Grekisk skuldnedskrivning och svensk bankakut i EU

Publicerat den 26 oktober 2011 kl. 22:13

EUs ledare åker numera skytteltrafik till Bryssel i sina försök att komma tillrätta med de växande ekonomiska problemen i unionen. På dagens extrainsatta toppmöte diskuterar man hur man ska ge stödfonden EFSF större muskler och med hur mycket den grekiska skulden ska skrivas ner. Det kommer i sin tur att leda till stora förluster för banker runt om i Europa som sitter med grekiska statspapper i sina balansräkningar och därmed pratar man också om hur man ska skjuta in mer kapital i dessa banker.

Sverige var enbart på plats i Bryssel för att diskutera rekapitaliseringen av banksektorn. Det lutar åt en tuffare kapitaltäckningsgrad för de europeiska bankerna på 9 %, efter det att grekiska statspapper justerats ner i värde. Något som kommer leda till ökat behov av kapitaltillskott och Reinfeldt försökte på toppmötet promota den svenska modellen för detta. Den svenska bankakuten innebär att staten går in och tar över hela eller delar av banker som kommer med mössan i hand och ber om stöd.

– Ber man om pengar så tar vi över banken eller aktier som betalning. Det handlar dock inte om att sätta in politiker eller byråkrater i ledningen utan det ska vara en professionell ledning. Sedan säljer vi banken när läget är mer stabilt. Alternativet är att ge bankerna skattepengar utan motkrav, sa Reinfeldt på en presskonferens nyligen.

Även om det låter bra att skattebetalarna ska slippa stå för notan när banker, som har lånat ut pengar till Grekland, behöver kapitalinjektion så är frågan hur väl detta tas emot. Det är inte alltid som andra EU-länder lyssnar när svenska politiker kommer ner till Bryssel och säger att ”in Sweden we got a system..” och Reinfeldt sa också att vissa har kommit med invändningar eftersom det för dem är ett oprövat kort.

De andra frågorna, EFSF och nedskrivning av det grekiska skuldberget, tar eurogruppens ledare hand om. Sverige deltar inte i den diskussionen som lär dra ut på tiden till långt in på småtimmarna. Nu verkar det vara beslut på gång kring nedskrivning av den grekiska skulden. EU har velat skriva ner den 60 % medan bankerna nämnt 40%. I skrivande stund ska ett gäng bankchefer ska vara på väg till Bryssel från Paris vilket tyder på att man kan vara på väg att enas kring en siffra.

Även om man enas kring storleken på den grekiska skulden så kvarstår dock många frågetecken att räta ut. Hur man ska biffa upp EFSF är ett sådant frågetecken. Ett annat är om man lyckas hindra smittospridning av krisen där Italien sägs stå närmast på tur. Berlosconi ska inför eurogruppen presentera mer trovärdiga åtgärder för hur han ska komma på rätt köl i hanteringen av Italiens statsskuld på 1900 miljarder euro (120 % av BNP). Frågan är om han gjort den hemläxan ordentligt.

Reinfeldt spådde att alla bitar inte kommer falla på plats ikväll. Skytteltrafiken till Bryssel lär fortsätta.