15 februari 2012
bankrutt

Grekiskt krislån dröjer

Grekland har inte preciserat hur de ska skära i sin budget och inte heller gett de löften som långivarna vill ha för att de ska få nytt nödlån. Därför dröjer lånen som ska hålla landet flytande de kommande månaderna. Samtidigt hörs allt fler kritiska röster som menar att EU ställer alltför stora krav på Grekland.

Det skulle egentligen ha varit ett viktigt extrainsatt krismöte i Bryssel idag där det var tänkt att eurogruppen skulle ha godkänt nya och väldigt nödvändiga nödlån till Grekland. På rådet där jag nu sitter skulle det ha varit full aktivitet. Finansministrarna skulle granska de grekiska besparingsplanerna i sömmarna liksom journalisterna skulle vrida och vända på politikernas uttalanden. Pressbaren på rådet skulle servera kaffe och baguetter som består av större andel luft än bröd och som inte ens mättar för stunden. Senare när mötet skulle ha dragit ut på tiden och pressfolket inte kunnat göra annat än att vänta skulle det säkert ha serverats en del öl också.

Nu är baren stängd. La Salle de travail A & B där många journalister brukar sitta och jobba är nersläckta. Jag sitter i salle C med tre andra journalister. En av dem har en tillfällig pressbadge, kanske kom han till Bryssel bara för just detta möte som nu blivit inställt. Grekland har nämligen inte kunnat ge tillräckliga löften om besparingar och inte heller lyckat precisera hur de ska gå till.

Enligt eurogruppens ordförande, Jean-Claude Juncker, förväntar man sig mer från Grekland innan landet kan få nya nödlån. Grekland behöver precisera mer i detalj hur man ska spara 2,8 miljarder kronor och EU och IMF vill också ha löften om att besparingar som man kommer överens om, förhoppningsvis väldigt snart, ska gälla även efter valet i Grekland som går av stapeln i april.

De övriga krav som ingår i paketet är att Grekland ska sänka minimilönerna till 586 euro per månad vilka sedan ska frysas i minst tre år. Samtliga löner ska också frysas fram till dess att arbetslösheten understiger 10 %. Idag är den rekordhög och ligger på 21%. Grekiska staten ska också ta fram den stora lien och skära rejält i den offentliga sektorn. 150 000 offentliganställda ska sägas upp varav 15 000 redan 2012 då även statsbudgeten ska minska med 3 miljarder euro.

För hårda krav

EU och IMFs sparkrav har mött våldsamma folkliga protester i Grekland. Men man protesterar också på annat håll. Ledaren för S&D, socialdemokraterna i europaparlamentet, Hannes Swoboda, har krävt nya typer av åtgärder i Grekland. Enligt hans partigrupp så ställer trojkan (EU-kommissionen, IMF och ECB) alltför stora krav på landet som snarare minskar dess möjligheter att ta sig ut krisen.

- Det är de ruinerande och extrema besparingskrav som man har ställt på Grekland som har lett landet in i en ännu djupare recession, sa Hannes Swoboda nyligen och han förklarade att S&D minsann skulle skicka en egen trojka till Grekland som ska arbeta tillsammans med det grekiska folket och de grekiska experterna.

Det Grekland behöver just nu är dock inte fler besparingsgranskare att förhålla sig till. Landet behöver få in nya pengar omgående för att betala av på sina lån så de ska slippa ställa in betalningarna i mars. Nya och mer vänligt inställda besparingsgranskare kommer inte hjälpa landet om det är bankrutt.

23 januari 2015
ECB

ECB startar sedelpressen i historiskt obligationsköp

Den europeiska centralbanken tog igår det historiska beslutet att börja stödköpa statsobligationer i ett försök att få fart på den tragglande ekonomin i euroområdet. Experter varnar dock för att banken därmed avfyrar sin sista stimulansammunition på något som väntas ha begränsad effekt på den verkliga ekonomin.

ECB kommer börja köpa på sig obligationer till värde av 60 miljarder euro per månad med start mars i år. I praktiken handlar det om att trycka nya pengar och sammanlagt rör det sig om 1 100 miljarder då månadsköpen ska pågå till åtminstone september nästa år eller tills dess att man når inflationsmålet på knappa två procent.

Syftet med stödköpen är att ge en skjuts i ekonomin och framförallt att få upp inflationen. Den senaste statistiken visade på negativ inflation på -0,2 procent inom euroområdet. Även om det var drivet av låga oljepriser så visar det på ökad risk för fallande priser, något man vill undvika.

Liten effekt på ekonomin

Stimulansåtgärden var kraftigare än väntat. Experter hade räknat med månatliga köp på 50 miljarder euro under en begränsad tidsperiod. Summan blev 10 miljarder högre per månad utan tidsgräns. Det historiska beskedet från ECB-chefen, Mario Draghi, fick direkt positiv effekt. Börserna steg och räntorna inom euroländerna sjönk.

På längre sikt väntas dock effekten bli mer begränsad.

- När Mario Draghi lovade att göra allt för att rädda euron 2012 fick det stor påverkan utan att han egentligen spenderade en enda cent. Denna gång är det tvärtom. Det kommer kosta men effekten blir liten”, säger Philippe Gijsels, strateg på BNP Paribas Fortis.

Liksom många andra ekonomiska experter pekar Philippe Gijsels på de redan låga räntorna som en anledning till varför ECB:s valutainjektion kommer ha liten effekt. Problemen i euroområdets krassliga ekonomi är inte att det saknas pengar utan snarare att det saknas framtidsoptimism och vilja att investera, anställa och konsumera.

Optimister pekar i sin tur på USA där liknande stödåtgärder har haft positiv effekt. Det finns dock en väsentlig skillnad i Europa i det att pengar till den verkliga ekonomin kanaliseras via banksektorn i större utsträckning än i USA. Injektionen på över 1 000 miljarder riskerar därför att fastna hos de europeiska bankerna.

Nationella centralbanker får ta förluster

Skulle de omfattande stödköpen medföra förluster kommer dessa till största delen bäras av nationella centralbanker. ECB kommer enbart ta 20 procent av risken. Detta var en eftergift för att blidka Tyskland som varit hårdnackad motståndare till stimulanspaketet då man befarat att tyska skattebetalare skulle få betala för inställda betalningar i andra euroländer.

I praktiken innebär det att ECB frångår sin princip att sprida förluster. Det betyder också att man tar steg ifrån ökad ekonomisk integration och centralstyrning något som tidigare ansetts som nödvändigt för att rätta till eurosamarbetets svagheter.

Riskfylld åtgärd

Med Mario Draghis besked följer också risker. Förutom att man går i fel riktning när det gäller ekonomiskt samarbete så beskrivs  stödköp av statsobligationer som det sista stora stimulansverktyget i ECB:s verktygslåda. Skulle en positiv effekt utebli, något som experter befarar, så finns det lite kvar att sätta in annat än att skriva ut samma medicin igen.

Därmed vilar ansvaret för att få fart på ekonomin i än större utsträckning på euroländerna själva vilket sannolikt kräver att man på allvar tar tag i reformer för att förbättra konkurrenskraften. För nu kan de inte längre förlita sig på stöd från ECB.

Fler inlägg om: , , ,
13 januari 2015
315 miljarder euro

EU-förslag om miljardinvesteringar

EU-kommissionens investeringsplan, värd över 300 miljarder euro, landade idag i ett konkret förslag. En investeringsfond ska sättas upp inom Europeiska Investeringsbanken, marknadsexperter ska fördela kapitalet och ett råd ska ge stöd till investerare. Kritiker tvivlar dock fortfarande på att planen går att genomföra.

Kommissionen har tidigare presenterat en investeringsplan där 21 miljarder euro i form av offentliga EU-garantier ska landa i investeringar på minst 315 miljarder euro de kommande tre åren med hjälp av privat kapital. Idag lade EU-kommissionen fram ett konkret lagförslag som ska göra detta möjligt.

- Kommissionen menar allvar och vi tar viktiga steg mot att skapa jobb och kickstarta den europeiska ekonomin, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i samband med att förslaget lades fram.

Experter ska fördela kapital – Kommissionen och EIB tar fram riktlinjer

Först och främst handlar det om en europeisk investeringsfond, EFSI (European Fund for Strategic Investments) vilken ska mobilisera investeringar i tillväxtsektorer runt om i Europa. EFSI ska lyda under Europeiska Investeringsbanken, EIB.

En investeringskommitté bestående av experter ska besluta om vilka projekt som ska få stöd ur fonden. Kommittén ska i sin tur lyda under en styrgrupp vilken kommer domineras av företrädare från Kommission och EIB och som ska bestämma om generella riktlinjer för investeringarna och allokering av stöd. Tanken är att man ska satsa på de sektorer som har störst tillväxtmöjligheter. Inflytande i styrgruppen föreslås baseras på storleken på kapitalet man bidragit med och beslut ska fattas i majoritet. Kommissionen och EIB har dock veto och kan stoppa beslut även om de i framtiden inte skulle vara i majoritet.

Kommission föreslår också att man ska skapa ett investeringsråd där man ska hjälpa investerare att hitta intressanta projekt att satsa pengar på och man ska informera investerare om vilka projekt som finns och som är på gång. En arbetsgrupp ledd av Kommissionen och EIB har i dagsläget identifierat cirka 2000 projekt.

Kritiker: ”Juncker är ingen Jesus”

Kommissionens plan har i grova drag fått stöd från EU:s medlemsländer. Visst stöd finns också inom Europaparlamentet där planen diskuterades idag men långt ifrån alla är övertygade om att investeringspaketet kommer generera så mycket som 315 miljarder i investeringar.

- Bara Jesus Kristus kan åstadkomma sådana mirakel och Jean-Claude Juncker är inte Jesus Kristus, sa Dimitrios Papadimoulis för vänstern i Europaparlamentet.

Den gröna gruppen tvivlade också på den så kallade hävstången som ska få 21 miljarder i garantier att bli 315 miljarder i investeringar. Och man sa att även om det skulle fungera är det inte alls säkert att det leder till minskad arbetslöshet eller ökad jämlikhet. Socialdemokraterna konstaterade i sin tur att det var en bra början men att det inte fyller det investeringsbehov som finns i Europa idag. Liberaler och konservativa var mer optimistiska.

Kommissionen behöver stöd från EU-parlamentet som helhet liksom stöd från EU-länderna för att få fonden och hela investeringspaketet på plats. Man hoppas att frågan ska behandlas snabbt så att fonden ska vara operationell i mitten av 2015.

22 december 2014
2014

Ökade spänningar i Europa

2014 var ett år då extrempartier gick starkt framåt i det Europeiska valet och en ny kritiserad Kommission tog plats i Bryssel. Nord ställdes mot syd och stora mot små i debatten om reformer och tillväxt. Storbritannien hotade med att lämna EU, Grekland fortsatte att oroa och Ryssland hotade i öst. Ett händelserikt år där spänningarna inom och utanför EU ökade.

Europa skulle skriva historia i det europeiska valet i våras. Medborgarna skulle inte bara välja sina ledamöter i EU-parlamentet. Det var också ett val bland de så kallade Spitzenkandidaten, de större politiska familjernas kandidater till ny Kommissionsordförande som sedermera skulle forma den nya Kommissionen.

Positivt var att valdeltagandet ökade. Väldigt blygsamt visserligen men det var ändå en framgång jämfört med tidigare års stadiga nedgång. Mindre positivt var att extrempartier gick starkt framåt i valet.

Hitlerförsvarare tog plats i parlamentet

Både i Frankrike och i Danmark fick nationalistiska partier flest röster. Även flera andra, mer eller mindre extrema och främlingsfientliga, partier tog fler platser i parlamentet. Däribland brittisk EU-kritiska UKIP, grekiska Gyllene Gryning, Sverigedemokraterna och polacken Janusz Korwin Mikke som försvarar Hitler och inte tycker att kvinnor borde ha rösträtt. Det ökade inflytandet från dessa EU-skeptiska partier och personer skapar spänningar och det kan störa det politiska arbetet.

Uppseendeväckande personer tog också plats i den nya Kommissionen. Ordföranden Juncker gav ekonomiportföljen till Pierre Moscovici som under sin tid som fransk finansminister låtit landet hålla sig med ett gediget underskott över EU:s tillåtna gränser. Den brittiska före detta finanslobbyisten från City of London, Jonathan Hill, blev i sin tur ansvarig för finans- och kapitalmarknaden i Europa. Mest kritik fick dock spanjoren Miguel Arias Cañete, som blev energi- och klimatkommissionär trots personliga ekonomiska intressen i oljebolag. Även ordförande Juncker har stött på omfattande kritik i spåren av Luxleaks där det uppdagats att multinationella bolag sluppit undan skatt i Luxemburg under tiden då Juncker var premiärminister. Kommissionen måste i fortsättningen spela sina kort väl för att behålla förtroendet från en allt mer skeptisk allmänhet.

Reformer och tillväxt

Under 2014 har fokus också flyttats allt mer från ekonomiska reformer mot en mer tillväxtorienterad politik som kulminerades med Kommissionens investeringspaket på 315 miljarder euro vilket lanserades för några veckor sedan. Men skiftet i politiken har också ökat sprickan mellan EU:s olika läger. I norr, med Tyskland som ledare, förespråkar man finansiell disciplin och man räds nya skuldberg. I Sydeuropa, med Frankrike i spetsen, är modeordet flexibilitet och man vill satsa för att ta sig ur det ekonomiska träsket man befinner sig i.

Frankrike har varit i särskilt fokus då landet, trots tidigare uppskov, inte lyckats få ner sitt underskott till EU:s godkända maxnivå på tre procent av BNP. Det har retat Tyskland och nyligen gick den tyske energikommissionären utanför ramarna och sa mer eller mindre att Frankrike måste skärpa till sig. Det visar på sprickan, inte bara mellan Tyskland och Frankrike men också inom Kommissionen.

Samtidig ställer frågan större länder mot de små. Frankrike kan, i teorin i alla fall, få böter om regeringen i Paris inte presenterar nya reformer som gör att man får ner underskottet. EU har tvekat och istället gett Frankrike ännu mer tid. Mindre länder ser då att Frankrike, som ett stort och viktigt land, får fördelar som mindre länder med ekonomiska problem, så som Grekland, knappast får.

I Grekland såg det annars ljusare ut under 2014 än på mycket länge. Men oron kan blossa upp på nytt de kommande veckorna.

Nytändning i Grekland

Efter år av hårda reformer och uppoffringar samt långa förhandlingar med trojkan såg det ljusare ut i Grekland. Landet visar tillväxt och man är på god väg att lämna EU:s nödprogram. Men oron riskerar att blossa upp på nytt och det rejält. Parlamentet har misslyckats med att enas kring vem som ska bli landets nya president vilket i förlängningen kan leda till ett riskfyllt nyval. Parlamentet gör ett andra försök att sluta upp bakom en kandidat imorgon. Misslyckas man igen och sen en tredje gång, den 29 december, blir det nyval där vänsterradikala Syriza kan segra. Syriza har propagerat för att riva upp beslut om åtstramningar och att omförhandla lånen med de internationella långivarna. Det kommer leda till nya motsättningar då trojkan knappast lär vika en tum när det gäller återbetalning av de grekiska skulderna.

Storbritannien och Ryssland andra orosmoln

Förutom dessa spänningar så fortsätter Storbritannien reta gallfeber på flertalet andra medlemsländer med prat om att lämna EU och hårdare krav på immigranter samt begränsningar i EU:s fria rörlighet. Det är en svår balansakt för premiärminister Cameron som försöker förhålla sig till EU-kritiska UKIP:s framgångar på hemmaplan.

Strax utanför EU:s gränser ställer Ryssland till problem med inblandning i Ukrainakonflikten. Sprickan mellan EU och Ryssland är total. Och även om den ryska ekonomin nu börjar ta stryk med en rubel i fritt fall och vikande tillväxt så står Putin stark och han spås inte ha några större planer på att ändra kurs i länderna kring EU:s östra gräns.

Söder om EU fortsätter tusentals flyktingar att riskera livet för att söka ett bättre liv i Europa. Fler människor än någonsin tidigare har dött i år när de försökt korsa Medelhavet. Det innebär en stor utmaning för EU, dels att försöka rädda liv till havs men också att visa större solidaritet och ta emot de som kommer fram på ett mer humant sätt.

Sammanfattat var 2014 ett tufft år. Tittar man kikaren mot 2015 ser man stora spänningar som EU måste försöka reda ut.

Fler inlägg om: , , , ,
18 december 2014
315 miljarder

Juncker söker stöd för investeringsplan

Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, räknar med starkt stöd ikväll från EU:s ledare för sitt omfattande investeringspaket som är tänkt att sätta fart på tillväxten i Europa. Men medlemsländerna är långt ifrån eniga om alla detaljer. Vissa vill ha geografisk fördelning av investeringspengar och andra kräver lättnader i skuld- och underskottskrav för att pytsa in fonden.

Kommissionens förslag om en investeringsfond, som med hjälp av privata medel ska nå 315 miljarder euro i investeringar de kommande åren, är en av de stora frågorna på årets sista toppmöte i Bryssel. EU:s stats- och regeringschefer väntas överlag ge stöd till förslaget från Kommissionsordföranden, Jean-Claude Juncker. En av dem som är positiva är Sveriges statsminister, Stefan Löfven.

Ett bra tillskott”

Stefan Löfven tror inte att investeringspaketet enskilt kommer bota Europas krassliga ekonomi. Men han ser det som en av flera möjliga mediciner.

- Det är ett bra tillskott. Självfallet är det så att om vi får upp investeringsnivån i infrastruktur och andra projekt så är det bra. Det är också bra om vi kan stimulera privat kapital att gå in i den reala ekonomin, säger Stefan Löfven på toppmötet i Bryssel.

Det är just det privata deltagandet i investeringsplanen som lett till frågor och kritik. Många bedömare menar att Junckerplanen bygger på en orealistisk glädjekalkyl där varje euro ska växa 15 gånger genom en hävstång i form av kapital från privata investerare. Junckers förhoppning är att 21 miljarder euro, i form av tillskott från Europeiska Investeringsbanken, EIB, och garantier från EU, ska ge investeringar på 315 miljarder euro mellan 2015-17. Kommissionen och EIB har ihärdigt hävdat att det inte bara är realistiskt utan en försiktig uppskattning.

Ingen geografisk fördelning

Oavsett hur mycket kapital man får loss så ska pengarna investeras i sektorer som bedöms kunna skapa mest tillväxt, så som förnybar energi, infrastruktur och transport. Kommissionen har varit tydlig med att det inte kommer bli någon geografisk fördelning utan varje projekt ska bedömas utifrån egna meriter. Sverige ställer sig bakom det men andra länder vill säkra en viss andel av fonden. Rumänien, Slovakien och Tjeckien vill att pengarna ska fördelas geografiskt.

Andra medlemsländer trycker på för att pengar de pytsar in i fonden ska påverka bedömningen av ett lands ekonomi inom ramen för EU:s finansregler. Italien vill till exempel att det italienska underskottet och skulderna ska slippa undan EU:s radar om landet chippar in med investeringspengar. Det skulle medföra en form av flexibilitet i EU:s finansiella regelverk, något som Tyskland brukar ogilla.

Skatt kan ge mer pengar till investeringar

Även skatteflykt kommer diskuteras under kvällen i spåren av Luxleaksaffären där storbolag har sluppit undan skatt genom att registrera sig i Luxemburg. Ett av länderna som trycker på för att driva frågan om aggressiv skatteplanering och skatteflykt är Spanien.

Inför kvällen mötet släppte Oxfam nya siffror där de menade att EU kunde dra in 120 miljarder euro per år genom att slå ner mot skattesmitare. 70 miljarder skulle komma från storbolag som duckar för skatter och 50 miljarder euro från rika skattesmitande européer.

- Genom att sätta stopp för skattesmitning i Europa skulle man kunna frigöra medel för att återuppliva den europeiska ekonomin. Så enkelt är det, säger Natalia Alonso på Oxfam.

8 december 2014
EU

”EU:s finansregler inte trovärdiga”

Politisk-ekonomiska experter sågar EU:s finansregler för underskott och skulder. Och man tvivlar på Kommissionens förmåga att agera polis och få EU-länderna att följa reglerna som är tänkta att ge stabilitet till Europas ekonomier.

I spåren av finanskrisen har EU fått en massa nya befogenheter som syftar till att säkra det ekonomiska systemet, stabilisera ekonomin och undvika framtida kriser. En av dessa befogenheter är att EU-Kommissionen granskar euroländerna budgetar på förhand. Tanken är att man då i ett tidigt skede kan hitta svagheter och korrigera dessa innan de växer till ett stort finansiellt problem.

Efter att har granskat budgetarna för 2015 konstaterade nyligen Kommissionen att tre länder, Frankrike, Italien och Belgien, löper stor risk att bryta mot EU:s regler i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som säger att underskott max får uppgå till tre procent av BNP och statsskulder till 60 procent av BNP. Men istället för att agera med piskan och ge böter valde Kommissionen att ge länderna respit fram till mars för att ta fram nya reformer och därmed rätta in sig i unionens finansiella led.

Kommissionen vågar inte ge böter

Den ansvariga ekonomikommissiären, Pierre Moscovici, menar att Kommissionen inte kan ge böter baserat på budgeterade siffror. Därför har man gett länderna mer tid. Men han har ideligen försäkrat att alla åtgärder ligger korten om länderna inte skulle leverera, inklusive sanktioner som i det franska fallet kan landa på miljardbelopp.

Men Zsolt Darvas, ekonomisk-politisk expert på tankesmedjan Bruegel, tror inte att Frankrike eller något annat land kommer få några böter även om de fortsätter att bryta mot EU:s finansregler.

-Jag kan inte tänka mig att Frankrike får böter. Jag kan inte tänka mig att Kommissionen föreslår det och inte heller att medlemsländerna skulle godkänna det, säger han.

Daniel Gros på tankesmedjan CEPS (Centre for European Policy Studies) gör liknande bedömning. Han liknar Kommissionen vid EU:s vakthund som ska se till att EU-länderna uppfyller de lagar och regler man gemensamt kommer överens om. En vakthund som varken skäller eller biter. För när reglerna har frångåtts har vakthunden Kommissionen faktiskt inte skällt särskilt högljutt. Det slår mot Kommissionen auktoritet och mot reglernas trovärdighet.

Zsolt Darvas på Bruegel håller med.

”De senaste månaderna har de fullständigt förlorat all trovärdighet de hade kvar, säger han.

Spanska åtgärder bra exempel

Kommissionens tandlöshet visade sig på eurogruppens möte idag. På en presskonferens stod Kommissionär Moscovici och sa att man hade meningsskiljaktigheter med Spanien om vad som är nödvändiga åtgärder för att under nästa år få ner landets underskott till 4,2 procent av BNP. Spanien räknar helt enkelt med högre tillväxt än vad Kommissionen gör i sin prognos för Spanien.  Därför anser man att Spanien behöver göra mer eller satsa på mer effektiva reformer. Den spanske finansministern, Luis de Guindos, tog den kritiken med ro och konstaterade lugnt att de föreslagna spanska reformerna var ”mer än tillräckliga”. Det var tydligt att de Guindos inte kommer lyssna till Kommissionen utan köra på med de reformer som man har planerat.

Fler inlägg om: , , ,