3 maj 2012
Anders Borg

EU-tvist om bankkapital

Regeringen vill att svenska banker ska ha större kapitalbuffert jämfört med de krav som EU ställer. Andra EU-länder menar att det kan få deras banker att se sämre ut. Frågan om bankernas kapitaltäckning är känslig och trots maratonmöte till sena kvällen igår så är man fortfarande oense.

 

Danmark hade i egenskap av ordförande i EU kallat in finansministrarna till extramöte i Bryssel igår. Målet var att nå en kompromiss kring de europeiska bankernas kapitaltäckning, det vill säga den buffert som systemviktiga banker ska hålla sig med för att på egen hand härda ut i framtida kristider. Det målet misslyckades.

På ena sidan stod Sverige tillsammans med Storbritannien och några andra länder. Dessa vill kunna ställa högre krav än de som ska gälla generellt i EU. EU-kommissionen har lagt ett förslag som innebär krav på 7 procents kapitaltäckning (kapital / tillgångar) medan den svenska regeringen vill att de svenska storbankerna ska ha en kapitaltäckningsgrad på 10 procent nästa år för att sedan komma upp till 12 procent 2015. Anders Borg menar att tuffare svenska krav är bra för hela EU med tanke på den svenska banksektorns storlek.

- Vi har Europas näst största banksektor i förhållande till BNP och vi har banksystem med kopplingar till Baltikum. Högre kapitalkrav innebär att det blir mindre risk för att våra banker ska skapa bekymmer för hela Europa, argumenterade Anders Borg på mötet.

Fast högre svenska krav kan få andra länders banker att se svagare ut och man bör ha en och samma enhetliga nivå på EUs inre marknad löd argumenten från andra sidan förhandlingsbordet där flera tunga ekonomier satt, så som Tyskland, Frankrike och Italien, liksom Kommissionen.

De ambitiösa danskarna, som vill visa på resultat innan deras ordförandeperiod går ut i sommar, har presenterat flera kompromissförslag där man laborerat med olika procentsatser, permanenta och tillfälliga pålägg och variationer i omfång (om de ska gälla bankernas inhemska verksamhet eller hela koncerner). På eftermiddagen igår avbröt man också mötet för att prata enskilt med flera länder, däribland Sverige. Diskussionerna höll på till sena kvällen men man lyckades ändå inte enas i frågan. Förhoppningen är nu att man ska komma överens på nästa i mitten av maj. Den svenska finansministern tror också att man kommer hitta en lösning som passar alla.

- Det finns förutsättningar för att nå en kompromiss så småningom. För oss är det centrala att vi kommer härifrån med en bra lösning med starka banker. Ökade krav på kapital ger stabilitet, det är inte ett problem utan en möjlighet för Europa, sa Anders Borg.

24 april 2015
Dijsselbloem

Eurogruppen: tiden rinner ut för Grekland

Grekland och dess långivare är fortfarande långt ifrån en överenskommelse och de andra euroländerna kommer inte godkänna några mindre utbetalningar för att lösa landets akuta pengabrist. Tiden rinner iväg för Grekland konstaterar eurogruppens ordförande.

- De har tagits några framsteg men fortfarande finns stora skillnader (mellan parterna) vad gäller innehållet. Vi vet alla att tiden håller på att rinna ut, säger eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, efter det senaste i raden av alla möten där Grekland har spelat huvudrollen.

Bristen på framsteg gjorde att man inte kunde fatta beslut om utbetalning av det nödlån som det allt mer pressade Grekland väntar på.

Beskedet var väntat för trots att intensiva diskussioner har förts de senaste veckorna mellan den grekiska regeringen och landets långivare har framstegen varit små. EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, beskriver en liknande bild som Jeroen Dijsselbloem.

- Vi har gjort framsteg. Men vi är inte där än. Vi är inte i närheten av att vara där än”, säger Pierre Moscovici.

Den grekiske finansminister, Yanis Varoufakis, var mer positiv och han menade att parterna har kommit mycket närmare varandra på flera områden de senaste veckorna. Samtidigt rapporterar Bloomberg att diskussionen idag varit hätsk och Varoufakis ska ha kallats spelare och amatör som slösar bort dyrbar tid.

Bollen hos Grekland

Både Dijsselbloem och Moscovici påpekar att större delen av matchbollen ligger på den grekiska planhalvan. Landets regering måste presentera trovärdiga och detaljerade reformer.

- Det är den enda lösningen för att nå våra mål: att Grekland ska vara förankrat i euroområdet och vara stabilt och välmående, säger Pierre Moscovici som även uppmanade grekerna att lägga i en högre växel i förhandlingarna de kommande veckorna.

Det gjorde också Tysklands Angela Merkel när hon träffade den grekiske premiärministern, Alexis Tsipras, under gårdagens toppmöte i Bryssel. Merkel menade dock att man måste se till att Grekland inte får slut på pengar innan regeringen har presenterat sina reformer vilka syftar till att bana väg för utbetalning av stöd. Regeringen ska betala tillbaka på ett IMF-lån den 12 maj och det är minst sagt osäkert om den kan göra det utan nya EU-pengar.

Enligt eurogruppens ordförande är det dock inte aktuellt att ge en mindre betalning till Grekland för att lösa landets akuta behov av likvida medel. En hårdför Jeroen Dijsselbloem konstaterar kort att man måste komma överens om hela reformpaketet innan det kan ske någon utbetalning. Det är något man tidigare har kommit överens om och den hållningen står man fast vid. Nästa möte är 11 maj, dagen innan Grekland ska betala tillbaka på sitt lån till IMF.

Andreas Liljeheden

20 april 2015
EU

Pressat Grekland får vänta på pengar

Samtalen mellan Grekland och dess långivare om nödvändiga reformer går trögt. Det gör att beslut om nya nödpengar dröjer samtidigt som landet pressas allt mer av stundande lånebetalningar som förfaller i maj.

Senare i veckan träffas eurogruppen i Riga. Tanken var att man då skulle kunna fatta beslut om att betala ut nya nödpengar till krisande Grekland. Landet väntar på utbetalning på 7,2 miljarder euro som man kom överens i februari när det nuvarande låneprogrammet förlängdes fram till sommaren. För att pengarna ska betalas ut måste dock den grekiska regeringen komma överens med sina långivare, EU och IMF, om nödvändiga reformer. Samtal förs och den grekiska regeringen har vid flera tillfällen presenterat reformer men de har inte varit tillräckligt detaljerade.

Diskussionerna uppges också gå alldeles för långsamt. Enligt IMF-företrädare behöver parterna diskutera flera veckor till vilket gör att eurogruppen knappast kan fatta beslut om utbetalning av nödpengar på fredagens möte. Detta har också indikerats av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble liksom av EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och eurokommissionären Valdis Dombrovskis. Det gör att Grekland hamnar i ett minst sagt kärvt finansiellt läge.

Kan tvingas ställa in betalningar

Den grekiska regeringen klarade av att betalade tillbaka på lån till IMF på 459 miljoner euro den 9 april. Men hur mycket man än skrapar i statskassan uppges man inte kunna betala de lån som förfaller till betalning i maj. Det handlar om flera miljarder euro då man samtidigt ska betala de löpande utgifterna för löner och pensioner, också de i miljardklassen. Grekland har bett IMF att få skjuta på betalningarna men valutafonden sagt nej. För att undvika betalningsinställelse behöver regeringen därför komma överens med långivarna och få loss nya pengar.

För styrande Syriza är det en svår balansgång på hemmaplan. De allra flesta greker vill vara kvar i eurosamarbetet. Det betyder att landet måste betala sina nuvarande lån. Det betyder också att regeringen måste utföra tuffa reformer och därmed sannolikt bryta vallöftet att åtstramningarnas tid är förbi.

Från EU-håll säger man att man kan hantera en så kallad Grexit, det vill säga att landet lämnar eurosamarbetet. Det är sannolikt en del av förhandlingsspelet. Även EU är pressat då ingen vet vad för slags effekter en Grexit skulle få. Samtidigt rör det sig i detta läge om relativt lite pengar jämfört med de enorma summor som EU och euroländerna har lånat ut till Grekland. Man kommer inte riskera en Grexit med potentiell global effekt på ekonomin för 7,2 miljarder euro.

Därför är det troligt att parterna ändå når en uppgörelse men det ser ut att bli i allra sista stund. Nästa ordinarie eurogruppsmöte är den 11 maj. Kommer man inte överens då kan inte Grekland betala lånet till IMF som löper ut till betalning dagen därpå.

 

Fler inlägg om: , , ,
23 mars 2015

Grekiska turnén fortsätter

Greklands nya regering avverkar möten med europeiska ledare på löpande band, senast med Angela Merkel i Berlin idag. Varje gång uppges parterna närma sig varandra men stegen är väldigt små och det är en bra bit kvar innan man kan hitta en lösning som alla kan acceptera.

Den grekiska regeringen började sin mandatperiod med besök i Paris och Rom för att söka stöd för en omförhandling av landets nödlån. Senare, efter flera möten med eurogruppen, blev landets nödlånsprogram förlängt fram till sommaren. Någon utbetalning har dock inte skett då långivarna och Grekland inte är överens om vilka reformer som ska ske i utbyte av lånet och därför har möten fortsatt. I slutet av förra veckan, under ett toppmöte i Bryssel, satte sig den grekiske premiärministern Alexis Tsipras ner med ledarna för Tyskland, Frankrike, EU-kommissionen, ECB, eurogruppen och Rådet. Och idag var det dags igen. Möte med Angela Merkel i Berlin.

Förstår inte varandra

Även om den tyska förbundskanslern och den grekiske premiärministern framhåller att det finns en vilja att samarbeta så är det uppenbart att de är långt ifrån överens. Grekland och Tyskland (och flera andra euroländer) har olika infallsvinklar på krisen i Grekland och både Merkel och Tsipras säger att man behöver förstå varandra bättre.

I ett försök att tala klarspråk skrev Tsipras ett brev till Merkel 15 mars där han beskrev det akuta pengabehovet i landet. Den grekiska regeringen behöver tillskott de kommande veckorna annars kommer den inte betala på de statsobligationer som löper ut till betalning. (Utdrag ur brevet finns att läsa på Financial Times hemsida tillsammans med en bra förklarande text om alla de senaste turerna i den grekiska finanssagan: http://blogs.ft.com/brusselsblog/2015/03/22/tsipras-letter-to-merkel-the-annotated-text/)

Spanien: ingen utbetalning utan reform

Grekland ska presentera ytterligare reformer de kommande dagarna och Tsipras hoppas att det ska öppna upp för en delbetalning av det nödlån som landet beviljades i samband med förlängningen av åtgärdsprogrammet. Men enligt Spaniens finansminister kommer det inte räcka att bara presentera nya reformåtgärder.

Luis de Guindos sa till Financial Times igår att reformerna ska vara godkända och implementerade innan utbetalning är aktuell. Den spanske ministern, som är en av kandidaterna till att ta över som ledare för eurogruppen senare i år, är en hårdför kritiker av den grekiska vänsterpolitiken och relationen med de grekiska kollegorna är minst sagt frostig.

- Budskapen från den grekiska sidan har inte varit lysande. De har inte skaffat sig många vänner, sa de Guindos till Financial Times.

Tsipras har i sin tur anklagat spanjorerna för att vilja förlänga landets åtstramningsplåga för att ta politiska poäng på hemmaplan där styrande högerpartiet, Partido Popular, pressas av Podemos inför kommande val. Podemos för en liknande poltik som Tsipras vänsterradikala Syriza.

Nya möten väntar

Diskussionerna och mötena mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna och andra europeiska ledare lär fortsätta. Ett möte inom eurogruppen lär vara nära förestående. Och skulle man inte lyckas hitta en lösning inom EU kan det finnas andra alternativ för Grekland. Tsipras har ett annat möte inbokat i början av april. I Moskva.

19 mars 2015

EU-kommissionen jagar skattesmitare

EU-länder ska löpande utbyta information om skatteavtal som de sluter med multinationella företag. Det föreslår Kommissionen i ett försök att komma tillrätta med bolagens skattesmitning. Förespråkare för mer rättvisa skattevillkor menar dock att det inte räcker då avtalen fortfarande hålls hemliga för europeiska medborgare.

De senaste skandalerna kring Luxleaks och Swissleaks där multinationella bolag kommit undan skatt genom fördelaktiga avtal i Luxemburg och Schweiz har fört upp skattesmitning högt upp på den politiska agendan inom EU.

I ett första krafttag mot skattesmitarna föreslår EU:s skattekommissionär, Pierre Moscovici, ett obligatoriskt utbyte av information mellan EU:s medlemsländer om de skatteavtal som sluts med internationella bolag.

- Alla medlemsländer ska dela med sig av information till varandra om alla gränsöverskridande skatteavtal. Det ska ske systematiskt var tredje månad, säger Pierre Moscovici.

Tanken är sen att medlemsländerna ska kunna be om mer information baserat på de uppgifter de får genom det automatiska utbytet. Informationen ska inte heller bara krävas för framtida avtal utan även retroaktivt tio år tillbaka.

Lockar bolag med fördelaktiga villkor

Det handlar om att ge information om förhandsbesked där skattemyndigheter på förhand försäkrar hur skatt för ett visst företag ska beräknas. Det är en vanlig företeelse inom EU. Över 20 medlemsländer ger idag detta till multinationella bolag. Vissa erbjuder dock mer fördelaktiga avtal än andra i syfte att locka till sig företag. De länder som ofta pekas ut i dessa sammanhang är Luxemburg, Irland, Nederländerna, Belgien och Österrike.

Idén måste dock godkännas av samtliga EU-länder, inklusive de ovan nämnda, vilket gör frågan känslig. Men kommissionär Pierre Moscovici tror ändå att det finns stöd för hans förslag givet de senaste skandalerna och den kärva ekonomin där såväl medborgare, företag och regeringar måste vända på slantarna.

- Under dessa förhållanden är det oacceptabelt att vissa bolag vägrar att betala sin beskärda del av skatten och exploaterar system för att minimera sin skatt, säger Pierre Moscovici som siktar på att förslaget ska godkännas och börja gälla från och med nästa år.

Långt från tillräckligt

Kommissionen beskriver förslaget som en ny era av öppenhet i skattesammanhang. Förespråkare för öppenhet och rättvis beskattning håller inte med. De kallar snarare förslaget för ett litet steg framåt och långt ifrån tillräckligt då informationen kommer stanna inom nationella myndigheter och inte vara öppen för allmänheten.

- Det här är inte öppenhet. Hemlighetsmakeriet kvarstår, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på organisationen Eurodad.

Koen Roovers, på Financial Transparency Coalition, håller med. Han säger att regeringar och företag måste göra mycket mer för att öka öppenheten. Och han förespråkar så kallad land-för-land-rapportering där multinationella bolag redovisar sin verksamhet i varje land.

”Företag skulle ge information om sin verksamhet, sina anställda och den skatt de betalar till regeringar land-för-land så att du får en verklig bild av företaget” säger Koen Roovers.

Fler åtgärder på gång

På Kommissionen säger de att det inte var möjligt i detta läge att göra information om skatteavtalen offentlig. Men de tittar på frågan just nu och det kan bli aktuellt längre fram. Tjänstemän tittar också på möjligheten att införa land-för-land-rapportering för alla större bolag, något som idag krävs av företag inom utvinningsindustrin och finanssektorn.

Pierre Moscovici ska återkomma med fler åtgärder för att bekämpa skattesmitning till sommaren. Bland annat ska man damma av ett tidigare förslag om ett enhetligt sätt att beräkna bolagsskatt inom EU vilket har stoppats av medlemsländerna. Kommissionen vill också se över uppförandekoden om företagsbeskattning och utvärdera nuvarande öppenhetskrav på företag.

9 mars 2015

Grekland ska börja förhandla med sina långivare

Grekland och de internationella långivarna ska sätta sig ner och börja förhandla på allvar om reformer på onsdag. Men en första utbetalning av nödlån till den nya grekiska regeringen dröjer.

- Det kan inte bli någon utbetalning när det det inte finns någon överenskommelse och inte heller åtgärder implementeras, säger eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.

För två veckor sedan enades eurogruppen om att förlänga det grekiska nödprogrammet fyra månader fram till och med juni. Det innebar nödlån på 7,2 miljarder euro för Grekland. Men det byggde på att grekerna presenterade och implementerade, i eurogruppens ögon, nödvändiga reformer. Detta har inte skett. Faktum är att man inte ens på allvar har börjat diskutera detaljer kring reformerna.

- Vi har spenderat två veckor med att diskutera vem som träffar vem var och i vilken form. Det är fullständig slöseri med tid, säger Jeroen Dijsselbloem efter eurogruppens möte på måndagskvällen.

Grekland ska träffa institutionerna

På onsdag ska dock den grekiska regeringen träffa sina internationella långivare i EU-kommissionen, ECB och IMF. Huvudförhandlingar ska ske i Bryssel men experter från de tre institutionerna ska också assistera regeringen på plats i Aten. Det är känsligt eftersom den grekiska regeringen svurit dyrt och heligt att den så kallade trojkan, bestående av de tre institutionerna, aldrig mer skulle sätta sin fot i den grekiska huvudstaden.

Den grekiske finansministern menar dock att det är en annan typ av institution som kommer. Det är inte den trojka som varit tidigare.

-Att ha teknokrater från de tre institutionerna som går in på våra ministerier och implementerar åtgärder med en kolonial attityd, den trojkan finns inte längre, slår den grekiske finansministern fast.

Utbetalning dröjer

Även om verkliga förhandlingar snart kommer igång så kommer det dröja innan någon utbetalning sker av nödlånet som man har kommit överens om. Jeroen Dijsselbloem menar att man först måste enas om hela det grekiska reformpaketet.

- Det första vi behöver enas om är vad grekerna ska leverera de kommande fyra månaderna, säger han.

Yanis Varoufakis uppger att han ska presentera ytterligare reformer inom kort. Grekland är i finansiellt trångmål och sägs bara ha kapital för att hålla sig flytande de kommande veckorna. Eurogruppsordföranden kan tänka sig att betala ut delar av nödlånet på 7,2 miljarder men han har samtidigt sagt att det knappast kommer hinna bli av i mars. På frågan var Grekland ska få pengar ifrån för att klara sina finanser svarar Dijsselbloem:

- Det är upp till grekerna att säkra sin finansiering.