26 juni 2012
Cypern

Nya krislån i EU – spännande toppmöte väntar

Cypern blev idag det femte krislandet att be om finansiell hjälpa från EU. Samtidigt tvingas Greklands nya finansminister avgå innan han ens hunnit sväras in i ämbetet. Och så har Spanien formellt lämnat in sin ansökan om EU-stöd. Krisen tätnar inför veckans toppmöte i Bryssel.

 

Cypern försökte länge hålla ut och landet sneglade bland annat på stöd från Ryssland för att slippa ta lån från EU med tillhörande ekonomisk tvångströja. Men kopplingarna till den grekiska ekonomin är stora och landet kan inte längre fungera finansiellt på egen hand. Ett EU-lån var oundvikligt.

Summan sägs ligga på några miljarder euro. Mycket pengar för oss vanliga dödliga men i sammanhanget är det mer att betrakta som fikapengar och det lär inte få någon större effekt på EUs krishantering.

Däremot kan det få en större symbolisk betydelse. Om bara några dagar ska Cypern ta över ordförandeskapet i EU. I de värsta av kristider ska EU alltså inte bara ledas av ett land med mindre än en miljon invånare, utan också av ett land som inte kan sköta sina egna finanser. Och även om det administrativa arbetet inte lär störas i praktiken då den tidigare ordföranden Danmark kommer fortsätta sköta delar av administrationen i bakgrunden då Cypern ändå inte har resurser att leda arbetet helt på egen hand, så inger det knappast något förtroende.

Grekland står utan finansminister

Förtroende är inte heller något som förknippas med grannen Grekland. Efter att tillslut ha fått ihop en regeringen som skulle omförhandla reformpaktet med EU så började de nya ledarna med att skjuta på förhandlingarna. Orsaken var att både premiärministern och finansministern var tvungna att läggas in på sjukhus. Idag meddelade också finansminister Rapanos, som tidigare var chef för en av landets större banker att han tvingas lämna sitt ämbete innan han ens hunnit sväras in.

Sjukhusbesöken har försenat den så kallade trojkans besök till Grekland, dvs. inspektörer från Kommissionen, ECB och IMF som ska granska de grekiska sparreformerna.

Men det är inte första gången grekiska reformplaner skjuts på framtiden och effekten lär vara större på det psykologiska planet än det realekonomiska.

 

Spanien kan behöva mer pengar

Mer verklig betydelse för hela EUs ekonomi har Spanien och där finns det anledning till oro. Spanska regeringen lämnade idag formellt in sin ansökan om stöd till de spanska bankerna. Enligt landets egna beräkningar behövs 62 miljarder euro.

Den brittiska tankesmedjan Open Europe menar dock att Spanien kan behöva mer än så, hela 110 miljarder. Det är något mer än de 100 miljarder som man fått i lånelöfte från EU. Open Europe är visserligen en EU-kritisk aktör och siffror som härstammar därifrån bör vridas och vändas på både en och två gånger.

Men helt klart är att om läget förvärras i Spanien, om bankerna faktiskt skulle behöva mer pengar eller om underskotten är större än man tidigare trott eller om man inte lyckas driva igenom reformer eller om något annat, jag ska inte säga oväntat, men kanske något den spanska regeringen inte officiellt räknat med, då kommer det ställa till verkligt stora problem. Spanien är flera gånger större än alla de andra krisländerna som hittills fått lån tillsammans. Problemen i Cypern, Portugal, Irland, och Grekland är hanterbara. Spaniens kan vara too big to fail.

 

 

ad
9 april 2014
EU

EU-rap ska locka unga väljare

I ett försök att få unga att rösta i EU-valet i maj bjöd Europaparlamentet ikväll på gratis öl och ett politiskt rap battle i Bryssel. Professionella rappare tävlade tillsammans med politiker från höger till vänster. Vinnare blev liberalerna.

De slog miljöpartisterna i finalen genom att dra hem högst applåder från publiken. Tävlingen, som var ett samarbete med MTV, var ett klassiskt rap battle där rappare tävlar mot varandra men ämnena var något torrare än vanligt. Ungdomsorganisationer ställde frågor som rörde EU-politik och rapparna skulle med hjälp av parlamentsledamöter svara på hur den politiska grupp de representerade skulle ta sig an ungdomsarbetslöshet, ekonomisk kris och miljöproblem. Det var påkostat. Det var professionella rappare. Det var gratis Stella Artois och, kanske därför, faktiskt ganska kul. Men frågan är om det verkligen får någon effekt på valdeltagandet bland unga.

Syftet var att väcka intresse för EU-politiken och få unga att gå och rösta i EU-valet i maj. Den nederländska liberalen, Marietje Schaake, som var en av vinnarna i det liberala laget liksom Ska Keller, tyska miljöpartisten som förlorade finalen, hoppades båda att den här typen av event verkligen ska få ungdomar att gå till valurnorna. Tävlingen välkomnades också av europeiska ungdomsorganisationer som säger det är bra att man från parlamentets sida åtminstone försöker nå ut till unga och relatera politiska frågor till deras vardag.

Ingen av de ungdomar jag pratade med utanför parlamentet trodde dock att ett rap event på Europaparlamentet skulle göra någon större skillnad i valdeltagandet. Vissa sa att de skulle gå och rösta i maj men det var knappast tack vare ett politiskt rap battle. En kille, Otman, som åt en macka precis utanför parlamentet, förklarade det hela ganska enkelt.

- De unga jag känner röstar inte. Det är inte av ointresse. Det är för att de inte vet hur det du fungerar. De vet inte var de ska gå eller vilken dag det är.

Fler inlägg om: , ,
2 april 2014
Grekland

Grekland kan själv

Efter beslut om ny utbetalning av nödlån känner grekerna vind i seglen. Ytterligare stöd kommer inte behövas menar finansministern som nu tar krislandet ut på obligationsmarknaden igen. I sommar ska Grekland börja kränga statspapper.

Eurogruppen träffades igår i Aten under stort säkerhetspådrag. Det behöver knappast sägas att långivarna och åtstramningsförespråkarna i trojkan är impopulära i Grekland och facken hade kallat till protester. Under mötet beslutades dock om en efterlängtad utbetalning på 8,3 miljarder euro inom det grekiska nödprogrammet. Beslutet har dröjt under flera månader då trojkan och den grekiska regeringen inte kunnat enas om vad för åtstramningar grekerna ska göra i utbyte.

En större del av potten, 6,3 miljarder, kommer betalas ut i slutet av april. Det är pengar som ska täcka förfallande lån i maj. Resterande 2 miljarder betalas ut i juni och juli förutsatt att vissa villkor är uppfyllda.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, kommer inte Grekland få akut ont om pengar i statskassan under resten av 2014. I slutet av året löper det nuvarande nödprogrammet ut. Om det då kommer behövas ytterligare stöd, vilket de flesta räknar med, är och kommer förbli oklart fram till slutet av året enligt Dijsselbloem. Den grekiska finansministern är dock övertygad om att Grekland kommer klara sig själv.

Grekland ska finansiera sig själv

Med det färska stödet i ryggen i kombination med förbättrat marknadsförtroende och en liten tillväxt säger nu grekerna att de ska göra en större comeback på obligationsmarknaden. I början av sommaren ska man kränga obligationer med 3-5 års löptid. Det är första gången sedan 2010 som landet ger ut längre statspapper och man hoppas att det ska ge 1,5 – 2 miljarder euro.

Det är ett gott tecken och skulle det gå vägen kan det stärka landet och vara en signal på att den grekiska krisen går mot sitt slut. Samtidigt finns det en risk för det motsatta. Ger de sig ut för tidigt på marknaden med höga räntor som följd kan det slå tillbaka mot den svaga grekiska ekonomin.

Fler inlägg om: , ,
28 mars 2014
åtstramningar

EU exporterar åtstramningar till Ukraina

Ukraina har godkänt krav på ekonomiska reformer vilket öppnar upp för ekonomiskt stöd från EU och IMF. Det är nödvändigt för att undvika finansiell kollaps men risken är att det skapar folkligt missnöje. Det var nog inte ekonomsikt stålbad demonstranterna på Maidantorget hade i åtanke när de krävde ett närmande mot EU.

Utöver de akuta svårigheterna som rör konflikten med Ryssland så tampas Ukraina också med en krisande ekonomi. Landet står på ruinens brant och är i stort behov av finansiellt stöd. Det verkar nu var säkrat efter att parlamentet godkänt en lista över krav på ekonomiska reformer som EU och IMF har krävt i utbyte mot lån.

Det handlar om åtgärder som ska öka inkomsterna i statskassan och minska statens utgifter. Det är liknande åtgärder som EU och IMF har krävt av krisande länder på hemmaplan. I Grekland och Portugal och andra medlemsstater som har fått dra åt svångremmen har dock dessa åtgärder mötts av starkt folkligt missnöje. Att det skulle bli annorlunda i Ukraina är inte troligt. De flesta medborgare, såväl greker som ukrainare, blir arga över försämrad sjukvård, lägre pension, sämre lön, eller vad som kan tänkas bli resultatet av de ekonomiska reformerna som krävs. En viktig skillnad mellan Grekland och Ukraina är dock att riskerna är betydligt större och att så mycket mer står på spel i Ukraina.

Även om landet på det senaste toppmötet i Bryssel skrev under en mindre del av associeringsavtalet med EU och därmed närmade sig Europa så ökar tuffa åtstramningar risken för att stödet för EU ska minska. Kanske i kombination med att motståndet mot Ryssland minskar, särskilt i de östra delarna av Ukraina som har en stor rysk befolkning. Det som triggade hela Krimkonflikten var ju att det förra ukrainska styret valde bort EU för att istället närma sig Ryssland med löfte om ryska miljardlån. Kanske kan Putin trumfa EU:s och IMF:s lånevillkor. Ryssland kan också dra nytta av en annan fördel till skillnad från EU, tack och lov. Putin kan backa upp sina låneerbjudanden med hot, militära påtryckningar och utnyttja Ukrainas energiberoende.

Fler inlägg om: , , ,
21 mars 2014
EU

Inga ekonomiska EU-sanktioner mot Ryssland

Fler ryssar och ukrainare straffas av EU genom frysta tillgångar och inreseförbud. Men några långtgående ekonomiska sanktioner är än så länge inte aktuella. Det är en komplicerad fråga då flera EU-länder är beroende av Ryssland på ett eller annat sätt.

På de senaste dagarnas toppmöte i Bryssel har EU och Ukraina undertecknat en del av det associeringsavtal som gör att Ukraina närmar sig Europa politiskt. Det var den förre ukrainske premiärministerns vägran att underteckna det avtalet som triggade hela konflikten. Samtidigt enades EU:s stats- och regeringschefer om ytterligare straffåtgärder mot ryssar och ukrainare som man anser bär ansvaret för den senaste tidens oroligheter i Krim. Listan över de som drabbas av EU:s sanktioner i form av frysta tillgångar och inreseförbud utökades från 21 till 33 personer. De tolv som tillförts sägs vara högre upp i den ryska hierarkin men inte tillhöra det yttersta toppskiftet.

EU går därmed inte alls lika långt som USA som under mötets gång i Bryssel ökade på sina sanktioner mot Ryssland, inte bara mot personer i nära anslutning till Putin utan även mot ryska banker. Kortbolagen Visa och Mastercard har stoppat betalningar för kunder i Bank Rossija och banken SMP. Ryssland svarade i sin tur med sanktioner mot amerikaner nära president Obama.

Några ekonomiska sanktioner som handelshinder från EU mot Ryssland är dock inte aktuella i nuläget.

EU-länder har nära band med Ryssland

”EU består av 28 demokratier som är väldigt integrerade med Ryssland via handel och genom energiberoende. Det EU gör får mer direkt verkan på Ryssland”, sa Fredrik Reinfeldt under toppmötet.

Faktum är att Europa riskerar att själv drabbas ganska hårt av ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Dels är många EU-länder beroende av rysk energi. Enligt Fredrik Reinfeldt köper sex EU-länder all sin gas från Ryssland. Andra har starka affärsrelationer. I Tyskland uppges till exempel 300 000 jobb vara beroende av handel med Ryssland. Ryssar uppges också vara viktiga för den krisande spanska byggsektorn. Många länder har alltså viktiga koppling till Ryssland som förklarar varför EU har valt en mjukare linje där man än så länge hyser förhoppningar om dialog och någon form av politisk lösning.

Behövs minskat energiberoende

Mot den bakgrunden är det viktigt att minska beroendet av Ryssland, särskilt beroendet av rysk gas. Det var också en fråga för stats- och regeringscheferna på toppmötet. Man pratade om Kommissions nya klimat- och energipaket fram till 2030 där Kommissionen för några veckor sedan föreslog att EU skulle minska utsläppen med 40 procent fram till 2030 jämfört med 1990 och att 27 procent av all energi skulle komma från förnybara källor. Med argumentet att man nu måste minska beroendet av Ryssland har gröna politiker och intressegrupper propagerat för betydligt större andel förnybar energi. Reinfeldt och hans kollegor valde dock att skjuta på beslut om klimatet fram till oktober.

”På grund av detta misslyckande kommer pengar fortsätta att flöda ur den europeiska ekonomin och in i fickorna på ryska oligarker”, konstaterade Frederic Thoma på Greenpeace EU-kontor.

Den svenske statsministern tycker dock att Kommissionens förslag är bra och han verkar inte vara sugen på att gå politiskt gröna intressen till mötes och gå betydligt längre vad gäller förnybara källor på EU-nivå.

”Ska man kraftigt gå upp med Kommissionens mål och samtidigt bördefördela då blir det inte så mycket kopplat till Ryssland utan mer ett tryck på att avveckla kärnkraften. Vi tycker inte att EU ska styra över enskilda länders energimix, länderna borde få besluta om detta själva”, säger Fredrik Reinfeldt.

Fler inlägg om: , , ,
14 mars 2014
EU

Investerarskydd känslig fråga i frihandel

Frihandel mellan EU och USA handlar om att skapa tillväxt och jobb försäkrar EU-företrädare. Men kritiker befarar försvagad reglering av miljö, folkhälsa och dataskydd bland annat på grund av ett investerarskydd som Sverige förespråkar.

EU och USA har just avslutat en ny runda av diskussioner i Bryssel om det man hoppas ska bli världens största frihandelsområde. Det skulle omfatta över 800 miljoner människor och nästan hälften av den globala ekonomin. Det är det fjärde mötet mellan parterna och enligt förhandlarna gör man framsteg. Man har bland annat börjat diskutera faktiska texter inom vissa områden.

Förhandlingarna om TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) handlar dels om minskade tullar men också om harmoniserade regler för bland annat tjänster och offentlig upphandling samt erkännande av varandras standards. Det skulle ge en knuff till de slirande ekonomierna på båda sidor av Atlanten, enligt vissa beräkningar skulle ett omfattande frihandelsavtal kunna öka BNP i EU och USA med 0,5 procent.

Företagslobby försvagar medborgares rättigheter

Intresseorganisationer varnar dock för att frihandel mellan EU och USA kommer leda till slappare lagstiftning vad gäller miljö, hälsa, säkerhet och dataskydd. Man är också kritisk till bristen på insyn och att förhandlingarna styrs av icke folkvalda teknokrater under stor påverkan av företagslobbyn.

- Vi ser dessa förhandlingar som dåligt förklädda bolagsattacker mot många av de rättigheter som européer har kämpat för under väldigt lång tid, säger Pia Eberhardt, aktivist på intresseorganisationen Corporate Europe Observatory, CEO.

Liknande röster hörs även bland gröna politiker och den europeiska vänstern.

EU:s handelskommissionär och hans stab bedyrar dock att TTIP enbart handlar om att skapa tillväxt och jobb. Viss diskretion i diskussionerna är nödvändig för att ge förhandlarna manöverutrymme men att det skulle råda brist på öppenhet är inte sant menar Kommissionen. På dagens presskonferens som avslutande den senaste förhandlingsrundan poängterade både EU:s chefsförhandlare, Ignacio Garcia Bercero, och hans amerikanska dito, Dan Mullaney, att man under veckan lyssnat till inte mindre än 90 representanter från miljö-, fack- och konsumentorganisationer. De fick nio minuter vardera för att framföra sin oro och kritik.

Investerarskydd – känslig fråga

Det aktivister som Pia Eberhardt oroas mest över är dock det investerarskydd som kan komma att omfattas i TTIP. Det skulle kunna öka företags möjligheter att stämma stater på stora summor om de går miste om intäkter på grund av sträng nationell lagstiftning. I en färsk rapport säger CEO och flera andra organisationer att ett investerarskydd till exempel skulle kunna tvinga EU-länder att tillåta så kallad fracking (hydraulisk spräckning). Det är en metod för att utvinna fossila bränslen med hjälp av kemikalier som det finns motstånd mot då man är rädd för miljö- och hälsopåverkan.

Vissa EU-länder, så som Tyskland, vill inte ha ett investerarskydd som ursprungligen togs fram för att ge stöd till investeringar i länder med bristande juridisk säkerhet. Man frågar sig vad vitsen är med ett sådant i ett avtal mellan EU och USA. Vissa länder är dock mer positiva och Sverige pekas ut som ett av de EU-länder som driver på.

Investerarskydd kan komma att bli en hård knut att lösa och det kan dra ut på tiden. Men även inom andra områden, så som lättnader inom offentlig upphandling och energisektorn, är parterna oense. När man drog igång processen förra sommaren sa man att man skulle bli klar i slutet av 2014. Det verkar inte troligt. Förhandlingarna försenades förra året då Obama fick stänga ner offentlig verksamhet av budgetskäl och med tanke på att EU snart går in i valdvala blir det svårt att skynda på processen. Och ju längre man kommer i diskussionerna desto mer detaljerat och komplicerat blir det. När EU förhandlade med Kanada var man i stort sett i hamn så när som på några få detaljer. Dessa sista knutar tog ett helt år att lösa upp.

Fler inlägg om: , , ,