ad
8 november 2011
eurokris

Fortsatt osäkert efter nya krismöten i Bryssel

I Grekland letar man med ljus och lykta efter en ny tillfällig premiärminister som kan hålla ihop landets regering och därmed på ett mer effektivt sätt hantera landets ekonomiska kris. En ny samlingsregering ska bildas och den ska inte ledas av den nuvarande premiärministern Papandreou. Det har pratats om att den förre ECB-ledamoten Papademous ska ta över men inget är klart än, eventuellt presenteras en ny premiärminister i kväll. Det osäkra politiska läget i Grekland har fått euroländerna att kräva att den nya regeringen bokstavligen skriver under ett brev där den lovar att dyrt och heligt genomföra de sparåtgärder som EU kräver i utbyte mot de lån som Grekland får. Skriver man inte under kommer de inte få nästa utbetalning. Och får de inte nästa utbetalning kommer den grekiska kassan att vara tom i mitten av december och många greker kommer stå utan lön och pension.

De senaste dagarna har dock fokus flyttats från Grekland västerut till Italien. Berlosconi betar av förtroendeomröstningar på löpande band men har förlorat majoriteten i parlamentet och den italienska räntan stiger mot farligt höga nivåer trots stödköp från ECB. 10-åriga italienska obligationer har handlats över 6,70 %, nära de nivåer som Grekland, Irland och Portugal nådde strax innan de tvingades söka stöd från EU och IMF. Att betala nästan 7 procent i ränta när man har en statsskuld på 1900 miljarder euro, den tredje största i världen, är inte hållbart i längden. Och skulle Italien, eurozonens tredje största ekonomi, tvingas ta hjälp utifrån så får eurokrisen en helt annan dignitet.

Då blir det helt livsnödvändigt att biffa upp EUs stödfond, vilket man också vill men frågan är hur det ska gå till och det var inget man lyckades lösa på finansministermötet som precis avslutats i Bryssel. Ett alternativ är att ta in kapital utifrån, från det fåtal länder som faktiskt sitter på pengar, Kina och Brasilien till exempel. G20 mötet i Cannes för några dagar sedan visade dock på ett svalt intresse från utomeuropeiska länder att pumpa in pengar i Europa. Ett annat alternativ som kanske är mer troligt är en försäkringslösning där man med innovativa räknesätt ska öka fondens kapacitet från 440 till 1000 miljarder euro.

Anders Borg lät pessimistisk när han gick in på dagens möte med de andra finansministrarna i Bryssel.

- Förtroendet börjar ta slut för Europa, sa han då och han pekade på brister i de lösningar som har presenterats. Bland annat den finansiella transaktionsskatten som EU-kommissionen har föreslagit, liknande den svenska på 80-talet. Den diskuterades i flera timmar idag och oenigheten bland EUs medlemsländer är stor, Sverige är en av motståndarna.

- Det kommer inte fungera. Det är ett av de mest effektiva sätten att sänka Europas BNP, menar Anders Borg som hellre skulle se en skatt på aktiviteter, tex en höjd arbetsgivaravgift.

- En transaktion kan man mycket lätt flytta, det handlar om att flytta kanske 10 personer för att flytta en hel banks obligationshandel. Men en arbetsgivaravgift gäller alla anställda och det minskar risken för att verksamheten flyttar.

Kritikerna till en finansiell transaktionsskatt pekar ofta på misslyckandet med den svenska skatten på 80-talet. Bart Van Vooren, en belgisk professor som har skrivit en rapport om transaktionsskatten som kommissionen har föreslagit menar dock att man inte riktigt kan jämföra den med den svenska.

- De flesta håller med om att den svenska skatten hade brister i designen. Men Kommissionen har mycket bredare definitioner för vilka typer av transaktioner som ska innefattas och även för definitionen av en institution. EU har gjort sin hemläxa, menar Van Vooren.

Han medger dock att det verkar saknas politiskt kapital för att få en sådan skatt på plats. Den som varit mest drivande i frågan är Frankrikes Nicolas Sarkozy och elaka tungor säger att han enbart gör det för att ta politiska poäng på hemmaplan och vinna röster från de franska sossarna inför det franska valet nästa år. Därefter kommer frågan att rinna ut i sanden.

ad
14 maj 2013
Anders Borg

Borg vill satsa på tillväxt

Anders Borg brukar spela klassens seriösa tråkmåns när han träffar europeiska kollegor i Bryssel. Att stå fast vid strukturreformer brukar vara hans budskap och åtskilliga gånger har han upprepat mantrat ”ordning och reda i de offentliga finanserna”. Idag var det andra tongångar. Idag hade Anders Borg satt på sig spenderarbyxorna och han kom till Bryssel för att propagera för tillväxt.

 - Länder som har starkare finanser i norra Europa bör ta ett större ansvar för att försöka ge lite mer tryck i återhämtningen, sa Anders Borg på dagens finansministermöte i Bryssel.

Det är bland annat EU-kommissionens senaste dystra prognos över läget i den europeiska ekonomin där man spår fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxt som har fått den svenske finansministern att byta fot och förespråka mer stimulans av den haltande ekonomin. Borg vill se mer av sänkta skatter och satsningar på utbildning och lärlingssystem som kan ge en mer långsiktig tillväxt. Han menar också att banksystemet är så pass svagt att man inte kan stödja ekominin enbart genom pennningpolitiska åtgärder utan att finanspolitiken måste användas.

Anders Borg går till och med så långt att han tycker att krisländer kan behöva få lite mer tid på sig för att komma ner till sunda nivåer vad gäller skulder och underskott. Han tycker t.ex. det är rimligt att Frankrike som har dålig fart på ekonomin har fått två år till på sig av Kommissionen när det gäller uppsatta ekonomiska mål. Så pass allvarligt ser han på den svaga tillväxten.

Därmed inte sagt att man ska strunta helt i tuffa ekonomiska reformer.

- Man måste ha ett väldigt hårt tryck på strukturreformer, det är nyckeln. Det är därför jag tycker man ska sänka skatter som förbättrar ekonomins funktionssätt och satsningar på utbildning så att man långsiktigt förbättrar tillväxten, En återhämtning som ligger på en procent för eurozonen nästa år är alldeles för svag, menar Anders Borg.

Uppmaning till Tyskland

Sverige står redo att satsa mer säger den svenske finansministern. Men det skulle knappast göra ett större avtryck i andra EU-länder. Snarare är hans utspel en passning till den tyske kollegan Wolfgang Schäuble. Tyskland är Europas ekonomiska motor och satsningar där skulle få en större effekt på Europa. Det är dock oklart om man är villig att satsa mer i Tyskland. Liknande uppmaningar har hörts tidigare.

Fler inlägg om: , , ,
7 maj 2013
Cypern

Cypernräddning – ett fiasko

Hanteringen av Cypern är ett fiasko byggt på voodoo-ekonomi med finansiella antagande som inte håller. Den kritiken kommer från såväl höger som vänster i Europaparlamentets ekonomiutskott där man precis avslutat en het debatt med eurogruppens ledare Jeroen Dijsselbloem.

Den nederländske finansministern, tillika eurogruppens ordförande, bombarderades med frågor om allt från olika euroländers positioner, Rysslands roll i nödlånsförhandlingar, EU:s framtida strategier, potentiella fördragsbrott och överträdelse av nödlånsregler. Dijsselbloem var bitvis i försvarsställning när han frågades ut av parlamentsledamöterna inför nästa veckas eurogruppsmöte. Bakåtlutad med korslagda armar svarade han undvikande på många frågor. Han ville inte avslöja de andra eurokollegornas ståndpunkter och vid flera tillfällen hänvisade han till andra instanser som ECB, ekofin (finansministrarnas möten) eller Kommissionen som man inväntar lagförslag från.

Han försvarade dock det åtgärdsprogram man enats om för Cypern vilket innefattar nedläggning av landets nästa största bank och omstrukturering av den största, med stora förluster för rikare insättare.

- Det var den bästa lösningen för Cypern och en bra lösning för EU, sa Dijsselbloem på frågestunden som precis har avslutats.

Han pekade på att problemen i de cypriotiska bankerna var så stora och när man väl började prata om nödlån gick de inte att rädda.

Flera av parlamentsledamöterna frågade sig dock hur det kunde gå så långt och varför man inte agerade tidigare. Franska kristdemokraten Jean-Paul Gauzès kallade hanteringen av Cypern för ett fiasko och liberala landsmaninnan Sylvie Goulard menade att Cyperns fall beror på felaktig styrning av Dijsselbloem och hans kollegor och företrädare i euroområdet.

Den tyska ledamoten Sven Giegold från den gröna gruppen menade i sin tur att åtgärdsprogrammet byggde på helt orimliga beräkningar. Den cypriotiska finanssektorn är enorm i förhållande till landets ekonomi och då den ska skäras ner avsevärt de kommande åren så blir den negativa effekten på BNP mycket mer än de – 12,5 procent som man räknat med.

- Det är helt orealistiskt. Det är voodoo-ekonomi, sa Sven Giegold som också menade att stödet till Cypern därmed strider mot EU:s egna regler eftersom nödfonden ESM bara få ge stöd om mottagarlandets skuldsituation och ekonomiska strategi är hållbar.

Andra framhöll att man också hade tolkat EU:s fördrag frikostigt när man tillåtit Cypern att införa kapitalkontroller.

Jeroen Dijsselbloem förklarade att eurogruppen inte gör några egna beräkningar utan man förlitar sig på siffror från Kommissionen och IMF. Trots denna avsaknad av egen finansiell uträkning var han dock övertygad om att man har agerat på bästa sätt i Cypernfrågan.

- Det är rättvist och jag försvarar det, sa Dijsselbloem.

Fler inlägg om: , , ,
3 maj 2013
EU

EU sänker prognos (igen)

Krisen fortsätter i Europa och EU:s samlade ekonomi väntas krympa även i år. Det spår Kommissionen i sin senaste prognos. I Sverige ser det dock betydligt bättre ut och där är det hushållen som driver på tillväxten.

EU-kommissionen gör bedömningen att EU:s ekonomi kommer att krympa med minsta möjliga marginal, -0,1 procent, under 2013. Bland euroländerna spår man en nedgång i BNP på -0,4 procent. Det är en mindre nedskrivning sedan den senaste prognosen som man presenterade i februari.

Värst är det på Cypern som nu tagit över förstaplatsen från Grekland på listan över länder i ekonomisk kris. Den cypriotiska ekonomin väntas krympa över åtta procent i år. Listan över arbetslöshet toppas alltjämt av Spanien där den väntas toppa på hela 27 procent i år vilket bidrar till att arbetslösheten i hela EU når nya rekordnivåer.

Man ser visserligen att ekonomin är på gång att stabiliseras och man ser förbättringar på finansmarknaden men detta syns inte i den verkliga ekonomin där hushållen och företagen lever. Därmed får återhämtningen inte mycket stöd från den privata sektorn då hushållen sitter på sina surt förvärvade slantar och företagen avvaktar med investeringar. Kommissionen tror att tillväxten kan komma tillbaka under andra halvåret 2013 för att sedan börja ta fart nästa år men då drivet av extern efterfrågan.

Ekonomikommissionär Olli Rrehn påpekade också att denna prognos bygger på att krisdrabbbade länder fortsätter med sina strukturåtgärder och att man på så sätt undviker att skuldkrisen förvärras. Han ser nedåtrisker kopplade till reformerna och arbetet som pågår med att stärka den monetära unionen. Detta arbete måste fortsätta för att man inte ska behöva skriva ner siffrorna även i nästa prognos.

- Strukturreformer måste intensifieras för att få igång tillväxten i Europa, säger Olli Rehn.

Svensk konsumtion ger tillväxt

I Sverige ser läget bättre ut och faktum är att Kommissionen höjer sin prognos för den svenska ekonomin i år till 1,5 procents tillväxt. Tillskillnad från många andra europeiska länder är det den inhemska efterfrågan som driver på den positiva utvecklingen. Och där finns även potential för ytterligare injektioner i Sveriges ekonomi, hushållen har nämligen sparat mer än vanligt och om oron för framtiden lättar talar det för att konsumtionen ska öka ytterligare. Ekonomin kan också få stöd av exporten som visserligen hämmats av den starka kronan men som ändå väntas komma igång under året.

 

 

Fler inlägg om: , , ,
22 april 2013
EU

Tvekan om finansskatt i EU

EU-länder som har sagt att de ska införa en finansiell transaktionsskatt uppges vackla eftersom man inte vet hur skatten egentligen ska fungera och vad den kan få för påverkan på ekonomin. Motståndet från de som står utanför är fortsatt starkt och Storbritannien har anmält skatten till EU:s domstol.

Turerna fortsätter om EU:s minst sagt omdebatterade skatt på finansiella transaktioner. Det senaste är att Storbritannien förra veckan anmälde skatten till EU:s domstol i Luxemburg. Idag skriver också Brysselbaserade nyhetssajten EU-Observer att länderna som planerar att införa skatten på eget bevåg har börjat tveka.

EU-kommission föreslog en skatt på finansiella transaktioner 2011 som innebar att finansiella instrument, så som aktier och obligationer, beskattades med 0,1 % och derivat med 0,01 %. Efter att ha misslyckats gravt med att införa finansskatten i hela EU, beslöt elva länder, med Tyskland och Frankrike i spetsen, att införa den själva i ett så kallat fördjupat samarbete. Dessa länder uppges nu oroas över att skatten ska påverka handeln med statsobligationer och driva upp kostnaderna för att finansiera de redan svaga ekonomier i euroområdet.

Inom ministerrådet säger man att projektet fortskrider och man har haft möten länderna emellan i arbetsgrupper. En tjänsteman som var med på första mötet bekräftar dock att det finns många teknikaliteter att reda ut och motståndet från de som vill stå utanför är alltjämt starkt. Det handlar om att icke-deltagande länder kommer tvingas investera i insamling av data utan att få något i gengäld eftersom de inte själva inför skatten.

Diskussionerna i arbetsgrupperna går också väldigt långsamt fram enligt tjänstemannen, man har bara haft två möten och det senaste var i februari. Det första föregicks också av tjafs då de deltagande länderna träffades på ett enskilt möte anordnat av Kommissionen för att försnacka. Detta menade de övriga länderna var olagligt eftersom de har rätt att vara med på alla finansskattmöten även om de inte själva ska införa skatten.

Samtidigt försvåras förhandlingarna ytterligare då Storbritannien har anmält det fördjupade samarbetet till EU-domstolen i Luxemburg. Även Luxemburgs egna finansminister har sagt att landet kan gå i samma spår som britterna nu plöjt upp. Domstolsförhandlingen kan dock löpa parallellt med förhandlingarna i Bryssel och den väntas inte sätta stopp för fortsatta diskussioner. Å andra sidan kanske domstolen i Luxemburg hinner komma med utlåtande innan man hinner gå vidare med finansskatten med tanke på den takt i vilken man nu jobbar och det stora antalet frågetecken som återstår att reda ut.

Fler inlägg om: , ,
10 april 2013
banker

Dela upp risker i EU-banker

EU-kommissionen kommer senare i år att presentera förslag om att separera europeiska bankers spekulativa och mer riskfyllda aktiviteter från den traditionella verksamheten. Banksektorn tvivlar på idén men förslaget lär tas emot med öppna armar av Europaparlamentet och det välkomnas också av konsumentföreningar.

I höstas presenterade en expertgrupp ledd av chefen för den finska centralbanken och före detta EU-kommissionären Errki Liikanen idén om att dela upp europeiska banker i två delar. Tanken var att skilja ut den spekulativa investeringsverksamheten från de mer traditionella bankaktiviteterna. På så sätt skulle den riskfyllda delen kunna läggas ner vid behov utan att det skadar andra delar av banken och då skulle man också undvika att kunder tar skada eller att staten och skattebetalare tvingas gripa in för att rädda systemviktiga banker som misskött sig.

Den här idén om uppdelning debatterades i går eftermiddag i Bryssel av företrädare från Kommissionen, Europaparlamentet, konsumenter och banksektorn. Åsikterna går brett isär och det är fortfarande högst oklart hur en sådan här uppdelning kan tänkas gå till. Men det står ändå klart att Kommissionen kommer presentera förslag senare i år med Liikanens idéer som grund.

Faktum är att Kommissionen har en hel enhet som jobbar med frågan och det man tittar på är vilken del av banken som ska separeras och hur. Ska den riskfyllda investeringsdelen ringas in eller ska man bygga skyddsplank runt den traditionella bankverksamheten? Och hur högt eller lågt ska ett sådant skyddsplank vara och vad ska det finns för öppningar i planket? Det är sådana frågor man nu tittar på.

Europaparlamentet lär välkomna förslaget, åtminstone i ekonomiutskottet som är första instansen och där man har kommit med en egen initiativrapport i frågan. Brittiskan Arlene McCarthy, som är ansvarig förhandlare i parlamentet, sa igår att EU måste gå in och reglera om inte bankerna själva agerar.

- Vi ser fortfarande bankskandaler som med LIBOR och vi ser fortfarande hur banker får stöd eftersom de är för stora för att tillåtas gå under. Det måste ske en kulturförändring i banksektorn och när det gäller överdrivet risktagande i bankerna, sa Arlene McCarthy.

Även på kundsidan ser man väldigt positivt på en uppdelning av riskerna i europeiska banker. Monique Goyens, generalsekreterare för konsumentorganisationen BEUC som också suttit med i Liikanens expertgrupp där idén formades, poängterade att få kunder faktiskt förstår att deras pengar som finns på bankkonton inte är säkra placeringar (med undantag för den delen som täcks av den statliga garantin). Goyens menar därför att en tydlig uppdelning av bankerna i en traditionell del med in- och utlåning samt sparande och en del med mer riskfyllda investeringar skulle utgöra ett större skydd för bankernas kunder.

Företrädarna för banksektorn tvivlade dock på att en uppdelning skulle bli ett större skydd mot framtida bankkriser. En representant från en av de större revisionsfirmorna påpekade att en påtvingad separation snarare skulle öka risken eftersom enheterna i banken skulle bli mindre och därmed mer sårbara. Och en enhetlig EU-form för hur banker ska organiseras riskerar också att minska variationen i branschen vilket kan medföra större risk för systemkollaps. Samtidigt påpekade flera under debatten, bland annat företrädare för den brittiska banksektorn, att flertalet banker som haft stora bekymmer tidigare inte har varit investmentbanker utan vanliga banker som fått problem i den traditionella bankverksamheten. Alltså just den delen som man vill skydda genom uppdelning.

EU-kommissionen väntas presenterade mer detaljer i ett konkret förslag efter sommaren.

Fler inlägg om: , , ,