Grekland röstade ”rätt”

Publicerat den 17 juni 2012 kl. 22:52

Rätt parti vann. Sett med EUs ögon. Det grekiska valet sades vara ett val mellan fortsatt eurosamarbete med tillhörande besparingar eller ett utträde och slopat sparprogram. Grekerna röstade för euron då mer besparingsvänliga Ny demokrati och Pasok ser ut att kunna bilda en koalition. Därmed är den värsta krisen över, åtminstone för stunden.

Marknaden kan andas ut. De partier som i stort godtar långivarnas tuffa besparingskrav ser ut att kunna bilda regering i Grekland. Valmyndighetens prognoser visar att konservativa Ny Demokrati får 29,5 procent av rösterna. Vänsterkoalitionen Syriza, som gått till val på att man ska riva upp EUs besparingsplaner, fick dryga 27 procent och socialistiska Pasok, som tidigare dominerat grekisk politik, fick strax över 12 procent.

Därmed borde Ny Demokrati och Pasok, som båda accepterar långivarna sparkrav, kunna forma en fungerande koalitionsregering som kan fylla upp det politiska vakuum som präglat landet de senaste veckorna. Tillsammans får de två partierna 159 av 300 mandat.

Oron inför valet har varit stor. Grekiska lagar förbjuder opinionsundersökningar två veckor innan val vilket gjort läget väldigt osäkert. Oroliga grekerna har länsat sina bankkonton, bara de senaste dagarna har flera miljarder euro tagits ut ur grekiska banker. Men med ett mer EU-vänligt valresultat borde det krisande landet få nästa låneutbetalning vilken behövs för att grekiska offentliganställda ska kunna få ut sina löner och pensionärer ska få sina pensionsutbetalningar nästa månad.

Tyskland öppnar för omförhandling

De senaste dagarna inför valet hade dock samtliga partier utlovat att man ska försöka se över besparingskraven med långivarna EU och IMF. Det handlar inte om att riva upp sparplanerna som vänsterkoalitionen Syriza krävt utan snarare om en omförhandling av villkoren. Efter valet har också Tyskland, som tidigare bestämt avvisat sådana krav,  sagt att man är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet och kanske ge Grekland mer tid på sig att genomföra nödvändiga besparingar. Det är sannolikt nödvändigt.

Men det är en svår balansgång för Tyskland och de andra EU-länderna. Ger man Grekland lättnader riskerar man att få se krav på omförhandling från de andra krisländerna som tagit nödlån, Irland och Portugal. Och lättade krav kan få negativ effekt på marknaden.

För Greklands del börjar nu nästa svåra uppgift, igen. Att på allvar driva igenom de tuffa besparingar som krävs, dels för att på längre sikt komma tillrätta med krisen, men också på kort sikt för att fortsatt stöd från EU.