15 februari 2012
bankrutt

Grekiskt krislån dröjer

Grekland har inte preciserat hur de ska skära i sin budget och inte heller gett de löften som långivarna vill ha för att de ska få nytt nödlån. Därför dröjer lånen som ska hålla landet flytande de kommande månaderna. Samtidigt hörs allt fler kritiska röster som menar att EU ställer alltför stora krav på Grekland.

Det skulle egentligen ha varit ett viktigt extrainsatt krismöte i Bryssel idag där det var tänkt att eurogruppen skulle ha godkänt nya och väldigt nödvändiga nödlån till Grekland. På rådet där jag nu sitter skulle det ha varit full aktivitet. Finansministrarna skulle granska de grekiska besparingsplanerna i sömmarna liksom journalisterna skulle vrida och vända på politikernas uttalanden. Pressbaren på rådet skulle servera kaffe och baguetter som består av större andel luft än bröd och som inte ens mättar för stunden. Senare när mötet skulle ha dragit ut på tiden och pressfolket inte kunnat göra annat än att vänta skulle det säkert ha serverats en del öl också.

Nu är baren stängd. La Salle de travail A & B där många journalister brukar sitta och jobba är nersläckta. Jag sitter i salle C med tre andra journalister. En av dem har en tillfällig pressbadge, kanske kom han till Bryssel bara för just detta möte som nu blivit inställt. Grekland har nämligen inte kunnat ge tillräckliga löften om besparingar och inte heller lyckat precisera hur de ska gå till.

Enligt eurogruppens ordförande, Jean-Claude Juncker, förväntar man sig mer från Grekland innan landet kan få nya nödlån. Grekland behöver precisera mer i detalj hur man ska spara 2,8 miljarder kronor och EU och IMF vill också ha löften om att besparingar som man kommer överens om, förhoppningsvis väldigt snart, ska gälla även efter valet i Grekland som går av stapeln i april.

De övriga krav som ingår i paketet är att Grekland ska sänka minimilönerna till 586 euro per månad vilka sedan ska frysas i minst tre år. Samtliga löner ska också frysas fram till dess att arbetslösheten understiger 10 %. Idag är den rekordhög och ligger på 21%. Grekiska staten ska också ta fram den stora lien och skära rejält i den offentliga sektorn. 150 000 offentliganställda ska sägas upp varav 15 000 redan 2012 då även statsbudgeten ska minska med 3 miljarder euro.

För hårda krav

EU och IMFs sparkrav har mött våldsamma folkliga protester i Grekland. Men man protesterar också på annat håll. Ledaren för S&D, socialdemokraterna i europaparlamentet, Hannes Swoboda, har krävt nya typer av åtgärder i Grekland. Enligt hans partigrupp så ställer trojkan (EU-kommissionen, IMF och ECB) alltför stora krav på landet som snarare minskar dess möjligheter att ta sig ut krisen.

- Det är de ruinerande och extrema besparingskrav som man har ställt på Grekland som har lett landet in i en ännu djupare recession, sa Hannes Swoboda nyligen och han förklarade att S&D minsann skulle skicka en egen trojka till Grekland som ska arbeta tillsammans med det grekiska folket och de grekiska experterna.

Det Grekland behöver just nu är dock inte fler besparingsgranskare att förhålla sig till. Landet behöver få in nya pengar omgående för att betala av på sina lån så de ska slippa ställa in betalningarna i mars. Nya och mer vänligt inställda besparingsgranskare kommer inte hjälpa landet om det är bankrutt.

ad
23 mars 2015

Grekiska turnén fortsätter

Greklands nya regering avverkar möten med europeiska ledare på löpande band, senast med Angela Merkel i Berlin idag. Varje gång uppges parterna närma sig varandra men stegen är väldigt små och det är en bra bit kvar innan man kan hitta en lösning som alla kan acceptera.

Den grekiska regeringen började sin mandatperiod med besök i Paris och Rom för att söka stöd för en omförhandling av landets nödlån. Senare, efter flera möten med eurogruppen, blev landets nödlånsprogram förlängt fram till sommaren. Någon utbetalning har dock inte skett då långivarna och Grekland inte är överens om vilka reformer som ska ske i utbyte av lånet och därför har möten fortsatt. I slutet av förra veckan, under ett toppmöte i Bryssel, satte sig den grekiske premiärministern Alexis Tsipras ner med ledarna för Tyskland, Frankrike, EU-kommissionen, ECB, eurogruppen och Rådet. Och idag var det dags igen. Möte med Angela Merkel i Berlin.

Förstår inte varandra

Även om den tyska förbundskanslern och den grekiske premiärministern framhåller att det finns en vilja att samarbeta så är det uppenbart att de är långt ifrån överens. Grekland och Tyskland (och flera andra euroländer) har olika infallsvinklar på krisen i Grekland och både Merkel och Tsipras säger att man behöver förstå varandra bättre.

I ett försök att tala klarspråk skrev Tsipras ett brev till Merkel 15 mars där han beskrev det akuta pengabehovet i landet. Den grekiska regeringen behöver tillskott de kommande veckorna annars kommer den inte betala på de statsobligationer som löper ut till betalning. (Utdrag ur brevet finns att läsa på Financial Times hemsida tillsammans med en bra förklarande text om alla de senaste turerna i den grekiska finanssagan: http://blogs.ft.com/brusselsblog/2015/03/22/tsipras-letter-to-merkel-the-annotated-text/)

Spanien: ingen utbetalning utan reform

Grekland ska presentera ytterligare reformer de kommande dagarna och Tsipras hoppas att det ska öppna upp för en delbetalning av det nödlån som landet beviljades i samband med förlängningen av åtgärdsprogrammet. Men enligt Spaniens finansminister kommer det inte räcka att bara presentera nya reformåtgärder.

Luis de Guindos sa till Financial Times igår att reformerna ska vara godkända och implementerade innan utbetalning är aktuell. Den spanske ministern, som är en av kandidaterna till att ta över som ledare för eurogruppen senare i år, är en hårdför kritiker av den grekiska vänsterpolitiken och relationen med de grekiska kollegorna är minst sagt frostig.

- Budskapen från den grekiska sidan har inte varit lysande. De har inte skaffat sig många vänner, sa de Guindos till Financial Times.

Tsipras har i sin tur anklagat spanjorerna för att vilja förlänga landets åtstramningsplåga för att ta politiska poäng på hemmaplan där styrande högerpartiet, Partido Popular, pressas av Podemos inför kommande val. Podemos för en liknande poltik som Tsipras vänsterradikala Syriza.

Nya möten väntar

Diskussionerna och mötena mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna och andra europeiska ledare lär fortsätta. Ett möte inom eurogruppen lär vara nära förestående. Och skulle man inte lyckas hitta en lösning inom EU kan det finnas andra alternativ för Grekland. Tsipras har ett annat möte inbokat i början av april. I Moskva.

19 mars 2015

EU-kommissionen jagar skattesmitare

EU-länder ska löpande utbyta information om skatteavtal som de sluter med multinationella företag. Det föreslår Kommissionen i ett försök att komma tillrätta med bolagens skattesmitning. Förespråkare för mer rättvisa skattevillkor menar dock att det inte räcker då avtalen fortfarande hålls hemliga för europeiska medborgare.

De senaste skandalerna kring Luxleaks och Swissleaks där multinationella bolag kommit undan skatt genom fördelaktiga avtal i Luxemburg och Schweiz har fört upp skattesmitning högt upp på den politiska agendan inom EU.

I ett första krafttag mot skattesmitarna föreslår EU:s skattekommissionär, Pierre Moscovici, ett obligatoriskt utbyte av information mellan EU:s medlemsländer om de skatteavtal som sluts med internationella bolag.

- Alla medlemsländer ska dela med sig av information till varandra om alla gränsöverskridande skatteavtal. Det ska ske systematiskt var tredje månad, säger Pierre Moscovici.

Tanken är sen att medlemsländerna ska kunna be om mer information baserat på de uppgifter de får genom det automatiska utbytet. Informationen ska inte heller bara krävas för framtida avtal utan även retroaktivt tio år tillbaka.

Lockar bolag med fördelaktiga villkor

Det handlar om att ge information om förhandsbesked där skattemyndigheter på förhand försäkrar hur skatt för ett visst företag ska beräknas. Det är en vanlig företeelse inom EU. Över 20 medlemsländer ger idag detta till multinationella bolag. Vissa erbjuder dock mer fördelaktiga avtal än andra i syfte att locka till sig företag. De länder som ofta pekas ut i dessa sammanhang är Luxemburg, Irland, Nederländerna, Belgien och Österrike.

Idén måste dock godkännas av samtliga EU-länder, inklusive de ovan nämnda, vilket gör frågan känslig. Men kommissionär Pierre Moscovici tror ändå att det finns stöd för hans förslag givet de senaste skandalerna och den kärva ekonomin där såväl medborgare, företag och regeringar måste vända på slantarna.

- Under dessa förhållanden är det oacceptabelt att vissa bolag vägrar att betala sin beskärda del av skatten och exploaterar system för att minimera sin skatt, säger Pierre Moscovici som siktar på att förslaget ska godkännas och börja gälla från och med nästa år.

Långt från tillräckligt

Kommissionen beskriver förslaget som en ny era av öppenhet i skattesammanhang. Förespråkare för öppenhet och rättvis beskattning håller inte med. De kallar snarare förslaget för ett litet steg framåt och långt ifrån tillräckligt då informationen kommer stanna inom nationella myndigheter och inte vara öppen för allmänheten.

- Det här är inte öppenhet. Hemlighetsmakeriet kvarstår, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på organisationen Eurodad.

Koen Roovers, på Financial Transparency Coalition, håller med. Han säger att regeringar och företag måste göra mycket mer för att öka öppenheten. Och han förespråkar så kallad land-för-land-rapportering där multinationella bolag redovisar sin verksamhet i varje land.

”Företag skulle ge information om sin verksamhet, sina anställda och den skatt de betalar till regeringar land-för-land så att du får en verklig bild av företaget” säger Koen Roovers.

Fler åtgärder på gång

På Kommissionen säger de att det inte var möjligt i detta läge att göra information om skatteavtalen offentlig. Men de tittar på frågan just nu och det kan bli aktuellt längre fram. Tjänstemän tittar också på möjligheten att införa land-för-land-rapportering för alla större bolag, något som idag krävs av företag inom utvinningsindustrin och finanssektorn.

Pierre Moscovici ska återkomma med fler åtgärder för att bekämpa skattesmitning till sommaren. Bland annat ska man damma av ett tidigare förslag om ett enhetligt sätt att beräkna bolagsskatt inom EU vilket har stoppats av medlemsländerna. Kommissionen vill också se över uppförandekoden om företagsbeskattning och utvärdera nuvarande öppenhetskrav på företag.

9 mars 2015

Grekland ska börja förhandla med sina långivare

Grekland och de internationella långivarna ska sätta sig ner och börja förhandla på allvar om reformer på onsdag. Men en första utbetalning av nödlån till den nya grekiska regeringen dröjer.

- Det kan inte bli någon utbetalning när det det inte finns någon överenskommelse och inte heller åtgärder implementeras, säger eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.

För två veckor sedan enades eurogruppen om att förlänga det grekiska nödprogrammet fyra månader fram till och med juni. Det innebar nödlån på 7,2 miljarder euro för Grekland. Men det byggde på att grekerna presenterade och implementerade, i eurogruppens ögon, nödvändiga reformer. Detta har inte skett. Faktum är att man inte ens på allvar har börjat diskutera detaljer kring reformerna.

- Vi har spenderat två veckor med att diskutera vem som träffar vem var och i vilken form. Det är fullständig slöseri med tid, säger Jeroen Dijsselbloem efter eurogruppens möte på måndagskvällen.

Grekland ska träffa institutionerna

På onsdag ska dock den grekiska regeringen träffa sina internationella långivare i EU-kommissionen, ECB och IMF. Huvudförhandlingar ska ske i Bryssel men experter från de tre institutionerna ska också assistera regeringen på plats i Aten. Det är känsligt eftersom den grekiska regeringen svurit dyrt och heligt att den så kallade trojkan, bestående av de tre institutionerna, aldrig mer skulle sätta sin fot i den grekiska huvudstaden.

Den grekiske finansministern menar dock att det är en annan typ av institution som kommer. Det är inte den trojka som varit tidigare.

-Att ha teknokrater från de tre institutionerna som går in på våra ministerier och implementerar åtgärder med en kolonial attityd, den trojkan finns inte längre, slår den grekiske finansministern fast.

Utbetalning dröjer

Även om verkliga förhandlingar snart kommer igång så kommer det dröja innan någon utbetalning sker av nödlånet som man har kommit överens om. Jeroen Dijsselbloem menar att man först måste enas om hela det grekiska reformpaketet.

- Det första vi behöver enas om är vad grekerna ska leverera de kommande fyra månaderna, säger han.

Yanis Varoufakis uppger att han ska presentera ytterligare reformer inom kort. Grekland är i finansiellt trångmål och sägs bara ha kapital för att hålla sig flytande de kommande veckorna. Eurogruppsordföranden kan tänka sig att betala ut delar av nödlånet på 7,2 miljarder men han har samtidigt sagt att det knappast kommer hinna bli av i mars. På frågan var Grekland ska få pengar ifrån för att klara sina finanser svarar Dijsselbloem:

- Det är upp till grekerna att säkra sin finansiering.

24 februari 2015

Grekisk uppgörelse i hamn

Eurogruppen och de internationella långivarna inom EU och IMF har godkänt de reformer som den grekiska regeringen har föreslagit. Därmed ger man grönt ljus för att förlänga de nuvarande nödlånen fram till juni. Det ger visst andrum men innebär ingen långsiktigt lösning och fortsatt tuffa förhandlingar är att vänta.

I allra sista stund, strax innan tolvslaget natten till tisdag, skickade finansminister Yanis Varoufakis över en lista till eurogruppens ordförande på de reformer som den grekiska regeringen ämnar genomföra. Det följde efter ett möte i fredags där parterna i princip kom överens om att förlänga det nuvarande nödprogrammet under förutsättning att grekerna tog fram konkreta reformförslag, viket skulle ske under måndagen. Efter en telefonkonferens idag, tisdag, gav eurogruppen och de internationella långivarna i Kommissionen, ECB och IMF (den före detta trojkan) Grekland grönt ljus och nödlånen förlängs därmed fyra månader fram till juni.

Grekland gav med sig

EU accepterar att Grekland håller sig med ett något lägre primäröverskott, före räntebetalningar, än man tidigare krävt. Den grekiska regeringen lovar i sin tur att fortsätta med reformarbetet som den tidigare regeringen påbörjat. På listan som finansminister Varoufakis skickade in nämns bland annat ökad beskattning av de rikaste, att man ska arbeta för att uppnå en ny skattekultur, minska antalet regeringsdepartement och dess utgifter, motarbeta korruption och utföra arbetsmarknadsreformer. Man lovar också att inte dra tillbaka påbörjade privatiseringar. Dessutom har man förhandlat med sina internationella långivare i den så kallade trojkan, även om dessa i det grekiska pappret kallas ”europeiska partners” och ”institutioner”.

Därmed har vänsterradikala Syriza frångått många av de löften man gav de åtstramningströtta väljare som förde partiet till makten.

Ingen långsiktigt lösning

Allt är dock inte helt klart. I flera EU-länder måste de nationella parlamenten godkänna förlängningen av nödprogrammet, däribland Finland och Irland. Det mesta tyder dock på att Grekland och dess ”långivarpartners” har ridit ut stormen som pågått sedan Syriza bildade regering för snart en månad sedan. Man har skapat visst andrum och köpt sig tid att förhandla under mer ordnade och lugnare former. För nya och tuffa diskussioner om lånevillkoren lär fortsätta. Om bara fyra månader ska långivarna göra en ny utvärdering av situationen.

 

 

16 februari 2015

EU:s utlimatum till Grekland – be om mer nödlån

Grekland måste be om en förlängning av sitt nödlån som snart löper ut för att skapa tid att omförhandla villkoren de kommande månaderna. Efter ännu ett möte i Bryssel säger eurogruppens ordförande att grekerna måste bestämma sig och de har till slutet av veckan på sig.

- Jag har ingen stark röst idag, sa eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till ekonomikommissionären, Pierre Moscovici, precis innan kvällens presskonferens skulle börja och han trodde att mikrofonen inte vara på.

Kanske har rösten tagit slut efter många möten på kort tid. Kanske har han skrikigt sig hes för döva grekiska öron. För trots många samtal, på EU-nivå och bilaterala diskussioner, så har inte Greklands nya regering, som vill omförhandla villkoren för landets nödlån, och EU närmat sig varandra särskilt mycket. Och tiden att komma överens blir allt kortare då det nuvarande nödprogrammet löper ut sista februari.

Förläning av nödlån enda alternativet

Enligt eurogruppen finns det inte tid att nu sätta sig ner och diskutera nya villkor. Det behöver ske i lugn och ro och då behöver man först lösa finansieringen de kommande månaderna. Därför är det enda alternativet en förlängning av det nuvarande nödprogrammet.

- Det bästa vore om de grekiska regeringen sökte en förlängning av programmet. Vi behöver mer tid och det skulle ge oss flera månader att jobba fram nya villkor. Grekerna behöver bestämma sig, sa Jeroen Dijsselbloem på kvällens presskonferens.

Det var en enig bedömning inom eurogruppen. Även fransmannen Sapin, som varit den som visat mest stöd för den nya grekiska regeringen, uppmanade grekerna att be om en förlängning. EU-kommissionens Pierre Moscovici gjorde likadant.

Därmed spelar man över bollen långt in på den grekiska planhalvan. Och man ger den grekiska regeringen till slutet av veckan på sig att passa tillbaka den. Ska en förlängning kunna ske i tid, innan det nuvarande programmet löper ut, måste en förfrågan komma snart då flera euroländers parlament måste godkänna det.

Nära men ändå så långt borta

Hittills har de nya grekiska ledarna helt förkastat idén om ett nytt lån inom det nuvarande programmet eftersom det i deras ögon följer med förnedrande krav. Enligt Jeroen Dijsselbloem finns det dock utrymme för att möta grekerna inom det nuvarande programmet.

- Den grekiske kollegan pratar om ett överbryggningslån. Jag bryr mig egentligen inte om vad det kallas men det låter som en förlängning av programmet för mig, sa han.

Ekonomikommissionären Moscovici gör samma bedömning. Och han betonade att enskilda ord inte var det viktiga utan att hitta en gemensam viljegrund att stå på.

”Det viktiga är inte ord utan att hitta en gemensam grund. Vi måste vara logiska, inte ideologiska, sa Pierre Moscovici.

Grekland redo att skriva under

Den grekiske finansministern sa i sin tur stå redo att göra stora eftergifter men att eurogruppens ordförande stod i vägen. Yanis Varoufakis hade träffat Pierre Moscovici innan mötet och då sett ett utkast som han på stående fot skulle skrivit under. Det handlade om en förlängning på fyra månader inom det nuvarande lånet och Varoufakis ska då också ha erbjudit att inte gå utanför den existerande budgeten under denna period eller besluta om någon åtgärd som skulle minska den finansiella stabiliteten.

- Vårt enda krav var att vi inte skulle tvingas genomföra reformer som är uppenbart leder till recession. Som att skära i de lägsta pensionerna, sa öppenhjärtig Yanis Varoufakis på sin presskonferens efter mötet.

Enligt Varoufakis förkastades Kommissionens plan och det grekiska erbjudandet av eurogruppens ordförande.

Istället står nu landet inför ett ultimatum. Varoufakis menade att EU inte byggs på ultimatum utan på förhandlingar och kompromisser och han var säker på att parterna skulle nå en lösning de kommande 48 timmarna.