26 juni 2012
Cypern

Nya krislån i EU – spännande toppmöte väntar

Cypern blev idag det femte krislandet att be om finansiell hjälpa från EU. Samtidigt tvingas Greklands nya finansminister avgå innan han ens hunnit sväras in i ämbetet. Och så har Spanien formellt lämnat in sin ansökan om EU-stöd. Krisen tätnar inför veckans toppmöte i Bryssel.

 

Cypern försökte länge hålla ut och landet sneglade bland annat på stöd från Ryssland för att slippa ta lån från EU med tillhörande ekonomisk tvångströja. Men kopplingarna till den grekiska ekonomin är stora och landet kan inte längre fungera finansiellt på egen hand. Ett EU-lån var oundvikligt.

Summan sägs ligga på några miljarder euro. Mycket pengar för oss vanliga dödliga men i sammanhanget är det mer att betrakta som fikapengar och det lär inte få någon större effekt på EUs krishantering.

Däremot kan det få en större symbolisk betydelse. Om bara några dagar ska Cypern ta över ordförandeskapet i EU. I de värsta av kristider ska EU alltså inte bara ledas av ett land med mindre än en miljon invånare, utan också av ett land som inte kan sköta sina egna finanser. Och även om det administrativa arbetet inte lär störas i praktiken då den tidigare ordföranden Danmark kommer fortsätta sköta delar av administrationen i bakgrunden då Cypern ändå inte har resurser att leda arbetet helt på egen hand, så inger det knappast något förtroende.

Grekland står utan finansminister

Förtroende är inte heller något som förknippas med grannen Grekland. Efter att tillslut ha fått ihop en regeringen som skulle omförhandla reformpaktet med EU så började de nya ledarna med att skjuta på förhandlingarna. Orsaken var att både premiärministern och finansministern var tvungna att läggas in på sjukhus. Idag meddelade också finansminister Rapanos, som tidigare var chef för en av landets större banker att han tvingas lämna sitt ämbete innan han ens hunnit sväras in.

Sjukhusbesöken har försenat den så kallade trojkans besök till Grekland, dvs. inspektörer från Kommissionen, ECB och IMF som ska granska de grekiska sparreformerna.

Men det är inte första gången grekiska reformplaner skjuts på framtiden och effekten lär vara större på det psykologiska planet än det realekonomiska.

 

Spanien kan behöva mer pengar

Mer verklig betydelse för hela EUs ekonomi har Spanien och där finns det anledning till oro. Spanska regeringen lämnade idag formellt in sin ansökan om stöd till de spanska bankerna. Enligt landets egna beräkningar behövs 62 miljarder euro.

Den brittiska tankesmedjan Open Europe menar dock att Spanien kan behöva mer än så, hela 110 miljarder. Det är något mer än de 100 miljarder som man fått i lånelöfte från EU. Open Europe är visserligen en EU-kritisk aktör och siffror som härstammar därifrån bör vridas och vändas på både en och två gånger.

Men helt klart är att om läget förvärras i Spanien, om bankerna faktiskt skulle behöva mer pengar eller om underskotten är större än man tidigare trott eller om man inte lyckas driva igenom reformer eller om något annat, jag ska inte säga oväntat, men kanske något den spanska regeringen inte officiellt räknat med, då kommer det ställa till verkligt stora problem. Spanien är flera gånger större än alla de andra krisländerna som hittills fått lån tillsammans. Problemen i Cypern, Portugal, Irland, och Grekland är hanterbara. Spaniens kan vara too big to fail.

 

 

ad
24 februari 2015

Grekisk uppgörelse i hamn

Eurogruppen och de internationella långivarna inom EU och IMF har godkänt de reformer som den grekiska regeringen har föreslagit. Därmed ger man grönt ljus för att förlänga de nuvarande nödlånen fram till juni. Det ger visst andrum men innebär ingen långsiktigt lösning och fortsatt tuffa förhandlingar är att vänta.

I allra sista stund, strax innan tolvslaget natten till tisdag, skickade finansminister Yanis Varoufakis över en lista till eurogruppens ordförande på de reformer som den grekiska regeringen ämnar genomföra. Det följde efter ett möte i fredags där parterna i princip kom överens om att förlänga det nuvarande nödprogrammet under förutsättning att grekerna tog fram konkreta reformförslag, viket skulle ske under måndagen. Efter en telefonkonferens idag, tisdag, gav eurogruppen och de internationella långivarna i Kommissionen, ECB och IMF (den före detta trojkan) Grekland grönt ljus och nödlånen förlängs därmed fyra månader fram till juni.

Grekland gav med sig

EU accepterar att Grekland håller sig med ett något lägre primäröverskott, före räntebetalningar, än man tidigare krävt. Den grekiska regeringen lovar i sin tur att fortsätta med reformarbetet som den tidigare regeringen påbörjat. På listan som finansminister Varoufakis skickade in nämns bland annat ökad beskattning av de rikaste, att man ska arbeta för att uppnå en ny skattekultur, minska antalet regeringsdepartement och dess utgifter, motarbeta korruption och utföra arbetsmarknadsreformer. Man lovar också att inte dra tillbaka påbörjade privatiseringar. Dessutom har man förhandlat med sina internationella långivare i den så kallade trojkan, även om dessa i det grekiska pappret kallas ”europeiska partners” och ”institutioner”.

Därmed har vänsterradikala Syriza frångått många av de löften man gav de åtstramningströtta väljare som förde partiet till makten.

Ingen långsiktigt lösning

Allt är dock inte helt klart. I flera EU-länder måste de nationella parlamenten godkänna förlängningen av nödprogrammet, däribland Finland och Irland. Det mesta tyder dock på att Grekland och dess ”långivarpartners” har ridit ut stormen som pågått sedan Syriza bildade regering för snart en månad sedan. Man har skapat visst andrum och köpt sig tid att förhandla under mer ordnade och lugnare former. För nya och tuffa diskussioner om lånevillkoren lär fortsätta. Om bara fyra månader ska långivarna göra en ny utvärdering av situationen.

 

 

16 februari 2015

EU:s utlimatum till Grekland – be om mer nödlån

Grekland måste be om en förlängning av sitt nödlån som snart löper ut för att skapa tid att omförhandla villkoren de kommande månaderna. Efter ännu ett möte i Bryssel säger eurogruppens ordförande att grekerna måste bestämma sig och de har till slutet av veckan på sig.

- Jag har ingen stark röst idag, sa eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till ekonomikommissionären, Pierre Moscovici, precis innan kvällens presskonferens skulle börja och han trodde att mikrofonen inte vara på.

Kanske har rösten tagit slut efter många möten på kort tid. Kanske har han skrikigt sig hes för döva grekiska öron. För trots många samtal, på EU-nivå och bilaterala diskussioner, så har inte Greklands nya regering, som vill omförhandla villkoren för landets nödlån, och EU närmat sig varandra särskilt mycket. Och tiden att komma överens blir allt kortare då det nuvarande nödprogrammet löper ut sista februari.

Förläning av nödlån enda alternativet

Enligt eurogruppen finns det inte tid att nu sätta sig ner och diskutera nya villkor. Det behöver ske i lugn och ro och då behöver man först lösa finansieringen de kommande månaderna. Därför är det enda alternativet en förlängning av det nuvarande nödprogrammet.

- Det bästa vore om de grekiska regeringen sökte en förlängning av programmet. Vi behöver mer tid och det skulle ge oss flera månader att jobba fram nya villkor. Grekerna behöver bestämma sig, sa Jeroen Dijsselbloem på kvällens presskonferens.

Det var en enig bedömning inom eurogruppen. Även fransmannen Sapin, som varit den som visat mest stöd för den nya grekiska regeringen, uppmanade grekerna att be om en förlängning. EU-kommissionens Pierre Moscovici gjorde likadant.

Därmed spelar man över bollen långt in på den grekiska planhalvan. Och man ger den grekiska regeringen till slutet av veckan på sig att passa tillbaka den. Ska en förlängning kunna ske i tid, innan det nuvarande programmet löper ut, måste en förfrågan komma snart då flera euroländers parlament måste godkänna det.

Nära men ändå så långt borta

Hittills har de nya grekiska ledarna helt förkastat idén om ett nytt lån inom det nuvarande programmet eftersom det i deras ögon följer med förnedrande krav. Enligt Jeroen Dijsselbloem finns det dock utrymme för att möta grekerna inom det nuvarande programmet.

- Den grekiske kollegan pratar om ett överbryggningslån. Jag bryr mig egentligen inte om vad det kallas men det låter som en förlängning av programmet för mig, sa han.

Ekonomikommissionären Moscovici gör samma bedömning. Och han betonade att enskilda ord inte var det viktiga utan att hitta en gemensam viljegrund att stå på.

”Det viktiga är inte ord utan att hitta en gemensam grund. Vi måste vara logiska, inte ideologiska, sa Pierre Moscovici.

Grekland redo att skriva under

Den grekiske finansministern sa i sin tur stå redo att göra stora eftergifter men att eurogruppens ordförande stod i vägen. Yanis Varoufakis hade träffat Pierre Moscovici innan mötet och då sett ett utkast som han på stående fot skulle skrivit under. Det handlade om en förlängning på fyra månader inom det nuvarande lånet och Varoufakis ska då också ha erbjudit att inte gå utanför den existerande budgeten under denna period eller besluta om någon åtgärd som skulle minska den finansiella stabiliteten.

- Vårt enda krav var att vi inte skulle tvingas genomföra reformer som är uppenbart leder till recession. Som att skära i de lägsta pensionerna, sa öppenhjärtig Yanis Varoufakis på sin presskonferens efter mötet.

Enligt Varoufakis förkastades Kommissionens plan och det grekiska erbjudandet av eurogruppens ordförande.

Istället står nu landet inför ett ultimatum. Varoufakis menade att EU inte byggs på ultimatum utan på förhandlingar och kompromisser och han var säker på att parterna skulle nå en lösning de kommande 48 timmarna.

 

12 februari 2015

Djup spricka mellan EU och Grekland

Den nya grekiska regeringen och EU står fortfarande långt ifrån varandra när det gäller villkoren i landets nödlån. Inom eurogruppen kunde man inte ens enas om en väg framåt för fortsatta samtal fram till måndag och bedömare varnar för kollaps i förhandlingarna. Men premiärminister Alexis Tsipras är fortfarande hoppfull.

- Jag är säker på att vi kommer hitta en gemensam och hållbar lösning för att läka såren efter åtstramningarna, sa Alexis Tsipras på dagens toppmöte i Bryssel.

Den grekiska premiärministerns optimism rimmar illa med den dystra minen som eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, antog igår natt efter samtal med den grekiska finansministern Yanis Varoufakis. Någon överenskommelse var inte i sikte men man hade ändå hoppats på att enas om en väg framåt de kommande dagarna så att man kunde föra förhandlingarna framåt tills dess att eurogruppen träffas igen på måndag.

- Olyckligtvis kunde vi inte göra det, sa Jeroen Dijsselbloem efter flera timmars diskussion.

Grekland vägrar alltjämt förhandla med trojkan och den nya regeringen vill inte heller ta nya lån inom det nuvarande programmet. Och även om den grekiska regeringen får visst stöd från länder som Frankrike så ser flera andra euroländer en förlängning av det nuvarande programmet som det enda hållbara alternativet.

Oron ökar av tajt deadline

Då det grekiska nödprogrammet löper ut i slutet av februari är det bråttom att komma överens. Särskilt när ECB satt press på landet och hotat med att strypa likviditeten till Grekland. Utan en snar uppgörelse riskerar Grekland att stå utan nödfinansiering från EU för första gången sedan maj 2010 och ju fler dagar som går utan att parterna närmar sig varandra desto större blir oron för stora negativa ekonomiska effekter. Till exempel finns risken att grekerna skulle rusa till bankerna för att tömma sina konton viket man redan sett tidiga tecken på.

På analysföretaget IHS varnar man för att förhandlingarna ska stranda.

- Den grekiska regeringen måste vara mycket mer flexibel än vad den hittills har varit för att nå en uppgörelse. Samtidigt är det politiskt svårt för regeringen att göra en u-sväng. Vår bedömning är att det finns en betydande risk att förhandlingarna kollapsar, säger Diego Iscaro, ekonom på IHS.

Samtidigt har den grekiska regeringen flera politiska kort att spela ut. Skulle man inte nå en uppgörelse med EU kan landet vända sig till Ryssland eller Kina för finansiering. Något som de andra EU-länderna vill undvika.

3 februari 2015
EU

Grekland vill byta skulder mot eviga obligationer

Greklands nya vänsterregering söker stöd runt om i EU för att omförhandla landets nödlån. Man vill byta ut skulderna mot nya typer av obligationer, vissa med evig löptid. I praktiken är det en skuldnedskrivning.

Finansminister Yanis Varoufakis och premiärminister Alexis Tsipras har inlett en intensiv Europaturné i hopp om att nå en ny överenskommelse om villkoren för de grekiska nödlånen. Paris, London, Rom och Bryssel står på turnélistan.

Den hårdföra vänsterregeringen har sagt att den inte kommer förhandla med de internationella långivarna i trojkan (Kommissionen, ECB och IMF) utan man vill göra upp direkt med sina europeiska kollegor. Inte heller kommer den ta nya lån i det nuvarande nödprogrammet. Istället vill de omvandla skulderna till nya typer av obligationer.

Evig obligation låter bättre än skuldnedskrivning

Yanis Varoufakis presenterade sina idéer i London igår. Tanken är att ersätta de lån som euroländerna har gett till Grekland med tillväxtobligationer där värdet kopplas till utvecklingen i landets ekonomi och den ekonomiska tillväxten. Obligationer som ECB sitter på ska i sin tur bytas ut mot eviga obligationer utan löptid med en garanterad avkastning varje år.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tycker att idén om tillväxtobligationer låter ganska sund då skulderna faktiskt kopplas till landets återbetalningsförmåga. Obligationer utan slutdatum tycker han inte låter lika sunt.

- Det känns som en pappersprodukt, som en fiktiv lösning. Frågan är om man inte lurar sig själv, säger han.

Robert Bergqvist ser det mer som en skuldnedskrivning även om eviga obligationer med avkastning kanske låter bättre och är lättare att sälja in hos skattebetalarna i andra euroländer.

- Man vill inte säga att man tar förlusten, säger Robert Bergqvist som också tvivlar på att investerare kommer vilja satsa pengar utan att veta när de får tillbaka dem.

Grekland lovar överskott och reformer

I utbyte mot den föreslagna skuldomvandlingen erbjuder den grekiska regering ett löfte om att hålla sig med ett primäröverskott i budgeten, det vill säga före räntebetalningar, på 1-1,5 procent. Man säger också att man ska fortsätta reformarbetet. Därmed verkar hållningen från Greklands nya regeringen, som tidigare krävt en regelrätt skuldnedskrivning, ha mjuknat något. Man har tagit steg för att närma sig Bryssels krav. Samtidigt sägs EU-kommissionen planera för att avskaffa trojkan som grekerna vägrar ha att göra med.

Det betyder att både EU och Grekland vänt om och börjat närma sig varandra. Finansminister Varoufakis säger att han hoppas på en ny uppgörelse till slutet av maj. Vägen dit är dock brokig och lång och går via Berlin. Frågan är om båda parterna kommer nå fram till varandra helt och hållet.

Fler inlägg om: , , ,
26 januari 2015
åtstramning

Grekiska vänstern rör om i EU:s åtstramningspolitik

Vänsterpartiet Syriza, som gick till val på att avskaffa EU:s påtvingade åtstramningar, tog en klar seger i det grekiska valet. Det öppnar för tuffa förhandlingar med EU. Någon grexit verkar dock inte ligga i korten.

Det grekiska valet var huvudämnet när eurogruppen träffades idag. Flera finansministrar uttryckte sympati och respekt för valresultatet där Syriza med partiledaren, Alexis Tsipras, i spetsen skördade stora framgångar. Ingen uttryckte dock någon vilja att skriva av delar av det grekiska skuldberget som uppgår till 175 procent av BNP.

Svåra förhandlingar väntar

Eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem konstaterade att Syriza deklarerat att man vill stanna i euroområdet. Det vill även eurogruppen att Grekland gör och denna gemensamma ståndpunkt uppges bli grunden för kommande diskussioner. De lär dock bli svåra då Alexis Tsipras deklarerat att åstramningspolitiken nu är över medan Dijsselbloem konstaterat att fortsatta reformer visst är nödvändiga.

Experter bedömer att båda sidor kommer få ge efter. EU kommer få lätta på villkoren men Syriza kommer få leva med fortsatta reformer. Det mest sannolika är att man ger Grekland lättnader i form av förlängd löptid och eller sänkt ränta på nödlånen. Enligt Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond, ESM, som är Greklands enskilt största långivare, betonar att sådana lättnader kan få stor effekt. När man gick med på sådana åtgärder 2012 gav det Grekland besparingar på 8,7 miljarder euro årligen.

- Det motsvarar 4,5 procent av Greklands BNP, konstaterar Klaus Regling.

Kommer inte skriva av skulder

Även om flera ministrar hade sympatier för det grekiska folket under eurogruppsmötet har ingen sagt sig vilja gå med på skuldnedskrivningar. Spaniens Luis de Guindos var en av dem som sa att det inte är aktuellt. De Guindos sitter på en fordran på Grekland värd 26 miljarder euro.

- Det är vad vi betalar per år till arbetslösa i Spanien. I ett land med 23,7 procents arbetslöshet, sa de Guindos för att beskriva beloppets betydelse.

Den spanske ministern påpekade också Greklands utsatta finansiella situation där landet är helt beroende av stöd från EU för att hålla sig flytande. Det gör att man kommer kunna kräva fortsatta reformer.

Svalt mottagande i Bryssel

Även om den nya regeringen i Grekland sannolikt kommer få gå med på fortsatta åtstramningar så kan Syrizas seger få effekt på EU:s fortsatta ekonomiska politik. Vissa bedömare menar att åtstramningsmotståndare i andra länder nu kan vädra morgonluft, så som Podemos i Spanien, och att detta på sikt kan få EU att ändra kurs.

Det kan förklara det kyliga mottagandet i Bryssel av det grekiska valresultatet. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker ringde inte för att gratulera Alexis Tsipras till segern som brukligt är. Donald Tusk, ordförande i Rådet, dröjde i sin tur till sen eftermiddag innan han skickade ut ett kort pressmeddelande med en gratulation.

Fler inlägg om: , , ,