EU kräver mer av krisländer

Publicerat den 30 maj 2012 kl. 14:41

EU-länderna, inklusive Sverige, behöver göra mer för att komma tillrätta med krisen. Det slår Kommissionen fast i en färsk rapport med rekommendationer för medlemsländerna i unionen.

– Det krävs en ökad ekonomisk integration, en bankunion, projektobligationer och mer lån från EIB, sa ordförande Barroso precis på en presskonferens, där han också öppnade upp för fördragsändring i EU.

Prognoserna ser dystra ut för många av EUs ekonomier och Kommissionen kräver att man snabbar på reformarbetet och tar nya steg mot en fullständig ekonomisk union. Enligt ordförande Barroso kan det innebära en fördragsändring, vilket få medlemsländer efterfrågar.

– Det finns åtgärder vi kan göra nu, men för att få förtroende behöver medlemsländerna också starta en process för att öka integrationen, sa Barroso alldeles nyss på presskonferensen i Bryssel.

När det gäller problembarnet Grekland så skriver Kommissionen i sin rapport att landet inte lär nå tillväxt nästa år vilket man tidigare beräknat utan först tidigast 2014. Man tror inte heller att Grekland ska kunna låna upp pengar på den vanliga marknaden igen de kommande tre åren. Därmed är landet fortsatt beroende av stöd utifrån men hur det blir med det är osäkert och beror på vem som vinner valet i mitten av juni. Kommissionen är tydlig med att ytterligare stöd från EU uteblir om grekerna inte ökar på reformtakten vad gäller skatter och arbetsmarknad: ”internationellt stöd kan bara bara fortsätta om implementeringen av reformer förbättras”, skriver man i rapporten. Fel valresultat om en månad och Grekland kan stå utan externt stöd. Och utan stöd går Grekland snabbt mot ett euroutträde.

Misslyckad spansk räddningsplan

De senaste dagarna har annars Spanien och dess krisbank Bankia legat i fokus. Även här ser utsikterna mörka ut. Kommissionen spår att den rekordhöga spanska arbetslösheten ökar ännu mer nästa år och landar över 25%. Spanien kommer dock få mer tid på sig att få ner sitt budgetunderskott.

– Vi överväger att ge Spanien mer tid att komma ner till ett underskott på 3 procent av BNP, säger Olli Rehn just nu på en presskonferens.

Kommissionen anser dock att åtgärderna som den spanska regeringen presenterat är inte tillräckliga. Bland annat behöver skatter höjas och spanska banker behöver större kapitalbuffertar vilket riskerar bli en dyr historia för Spanien.

Regeringen kom för några dagar sedan med ett innovativt förslag om hur man skulle rädda krisbanken Bankia. Man hoppades kunna ge Bankia statsobligationer som banken sedan skulle kunna använda som säkerhet för billiga ECB-lån. Problemet med förslaget var dels att det balanserade på gränsen för vad som är tillåtet då ECB inte får ge direkt finansiering till centralbanker. Dessutom förankrade aldrig Spanien idén med ECB, trots att det var den som skulle stå för stödlånen. Den här idén verkar nu ha skrotats och istället ska Spanien låna upp pengar för att pumpa in i Bankia vilket lär svida rejält i den redan nötta spanska plånboken. Spanska räntor har stigit till 6-6,50 %, farligt nära de nivåer som andra krisländer haft innan de tvingats be om stöd från EU. Och bedömare på marknaden spår att Spanien inte kommer klara av detta på egen hand utan kommer behöva någon form av stöd från EU och IMF.

Betydligt bättre ser det ut för Sverige i Kommissionens rapport, även om tillväxten väntas sakta ner och landa på 0,3 procent i år samtidigt som arbetslösheten beräknas öka till 7,7 procent. Kommissionen höjer också ett antal varningsfingrar åt Sverige, bland annat över den höga arbetslöshet inom sårbara grupper i samhället, volatila huspriser och minskade investeringar i forskning och utveckling.

Risk för nedskrivning av prognos

När Kommissionen tog fram den ekonomiska spåkulan tidigare i våras förutsåg man att EUs ekonomi skulle krympa något, -0,3 procent. Den prognosen bygger dock på att man får tillbaka marknadens förtroende, att man lyckas hantera krisen och att situationen på finansmarknaden normaliseras. Med tanke på vad som just nu händer, dels med osäkerheten kring det andra valet i Grekland, men framförallt i den betydligt viktigare och större ekonomin Spanien, så är det inte troligt att situationen normaliseras i närtid. Och förtroende, som går snabbt att rasera, tar lång tid att bygga upp vilket talar för att Kommissionen kan få göra en ny bedömning av Europas ekonomier inom kort.

I rapporten konstaterar man också att en djupare kris är den största risken på nedåtsidan, att problemen i finanssektorn riskerar smitta av sig på den verkliga ekonomin med betydligt sämre utsikter som följd.