ad
23 maj 2012
eurokris

Merkel mot Hollande i en första rond i Bryssel

Kvällens toppmöte i Bryssel kommer att handla om tillväxt. Alla är överens om målet men det råder stor oenighet kring vilka metoder man ska använda för att nå dit, den största stötestenen är euroobligationer. Det kommer därför bli svårt att få fram konkreta åtgärder under nattens drabbning och brist på sådana kan ge negativa marknadsreaktioner.

Allt fler har de senaste veckorna efterfrågat mer av åtgärder för tillväxt och mindre av åtstramningspolitik för att komma tillrätta med eurokrisen. Den nye franske presidenten, François Hollande, är en av de störste tillväxtförespråkarna. Han har också fått oväntat stöd de senaste dagarna av mäktiga IMF och OECD liksom av Obama på det senaste G8-mötet. Frågan är dock vilka verktyg man ska använda för att bygga upp tillväxtekonomier i Europa igen och där är man oense. Hollande förespråkar euroobligationer, ett system där euroländerna gemensamt garanterar varandras skulder. Tysklands förbundskansler är en tung motståndare till den idén.

- Alla förslag för tillväxt måste upp på bordet, ett sådant förslag är euroobligationer, sa Hollande på väg in till kvällens toppmöte i Bryssel.

- Euroobligationer är inget bidrag för tillväxt, kontrade Merkel när hon anlände.

Euroobligationer är den stora stötestenen. För Angela Merkel skulle det kunna bli en dyr historia som kostar mer än det smakar. Merkel är också rädd att det skulle minska trycket på slarviga ekonomier som Grekland att komma tillrätta med sina enorma obalanser.

En rad andra verktyg kommer också tas upp för diskussion så som kapitaltillskott till Europeiska Investeringsbanken, EIB, finansiell transaktionsskatt, projektobligationer för investeringar i transport, energi, IT och infrastruktur, m.m. Kring de flesta förslagen råder oenighet och Sverige är ett av länderna som ställer sig negativ till såväl mer medel till EIB som transaktionsskatt. Finansminister Anders Borg, som också är på plats i Bryssel, tycker dock inte Sverige agerar bromskloss i EUs ambitioner att nå tillväxt. Tvärtom.

- Det är de länder som haft ordning på sina ekonomier som bidrar med tillväxt, länder som Sverige, Tyskland, och de nordiska länderna. Sverige är ett av de ledande tillväxtländerna i Europa och det är snarast de skuldsatta länderna som bromsar, menar Borg.

Kvällens möte kommer främst bli en förberedande diskussion, inga officiella beslut kommer fattas. Det handlar snarare om att se om man kan hitta vägar för att enas vid nästa toppmöte i slutet på juni och för Hollande och Merkel att känna på varandra innan det är dags att fatta konkreta beslut. Marknaden lär dock inte hålla sig till tåls i en månad utan aktörerna där kommer lyssna efter gemensamma tillväxtåtgärder. Risken är stor att konkreta budskap uteblir och marknaden blir besviken. Det vet vi dock först sent i natt. Som sista punkt på mötesagendan står Grekland. Det lär bli en sen kväll för EUs ledare.

18 december 2014
315 miljarder

Juncker söker stöd för investeringsplan

Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, räknar med starkt stöd ikväll från EU:s ledare för sitt omfattande investeringspaket som är tänkt att sätta fart på tillväxten i Europa. Men medlemsländerna är långt ifrån eniga om alla detaljer. Vissa vill ha geografisk fördelning av investeringspengar och andra kräver lättnader i skuld- och underskottskrav för att pytsa in fonden.

Kommissionens förslag om en investeringsfond, som med hjälp av privata medel ska nå 315 miljarder euro i investeringar de kommande åren, är en av de stora frågorna på årets sista toppmöte i Bryssel. EU:s stats- och regeringschefer väntas överlag ge stöd till förslaget från Kommissionsordföranden, Jean-Claude Juncker. En av dem som är positiva är Sveriges statsminister, Stefan Löfven.

Ett bra tillskott”

Stefan Löfven tror inte att investeringspaketet enskilt kommer bota Europas krassliga ekonomi. Men han ser det som en av flera möjliga mediciner.

- Det är ett bra tillskott. Självfallet är det så att om vi får upp investeringsnivån i infrastruktur och andra projekt så är det bra. Det är också bra om vi kan stimulera privat kapital att gå in i den reala ekonomin, säger Stefan Löfven på toppmötet i Bryssel.

Det är just det privata deltagandet i investeringsplanen som lett till frågor och kritik. Många bedömare menar att Junckerplanen bygger på en orealistisk glädjekalkyl där varje euro ska växa 15 gånger genom en hävstång i form av kapital från privata investerare. Junckers förhoppning är att 21 miljarder euro, i form av tillskott från Europeiska Investeringsbanken, EIB, och garantier från EU, ska ge investeringar på 315 miljarder euro mellan 2015-17. Kommissionen och EIB har ihärdigt hävdat att det inte bara är realistiskt utan en försiktig uppskattning.

Ingen geografisk fördelning

Oavsett hur mycket kapital man får loss så ska pengarna investeras i sektorer som bedöms kunna skapa mest tillväxt, så som förnybar energi, infrastruktur och transport. Kommissionen har varit tydlig med att det inte kommer bli någon geografisk fördelning utan varje projekt ska bedömas utifrån egna meriter. Sverige ställer sig bakom det men andra länder vill säkra en viss andel av fonden. Rumänien, Slovakien och Tjeckien vill att pengarna ska fördelas geografiskt.

Andra medlemsländer trycker på för att pengar de pytsar in i fonden ska påverka bedömningen av ett lands ekonomi inom ramen för EU:s finansregler. Italien vill till exempel att det italienska underskottet och skulderna ska slippa undan EU:s radar om landet chippar in med investeringspengar. Det skulle medföra en form av flexibilitet i EU:s finansiella regelverk, något som Tyskland brukar ogilla.

Skatt kan ge mer pengar till investeringar

Även skatteflykt kommer diskuteras under kvällen i spåren av Luxleaksaffären där storbolag har sluppit undan skatt genom att registrera sig i Luxemburg. Ett av länderna som trycker på för att driva frågan om aggressiv skatteplanering och skatteflykt är Spanien.

Inför kvällen mötet släppte Oxfam nya siffror där de menade att EU kunde dra in 120 miljarder euro per år genom att slå ner mot skattesmitare. 70 miljarder skulle komma från storbolag som duckar för skatter och 50 miljarder euro från rika skattesmitande européer.

- Genom att sätta stopp för skattesmitning i Europa skulle man kunna frigöra medel för att återuppliva den europeiska ekonomin. Så enkelt är det, säger Natalia Alonso på Oxfam.

8 december 2014
EU

”EU:s finansregler inte trovärdiga”

Politisk-ekonomiska experter sågar EU:s finansregler för underskott och skulder. Och man tvivlar på Kommissionens förmåga att agera polis och få EU-länderna att följa reglerna som är tänkta att ge stabilitet till Europas ekonomier.

I spåren av finanskrisen har EU fått en massa nya befogenheter som syftar till att säkra det ekonomiska systemet, stabilisera ekonomin och undvika framtida kriser. En av dessa befogenheter är att EU-Kommissionen granskar euroländerna budgetar på förhand. Tanken är att man då i ett tidigt skede kan hitta svagheter och korrigera dessa innan de växer till ett stort finansiellt problem.

Efter att har granskat budgetarna för 2015 konstaterade nyligen Kommissionen att tre länder, Frankrike, Italien och Belgien, löper stor risk att bryta mot EU:s regler i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som säger att underskott max får uppgå till tre procent av BNP och statsskulder till 60 procent av BNP. Men istället för att agera med piskan och ge böter valde Kommissionen att ge länderna respit fram till mars för att ta fram nya reformer och därmed rätta in sig i unionens finansiella led.

Kommissionen vågar inte ge böter

Den ansvariga ekonomikommissiären, Pierre Moscovici, menar att Kommissionen inte kan ge böter baserat på budgeterade siffror. Därför har man gett länderna mer tid. Men han har ideligen försäkrat att alla åtgärder ligger korten om länderna inte skulle leverera, inklusive sanktioner som i det franska fallet kan landa på miljardbelopp.

Men Zsolt Darvas, ekonomisk-politisk expert på tankesmedjan Bruegel, tror inte att Frankrike eller något annat land kommer få några böter även om de fortsätter att bryta mot EU:s finansregler.

-Jag kan inte tänka mig att Frankrike får böter. Jag kan inte tänka mig att Kommissionen föreslår det och inte heller att medlemsländerna skulle godkänna det, säger han.

Daniel Gros på tankesmedjan CEPS (Centre for European Policy Studies) gör liknande bedömning. Han liknar Kommissionen vid EU:s vakthund som ska se till att EU-länderna uppfyller de lagar och regler man gemensamt kommer överens om. En vakthund som varken skäller eller biter. För när reglerna har frångåtts har vakthunden Kommissionen faktiskt inte skällt särskilt högljutt. Det slår mot Kommissionen auktoritet och mot reglernas trovärdighet.

Zsolt Darvas på Bruegel håller med.

”De senaste månaderna har de fullständigt förlorat all trovärdighet de hade kvar, säger han.

Spanska åtgärder bra exempel

Kommissionens tandlöshet visade sig på eurogruppens möte idag. På en presskonferens stod Kommissionär Moscovici och sa att man hade meningsskiljaktigheter med Spanien om vad som är nödvändiga åtgärder för att under nästa år få ner landets underskott till 4,2 procent av BNP. Spanien räknar helt enkelt med högre tillväxt än vad Kommissionen gör i sin prognos för Spanien.  Därför anser man att Spanien behöver göra mer eller satsa på mer effektiva reformer. Den spanske finansministern, Luis de Guindos, tog den kritiken med ro och konstaterade lugnt att de föreslagna spanska reformerna var ”mer än tillräckliga”. Det var tydligt att de Guindos inte kommer lyssna till Kommissionen utan köra på med de reformer som man har planerat.

Fler inlägg om: , , ,
26 november 2014
300 miljarder euro

EU avslöjar optimistisk investeringsplan

Jean-Claude Juncker presenterade idag EU-kommissions storslagna investeringsplan. Dryga 20 miljarder euro i en ny fond ska med hjälp av hävstång och bidrag från privata investerare ge över 300 miljarder i investeringar som i sin tur ska sätta fart på tillväxten och skapa en miljon nya jobb. Realistiskt säger Kommissionen. Alldeles för optimistiskt varnar finansexperter.

Ett investeringspaket på 300 miljarder euro, motsvarande 2,8 biljoner kronor, vilket skulle lyfta Europa ur det ekonomiska träsket var Jean-Claude Junckers löfte i kampanjen inför valet av ny ordförande till EU-kommissionen. Den förre premiärministern från Luxemburg blev vald och idag var det dags att leverera inför Europaparlamentet i Strasbourg. I vad som beskrivs som en innovativ investeringsplan förklarade Juncker hur ett litet bidrag från EU:s budget ska utmynna i investeringar i biljonklassen de kommande åren.

8 miljarder blir 315 miljarder med kraftigt hävstång

Investeringsplanen går i stora drag ut på att EU ger en garanti i form av en relativt liten summa pengar viken sedan med hjälp av privata investerare ska frigöra investeringar av ett betydligt större format. Jean-Claude Juncker föreslår att man tar åtta miljarder euro från EU:s budget för att ge en garanti värd 16 miljarder. Pengarna ska mestadels tas från EU:s infrastrukturprogram Connecting Europe och FoU-programmet Horizon 2020.

Europeiska Investeringsbanken (EIB) bidrar med ytterligare fem miljarder. Dessa 21 miljarder euro placeras i en ny fond som går under namnet EFSI (European Fund for Strategic Investments). Genom att fonden garanterar att bära en del av de första förlusterna i framtida investeringsprojekt räknar Kommissionen med en rejäl hävstång på 1:15 och att privata investerare går in med kapital så att de totala investeringarna kommer landa på 315 miljarder euro, motsvarande 2,9 biljoner kronor, mellan åren 2015-17.

- Det är en ambitiös men samtidigt realistisk investeringsplan för Europa, sa Jean-Claude Juncker i Strasbourg.

Kommer skapa en miljon jobb

Planen bygger inte på några bidrag från EU:s medlemsländer även om de uppmuntras att delta. Inte heller kommer investeringarna knytas till specifika länder utan pengarna ska enbart placeras utifrån Kommissionens övergripande riktlinjer. Kommissionen vill satsa på tillväxtfrämjande sektorer som förnybar energi, infrastruktur, bredband och forskning.

- Europa behöver en kick-start och vi tillhandahåller idag startkablarna, sa Juncker.

Kommissionen bedömer att satsningarna ska kunna öka europeisk BNP med hela 400 miljarder euro och skapa en miljon jobb de kommande åren.

Inga fräscha pengar

Planen applåderades av många av parlamentsledamöterna men långt ifrån alla var nöjda. Junckers politiska motståndare har krävt större satsningar och inom EU-parlamentets vänstergrupp var man besviken.

- Investeringspaketet består bara av tomma ord. Det finns inte en enda euro i nya fräscha pengar, beklagade Dimitrios Papadimoulis från krisdrabbade Grekland.

Finske ekonomikommissionären, Jyrki Katainen, som också var på plats i Strasbourg, kontrade med att det i grunden handlar om att se till att investeringar blir gjorda.

- Till de som hävdar att detta inte är riktiga pengar vill jag bara säga: nonsens, sa Katainen.

Men det är inte bara Junckers politiska motståndare som är skeptiska. Även finansexperter tvivlar på Kommissionens kalkyl.

För optimistiskt hävstång

Från EU-håll säger man att det massiva bidraget från privata investerare inte alls är överdrivet. Bedömningen baseras på tidigare erfarenheter från liknande upplägg inom EIB och Kommissionens olika program. Faktum är att hävstången på 1:15 är en försiktig bedömning säger man.

Koen De Leus, chefekonom på banken KBC i Bryssel håller inte med.

- Det är optimistiskt och det finns en risk att detta i slutändan blir en väldigt stor besvikelse, säger han.

Koen De Leus poängterar också att det knappast råder brist på pengar att investera i Europa. Det finns likviditet på marknaden, räntorna är låga och pengar billiga. Problemet ligger snarare i den svaga ekonomin och att företagen helt enkelt inte ser några behov att investera.

- Det finns ingen tillväxt och inget förtroende. Så länge det inte finns kommer investerare inte investera, konstaterar han.

Ordföranden i EIB, Werner Hoyer håller dock inte med. Det finns investeringsbehov i Europa som EU:s investeringsplan kan tillgodose.

- Det finns projekt. Det finns projektidéer. Frågan är varför inte dessa investeringsgap fylls av den privata sektorn. Vi ska ta tag i detta marknadsmisslyckande som hindrar investeringar i mer riskfyllda infrastrukturprojekt, sa EIB-chefen Hoyer.

13 november 2014
EU

Skattefusk kostar EU en biljon euro

Efter en veckas tystnad tar EU-kommissionens kritiserade ordförande bladet från munnen och svär sig fri från anklagelserna om omfattande skatteflykt i hemlandet Luxemburg. Politiska motståndare kräver dock alltjämt hans avgång. Samtidigt visar en färska rapport att EU-länderna förlorar en biljon euro varje år på grund av skatteflykt.

Förra veckan avslöjades hemliga avtal i Luxemburg som ger multinationella bolag laglig möjlighet att minska sina skattebetalningar avsevärt. Ett av företagen var IKEA som beskrivs som en mästare i att undvika skatt. Blickarna riktades snabbt mot Bryssel och EU-kommissionens nya ordförande, Jean-Claude Juncker, som var premiärminister och finansminister då skatteflykten ska ha skett. Efter att ha duckat för frågorna i en vecka valde Juncker till slut att tala ut men utan att komma med bekännelser.

- Det är en väl etablerad praxis bland EU:s medlemsländer och det är i enlighet med EU:s lagar. Allt har skett i enlighet med nationella lagar och internationella lagar, sa Jean-Claude Juncker.

Även om Luxemburg är känt som ett finanscentra där öppenheten knappast står högst på dagordningen slog nyheten om bolagens lagliga skatteflykt ner med dunder och brak. Juncker har fått utstå hård kritik och hans politiska motståndare har krävt hans avgång. Vänstergruppen i EU-parlamentet, GUE/NGL, har börjat samla in underskrifter för att väcka en misstroendeomröstning om Kommissionsordföranden.

Erkänner att det finns problem

Även om Juncker står fast vid att det luxemburgska skatteupplägget är helt lagligt så medger han att EU-ländernas olika skatteregler kan leda till problem med minskad beskattning. Jean-Claude Juncker säger att Kommissionen ska motarbeta skatteflykt och inom kort ska man utreda förslag som handlar om samordning av skattesatserna i EU-länderna samt automatisk informationsutbyte om företagsskatter.

Ordförande Juncker försäkrar att det inte bara är tomma ord utan den verkliga viljan från Kommissionen. Samtidigt är han väl medveten om att skattefrågor är något som EU:s samtliga 28 medlemsländer måste enas kring och det har tidigare visat sig vara svårt. Bland annat har just Luxemburg, med Juncker som ledare, ställt sig på tvären när det gäller utbyte av skatteinformation för privatpersoner. När det gäller frågan om en gemensam skattesats för alla EU-länder är Irland en av de främsta motståndarna då landet lockar storbolag att etablera sig med låg företagsskatt.

I en extrainsatt debatt på EU-parlamentet om skattesmitningen, där Jean-Claude Juncker deltog, sa den belgiska miljöpartisten Philippe Lamberts att de europeiska länderna måste sluta föra detta skattekrig.

– De som tjänar på detta är de multinationella företagen och de väldigt rika, medan offren finns i de offentliga finanserna, det vill säga i befolkningen, sa han.

En färsk rapport från intresseorganisationen Eurodad, som jobbar mot skatteflykt, ger stöd för Philippe Lamberts uttalande.

EU förlorar 1 000 000 000 000 euro per år

Enligt Eurodad förlorar EU hela en biljon (1 000 000 000 000) euro varje år på grund av att storbolag undviker att betala skatt. I rapporten är Luxemburg ett av länderna som pekas ut. Man skriver att landet visserligen har godkänt regler som ska motarbeta anonymt ägande i bolag men samtidigt försöker man införa andra lagar som i praktiken ska ge fortsatt möjlighet att hemlighålla verkliga bolagsägare.

Eurodad konstaterar också att det är de allra fattigaste som förlorar mest. Rapporten fokuserar främst på de internationella bolagens skatteflykt och dess effekt på utvecklingsländer. Där ser man att fattiga länder förlorar betydligt mer i uteblivna skatteintäkter än de får i form av bistånd. Rikare länder ger alltså lite grann men tar desto mer när bolagen från västvärlden undviker skatt i ett globalt system där flera EU-länder möjliggör skatteflykt.

4 november 2014
EU

Kommissionen skriver ner prognos

EU-kommission presenterar en dyster prognos för den europeiska ekonomin. Tunga euroländer som Tyskland har stannat av ekonomiskt, inflationen dalar samtidigt som geopolitiska oroligheter hämmar exporten. Även Sverige drabbas där Kommissionen ser ökade nedåtrisker.

Kräftgången i den europeiska ekonomin fortsätter. I sin höstprognos räknar EU-kommissionen med en tillväxt för 2014 på svaga 1,3 procent. Än sämre är det i euroområdet där ekonomin väntas öka 0,8 procent. Siffrorna för året tyngs av att det ekonomiska dragloket Tyskland har stannat av samtidigt som Frankrike stagnerat och Italien drabbats av en ny recession.

Nästa år väntas viss förbättring och en tillväxt på 1,5 procent för hela EU och 1,3 för euroländerna. Jämfört med Kommissionens vårprognos är det en klar nedskrivning. Även inflationsförväntningarna har kommit ner och väntas ligga under en procent både i år och 2015.

Svensk ekonomi går i sammanhanget ganska bra. BNP väntas öka 2,0 procent i år och 2,4 procent nästa år drivet av inhemsk konsumtion och byggande. Samtidigt pressas den svenska ekonomin av minskad global efterfrågan och Kommissionen har sänkt sin prognos även för Sverige och man ser större nedåtrisker kopplade till höga huspriser och konflikten i Ukraina.

300 miljarder ska kickstarta ekonomin

Kommissionären med övergripande ansvar för jobb och tillväxt, Jyrki Katainen, är missnöjd med de svaga siffrorna och försäkrar att Kommission ska använda alla tillgängliga verktyg för att skapa mer tillväxt och fler jobb i Europa. Likt många andra ställer ha sin tilltro till ordföranden Jean-Claude Junckers löfte om ett investeringspaket i mångmiljardklassen.

”Vi ska presentera en investeringsplan värd 300 miljarder euro för att kickstarta och bibehålla den ekonomiska återhämtningen. Ökade investeringar är grundbulten i den ekonomiska återhämtningen”, konstaterar Jyrki Katainen.

Kommissionsordföranden har dock än så länge varit förtegen om vad det enorma investeringspaketet egentligen kommer innehålla. Det står klart att det inte handlar om nya pengar då EU:s budget är densamma som tidigare. Snarare torde man försöka omfördela resurser till områden som skapar jobb och tillväxt.

Finns ingen mirakelkur

Ju längre tiden går innan vi vet mer om Junckers investeringspaket desto större blir förhoppningarna och med det också risken för besvikelse. På dagens presskonferens framhöll också ekonomikommissionären Pierre Moscovici att det inte finns någon snabbt fungerande medicin på Europas ekonomiska sjuka.

”Vi behöver agera på tre fronter. Vi behöver trovärdig finanspolitik, ambitiösa strukturreformer och nödvändiga investeringar”, sa Pierre Moscovici.

Just reformer är en känslig fråga i hans hemland Frankrike där man tampas med dalande tillväxtsiffror och stigande budgetunderskott som just nu ligger över EU:s tillåtna gräns.

Fler inlägg om: , , , ,