17 juni 2012
besparingar

Grekland röstade ”rätt”

Rätt parti vann. Sett med EUs ögon. Det grekiska valet sades vara ett val mellan fortsatt eurosamarbete med tillhörande besparingar eller ett utträde och slopat sparprogram. Grekerna röstade för euron då mer besparingsvänliga Ny demokrati och Pasok ser ut att kunna bilda en koalition. Därmed är den värsta krisen över, åtminstone för stunden.

Marknaden kan andas ut. De partier som i stort godtar långivarnas tuffa besparingskrav ser ut att kunna bilda regering i Grekland. Valmyndighetens prognoser visar att konservativa Ny Demokrati får 29,5 procent av rösterna. Vänsterkoalitionen Syriza, som gått till val på att man ska riva upp EUs besparingsplaner, fick dryga 27 procent och socialistiska Pasok, som tidigare dominerat grekisk politik, fick strax över 12 procent.

Därmed borde Ny Demokrati och Pasok, som båda accepterar långivarna sparkrav, kunna forma en fungerande koalitionsregering som kan fylla upp det politiska vakuum som präglat landet de senaste veckorna. Tillsammans får de två partierna 159 av 300 mandat.

Oron inför valet har varit stor. Grekiska lagar förbjuder opinionsundersökningar två veckor innan val vilket gjort läget väldigt osäkert. Oroliga grekerna har länsat sina bankkonton, bara de senaste dagarna har flera miljarder euro tagits ut ur grekiska banker. Men med ett mer EU-vänligt valresultat borde det krisande landet få nästa låneutbetalning vilken behövs för att grekiska offentliganställda ska kunna få ut sina löner och pensionärer ska få sina pensionsutbetalningar nästa månad.

Tyskland öppnar för omförhandling

De senaste dagarna inför valet hade dock samtliga partier utlovat att man ska försöka se över besparingskraven med långivarna EU och IMF. Det handlar inte om att riva upp sparplanerna som vänsterkoalitionen Syriza krävt utan snarare om en omförhandling av villkoren. Efter valet har också Tyskland, som tidigare bestämt avvisat sådana krav,  sagt att man är redo att sätta sig vid förhandlingsbordet och kanske ge Grekland mer tid på sig att genomföra nödvändiga besparingar. Det är sannolikt nödvändigt.

Men det är en svår balansgång för Tyskland och de andra EU-länderna. Ger man Grekland lättnader riskerar man att få se krav på omförhandling från de andra krisländerna som tagit nödlån, Irland och Portugal. Och lättade krav kan få negativ effekt på marknaden.

För Greklands del börjar nu nästa svåra uppgift, igen. Att på allvar driva igenom de tuffa besparingar som krävs, dels för att på längre sikt komma tillrätta med krisen, men också på kort sikt för att fortsatt stöd från EU.

Fler inlägg om: , , ,
22 maj 2015
EU

Grekland: ”överenskommelse nära”

Grekiska regeringsföreträdare uppger att man nu närmar sig en överenskommelse med sina långivare. Samtidigt verkar de allra hårdaste knutarna förbli slutna vilket öppnar för en högst kortsiktig lösning där svåra problem kvarstår.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras har haft möten med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes François Hollande vid sidan av det EU-toppmöte som just nu pågår i Riga.

Från grekiskt håll är man optimistisk och en talesperson för landets vänsterledda regering säger att de grekiska förhandlarna och de internationella långivarna har närmat sig varandra och att en överenskommelse är mycket nära.

Det krisdrabbade landet står på randen till konkurs och är i akut behov av det frysta nödlån på 7,2 miljarder euro som man väntat på sedan februari.

- Vi vill hitta lösningar med Tsipras som tillåter förtroende och utbetalning av de nödlån man enats om, säger François Hollande på mötet i Riga.

Samtidigt uppmanar den tysk-franska duon sin grekiske motpart att snabba på med reformer och uppfylla de villkor man kräver inom landets nödprogram. Det är dock villkor som Aten kan få svårt att acceptera.

Inga reformer av pensioner eller arbetsmarknad

Den grekiska regeringen är alltjämt ovillig att driva igenom reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Det har varit de svåraste knutarna att lösa och de ser alltjämt ut att vara hårt snörda.

EU-Kommissionen har under veckan försökt skicka positiva signaler till Aten. Eurokommissionären Valdis Dombrovskis sa att Kommissionen visserligen skrivit ner tillväxten rejält för det landet men att ekonomin kan växa snabbt igen om man får bort den finansiella osäkerhet som nu råder.

En möjlig lösning skulle kunna vara att det nuvarande nödprogrammet förlängas till hösten. Det skulle lösa det akuta pengabehovet och Grekland skulle till exempel kunna göra den avbetalning på lån till IMF på 1,5 miljarder som stundar inom kort.

Det skulle vara andra gången som det nuvarande nödprogrammet förlängs. Grekland har de senaste fem åren fått två nödprogram. Det andra programmet skulle avslutats i år men förlängdes i februari fram till juli.

Problem kvarstår

Med en andra förlängning av det andra nödprogrammet skulle man undvika att Grekland tvingas ställa i betalningarna och därmed kanske oavsiktligt tvingas lämna eurosamarbetet. Men det skulle vara en högst kortsiktig lösning och man skulle fortfarande behöva komma överens om reformer för att avsluta det nuvarande programmet.

Och även om man lyckas med det kommer Grekland behöva ett tredje paket och sannolikt även nedskrivning av det stora skuldberget. Det är det som kommer bli de riktigt svåra förhandlingarna och den avgörande diskussionen om det krisdrabbade landets framtid inom euroområdet.

Fler inlägg om: , , , ,
11 maj 2015
EU

Läget ”fruktansvärt brådskande” i Grekland

Eurogruppens ordförande beklagar att ”eurons fader” har gått ur tiden. Om det ska ses som ett dåligt omen är oklart. Men samtidigt konstaterar samme ordförande återigen att krisande Grekland inte gjort tillräckligt för att få ut frysta nödlån. Och den grekiske ministern säger att läget är akut.

Jeroen Dijsselbloem började kvällens presskonferens med att beklaga att Baron Alexandre Lamfalussy hade gått ur tiden. Den ungerske ekonomen ses som en av eurosamarbetets fäder. Därefter gick han över till krislandet Grekland som står på randen till statsbankrutt och som varit omgärdat av prat om Grexit och utträde ur euroområdet under lång tid.

Efter kvällens möte med eurogruppen konstaterade Dijsselbloem ännu en gång att betydligt mer behövs för att Grekland och de internationella långivarna ska komma överens om nödlån som syftar till att hålla krislandet flytande ett litet tag till.

Pensioner och arbetsmarknad stötestenar

Grekland och företrädare för Kommissionen, ECB och IMF har spenderat flera månader med att prata om vem som ska träffa vem var. Frågan har varit känslig för den grekiska regeringen som svurit på att den så kallade trojkan inte skulle sätta sin fot i Aten igen. Nu träffas samma parter delvis i Bryssel och delvis i Aten men inte på grekiska ministerier utan på hotell.

- Det är inte en perfekt process men bättre än tidigare, konstaterar EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Men då man spenderat mycket tid på formalia så har parterna inte kunnat nå några konkreta framsteg när det gäller verkliga reformer som Grekland måste genomföra för att få ut de 7,2 miljarder euro i frysta nödlån som man har väntat på sedan februari. De senaste veckorna har man närmat sig varandra när det gäller förbättrad skatteindrivning och momsreformer. Men de verkligt svåra och känsliga frågorna om arbetsmarknad och pensioner är långt från lösta.

Grekiska kassan snart tom

Samtidigt tickar klockan allt snabbare i Grekland. Regeringen lyckades skrapa ihop till de 750 miljoner euro som man skulle återbetala till IMF imorgon. Men snart måste man komma överens med långivarna och få nya pengar.

- Frågan om likviditet är en fruktansvärt brådskande fråga. Vi pratar om de kommande veckorna, säger den grekiske finansministern Yanis Varoufakis.

- Förhoppningsvis enas vi innan tid och pengar tar slut, säger Jeroen Dijsselbloem.

Eurogruppens ordförande vägrar dock konsekvent att ta upp ett tredje nödpaket för Grekland innan man enats om ett avslut av det nuvarande programmet som löper ut i juni. Många experter menar att det grekiska skuldberget på sikt måste skrivas av. Däribland företrädare för IMF. Kanske med hela 100 miljarder euro.

Det är skulle innebära betydande kreditförluster för andra euroländer och deras skattebetalare. Det har beskrivits som ett första verkligt test på den europeiska solidaritet som Baron Alexandre Lamfalussys eurosamarbete är grundat på.

5 maj 2015
2015

EU-kommissionen ser ljusare ekonomi

EU upplever nu sin ljusaste ekonomiska vår på flera år. Det konstaterar ekonomikommissionären i samband med kommissionen vårprognos. Samtidigt omgärdas ljusglimtarna av orosmoln. Främst från Grekland där prognoserna skrivs ner rejält.

Flera positiva faktorer ger just nu stöd till den europeiska ekonomin skriver EU-kommissionen i sin senaste ekonomiska prognos. Lågt oljepris, svag euro, stabil global tillväxt samt tillväxtfrämjande reformpolitik och stödköp av statsobligationer från ECB har sammantaget fått Kommissionen att skriva upp sin prognos för ekonomin.

BNP för hela EU väntas öka 1,8 procent 2015. För euroområdet förväntas BNP stiga 1,5 procent. Under 2016 spås siffrorna stiga ytterligare 0,3-0,4 procentenheter.

- Den europeiska ekonomin upplever sin ljusaste vår på flera år, sa EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, i samband med att prognosen presenterades.

Krisländer gynnas av ECB-köp

Bland de EU-länderna som visar starkast tillväxt hittar vi flera före detta krisländer. Irland väntas visa högst tillväxt i år, tillsammans med Malta, på 3,6 procent. Spanien med sina 2,8 procent är ett annat exempel. En anledning kan vara att ECB:s stödköp av statsobligationer främst gynnar de länder som har haft det svårt att få ihop sina finanser.

Kommissionen skriver även upp prognosen något för svensk ekonomi. Den svenska tillväxten väntas landa på 2,5 procent 2015 och 2,8 procent 2016.

Däremot gör Kommissionen en rejäl nedskrivning av den grekiska ekonomin. I den förra större prognosen från i höstas spådde man en tillväxt på 2,9 procent i år. Nu tror man att det snarare blir 0,5 procent. Anledningen är att landets nya regering inte kommit överens med sina internationella långivare om reformer och därmed nya lån. Grekland är hårt pressat och riskerar att få ställa in betalningarna inom en väldigt snar framtid om man inte når en överenskommelse.

Pierre Moscovici poängterade också att Kommissionens prognos, som minst sagt är osäker, bygger på att Grekland och långivarna till slut kommer överens.

Flera orosmoln

Grekland utgör det största orosmolnet på den relativt ljusa himlen. Och även om landets regering kommer överens med långivarna så menar många, däribland IMF, att man kommer behöva lätta på landets orimligt höga skuldbörda och det skulle svida, såväl politiskt som i de övriga euroländernas plånböcker samt genom ökad osäkerhet.

Men det finns även andra orostecken. Inflationen är fortsatt låg vilket tyder på låg aktivitet i ekonomin och arbetslösheten är alltjämt skyhög i vissa medlemsländer. Samtidigt finns det geopolitisk oro där konflikter i närområdet, t.e.x mellan Ukraina och Ryssland, kan påverka den europeiska ekonomin negativt.

 

Fler inlägg om: , , ,
24 april 2015
Dijsselbloem

Eurogruppen: tiden rinner ut för Grekland

Grekland och dess långivare är fortfarande långt ifrån en överenskommelse och de andra euroländerna kommer inte godkänna några mindre utbetalningar för att lösa landets akuta pengabrist. Tiden rinner iväg för Grekland konstaterar eurogruppens ordförande.

- De har tagits några framsteg men fortfarande finns stora skillnader (mellan parterna) vad gäller innehållet. Vi vet alla att tiden håller på att rinna ut, säger eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, efter det senaste i raden av alla möten där Grekland har spelat huvudrollen.

Bristen på framsteg gjorde att man inte kunde fatta beslut om utbetalning av det nödlån som det allt mer pressade Grekland väntar på.

Beskedet var väntat för trots att intensiva diskussioner har förts de senaste veckorna mellan den grekiska regeringen och landets långivare har framstegen varit små. EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, beskriver en liknande bild som Jeroen Dijsselbloem.

- Vi har gjort framsteg. Men vi är inte där än. Vi är inte i närheten av att vara där än”, säger Pierre Moscovici.

Den grekiske finansminister, Yanis Varoufakis, var mer positiv och han menade att parterna har kommit mycket närmare varandra på flera områden de senaste veckorna. Samtidigt rapporterar Bloomberg att diskussionen idag varit hätsk och Varoufakis ska ha kallats spelare och amatör som slösar bort dyrbar tid.

Bollen hos Grekland

Både Dijsselbloem och Moscovici påpekar att större delen av matchbollen ligger på den grekiska planhalvan. Landets regering måste presentera trovärdiga och detaljerade reformer.

- Det är den enda lösningen för att nå våra mål: att Grekland ska vara förankrat i euroområdet och vara stabilt och välmående, säger Pierre Moscovici som även uppmanade grekerna att lägga i en högre växel i förhandlingarna de kommande veckorna.

Det gjorde också Tysklands Angela Merkel när hon träffade den grekiske premiärministern, Alexis Tsipras, under gårdagens toppmöte i Bryssel. Merkel menade dock att man måste se till att Grekland inte får slut på pengar innan regeringen har presenterat sina reformer vilka syftar till att bana väg för utbetalning av stöd. Regeringen ska betala tillbaka på ett IMF-lån den 12 maj och det är minst sagt osäkert om den kan göra det utan nya EU-pengar.

Enligt eurogruppens ordförande är det dock inte aktuellt att ge en mindre betalning till Grekland för att lösa landets akuta behov av likvida medel. En hårdför Jeroen Dijsselbloem konstaterar kort att man måste komma överens om hela reformpaketet innan det kan ske någon utbetalning. Det är något man tidigare har kommit överens om och den hållningen står man fast vid. Nästa möte är 11 maj, dagen innan Grekland ska betala tillbaka på sitt lån till IMF.

Andreas Liljeheden

20 april 2015
EU

Pressat Grekland får vänta på pengar

Samtalen mellan Grekland och dess långivare om nödvändiga reformer går trögt. Det gör att beslut om nya nödpengar dröjer samtidigt som landet pressas allt mer av stundande lånebetalningar som förfaller i maj.

Senare i veckan träffas eurogruppen i Riga. Tanken var att man då skulle kunna fatta beslut om att betala ut nya nödpengar till krisande Grekland. Landet väntar på utbetalning på 7,2 miljarder euro som man kom överens i februari när det nuvarande låneprogrammet förlängdes fram till sommaren. För att pengarna ska betalas ut måste dock den grekiska regeringen komma överens med sina långivare, EU och IMF, om nödvändiga reformer. Samtal förs och den grekiska regeringen har vid flera tillfällen presenterat reformer men de har inte varit tillräckligt detaljerade.

Diskussionerna uppges också gå alldeles för långsamt. Enligt IMF-företrädare behöver parterna diskutera flera veckor till vilket gör att eurogruppen knappast kan fatta beslut om utbetalning av nödpengar på fredagens möte. Detta har också indikerats av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble liksom av EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och eurokommissionären Valdis Dombrovskis. Det gör att Grekland hamnar i ett minst sagt kärvt finansiellt läge.

Kan tvingas ställa in betalningar

Den grekiska regeringen klarade av att betalade tillbaka på lån till IMF på 459 miljoner euro den 9 april. Men hur mycket man än skrapar i statskassan uppges man inte kunna betala de lån som förfaller till betalning i maj. Det handlar om flera miljarder euro då man samtidigt ska betala de löpande utgifterna för löner och pensioner, också de i miljardklassen. Grekland har bett IMF att få skjuta på betalningarna men valutafonden sagt nej. För att undvika betalningsinställelse behöver regeringen därför komma överens med långivarna och få loss nya pengar.

För styrande Syriza är det en svår balansgång på hemmaplan. De allra flesta greker vill vara kvar i eurosamarbetet. Det betyder att landet måste betala sina nuvarande lån. Det betyder också att regeringen måste utföra tuffa reformer och därmed sannolikt bryta vallöftet att åtstramningarnas tid är förbi.

Från EU-håll säger man att man kan hantera en så kallad Grexit, det vill säga att landet lämnar eurosamarbetet. Det är sannolikt en del av förhandlingsspelet. Även EU är pressat då ingen vet vad för slags effekter en Grexit skulle få. Samtidigt rör det sig i detta läge om relativt lite pengar jämfört med de enorma summor som EU och euroländerna har lånat ut till Grekland. Man kommer inte riskera en Grexit med potentiell global effekt på ekonomin för 7,2 miljarder euro.

Därför är det troligt att parterna ändå når en uppgörelse men det ser ut att bli i allra sista stund. Nästa ordinarie eurogruppsmöte är den 11 maj. Kommer man inte överens då kan inte Grekland betala lånet till IMF som löper ut till betalning dagen därpå.

 

Fler inlägg om: , , ,