Grekiskt krislån dröjer

Publicerat den 15 februari 2012 kl. 12:58

Grekland har inte preciserat hur de ska skära i sin budget och inte heller gett de löften som långivarna vill ha för att de ska få nytt nödlån. Därför dröjer lånen som ska hålla landet flytande de kommande månaderna. Samtidigt hörs allt fler kritiska röster som menar att EU ställer alltför stora krav på Grekland.

Det skulle egentligen ha varit ett viktigt extrainsatt krismöte i Bryssel idag där det var tänkt att eurogruppen skulle ha godkänt nya och väldigt nödvändiga nödlån till Grekland. På rådet där jag nu sitter skulle det ha varit full aktivitet. Finansministrarna skulle granska de grekiska besparingsplanerna i sömmarna liksom journalisterna skulle vrida och vända på politikernas uttalanden. Pressbaren på rådet skulle servera kaffe och baguetter som består av större andel luft än bröd och som inte ens mättar för stunden. Senare när mötet skulle ha dragit ut på tiden och pressfolket inte kunnat göra annat än att vänta skulle det säkert ha serverats en del öl också.

Nu är baren stängd. La Salle de travail A & B där många journalister brukar sitta och jobba är nersläckta. Jag sitter i salle C med tre andra journalister. En av dem har en tillfällig pressbadge, kanske kom han till Bryssel bara för just detta möte som nu blivit inställt. Grekland har nämligen inte kunnat ge tillräckliga löften om besparingar och inte heller lyckat precisera hur de ska gå till.

Enligt eurogruppens ordförande, Jean-Claude Juncker, förväntar man sig mer från Grekland innan landet kan få nya nödlån. Grekland behöver precisera mer i detalj hur man ska spara 2,8 miljarder kronor och EU och IMF vill också ha löften om att besparingar som man kommer överens om, förhoppningsvis väldigt snart, ska gälla även efter valet i Grekland som går av stapeln i april.

De övriga krav som ingår i paketet är att Grekland ska sänka minimilönerna till 586 euro per månad vilka sedan ska frysas i minst tre år. Samtliga löner ska också frysas fram till dess att arbetslösheten understiger 10 %. Idag är den rekordhög och ligger på 21%. Grekiska staten ska också ta fram den stora lien och skära rejält i den offentliga sektorn. 150 000 offentliganställda ska sägas upp varav 15 000 redan 2012 då även statsbudgeten ska minska med 3 miljarder euro.

För hårda krav

EU och IMFs sparkrav har mött våldsamma folkliga protester i Grekland. Men man protesterar också på annat håll. Ledaren för S&D, socialdemokraterna i europaparlamentet, Hannes Swoboda, har krävt nya typer av åtgärder i Grekland. Enligt hans partigrupp så ställer trojkan (EU-kommissionen, IMF och ECB) alltför stora krav på landet som snarare minskar dess möjligheter att ta sig ut krisen.

– Det är de ruinerande och extrema besparingskrav som man har ställt på Grekland som har lett landet in i en ännu djupare recession, sa Hannes Swoboda nyligen och han förklarade att S&D minsann skulle skicka en egen trojka till Grekland som ska arbeta tillsammans med det grekiska folket och de grekiska experterna.

Det Grekland behöver just nu är dock inte fler besparingsgranskare att förhålla sig till. Landet behöver få in nya pengar omgående för att betala av på sina lån så de ska slippa ställa in betalningarna i mars. Nya och mer vänligt inställda besparingsgranskare kommer inte hjälpa landet om det är bankrutt.