26 juni 2012
Cypern

Nya krislån i EU – spännande toppmöte väntar

Cypern blev idag det femte krislandet att be om finansiell hjälpa från EU. Samtidigt tvingas Greklands nya finansminister avgå innan han ens hunnit sväras in i ämbetet. Och så har Spanien formellt lämnat in sin ansökan om EU-stöd. Krisen tätnar inför veckans toppmöte i Bryssel.

 

Cypern försökte länge hålla ut och landet sneglade bland annat på stöd från Ryssland för att slippa ta lån från EU med tillhörande ekonomisk tvångströja. Men kopplingarna till den grekiska ekonomin är stora och landet kan inte längre fungera finansiellt på egen hand. Ett EU-lån var oundvikligt.

Summan sägs ligga på några miljarder euro. Mycket pengar för oss vanliga dödliga men i sammanhanget är det mer att betrakta som fikapengar och det lär inte få någon större effekt på EUs krishantering.

Däremot kan det få en större symbolisk betydelse. Om bara några dagar ska Cypern ta över ordförandeskapet i EU. I de värsta av kristider ska EU alltså inte bara ledas av ett land med mindre än en miljon invånare, utan också av ett land som inte kan sköta sina egna finanser. Och även om det administrativa arbetet inte lär störas i praktiken då den tidigare ordföranden Danmark kommer fortsätta sköta delar av administrationen i bakgrunden då Cypern ändå inte har resurser att leda arbetet helt på egen hand, så inger det knappast något förtroende.

Grekland står utan finansminister

Förtroende är inte heller något som förknippas med grannen Grekland. Efter att tillslut ha fått ihop en regeringen som skulle omförhandla reformpaktet med EU så började de nya ledarna med att skjuta på förhandlingarna. Orsaken var att både premiärministern och finansministern var tvungna att läggas in på sjukhus. Idag meddelade också finansminister Rapanos, som tidigare var chef för en av landets större banker att han tvingas lämna sitt ämbete innan han ens hunnit sväras in.

Sjukhusbesöken har försenat den så kallade trojkans besök till Grekland, dvs. inspektörer från Kommissionen, ECB och IMF som ska granska de grekiska sparreformerna.

Men det är inte första gången grekiska reformplaner skjuts på framtiden och effekten lär vara större på det psykologiska planet än det realekonomiska.

 

Spanien kan behöva mer pengar

Mer verklig betydelse för hela EUs ekonomi har Spanien och där finns det anledning till oro. Spanska regeringen lämnade idag formellt in sin ansökan om stöd till de spanska bankerna. Enligt landets egna beräkningar behövs 62 miljarder euro.

Den brittiska tankesmedjan Open Europe menar dock att Spanien kan behöva mer än så, hela 110 miljarder. Det är något mer än de 100 miljarder som man fått i lånelöfte från EU. Open Europe är visserligen en EU-kritisk aktör och siffror som härstammar därifrån bör vridas och vändas på både en och två gånger.

Men helt klart är att om läget förvärras i Spanien, om bankerna faktiskt skulle behöva mer pengar eller om underskotten är större än man tidigare trott eller om man inte lyckas driva igenom reformer eller om något annat, jag ska inte säga oväntat, men kanske något den spanska regeringen inte officiellt räknat med, då kommer det ställa till verkligt stora problem. Spanien är flera gånger större än alla de andra krisländerna som hittills fått lån tillsammans. Problemen i Cypern, Portugal, Irland, och Grekland är hanterbara. Spaniens kan vara too big to fail.

 

 

5 maj 2015
2015

EU-kommissionen ser ljusare ekonomi

EU upplever nu sin ljusaste ekonomiska vår på flera år. Det konstaterar ekonomikommissionären i samband med kommissionen vårprognos. Samtidigt omgärdas ljusglimtarna av orosmoln. Främst från Grekland där prognoserna skrivs ner rejält.

Flera positiva faktorer ger just nu stöd till den europeiska ekonomin skriver EU-kommissionen i sin senaste ekonomiska prognos. Lågt oljepris, svag euro, stabil global tillväxt samt tillväxtfrämjande reformpolitik och stödköp av statsobligationer från ECB har sammantaget fått Kommissionen att skriva upp sin prognos för ekonomin.

BNP för hela EU väntas öka 1,8 procent 2015. För euroområdet förväntas BNP stiga 1,5 procent. Under 2016 spås siffrorna stiga ytterligare 0,3-0,4 procentenheter.

- Den europeiska ekonomin upplever sin ljusaste vår på flera år, sa EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, i samband med att prognosen presenterades.

Krisländer gynnas av ECB-köp

Bland de EU-länderna som visar starkast tillväxt hittar vi flera före detta krisländer. Irland väntas visa högst tillväxt i år, tillsammans med Malta, på 3,6 procent. Spanien med sina 2,8 procent är ett annat exempel. En anledning kan vara att ECB:s stödköp av statsobligationer främst gynnar de länder som har haft det svårt att få ihop sina finanser.

Kommissionen skriver även upp prognosen något för svensk ekonomi. Den svenska tillväxten väntas landa på 2,5 procent 2015 och 2,8 procent 2016.

Däremot gör Kommissionen en rejäl nedskrivning av den grekiska ekonomin. I den förra större prognosen från i höstas spådde man en tillväxt på 2,9 procent i år. Nu tror man att det snarare blir 0,5 procent. Anledningen är att landets nya regering inte kommit överens med sina internationella långivare om reformer och därmed nya lån. Grekland är hårt pressat och riskerar att få ställa in betalningarna inom en väldigt snar framtid om man inte når en överenskommelse.

Pierre Moscovici poängterade också att Kommissionens prognos, som minst sagt är osäker, bygger på att Grekland och långivarna till slut kommer överens.

Flera orosmoln

Grekland utgör det största orosmolnet på den relativt ljusa himlen. Och även om landets regering kommer överens med långivarna så menar många, däribland IMF, att man kommer behöva lätta på landets orimligt höga skuldbörda och det skulle svida, såväl politiskt som i de övriga euroländernas plånböcker samt genom ökad osäkerhet.

Men det finns även andra orostecken. Inflationen är fortsatt låg vilket tyder på låg aktivitet i ekonomin och arbetslösheten är alltjämt skyhög i vissa medlemsländer. Samtidigt finns det geopolitisk oro där konflikter i närområdet, t.e.x mellan Ukraina och Ryssland, kan påverka den europeiska ekonomin negativt.

 

Fler inlägg om: , , ,
24 april 2015
Dijsselbloem

Eurogruppen: tiden rinner ut för Grekland

Grekland och dess långivare är fortfarande långt ifrån en överenskommelse och de andra euroländerna kommer inte godkänna några mindre utbetalningar för att lösa landets akuta pengabrist. Tiden rinner iväg för Grekland konstaterar eurogruppens ordförande.

- De har tagits några framsteg men fortfarande finns stora skillnader (mellan parterna) vad gäller innehållet. Vi vet alla att tiden håller på att rinna ut, säger eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, efter det senaste i raden av alla möten där Grekland har spelat huvudrollen.

Bristen på framsteg gjorde att man inte kunde fatta beslut om utbetalning av det nödlån som det allt mer pressade Grekland väntar på.

Beskedet var väntat för trots att intensiva diskussioner har förts de senaste veckorna mellan den grekiska regeringen och landets långivare har framstegen varit små. EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, beskriver en liknande bild som Jeroen Dijsselbloem.

- Vi har gjort framsteg. Men vi är inte där än. Vi är inte i närheten av att vara där än”, säger Pierre Moscovici.

Den grekiske finansminister, Yanis Varoufakis, var mer positiv och han menade att parterna har kommit mycket närmare varandra på flera områden de senaste veckorna. Samtidigt rapporterar Bloomberg att diskussionen idag varit hätsk och Varoufakis ska ha kallats spelare och amatör som slösar bort dyrbar tid.

Bollen hos Grekland

Både Dijsselbloem och Moscovici påpekar att större delen av matchbollen ligger på den grekiska planhalvan. Landets regering måste presentera trovärdiga och detaljerade reformer.

- Det är den enda lösningen för att nå våra mål: att Grekland ska vara förankrat i euroområdet och vara stabilt och välmående, säger Pierre Moscovici som även uppmanade grekerna att lägga i en högre växel i förhandlingarna de kommande veckorna.

Det gjorde också Tysklands Angela Merkel när hon träffade den grekiske premiärministern, Alexis Tsipras, under gårdagens toppmöte i Bryssel. Merkel menade dock att man måste se till att Grekland inte får slut på pengar innan regeringen har presenterat sina reformer vilka syftar till att bana väg för utbetalning av stöd. Regeringen ska betala tillbaka på ett IMF-lån den 12 maj och det är minst sagt osäkert om den kan göra det utan nya EU-pengar.

Enligt eurogruppens ordförande är det dock inte aktuellt att ge en mindre betalning till Grekland för att lösa landets akuta behov av likvida medel. En hårdför Jeroen Dijsselbloem konstaterar kort att man måste komma överens om hela reformpaketet innan det kan ske någon utbetalning. Det är något man tidigare har kommit överens om och den hållningen står man fast vid. Nästa möte är 11 maj, dagen innan Grekland ska betala tillbaka på sitt lån till IMF.

Andreas Liljeheden

20 april 2015
EU

Pressat Grekland får vänta på pengar

Samtalen mellan Grekland och dess långivare om nödvändiga reformer går trögt. Det gör att beslut om nya nödpengar dröjer samtidigt som landet pressas allt mer av stundande lånebetalningar som förfaller i maj.

Senare i veckan träffas eurogruppen i Riga. Tanken var att man då skulle kunna fatta beslut om att betala ut nya nödpengar till krisande Grekland. Landet väntar på utbetalning på 7,2 miljarder euro som man kom överens i februari när det nuvarande låneprogrammet förlängdes fram till sommaren. För att pengarna ska betalas ut måste dock den grekiska regeringen komma överens med sina långivare, EU och IMF, om nödvändiga reformer. Samtal förs och den grekiska regeringen har vid flera tillfällen presenterat reformer men de har inte varit tillräckligt detaljerade.

Diskussionerna uppges också gå alldeles för långsamt. Enligt IMF-företrädare behöver parterna diskutera flera veckor till vilket gör att eurogruppen knappast kan fatta beslut om utbetalning av nödpengar på fredagens möte. Detta har också indikerats av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble liksom av EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och eurokommissionären Valdis Dombrovskis. Det gör att Grekland hamnar i ett minst sagt kärvt finansiellt läge.

Kan tvingas ställa in betalningar

Den grekiska regeringen klarade av att betalade tillbaka på lån till IMF på 459 miljoner euro den 9 april. Men hur mycket man än skrapar i statskassan uppges man inte kunna betala de lån som förfaller till betalning i maj. Det handlar om flera miljarder euro då man samtidigt ska betala de löpande utgifterna för löner och pensioner, också de i miljardklassen. Grekland har bett IMF att få skjuta på betalningarna men valutafonden sagt nej. För att undvika betalningsinställelse behöver regeringen därför komma överens med långivarna och få loss nya pengar.

För styrande Syriza är det en svår balansgång på hemmaplan. De allra flesta greker vill vara kvar i eurosamarbetet. Det betyder att landet måste betala sina nuvarande lån. Det betyder också att regeringen måste utföra tuffa reformer och därmed sannolikt bryta vallöftet att åtstramningarnas tid är förbi.

Från EU-håll säger man att man kan hantera en så kallad Grexit, det vill säga att landet lämnar eurosamarbetet. Det är sannolikt en del av förhandlingsspelet. Även EU är pressat då ingen vet vad för slags effekter en Grexit skulle få. Samtidigt rör det sig i detta läge om relativt lite pengar jämfört med de enorma summor som EU och euroländerna har lånat ut till Grekland. Man kommer inte riskera en Grexit med potentiell global effekt på ekonomin för 7,2 miljarder euro.

Därför är det troligt att parterna ändå når en uppgörelse men det ser ut att bli i allra sista stund. Nästa ordinarie eurogruppsmöte är den 11 maj. Kommer man inte överens då kan inte Grekland betala lånet till IMF som löper ut till betalning dagen därpå.

 

Fler inlägg om: , , ,
23 mars 2015

Grekiska turnén fortsätter

Greklands nya regering avverkar möten med europeiska ledare på löpande band, senast med Angela Merkel i Berlin idag. Varje gång uppges parterna närma sig varandra men stegen är väldigt små och det är en bra bit kvar innan man kan hitta en lösning som alla kan acceptera.

Den grekiska regeringen började sin mandatperiod med besök i Paris och Rom för att söka stöd för en omförhandling av landets nödlån. Senare, efter flera möten med eurogruppen, blev landets nödlånsprogram förlängt fram till sommaren. Någon utbetalning har dock inte skett då långivarna och Grekland inte är överens om vilka reformer som ska ske i utbyte av lånet och därför har möten fortsatt. I slutet av förra veckan, under ett toppmöte i Bryssel, satte sig den grekiske premiärministern Alexis Tsipras ner med ledarna för Tyskland, Frankrike, EU-kommissionen, ECB, eurogruppen och Rådet. Och idag var det dags igen. Möte med Angela Merkel i Berlin.

Förstår inte varandra

Även om den tyska förbundskanslern och den grekiske premiärministern framhåller att det finns en vilja att samarbeta så är det uppenbart att de är långt ifrån överens. Grekland och Tyskland (och flera andra euroländer) har olika infallsvinklar på krisen i Grekland och både Merkel och Tsipras säger att man behöver förstå varandra bättre.

I ett försök att tala klarspråk skrev Tsipras ett brev till Merkel 15 mars där han beskrev det akuta pengabehovet i landet. Den grekiska regeringen behöver tillskott de kommande veckorna annars kommer den inte betala på de statsobligationer som löper ut till betalning. (Utdrag ur brevet finns att läsa på Financial Times hemsida tillsammans med en bra förklarande text om alla de senaste turerna i den grekiska finanssagan: http://blogs.ft.com/brusselsblog/2015/03/22/tsipras-letter-to-merkel-the-annotated-text/)

Spanien: ingen utbetalning utan reform

Grekland ska presentera ytterligare reformer de kommande dagarna och Tsipras hoppas att det ska öppna upp för en delbetalning av det nödlån som landet beviljades i samband med förlängningen av åtgärdsprogrammet. Men enligt Spaniens finansminister kommer det inte räcka att bara presentera nya reformåtgärder.

Luis de Guindos sa till Financial Times igår att reformerna ska vara godkända och implementerade innan utbetalning är aktuell. Den spanske ministern, som är en av kandidaterna till att ta över som ledare för eurogruppen senare i år, är en hårdför kritiker av den grekiska vänsterpolitiken och relationen med de grekiska kollegorna är minst sagt frostig.

- Budskapen från den grekiska sidan har inte varit lysande. De har inte skaffat sig många vänner, sa de Guindos till Financial Times.

Tsipras har i sin tur anklagat spanjorerna för att vilja förlänga landets åtstramningsplåga för att ta politiska poäng på hemmaplan där styrande högerpartiet, Partido Popular, pressas av Podemos inför kommande val. Podemos för en liknande poltik som Tsipras vänsterradikala Syriza.

Nya möten väntar

Diskussionerna och mötena mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna och andra europeiska ledare lär fortsätta. Ett möte inom eurogruppen lär vara nära förestående. Och skulle man inte lyckas hitta en lösning inom EU kan det finnas andra alternativ för Grekland. Tsipras har ett annat möte inbokat i början av april. I Moskva.

19 mars 2015

EU-kommissionen jagar skattesmitare

EU-länder ska löpande utbyta information om skatteavtal som de sluter med multinationella företag. Det föreslår Kommissionen i ett försök att komma tillrätta med bolagens skattesmitning. Förespråkare för mer rättvisa skattevillkor menar dock att det inte räcker då avtalen fortfarande hålls hemliga för europeiska medborgare.

De senaste skandalerna kring Luxleaks och Swissleaks där multinationella bolag kommit undan skatt genom fördelaktiga avtal i Luxemburg och Schweiz har fört upp skattesmitning högt upp på den politiska agendan inom EU.

I ett första krafttag mot skattesmitarna föreslår EU:s skattekommissionär, Pierre Moscovici, ett obligatoriskt utbyte av information mellan EU:s medlemsländer om de skatteavtal som sluts med internationella bolag.

- Alla medlemsländer ska dela med sig av information till varandra om alla gränsöverskridande skatteavtal. Det ska ske systematiskt var tredje månad, säger Pierre Moscovici.

Tanken är sen att medlemsländerna ska kunna be om mer information baserat på de uppgifter de får genom det automatiska utbytet. Informationen ska inte heller bara krävas för framtida avtal utan även retroaktivt tio år tillbaka.

Lockar bolag med fördelaktiga villkor

Det handlar om att ge information om förhandsbesked där skattemyndigheter på förhand försäkrar hur skatt för ett visst företag ska beräknas. Det är en vanlig företeelse inom EU. Över 20 medlemsländer ger idag detta till multinationella bolag. Vissa erbjuder dock mer fördelaktiga avtal än andra i syfte att locka till sig företag. De länder som ofta pekas ut i dessa sammanhang är Luxemburg, Irland, Nederländerna, Belgien och Österrike.

Idén måste dock godkännas av samtliga EU-länder, inklusive de ovan nämnda, vilket gör frågan känslig. Men kommissionär Pierre Moscovici tror ändå att det finns stöd för hans förslag givet de senaste skandalerna och den kärva ekonomin där såväl medborgare, företag och regeringar måste vända på slantarna.

- Under dessa förhållanden är det oacceptabelt att vissa bolag vägrar att betala sin beskärda del av skatten och exploaterar system för att minimera sin skatt, säger Pierre Moscovici som siktar på att förslaget ska godkännas och börja gälla från och med nästa år.

Långt från tillräckligt

Kommissionen beskriver förslaget som en ny era av öppenhet i skattesammanhang. Förespråkare för öppenhet och rättvis beskattning håller inte med. De kallar snarare förslaget för ett litet steg framåt och långt ifrån tillräckligt då informationen kommer stanna inom nationella myndigheter och inte vara öppen för allmänheten.

- Det här är inte öppenhet. Hemlighetsmakeriet kvarstår, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på organisationen Eurodad.

Koen Roovers, på Financial Transparency Coalition, håller med. Han säger att regeringar och företag måste göra mycket mer för att öka öppenheten. Och han förespråkar så kallad land-för-land-rapportering där multinationella bolag redovisar sin verksamhet i varje land.

”Företag skulle ge information om sin verksamhet, sina anställda och den skatt de betalar till regeringar land-för-land så att du får en verklig bild av företaget” säger Koen Roovers.

Fler åtgärder på gång

På Kommissionen säger de att det inte var möjligt i detta läge att göra information om skatteavtalen offentlig. Men de tittar på frågan just nu och det kan bli aktuellt längre fram. Tjänstemän tittar också på möjligheten att införa land-för-land-rapportering för alla större bolag, något som idag krävs av företag inom utvinningsindustrin och finanssektorn.

Pierre Moscovici ska återkomma med fler åtgärder för att bekämpa skattesmitning till sommaren. Bland annat ska man damma av ett tidigare förslag om ett enhetligt sätt att beräkna bolagsskatt inom EU vilket har stoppats av medlemsländerna. Kommissionen vill också se över uppförandekoden om företagsbeskattning och utvärdera nuvarande öppenhetskrav på företag.