ad
30 maj 2012
Bankia

EU kräver mer av krisländer

EU-länderna, inklusive Sverige, behöver göra mer för att komma tillrätta med krisen. Det slår Kommissionen fast i en färsk rapport med rekommendationer för medlemsländerna i unionen.

- Det krävs en ökad ekonomisk integration, en bankunion, projektobligationer och mer lån från EIB, sa ordförande Barroso precis på en presskonferens, där han också öppnade upp för fördragsändring i EU.

Prognoserna ser dystra ut för många av EUs ekonomier och Kommissionen kräver att man snabbar på reformarbetet och tar nya steg mot en fullständig ekonomisk union. Enligt ordförande Barroso kan det innebära en fördragsändring, vilket få medlemsländer efterfrågar.

- Det finns åtgärder vi kan göra nu, men för att få förtroende behöver medlemsländerna också starta en process för att öka integrationen, sa Barroso alldeles nyss på presskonferensen i Bryssel.

När det gäller problembarnet Grekland så skriver Kommissionen i sin rapport att landet inte lär nå tillväxt nästa år vilket man tidigare beräknat utan först tidigast 2014. Man tror inte heller att Grekland ska kunna låna upp pengar på den vanliga marknaden igen de kommande tre åren. Därmed är landet fortsatt beroende av stöd utifrån men hur det blir med det är osäkert och beror på vem som vinner valet i mitten av juni. Kommissionen är tydlig med att ytterligare stöd från EU uteblir om grekerna inte ökar på reformtakten vad gäller skatter och arbetsmarknad: ”internationellt stöd kan bara bara fortsätta om implementeringen av reformer förbättras”, skriver man i rapporten. Fel valresultat om en månad och Grekland kan stå utan externt stöd. Och utan stöd går Grekland snabbt mot ett euroutträde.

Misslyckad spansk räddningsplan

De senaste dagarna har annars Spanien och dess krisbank Bankia legat i fokus. Även här ser utsikterna mörka ut. Kommissionen spår att den rekordhöga spanska arbetslösheten ökar ännu mer nästa år och landar över 25%. Spanien kommer dock få mer tid på sig att få ner sitt budgetunderskott.

- Vi överväger att ge Spanien mer tid att komma ner till ett underskott på 3 procent av BNP, säger Olli Rehn just nu på en presskonferens.

Kommissionen anser dock att åtgärderna som den spanska regeringen presenterat är inte tillräckliga. Bland annat behöver skatter höjas och spanska banker behöver större kapitalbuffertar vilket riskerar bli en dyr historia för Spanien.

Regeringen kom för några dagar sedan med ett innovativt förslag om hur man skulle rädda krisbanken Bankia. Man hoppades kunna ge Bankia statsobligationer som banken sedan skulle kunna använda som säkerhet för billiga ECB-lån. Problemet med förslaget var dels att det balanserade på gränsen för vad som är tillåtet då ECB inte får ge direkt finansiering till centralbanker. Dessutom förankrade aldrig Spanien idén med ECB, trots att det var den som skulle stå för stödlånen. Den här idén verkar nu ha skrotats och istället ska Spanien låna upp pengar för att pumpa in i Bankia vilket lär svida rejält i den redan nötta spanska plånboken. Spanska räntor har stigit till 6-6,50 %, farligt nära de nivåer som andra krisländer haft innan de tvingats be om stöd från EU. Och bedömare på marknaden spår att Spanien inte kommer klara av detta på egen hand utan kommer behöva någon form av stöd från EU och IMF.

Betydligt bättre ser det ut för Sverige i Kommissionens rapport, även om tillväxten väntas sakta ner och landa på 0,3 procent i år samtidigt som arbetslösheten beräknas öka till 7,7 procent. Kommissionen höjer också ett antal varningsfingrar åt Sverige, bland annat över den höga arbetslöshet inom sårbara grupper i samhället, volatila huspriser och minskade investeringar i forskning och utveckling.

Risk för nedskrivning av prognos

När Kommissionen tog fram den ekonomiska spåkulan tidigare i våras förutsåg man att EUs ekonomi skulle krympa något, -0,3 procent. Den prognosen bygger dock på att man får tillbaka marknadens förtroende, att man lyckas hantera krisen och att situationen på finansmarknaden normaliseras. Med tanke på vad som just nu händer, dels med osäkerheten kring det andra valet i Grekland, men framförallt i den betydligt viktigare och större ekonomin Spanien, så är det inte troligt att situationen normaliseras i närtid. Och förtroende, som går snabbt att rasera, tar lång tid att bygga upp vilket talar för att Kommissionen kan få göra en ny bedömning av Europas ekonomier inom kort.

I rapporten konstaterar man också att en djupare kris är den största risken på nedåtsidan, att problemen i finanssektorn riskerar smitta av sig på den verkliga ekonomin med betydligt sämre utsikter som följd.

13 november 2014
EU

Skattefusk kostar EU en biljon euro

Efter en veckas tystnad tar EU-kommissionens kritiserade ordförande bladet från munnen och svär sig fri från anklagelserna om omfattande skatteflykt i hemlandet Luxemburg. Politiska motståndare kräver dock alltjämt hans avgång. Samtidigt visar en färska rapport att EU-länderna förlorar en biljon euro varje år på grund av skatteflykt.

Förra veckan avslöjades hemliga avtal i Luxemburg som ger multinationella bolag laglig möjlighet att minska sina skattebetalningar avsevärt. Ett av företagen var IKEA som beskrivs som en mästare i att undvika skatt. Blickarna riktades snabbt mot Bryssel och EU-kommissionens nya ordförande, Jean-Claude Juncker, som var premiärminister och finansminister då skatteflykten ska ha skett. Efter att ha duckat för frågorna i en vecka valde Juncker till slut att tala ut men utan att komma med bekännelser.

- Det är en väl etablerad praxis bland EU:s medlemsländer och det är i enlighet med EU:s lagar. Allt har skett i enlighet med nationella lagar och internationella lagar, sa Jean-Claude Juncker.

Även om Luxemburg är känt som ett finanscentra där öppenheten knappast står högst på dagordningen slog nyheten om bolagens lagliga skatteflykt ner med dunder och brak. Juncker har fått utstå hård kritik och hans politiska motståndare har krävt hans avgång. Vänstergruppen i EU-parlamentet, GUE/NGL, har börjat samla in underskrifter för att väcka en misstroendeomröstning om Kommissionsordföranden.

Erkänner att det finns problem

Även om Juncker står fast vid att det luxemburgska skatteupplägget är helt lagligt så medger han att EU-ländernas olika skatteregler kan leda till problem med minskad beskattning. Jean-Claude Juncker säger att Kommissionen ska motarbeta skatteflykt och inom kort ska man utreda förslag som handlar om samordning av skattesatserna i EU-länderna samt automatisk informationsutbyte om företagsskatter.

Ordförande Juncker försäkrar att det inte bara är tomma ord utan den verkliga viljan från Kommissionen. Samtidigt är han väl medveten om att skattefrågor är något som EU:s samtliga 28 medlemsländer måste enas kring och det har tidigare visat sig vara svårt. Bland annat har just Luxemburg, med Juncker som ledare, ställt sig på tvären när det gäller utbyte av skatteinformation för privatpersoner. När det gäller frågan om en gemensam skattesats för alla EU-länder är Irland en av de främsta motståndarna då landet lockar storbolag att etablera sig med låg företagsskatt.

I en extrainsatt debatt på EU-parlamentet om skattesmitningen, där Jean-Claude Juncker deltog, sa den belgiska miljöpartisten Philippe Lamberts att de europeiska länderna måste sluta föra detta skattekrig.

– De som tjänar på detta är de multinationella företagen och de väldigt rika, medan offren finns i de offentliga finanserna, det vill säga i befolkningen, sa han.

En färsk rapport från intresseorganisationen Eurodad, som jobbar mot skatteflykt, ger stöd för Philippe Lamberts uttalande.

EU förlorar 1 000 000 000 000 euro per år

Enligt Eurodad förlorar EU hela en biljon (1 000 000 000 000) euro varje år på grund av att storbolag undviker att betala skatt. I rapporten är Luxemburg ett av länderna som pekas ut. Man skriver att landet visserligen har godkänt regler som ska motarbeta anonymt ägande i bolag men samtidigt försöker man införa andra lagar som i praktiken ska ge fortsatt möjlighet att hemlighålla verkliga bolagsägare.

Eurodad konstaterar också att det är de allra fattigaste som förlorar mest. Rapporten fokuserar främst på de internationella bolagens skatteflykt och dess effekt på utvecklingsländer. Där ser man att fattiga länder förlorar betydligt mer i uteblivna skatteintäkter än de får i form av bistånd. Rikare länder ger alltså lite grann men tar desto mer när bolagen från västvärlden undviker skatt i ett globalt system där flera EU-länder möjliggör skatteflykt.

4 november 2014
EU

Kommissionen skriver ner prognos

EU-kommission presenterar en dyster prognos för den europeiska ekonomin. Tunga euroländer som Tyskland har stannat av ekonomiskt, inflationen dalar samtidigt som geopolitiska oroligheter hämmar exporten. Även Sverige drabbas där Kommissionen ser ökade nedåtrisker.

Kräftgången i den europeiska ekonomin fortsätter. I sin höstprognos räknar EU-kommissionen med en tillväxt för 2014 på svaga 1,3 procent. Än sämre är det i euroområdet där ekonomin väntas öka 0,8 procent. Siffrorna för året tyngs av att det ekonomiska dragloket Tyskland har stannat av samtidigt som Frankrike stagnerat och Italien drabbats av en ny recession.

Nästa år väntas viss förbättring och en tillväxt på 1,5 procent för hela EU och 1,3 för euroländerna. Jämfört med Kommissionens vårprognos är det en klar nedskrivning. Även inflationsförväntningarna har kommit ner och väntas ligga under en procent både i år och 2015.

Svensk ekonomi går i sammanhanget ganska bra. BNP väntas öka 2,0 procent i år och 2,4 procent nästa år drivet av inhemsk konsumtion och byggande. Samtidigt pressas den svenska ekonomin av minskad global efterfrågan och Kommissionen har sänkt sin prognos även för Sverige och man ser större nedåtrisker kopplade till höga huspriser och konflikten i Ukraina.

300 miljarder ska kickstarta ekonomin

Kommissionären med övergripande ansvar för jobb och tillväxt, Jyrki Katainen, är missnöjd med de svaga siffrorna och försäkrar att Kommission ska använda alla tillgängliga verktyg för att skapa mer tillväxt och fler jobb i Europa. Likt många andra ställer ha sin tilltro till ordföranden Jean-Claude Junckers löfte om ett investeringspaket i mångmiljardklassen.

”Vi ska presentera en investeringsplan värd 300 miljarder euro för att kickstarta och bibehålla den ekonomiska återhämtningen. Ökade investeringar är grundbulten i den ekonomiska återhämtningen”, konstaterar Jyrki Katainen.

Kommissionsordföranden har dock än så länge varit förtegen om vad det enorma investeringspaketet egentligen kommer innehålla. Det står klart att det inte handlar om nya pengar då EU:s budget är densamma som tidigare. Snarare torde man försöka omfördela resurser till områden som skapar jobb och tillväxt.

Finns ingen mirakelkur

Ju längre tiden går innan vi vet mer om Junckers investeringspaket desto större blir förhoppningarna och med det också risken för besvikelse. På dagens presskonferens framhöll också ekonomikommissionären Pierre Moscovici att det inte finns någon snabbt fungerande medicin på Europas ekonomiska sjuka.

”Vi behöver agera på tre fronter. Vi behöver trovärdig finanspolitik, ambitiösa strukturreformer och nödvändiga investeringar”, sa Pierre Moscovici.

Just reformer är en känslig fråga i hans hemland Frankrike där man tampas med dalande tillväxtsiffror och stigande budgetunderskott som just nu ligger över EU:s tillåtna gräns.

Fler inlägg om: , , , ,
24 oktober 2014
EU

EU:s nya klimatmål

EU:s ledare har enats om en ny klimatpolitik som fram till 2030 ska minska utsläppen, öka energieffektiviseringen och andelen förnybar energi. Under nattliga förhandlingar tvingades dock mer ambitiösa länder kompromissa och målen man satt upp sågas av miljöorganisationer.

- Det var inte lätt men vi nådde en rättvist uppgörelse som för in Europa på en ambitiös och kostnadseffektiv väg, sa EU:s ordförande Herman Van Rompuy i natt.

Toppmötet i Bryssel blir Van Rompuys sista innan han går i pension och viljan var därför stor att ro i hamn en uppgörelse mellan medlemsländerna.

Efter många enskilda möten mellan de olika lägren enades EU:s 28 medlemsländer till slut om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till 2030. Andelen förnybar energi ska då uppgå till 27 procent och man ska även uppnå en energieffektivisering motsvarande 27 procent.

Man ska också binda samman de europeiska energisystemen så att minst 15 procent av ett lands energiproduktion ska kunna exporteras till andra EU-länder. Syftet är att minska beroendet av gas utifrån (läs Ryssland).

Finns utrymme att förhandla

Målen för utsläppsminskning blir nationella men det finns samtidigt förhandlingsutrymme förklarade Herman Van Rompuy efter mötet. Han tog Danmark som exempel som är ett land som har kommit lång och som har drivit en ambitiös linje i förhandlingarna.

- Danmark, där alla hus redan har dubbla fönsterglas, kan välja att hjälpa till att finansiera dubbla glas i ett annat EU-land istället för att sätta in trippelglas, sa han och förklarade att Danmark då skulle få större utsläppsbesparingar för sina pengar eftersom att byta från enkelglas till dubbelglas ger större effekt än om man går från dubbel- till trippelglas.

Urvattnad kompromiss

De mål som EU-länderna nu enats kring är något lägre än EU-kommissionens ursprungliga förslag. Flera länder hade hoppats på betydligt tuffare mål, däribland Sverige, men de var tvungna att kompromissa med länder från Central- och Östeuropa där utgångsläget är ett annat. Polen var den största motståndaren mot ett mer ambitiöst klimatpaket då landet är helt beroende av kolkraft vilket gör att energibesparingar blir kostsamma. För att få Polen med sig beslutade man att ge landet gratis utsläppsrätter som kompensation fram till 2030.

Svenske statsministern, Stefan Löfven, konstaterad att man fått ge och ta i förhandlingarna men sa att det viktiga var att man fått ett avtal på plats.

Sågas av miljörörelsen

Domen från miljöorganisationer är dock inte lika positiv. Greenpeace menar att målen är för låga och att de gör att utvecklingen mot mer förnybara energikällor mattas av. Oxfam pekar på att EU:s låga ambition lägger större börda på fattigare länder som är de som drabbas mest av klimatförändringar.

Brook Riley, kampanjledare på Friends of the Earth Europe, är också kritisk.

- Att beskriva en 40-procentig utsläppsminskning som ambitiös är farligt och oansvarigt, säger han.

Del av FN-förhandlingar

Nattens avtal är den giv som EU ska ta med sig till förhandlingsbordet i Paris där FN:s klimatkonferens går av stapeln nästa år. Trots den omfattande kritiken från miljöorganisationer om att de europeiska målen inte alls är tillräckliga så menar den avgående EU-ordföranden Herman Van Rompuy att EU har en bra hand att spela med i de internationella förhandlingarna.

- Detta skickar ett positivt budskap om engagemang till de internationella förhandlingarna, konstaterade Van Rompuy på nattens presskonferens.

Fler inlägg om: , ,
13 oktober 2014
EU

Tyskland lättar på plånboken

När Tyskland tvingas välja mellan två onda ting – att låta finansiellt slarviga Frankrike hålla sig med för stort underskott eller öppna upp den egna plånboken för investeringar – då väljer regeringen i Berlin det senare.

EU:s krisdrabbade ekonomier har länge tittat med avundsjuka ögon på de tyska finanserna. Överskott i bytesbalansen som motsvarar 7-8 procent av BNP, låg privat skuldsättning på ungefär 100 procent av BNP och hanterbar statsskuld på cirka 80 procent. Det är sådana siffror som gjort att andra euroländer, med betydligt sämre förutsättningar, propagerat för att regeringen i Berlin borde investera mera och på så sätt bidra mer till euroområdets haltande återhämtning.

Den senaste tiden har också liknande röster höjts från annat håll. Både ECB och IMF har indikerat att de vill se ökade investeringar med tydlig hänvisning till Berlin. Samtidigt har Frankrike med stöd av Italien kampanjat för att man ska ha en mer flexibel tolkning av EU:s underskottsregler med syfte att frigöra finansiellt utrymme för offentliga investeringar. Frankrike har dessutom presenterat en budget för nästa år med ett underskott på 4,3 procent vilket är klart över den godkända EU-gränsen på tre procent.

Tyskland säger NEIN

Tyskland har tjurskalligt avböjt alla vädjanden. Både när det gäller att sätta på sig spenderarbyxorna och att låta andra länder som Frankrike spräcka sina budgetar till förmån för större offentliga investeringar. Men nu har pressen ökat så till den grad att inte ens Förbundskansler Angela Merkel kan hålla emot.

- Trycket mot den tyska regeringen från i stort sett alla internationella institutioner har ökat. Och för Tyskland är det väldigt svårt att inte agera alls. Merkel måste ge bort något, säger Carsten Brzeski som är chefekonom på ING Tyskland i Frankfurt.

Ställd inför valet av två onda ting är Carsten Brzeski säker på att Tyskland väljer att lätta på plånboken och öka satsningarna på hemmaplan. Att ge efter för Frankrike skulle vara en fundamental förändring i den tyska hållningen och det skulle innebära en stor politisk förlust.

-Jag tror inte de är villiga att acceptera något alls när det gäller Frankrike. Ger man Frankrike ytterligare en respit så kommer det ses som en förlust för Merkel, säger Brzeski.

Splittra Frankrike och Italien

Däremot tror Carsten Brzeski att regeringen i Berlin kan acceptera att Italien får lite mer tid på sig för att komma ner till acceptabla underskottsnivåer. På så sätt skulle Tyskland nämligen kunna skapa en spricka mellan de slarviga bundsförvanterna i Paris och Rom vilket är del av den tyska strategin resonerar Brzeski. Och lyckas Merkel skapa en sådan spricka lättar också trycket på Tyskland.

 

3 oktober 2014
Cañete

EU-kommissionärer fast i politiskt rävspel

Frankrikes Pierre Moscovici och den kritiserade spanjoren Miguel Arias Cañete hålls som gisslan i ett politiskt spel mellan de största partigrupperna i EU-parlamentet. Det visar att parlamentets förhör av de framtida kommissionärerna är mer av ett skådespel där verklig kompetens spelar mindre roll.

Att förhöret med spanjoren Miguel Arias Cañete skulle bli laddat var väntat. Att Pierre Moscovici skulle få svara på frågor om Frankrikes budget kunde man också räkna med. Men att de båda skulle användas som slagträ i kampen mellan högern och vänstern i EU-parlamentet var inte lika självklart.

Spanska intressekonflikter och dåliga franska finanser

Valet av Cañete som energi- och klimatkommissionär var känsligt då han har en bakgrund inom oljeindustrin och fram tills alldeles nyligen var en stor aktieägare i flera oljebolag. Moscovici, som föreslås bli näste finanskommissionär, har i sin tur ifrågasatts då han som fransk finansminister misslyckats med att få ner landets underskott till av EU godkända nivåer.

Av dessa anledningar har omröstning av de båda kandidaterna skjutits upp i parlamentets utfrågande utskott till nästa vecka. Men vad det egentligen handlar om är att högern och vänstern vill se ”sin kandidat” godkänd.

Det är just den socialdemokratiska gruppen som pekar på Cañetes intressekonflikter och därför har propagerat på att skjuta på den omröstningen. Samtidigt är det högern i parlamentet som ifrågasätter Moscovici som har fullt stöd från socialisterna. Under helgen kan företrädare för dessa grupper komma att sätta sig ner bakom lyckta dörrar för att komma överens om att de ska godkänna varandras partikamrater.

Ett politiskt skådespel

Politiska experter har på förhand tonat ner betydelsen av parlamentets utfrågningar av de framtida kommissionärerna. Parlamentet kan inte underkänna enskilda kandidater utan bara rösta om hela Kommissionen. Att den skulle röstas ner ses som osannolikt. Vissa har använt Shakespeares pjäs Mycket väsen för ingenting för att beskriva förhören som får mycket uppmärksamhet, åtminstone i Bryssel. Med tanke på rävspelet mellan högern och vänstern i EU-parlamentet där Moscovici och Cañete har tagits som gisslan får man se dessa beskrivningar som riktiga. Det är mer ett politisk skådespel där partifärgen avgör snarare än intervjuer där saker som kompetens och lämplighet spelar roll.

Fler inlägg om: , , , ,