ad
30 maj 2012
Bankia

EU kräver mer av krisländer

EU-länderna, inklusive Sverige, behöver göra mer för att komma tillrätta med krisen. Det slår Kommissionen fast i en färsk rapport med rekommendationer för medlemsländerna i unionen.

- Det krävs en ökad ekonomisk integration, en bankunion, projektobligationer och mer lån från EIB, sa ordförande Barroso precis på en presskonferens, där han också öppnade upp för fördragsändring i EU.

Prognoserna ser dystra ut för många av EUs ekonomier och Kommissionen kräver att man snabbar på reformarbetet och tar nya steg mot en fullständig ekonomisk union. Enligt ordförande Barroso kan det innebära en fördragsändring, vilket få medlemsländer efterfrågar.

- Det finns åtgärder vi kan göra nu, men för att få förtroende behöver medlemsländerna också starta en process för att öka integrationen, sa Barroso alldeles nyss på presskonferensen i Bryssel.

När det gäller problembarnet Grekland så skriver Kommissionen i sin rapport att landet inte lär nå tillväxt nästa år vilket man tidigare beräknat utan först tidigast 2014. Man tror inte heller att Grekland ska kunna låna upp pengar på den vanliga marknaden igen de kommande tre åren. Därmed är landet fortsatt beroende av stöd utifrån men hur det blir med det är osäkert och beror på vem som vinner valet i mitten av juni. Kommissionen är tydlig med att ytterligare stöd från EU uteblir om grekerna inte ökar på reformtakten vad gäller skatter och arbetsmarknad: ”internationellt stöd kan bara bara fortsätta om implementeringen av reformer förbättras”, skriver man i rapporten. Fel valresultat om en månad och Grekland kan stå utan externt stöd. Och utan stöd går Grekland snabbt mot ett euroutträde.

Misslyckad spansk räddningsplan

De senaste dagarna har annars Spanien och dess krisbank Bankia legat i fokus. Även här ser utsikterna mörka ut. Kommissionen spår att den rekordhöga spanska arbetslösheten ökar ännu mer nästa år och landar över 25%. Spanien kommer dock få mer tid på sig att få ner sitt budgetunderskott.

- Vi överväger att ge Spanien mer tid att komma ner till ett underskott på 3 procent av BNP, säger Olli Rehn just nu på en presskonferens.

Kommissionen anser dock att åtgärderna som den spanska regeringen presenterat är inte tillräckliga. Bland annat behöver skatter höjas och spanska banker behöver större kapitalbuffertar vilket riskerar bli en dyr historia för Spanien.

Regeringen kom för några dagar sedan med ett innovativt förslag om hur man skulle rädda krisbanken Bankia. Man hoppades kunna ge Bankia statsobligationer som banken sedan skulle kunna använda som säkerhet för billiga ECB-lån. Problemet med förslaget var dels att det balanserade på gränsen för vad som är tillåtet då ECB inte får ge direkt finansiering till centralbanker. Dessutom förankrade aldrig Spanien idén med ECB, trots att det var den som skulle stå för stödlånen. Den här idén verkar nu ha skrotats och istället ska Spanien låna upp pengar för att pumpa in i Bankia vilket lär svida rejält i den redan nötta spanska plånboken. Spanska räntor har stigit till 6-6,50 %, farligt nära de nivåer som andra krisländer haft innan de tvingats be om stöd från EU. Och bedömare på marknaden spår att Spanien inte kommer klara av detta på egen hand utan kommer behöva någon form av stöd från EU och IMF.

Betydligt bättre ser det ut för Sverige i Kommissionens rapport, även om tillväxten väntas sakta ner och landa på 0,3 procent i år samtidigt som arbetslösheten beräknas öka till 7,7 procent. Kommissionen höjer också ett antal varningsfingrar åt Sverige, bland annat över den höga arbetslöshet inom sårbara grupper i samhället, volatila huspriser och minskade investeringar i forskning och utveckling.

Risk för nedskrivning av prognos

När Kommissionen tog fram den ekonomiska spåkulan tidigare i våras förutsåg man att EUs ekonomi skulle krympa något, -0,3 procent. Den prognosen bygger dock på att man får tillbaka marknadens förtroende, att man lyckas hantera krisen och att situationen på finansmarknaden normaliseras. Med tanke på vad som just nu händer, dels med osäkerheten kring det andra valet i Grekland, men framförallt i den betydligt viktigare och större ekonomin Spanien, så är det inte troligt att situationen normaliseras i närtid. Och förtroende, som går snabbt att rasera, tar lång tid att bygga upp vilket talar för att Kommissionen kan få göra en ny bedömning av Europas ekonomier inom kort.

I rapporten konstaterar man också att en djupare kris är den största risken på nedåtsidan, att problemen i finanssektorn riskerar smitta av sig på den verkliga ekonomin med betydligt sämre utsikter som följd.

ad
17 juli 2014
EU

EU splittrat om topposter

EU-länderna är oeniga kring vilka som ska leda unionen på vikta chefspositioner. På toppmötet i Bryssel lyckades stats- och regeringscheferna inte utse ny utrikeschef och inte heller rådsordförande.

Tidigare i veckan fick Luxemburgs förre premiärminister, Jean-Claude Juncker, som väntat tillräckligt med stöd från EU-parlamentet för att ta över som ordförande i Kommissionen de kommande fem åren. Nu återstår att välja kommissionärer från de övriga 27 EU-länderna samt att välja en ny permanent ordförande i Europeiska rådet. Det är en delikat uppgift men tanken var ändå att stats-och regeringscheferna på sent toppmöte igår skulle enas kring en post och utse den som ska bli nästa utrikeschef. Där misslyckades man.

- De här internationella toppjobben tillkommer genom att man hittar paket som balanserar olika intressen mot varandra, konstaterade Fredrik Reinfeldt på mötet.

Det är de här olika intressena som gör det svårt att få fram kandidater som passar alla. Man behöver hitta en balans mellan den politiska högern och vänstern, män och kvinnor, euroländer och icke euroländer, Nord- och Sydeuropa.

Öst vill inte ha ryssvänlig italienska

Italiens utrikesminister, Federica Mogherini, var den förhandstippade kandidaten till ny chef för EU:s utrikesenhet. Italien har i egenskap av ordförandeland i EU drivit på för att få henne vald. Men Mogherini har inte lyckats få stöd från EU:s östländer där man är rädd att hon skulle bli en alltför svag politiker när det gäller att hantera den aggressiva grannen Ryssland. Mogherini är bara 41 år och så sent som i februari i år blev hon utrikesminister. Dessutom ses hon som lite av en ryssvän då Italien motsätter sig tuffare sanktioner mot Ryssland i spåren av konflikten med Ukraina. Mogherini stödjer också byggandet av en gasledning som skulle transportera gas från Ryssland till östra Europa utan att gå via Ukraina och där delar av ledningen skulle byggas av en italiensk firma.

Alternativ som nämnts till Mogherini är Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, Estlands förre premiärminister, Andrus Ansip och Kristalina Georgieva, Bulgariens nuvarande EU-kommissionär. Ingen av dessa kandidater kunde väljas igår.

Jean-Claude Juncker, som är den som i ett första steg ska utse sina kollegor i Kommissionen har själv sagt att han vill ha en stark utrikesminister. Det talar inte för Mogherini. Juncker får nu tillbringa resten av sommaren med att försöka lägga detta komplicerade politiska pussel som alla 28 EU-länder kan acceptera. I slutet av augusti träffas de igen i Bryssel och gör ett nytt försök att enas. Kanske kan man då också välja ny ordförande i rådet.

Danska som rådsordförande

Förutom 27 nya kommissionärer ska man också välja ny ordförande till rådet som ska leda stats- och regeringschefernas möten de kommande åren. Där sägs Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt ligga närmast till hands. Hon har gedigen Brysselerfarenhet, dels från toppmöten i egenskap av statsminister men framförallt som före detta ledamot i Europaparlamentet. Hon är socialdemokrat men kan ändå accepteras från höger till vänster. Enda problemet är att hon själv inte sagt att hon är kandidat.

- Jag är glad över att vara statsminister i Danmark, upprepade Helle Thorning Schmidt både en och två gånger på gårdagens möte.

 

7 juli 2014
EU

EU-basen förhörs i snusmål

EU-kommissionens ordförande hördes idag av domstolen i Luxemburg. Det är en fortsättning på snushärvan som startade för snart två år sedan där den förre Kommissionskollegan John Dalli nu kräver upprättelse och skadestånd.

Turerna kring EU:s snart två år gamla snusskandal skulle lätt kunna bli stoff för en såpa. Ett komplicerat mutdrama inom Europas mäktiga politiska elit med kopplingar till tobakslobbyn och korrupta affärsmän. I det senaste avsnittet har ordföranden i Kommissionen kallats till EU-domstolen i Luxemburg för att vittna. Där finns också hans tidigare maltesiske kollega. Denne säger att hans före detta chef ville förgöra honom och han kräver upprättelse efter att ha tvingats lämna sin post i vanära anklagad för att be om mutor i mångmiljonklassen.

Allt detta är sant. Idag var José Manuel Barroso kallad till EU:s domstol för att vittna. John Dalli, före detta kommissionär med ansvar för hälsofrågor stod som motpart. Dalli lämnade Kommissionen i oktober 2012 under oklara former efter en internutredning gjord av EU:s antikorruptionsbyrå, OLAF. Utredningen tydde på att Dalli hade kopplingar till en affärsman som i hans namn hade erbjudit svenska Swedish Match lindrigare snusregler inom EU mot en betalning på ungefär en halv miljard kronor. Dalli har hela tiden hävdat att han är oskyldig och sagt att han tvingats bort från sin post som Kommissionär. Genom domstolsförhandlingar vill han nu upphäva beslutet att skilja honom från hans kommissionsuppdrag och han vill även ha skadestånd. I dagens förhör ska han ha sagt att EU-chefen Barroso skrivit under hans dödsdom.

Kritiserad Kommission skjuter ifrån sig

När det blev Barrosos tur att snacka upprepade han vad han sagt tidigare. John Dalli tvingades inte bort från Kommissionen. Han valde själv att avgå. På Malta har dock nationella myndigheter inte hittat bevis nog för att ställa Dalli inför rätta och EU:s egen utredning har fått skarp kritik.

OLAF:s granskning höll inte måttet, byråns chef hade starka kopplingar till Kommissionen som var part i målet och man anklagas också för att ha använt olagliga metoder i undersökningen. Som svar på kritiken föreslog Kommissionen nyligen att en ny övervakare ska inskränka i OLAF:s granskningar och dess korruptionsutredare måste i framtiden  ha godkännande innan de kan gå in på en Kommissionärs kontor till exempel. Denna nya övervakare ska ligga under och finansieras av Kommissionen. Även detta förslag fick kritik, inte minst från öppenhets och antikorruptionsförespråkare.

I spåren av tobakshärvan har Barrosos avdelning också anklagats för att ha hållit hemliga möten med tobakslobbyister och företrädare för tobaksbolag, bland annat Swedish Match vilket strider mot EU:s regler. Från Kommissionens sida hävdar man bestämt att några hemliga möten med tobakslobbyister eller tobaksbolag aldrig ägt rum men den europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, startade ändå en granskning rörande detta för några veckor sedan.

Snart två år efter det att EU:s snushärva började nystas upp dyker det alltså löpande upp nytt material som kan hålla såpan levande. Den lär nog hålla på ett tag till.

 

28 juni 2014
David Cameron

EU:s ledare valde Juncker

EU:s stats – och regeringschefer nominerade tillslut Jean-Claude Juncker som ordförande till EU-kommissionen de kommande åren. Därmed kör de över Storbritanniens David Cameron och ger i samma veva mer makt till EU-parlamentet.

Efter månader av kampanjer, för och emot, föreslog till sist EU:s ledare på ett toppmöte i Bryssel att Jean-Claude Juncker ska leda Kommission de kommande fem åren. Nomineringen av Luxemburgs förre premiärminister och mångåriga ledare för eurogruppen har kantats av historiska diskussioner och han är en minst sagt omdiskuterad politiker.

Han presenterades som de konservativas kandidat för ordförandeposten inför valet till Europaparlamentet i maj. Efter valet kom dock kritik från vissa EU-länder, däribland Sverige, då det inte är EU-parlamentet som ska ta fram kandidaten utan ledarna för EU:s medlemsländer. Men det kom också omfattande kritik, inte bara mot urvalsprocessen, utan även mot Juncker och den politik han står för.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har varit den största kritikern. Han ser Jean-Claude Juncker som en man av den gamla EU-skolan där ökad Brysselstyrning och integration står högt på agendan vilket går stick i stäv med vad Cameron vill åstadkomma för att blidka den EU-kritiska opinionen på hemmaplan. Cameron satsat mycket politiskt kapital för att motarbeta Juncker och han har sagt att det valet i förlängningen kan leda till att Storbritannien lämnar unionen.

EU-kritisk Cameron överkörd

Normalt nomineras kandidaten till ordförandeposten i Kommission med enhällighet utan omröstning. Denna gång var det inte möjligt då Cameron insisterade på att rösta om saken. Trots intensivt kampanjande fick han tillslut bara med sig Ungerns Viktor Orbán som också röstade emot Juncker. De andra röstade för.

Det var ett hårt bakslag för Cameron som på mötet i Bryssel beskrev nomineringen som ett allvarligt mosstag.

“Det är en dålig dag för Europa. Det riskerar att underminera medlemsstaterna och deras nationella parlament och det ger mer makt till Europaparlamentet.  Hade vi arbetat tillsammans hade vi kunnat få fram en alternativ kandidat”, sa en besviken David Cameron.

Nu återstår bara för Jean-Claude Juncker att bli godkänd av ledamöterna i EU-parlamentet. Det är mer av en formalitet då han har starkt stöd därifrån. Omröstningen i parlamentet sker i mitten av juli.

 

13 juni 2014
David Cameron

Val av ordförande – EU:s huvudvärk

I valet av ny kommissionsordförande har EU försatt sig i ett politiskt dilemma. Parlamentets ledare har hotat med veto om inte konservative Jean-Claude Juncker föreslås. Samtidigt finns det starkt motstånd mot honom från flera EU-länder. Politisk prestige står på spel och hur man än gör är det någon som förlorar.

Med förhoppningen att öka intresset för valet till Europaparlamentet trasslade EU in sig i en politiskt jobbig situation när det gäller valet av nästa ordförande i Kommissionen. De politiska grupperna i parlamentet tog före valet i maj fram kandidater, så kallade Spitzenkandidater, som skulle kandidera till att bli nästa ordförande i EU-kommissionen. Tanken var att kandidaten från den politiska familj som fick flest röster i parlamentet också skulle bli ordförande i Kommissionen. Något som skulle höja ribban i valet och öka valdeltagandet. Mycket riktigt steg valdeltagande med 0,1 procent.

Problemet var bara att det enligt EU:s regler är medlemsländerna som ska föreslå vem som ska bli ordförande i Kommissionen baserat på det europeiska valresultatet. Det är inte upp till parlamentet att utse kandidaterna. Och nu är man i en svår sits då flera länder inte alls vill se den kandidat ”som vann”, nämligen Luxemburgs före detta premiärminister Jean-Claude Juncker från den konservativa partigruppen EPP.

Storbritannien hotar att lämna EU

Flera länder, däribland Sverige, ställer sig skeptiska till Juncker som ny Kommissionsordförande. Hans främsta motståndare är dock den brittiske premiärministern David Cameron som anser att det är helt oacceptabelt att välja Juncker. Valresultatet i maj, där extrem- och anti-EU-partier gick starkt framåt talar sitt tydliga språk menar Cameron. EU behöver förändring och Juncker står för allt annat än förändring. Luxemburgaren har gått i den gamla EU-skolan och inget kommer att förändras med honom vid det europeiska rodret. Snarare kommer han fortsätta styra skutan i en en allt mer federalistisk riktning vilket går stick i stäv med Camerons och britternas ambitioner.

Cameron har kampanjat aktivt för att stoppa Juncker och idag skriver han till exempel i Svenska Dagbladet ogillande om ur Europaparlamentet försöker roffa åt sig makt och både utse och godkänna kandidaten för kommissionens nya ordförande.

Det här konceptet godkändes aldrig av det Europeiska rådet. Det förhandlades inte mellan de europeiska institutionerna. Och det ratificerades aldrig av de nationella parlamenten”, skriver Cameron i dagens debattartikel.

Den brittiske premiärministern menar också att väldigt få av de 43,1 procent av de europeiska medborgarna som gick och röstade var medvetna om att de också skulle välja bland de så kallade Spitzenkandidaterna.

Ingenstans nämndes Juncker på valsedlarna. Till och med i Tyskland, där konceptet ”Spitzenkandidaten” uppmärksammades mest, visste bara 15 procent att han var en kandidat” skriver Cameron vidare.

Skulle Juncker ändå bli vald har Cameron sagt att han kan tvingas skynda på britternas utlovade omröstning om EU vilket kan göra att landet i förlängningen lämnar unionen.

Parlamentet hotar med veto

Samtidigt hotar ledarna för de politiska grupperna i parlamentet med veto om någon annan än Juncker föreslås. De har precis haft möten med Rådets ordförande Herman Van Rompuy som har fått den delikata uppgiften att förhandla å EU-ländernas vägnar. Efter dessa möten säger nästan samtliga politikgrupper, från höger till vänster, att den enda acceptabla kandidaten är Jean-Claude Juncker. Att välja någon annan vore ett odemokratiskt svek mot de europeiska väljarna och parlamentet kommer rösta ner alla andra kandidater som rådet kan tänkas komma på.

Vem som än föreslås och sedermera väljs är det därmed någon som tappar ansiktet. Cameron har satt mycket politisk kraft bakom sin kampanj mot Juncker och blir han ändå vald är det ett stort bakslag för honom personligen. Väljs någon annan är det ett demokratiskt bakslag enligt EU-parlamentet som då också har fört en kampanj som senare visade sig var mer eller mindre en bluff.

Senare i juni ska EU-ländernas ledare träffas för att försöka enas kring en kandidat. Belsutet fattas med kvalificerad majoritet vilket betyder att man i teorin kan köra över Storbritannien. Normalt försöker man dock vara eniga i dessa beslut. I mitten på juli hoppas man att Parlamentet kan rösta och godkänna den kandidat som föreslås.

11 juni 2014
Apple

Skattesmäll för Apple och Starbucks i EU?

EU-kommissionen vill sätta stopp för multinationella bolags aggressiva skatteplanering i Europa och ska granska några jättar närmare. Det gäller Apple, Starbucks och Fiat som kan få betala mer skatt för sina europeiska verksamheter.

- När offentliga budgetar dras åt är det särskilt viktig att multinationella företag betalar sin rättvisa del av skatten, säger EU:s konkurrenskommissionär Joaquín Almunia.

Han har idag formellt startat en undersökning som rör tre specifika skatteavtal. Det gäller Apple i Irland, kaffejätten Starbucks i Nederländerna samt Fiat i Luxemburg. Kommissionen har tittat på deras skatteavtal sedan i höstats och särskilt då på så kallad transfer-prissättning där bolagens olika dotterbolag fakturerar varandra i syfte att minimera skatten. Kommissionen misstänker att bolagen har fått konkurrensfördelar genom att betala för lite i skatt jämfört med andra bolag på samma marknad. Det är dock inte bolagen i sig som ska granskas utan enbart EU-länderna som har givit dem skattelättnader vilket Kommissionär Almunia menar kan bryta mot EU:s statsstödsregler. Enligt dessa regler får EU:s medlemsstater i regel inte subventionerna privata företag.

Apple betalade 4 % skatt

EU har de senaste åren lagt mer fokus på att bekämpa skattesmitning och aggressiv skatteplanering. Det är känt att multinationella bolag många gånger betalat väldigt lite skatt genom att utnyttja de lagliga kryphål som finns inom Europa. Apple ska till exempel ha betalat mindre än fyra procent skatt på sina vinster utanför USA genom att förlägga huvudkontoret till irländska Cork. Starbucks uppges i sin tur ha betalat några få miljoner i skatt under 2000-talet trots vinster i mångmiljardklassen. Totalt sägs skattesmitning kosta EU en biljon euro varje år.

Som svar på EU:s granskning säger dock Apples företrädare idag att man minsann inte alls fått någon skatterättslig särbehandling på Irland. Faktum är att bolagets irländska skatt har tiodubblats sedan 2007 uppger bolaget. Det återstår att se vad EU:s granskning visar. Irländska myndigheter har i alla fall varit samarbetsvilliga enligt Kommissionen.

Fler länder och bolag kan granskas

Även de nederländska myndigheterna har varit samarbetsvilliga. Luxemburg däremot har inte lämnat ut all den information som Kommissionen begärt. Skulle undersökningen visa att de tre länderna har brutit mot EU-reglerna och givit bolagen otillåtna statsstöd kan Apple, Starbucks och Fiat tvingas betala tillbaka skattepengar till staterna.

Fler länder och bolag kan också komma att granskas framöver. Total har konkurrenskommissionär Joaquín Almunia begärt mer information från nio EU-länder.

Fler inlägg om: , , , ,