Fortsatt osäkert efter nya krismöten i Bryssel

Publicerat den 8 november 2011 kl. 17:24

I Grekland letar man med ljus och lykta efter en ny tillfällig premiärminister som kan hålla ihop landets regering och därmed på ett mer effektivt sätt hantera landets ekonomiska kris. En ny samlingsregering ska bildas och den ska inte ledas av den nuvarande premiärministern Papandreou. Det har pratats om att den förre ECB-ledamoten Papademous ska ta över men inget är klart än, eventuellt presenteras en ny premiärminister i kväll. Det osäkra politiska läget i Grekland har fått euroländerna att kräva att den nya regeringen bokstavligen skriver under ett brev där den lovar att dyrt och heligt genomföra de sparåtgärder som EU kräver i utbyte mot de lån som Grekland får. Skriver man inte under kommer de inte få nästa utbetalning. Och får de inte nästa utbetalning kommer den grekiska kassan att vara tom i mitten av december och många greker kommer stå utan lön och pension.

De senaste dagarna har dock fokus flyttats från Grekland västerut till Italien. Berlosconi betar av förtroendeomröstningar på löpande band men har förlorat majoriteten i parlamentet och den italienska räntan stiger mot farligt höga nivåer trots stödköp från ECB. 10-åriga italienska obligationer har handlats över 6,70 %, nära de nivåer som Grekland, Irland och Portugal nådde strax innan de tvingades söka stöd från EU och IMF. Att betala nästan 7 procent i ränta när man har en statsskuld på 1900 miljarder euro, den tredje största i världen, är inte hållbart i längden. Och skulle Italien, eurozonens tredje största ekonomi, tvingas ta hjälp utifrån så får eurokrisen en helt annan dignitet.

Då blir det helt livsnödvändigt att biffa upp EUs stödfond, vilket man också vill men frågan är hur det ska gå till och det var inget man lyckades lösa på finansministermötet som precis avslutats i Bryssel. Ett alternativ är att ta in kapital utifrån, från det fåtal länder som faktiskt sitter på pengar, Kina och Brasilien till exempel. G20 mötet i Cannes för några dagar sedan visade dock på ett svalt intresse från utomeuropeiska länder att pumpa in pengar i Europa. Ett annat alternativ som kanske är mer troligt är en försäkringslösning där man med innovativa räknesätt ska öka fondens kapacitet från 440 till 1000 miljarder euro.

Anders Borg lät pessimistisk när han gick in på dagens möte med de andra finansministrarna i Bryssel.

– Förtroendet börjar ta slut för Europa, sa han då och han pekade på brister i de lösningar som har presenterats. Bland annat den finansiella transaktionsskatten som EU-kommissionen har föreslagit, liknande den svenska på 80-talet. Den diskuterades i flera timmar idag och oenigheten bland EUs medlemsländer är stor, Sverige är en av motståndarna.

– Det kommer inte fungera. Det är ett av de mest effektiva sätten att sänka Europas BNP, menar Anders Borg som hellre skulle se en skatt på aktiviteter, tex en höjd arbetsgivaravgift.

– En transaktion kan man mycket lätt flytta, det handlar om att flytta kanske 10 personer för att flytta en hel banks obligationshandel. Men en arbetsgivaravgift gäller alla anställda och det minskar risken för att verksamheten flyttar.

Kritikerna till en finansiell transaktionsskatt pekar ofta på misslyckandet med den svenska skatten på 80-talet. Bart Van Vooren, en belgisk professor som har skrivit en rapport om transaktionsskatten som kommissionen har föreslagit menar dock att man inte riktigt kan jämföra den med den svenska.

– De flesta håller med om att den svenska skatten hade brister i designen. Men Kommissionen har mycket bredare definitioner för vilka typer av transaktioner som ska innefattas och även för definitionen av en institution. EU har gjort sin hemläxa, menar Van Vooren.

Han medger dock att det verkar saknas politiskt kapital för att få en sådan skatt på plats. Den som varit mest drivande i frågan är Frankrikes Nicolas Sarkozy och elaka tungor säger att han enbart gör det för att ta politiska poäng på hemmaplan och vinna röster från de franska sossarna inför det franska valet nästa år. Därefter kommer frågan att rinna ut i sanden.