförande i rådet.

EU:s stats- och regeringschefer träffades i Bryssel på lördagskvällen för att försöka besluta om vem som skulle ta över efter Catherine Asthon och bli nästa utrikeschef samt vem som skulle efterträda Herman Van Rompuy som ny ordförande för Europeiska rådet. Det blev de förhandstippade kandidaterna. Italiens Federica Mogherini ska leda EU:s utrikespolitik och Polens premiärminister Donald Tusk blir ny ”EU-president”.

De två politikerna kompletterar varandra i det politiska pussel man just nu försöker lägga inom EU när nya tunga poster ska tillsättas. Mogherini är sydeuropé, kvinna och socialdemokrat. Tusk östeuropé, man och liberal-konservativ. Mogherini har tidigare stött på motstånd från just de östeuropeiska medlemsländerna som menat att hon saknar gedigen erfarenhet då hon är relativt ugn, 41 år, och bara varit utrikesminister sedan februari i år. Dessutom anser de att hon är alltför vänligt inställd till Ryssland som blir allt mer delaktigt i kriget i Ukraina. Men när Östeuropa fick en av de sina på den tunga ordförandeposten i rådet som motvikt kunde man ändå enas.

Frågetecken har också väckts kring Tusk eftersom han varken pratar bra engelska eller franska, EU:s huvudspråk. Hans tyska, som kan vara nog så viktigt, är dock bra och på kvällens presskonferens visade han även prov på komisk självinsikt när han gav följande löfte: ”I will polish my English”.

Juncker lägger pussel

Med dessa båda bitar på plats kan den framtida ordföranden i EU-kommissionen, Jean-Claude Juncker, på allvar nu börja lägga det pussel som ska bli nästa EU-kommission bestående av representanter från 28 länder. Det är en delikat uppgift där Juncker måste hitta en bra balans mellan olika politiska familjer, gamla och nya EU-länder, män och kvinnor. För svensk del har man föreslagit sittande kommissionär Cecilia Malmström. Enligt det resonemang som Juncker har fört har hon som kvinna i en annars mansdominerad Kommission bud på en tyngre post. Malmström uppges vilja ansvara för mänskliga rättigheter. Om det blir så vet vi om ungefär tio dagar då Juncker ska återkomma med förslag på hela Kommissionens sammansättning med fördelning av olika ansvarsområden.

EU-parlamentet måste dock godkänna Juncker föreslagna kommissionärer och där är den av stats. och regeringscheferna nyss valda Mogherini fortfarande ett osäkert kort. Ordföranden i parlamentets utrikesutskottet har efterfrågat en politiker med gedigen erfarenhet och en stark personlighet som kan få alla 28 EU-länder att dra åt samma håll utrikespolitiskt. Det är högst oklart om Mogherini har de egenskaperna.

 

4 augusti 2014
Banco Espirito Santo

Portugal räddar storbank

Portugal tvingas lösa ut sin största bank med mångmiljardlån på grund av fiffel inom bankens mäktiga ägarfamilj. Det gör att oron för ny kris i landet såväl som i euroområdet ökar. Samtidigt blir det ett test för att se om krishanteringen inom EU:s bankunion fungerar.

Häromdagen presenterade en av Portugals största banker, Banco Espirito Santo (BES), en chockerande förlust på 3,6 miljarder euro för det första halvåret. Det var känt att banken hade problem men beskedet fick ändå aktiekursen att rasa samtidigt som spararna skyndade till bankkontoren för att ta ut sina besparingar. Staten tvingades gå in för att undvika en så kallad systemkris.

BES delas nu i en bra del och en problemdel. Den bra biten kommer gå under namnet Banco Novo och den kommer få statliga nödlån på 4,9 miljarder euro. Banco Novo ska drivas av en fond som portugisiska banker betalade in till i samband med EU:s nödlånsprogram. Åtgärderna hoppas man ska garantera att det finansiella system håller och lugna de uttagsivriga spararna. I den dåliga banken är det i första hand aktieägarna som får ta smällen i enlighet med de nya EU-regler inom bankunionen.

Ägarfamiljens fiffel testar bankunion

Banco Espirito Santos problem härstammar från ägarfamiljen Espirito Santo. Det är en anrik finansfamilj som den senaste tiden brottats med miljardskulder och misstankar om skatteflykt och penningtvätt. Espirito Santo Financial Group som är den största ägare i banken kunde nyligen inte betala sina skulder och ansökte om konkursskydd. Det sades då att BES kunde klara sig på egen hand men nu, några veckor senare, står det klart att så inte är fallet.

Ekonomiska bedömare ser positivt på att den portugisiska regeringen delat upp bankens bra och dåliga tillgångar. På så sätt tror man att smittorisken på andra banker, såväl i Portugal som i euroområdet, kan begränsas i stor utsträckning.

Men för Portugals del är det ändå tungt. Landet lämnade i maj EU:s nödprogram utan ytterligare stöd, något som flera ekonomiska bedömare såg risker med. Landets ekonomi såg och ser inte alls lika stark ut som Irland som lämnade sitt nödprogram några månader tidigare. Den portugisiska arbetslösheten är fortsatt hög och skulderna fortsätter att stiga. Senaste i juli uppgick de enligt EU:s statistikorgan Eurostat till 133 procent av BNP. Det är i detta ekonomiskt svaga läge som regeringen nu tvingas pumpa in miljardlån för att rädda banken. Sannolikt måste regeringen hitta nya utgifter att skära i för att finansiera räddningen. Missnöjet hos den portugisiska befolkningen som trott att den såg ljuset i kristunneln lär därmed öka.

Samtidigt kan Portugal och även euroområdet som helhet gå stärkt ur den här senaste krisen. Det blir ett test för EU:s bankunion och de nya krishanteringsmekanismerna. Lyckas man hantera det på ett bra sätt kan det bli en ny grund att bygga vidare på. Förutsatt att allt fungerar.

 

17 juli 2014
EU

EU splittrat om topposter

EU-länderna är oeniga kring vilka som ska leda unionen på vikta chefspositioner. På toppmötet i Bryssel lyckades stats- och regeringscheferna inte utse ny utrikeschef och inte heller rådsordförande.

Tidigare i veckan fick Luxemburgs förre premiärminister, Jean-Claude Juncker, som väntat tillräckligt med stöd från EU-parlamentet för att ta över som ordförande i Kommissionen de kommande fem åren. Nu återstår att välja kommissionärer från de övriga 27 EU-länderna samt att välja en ny permanent ordförande i Europeiska rådet. Det är en delikat uppgift men tanken var ändå att stats-och regeringscheferna på sent toppmöte igår skulle enas kring en post och utse den som ska bli nästa utrikeschef. Där misslyckades man.

- De här internationella toppjobben tillkommer genom att man hittar paket som balanserar olika intressen mot varandra, konstaterade Fredrik Reinfeldt på mötet.

Det är de här olika intressena som gör det svårt att få fram kandidater som passar alla. Man behöver hitta en balans mellan den politiska högern och vänstern, män och kvinnor, euroländer och icke euroländer, Nord- och Sydeuropa.

Öst vill inte ha ryssvänlig italienska

Italiens utrikesminister, Federica Mogherini, var den förhandstippade kandidaten till ny chef för EU:s utrikesenhet. Italien har i egenskap av ordförandeland i EU drivit på för att få henne vald. Men Mogherini har inte lyckats få stöd från EU:s östländer där man är rädd att hon skulle bli en alltför svag politiker när det gäller att hantera den aggressiva grannen Ryssland. Mogherini är bara 41 år och så sent som i februari i år blev hon utrikesminister. Dessutom ses hon som lite av en ryssvän då Italien motsätter sig tuffare sanktioner mot Ryssland i spåren av konflikten med Ukraina. Mogherini stödjer också byggandet av en gasledning som skulle transportera gas från Ryssland till östra Europa utan att gå via Ukraina och där delar av ledningen skulle byggas av en italiensk firma.

Alternativ som nämnts till Mogherini är Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, Estlands förre premiärminister, Andrus Ansip och Kristalina Georgieva, Bulgariens nuvarande EU-kommissionär. Ingen av dessa kandidater kunde väljas igår.

Jean-Claude Juncker, som är den som i ett första steg ska utse sina kollegor i Kommissionen har själv sagt att han vill ha en stark utrikesminister. Det talar inte för Mogherini. Juncker får nu tillbringa resten av sommaren med att försöka lägga detta komplicerade politiska pussel som alla 28 EU-länder kan acceptera. I slutet av augusti träffas de igen i Bryssel och gör ett nytt försök att enas. Kanske kan man då också välja ny ordförande i rådet.

Danska som rådsordförande

Förutom 27 nya kommissionärer ska man också välja ny ordförande till rådet som ska leda stats- och regeringschefernas möten de kommande åren. Där sägs Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt ligga närmast till hands. Hon har gedigen Brysselerfarenhet, dels från toppmöten i egenskap av statsminister men framförallt som före detta ledamot i Europaparlamentet. Hon är socialdemokrat men kan ändå accepteras från höger till vänster. Enda problemet är att hon själv inte sagt att hon är kandidat.

- Jag är glad över att vara statsminister i Danmark, upprepade Helle Thorning Schmidt både en och två gånger på gårdagens möte.

 

7 juli 2014
EU

EU-basen förhörs i snusmål

EU-kommissionens ordförande hördes idag av domstolen i Luxemburg. Det är en fortsättning på snushärvan som startade för snart två år sedan där den förre Kommissionskollegan John Dalli nu kräver upprättelse och skadestånd.

Turerna kring EU:s snart två år gamla snusskandal skulle lätt kunna bli stoff för en såpa. Ett komplicerat mutdrama inom Europas mäktiga politiska elit med kopplingar till tobakslobbyn och korrupta affärsmän. I det senaste avsnittet har ordföranden i Kommissionen kallats till EU-domstolen i Luxemburg för att vittna. Där finns också hans tidigare maltesiske kollega. Denne säger att hans före detta chef ville förgöra honom och han kräver upprättelse efter att ha tvingats lämna sin post i vanära anklagad för att be om mutor i mångmiljonklassen.

Allt detta är sant. Idag var José Manuel Barroso kallad till EU:s domstol för att vittna. John Dalli, före detta kommissionär med ansvar för hälsofrågor stod som motpart. Dalli lämnade Kommissionen i oktober 2012 under oklara former efter en internutredning gjord av EU:s antikorruptionsbyrå, OLAF. Utredningen tydde på att Dalli hade kopplingar till en affärsman som i hans namn hade erbjudit svenska Swedish Match lindrigare snusregler inom EU mot en betalning på ungefär en halv miljard kronor. Dalli har hela tiden hävdat att han är oskyldig och sagt att han tvingats bort från sin post som Kommissionär. Genom domstolsförhandlingar vill han nu upphäva beslutet att skilja honom från hans kommissionsuppdrag och han vill även ha skadestånd. I dagens förhör ska han ha sagt att EU-chefen Barroso skrivit under hans dödsdom.

Kritiserad Kommission skjuter ifrån sig

När det blev Barrosos tur att snacka upprepade han vad han sagt tidigare. John Dalli tvingades inte bort från Kommissionen. Han valde själv att avgå. På Malta har dock nationella myndigheter inte hittat bevis nog för att ställa Dalli inför rätta och EU:s egen utredning har fått skarp kritik.

OLAF:s granskning höll inte måttet, byråns chef hade starka kopplingar till Kommissionen som var part i målet och man anklagas också för att ha använt olagliga metoder i undersökningen. Som svar på kritiken föreslog Kommissionen nyligen att en ny övervakare ska inskränka i OLAF:s granskningar och dess korruptionsutredare måste i framtiden  ha godkännande innan de kan gå in på en Kommissionärs kontor till exempel. Denna nya övervakare ska ligga under och finansieras av Kommissionen. Även detta förslag fick kritik, inte minst från öppenhets och antikorruptionsförespråkare.

I spåren av tobakshärvan har Barrosos avdelning också anklagats för att ha hållit hemliga möten med tobakslobbyister och företrädare för tobaksbolag, bland annat Swedish Match vilket strider mot EU:s regler. Från Kommissionens sida hävdar man bestämt att några hemliga möten med tobakslobbyister eller tobaksbolag aldrig ägt rum men den europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, startade ändå en granskning rörande detta för några veckor sedan.

Snart två år efter det att EU:s snushärva började nystas upp dyker det alltså löpande upp nytt material som kan hålla såpan levande. Den lär nog hålla på ett tag till.

 

28 juni 2014
David Cameron

EU:s ledare valde Juncker

EU:s stats – och regeringschefer nominerade tillslut Jean-Claude Juncker som ordförande till EU-kommissionen de kommande åren. Därmed kör de över Storbritanniens David Cameron och ger i samma veva mer makt till EU-parlamentet.

Efter månader av kampanjer, för och emot, föreslog till sist EU:s ledare på ett toppmöte i Bryssel att Jean-Claude Juncker ska leda Kommission de kommande fem åren. Nomineringen av Luxemburgs förre premiärminister och mångåriga ledare för eurogruppen har kantats av historiska diskussioner och han är en minst sagt omdiskuterad politiker.

Han presenterades som de konservativas kandidat för ordförandeposten inför valet till Europaparlamentet i maj. Efter valet kom dock kritik från vissa EU-länder, däribland Sverige, då det inte är EU-parlamentet som ska ta fram kandidaten utan ledarna för EU:s medlemsländer. Men det kom också omfattande kritik, inte bara mot urvalsprocessen, utan även mot Juncker och den politik han står för.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har varit den största kritikern. Han ser Jean-Claude Juncker som en man av den gamla EU-skolan där ökad Brysselstyrning och integration står högt på agendan vilket går stick i stäv med vad Cameron vill åstadkomma för att blidka den EU-kritiska opinionen på hemmaplan. Cameron satsat mycket politiskt kapital för att motarbeta Juncker och han har sagt att det valet i förlängningen kan leda till att Storbritannien lämnar unionen.

EU-kritisk Cameron överkörd

Normalt nomineras kandidaten till ordförandeposten i Kommission med enhällighet utan omröstning. Denna gång var det inte möjligt då Cameron insisterade på att rösta om saken. Trots intensivt kampanjande fick han tillslut bara med sig Ungerns Viktor Orbán som också röstade emot Juncker. De andra röstade för.

Det var ett hårt bakslag för Cameron som på mötet i Bryssel beskrev nomineringen som ett allvarligt mosstag.

“Det är en dålig dag för Europa. Det riskerar att underminera medlemsstaterna och deras nationella parlament och det ger mer makt till Europaparlamentet.  Hade vi arbetat tillsammans hade vi kunnat få fram en alternativ kandidat”, sa en besviken David Cameron.

Nu återstår bara för Jean-Claude Juncker att bli godkänd av ledamöterna i EU-parlamentet. Det är mer av en formalitet då han har starkt stöd därifrån. Omröstningen i parlamentet sker i mitten av juli.