ad
26 juni 2012
Cypern

Nya krislån i EU – spännande toppmöte väntar

Cypern blev idag det femte krislandet att be om finansiell hjälpa från EU. Samtidigt tvingas Greklands nya finansminister avgå innan han ens hunnit sväras in i ämbetet. Och så har Spanien formellt lämnat in sin ansökan om EU-stöd. Krisen tätnar inför veckans toppmöte i Bryssel.

 

Cypern försökte länge hålla ut och landet sneglade bland annat på stöd från Ryssland för att slippa ta lån från EU med tillhörande ekonomisk tvångströja. Men kopplingarna till den grekiska ekonomin är stora och landet kan inte längre fungera finansiellt på egen hand. Ett EU-lån var oundvikligt.

Summan sägs ligga på några miljarder euro. Mycket pengar för oss vanliga dödliga men i sammanhanget är det mer att betrakta som fikapengar och det lär inte få någon större effekt på EUs krishantering.

Däremot kan det få en större symbolisk betydelse. Om bara några dagar ska Cypern ta över ordförandeskapet i EU. I de värsta av kristider ska EU alltså inte bara ledas av ett land med mindre än en miljon invånare, utan också av ett land som inte kan sköta sina egna finanser. Och även om det administrativa arbetet inte lär störas i praktiken då den tidigare ordföranden Danmark kommer fortsätta sköta delar av administrationen i bakgrunden då Cypern ändå inte har resurser att leda arbetet helt på egen hand, så inger det knappast något förtroende.

Grekland står utan finansminister

Förtroende är inte heller något som förknippas med grannen Grekland. Efter att tillslut ha fått ihop en regeringen som skulle omförhandla reformpaktet med EU så började de nya ledarna med att skjuta på förhandlingarna. Orsaken var att både premiärministern och finansministern var tvungna att läggas in på sjukhus. Idag meddelade också finansminister Rapanos, som tidigare var chef för en av landets större banker att han tvingas lämna sitt ämbete innan han ens hunnit sväras in.

Sjukhusbesöken har försenat den så kallade trojkans besök till Grekland, dvs. inspektörer från Kommissionen, ECB och IMF som ska granska de grekiska sparreformerna.

Men det är inte första gången grekiska reformplaner skjuts på framtiden och effekten lär vara större på det psykologiska planet än det realekonomiska.

 

Spanien kan behöva mer pengar

Mer verklig betydelse för hela EUs ekonomi har Spanien och där finns det anledning till oro. Spanska regeringen lämnade idag formellt in sin ansökan om stöd till de spanska bankerna. Enligt landets egna beräkningar behövs 62 miljarder euro.

Den brittiska tankesmedjan Open Europe menar dock att Spanien kan behöva mer än så, hela 110 miljarder. Det är något mer än de 100 miljarder som man fått i lånelöfte från EU. Open Europe är visserligen en EU-kritisk aktör och siffror som härstammar därifrån bör vridas och vändas på både en och två gånger.

Men helt klart är att om läget förvärras i Spanien, om bankerna faktiskt skulle behöva mer pengar eller om underskotten är större än man tidigare trott eller om man inte lyckas driva igenom reformer eller om något annat, jag ska inte säga oväntat, men kanske något den spanska regeringen inte officiellt räknat med, då kommer det ställa till verkligt stora problem. Spanien är flera gånger större än alla de andra krisländerna som hittills fått lån tillsammans. Problemen i Cypern, Portugal, Irland, och Grekland är hanterbara. Spaniens kan vara too big to fail.

 

 

4 augusti 2014
Banco Espirito Santo

Portugal räddar storbank

Portugal tvingas lösa ut sin största bank med mångmiljardlån på grund av fiffel inom bankens mäktiga ägarfamilj. Det gör att oron för ny kris i landet såväl som i euroområdet ökar. Samtidigt blir det ett test för att se om krishanteringen inom EU:s bankunion fungerar.

Häromdagen presenterade en av Portugals största banker, Banco Espirito Santo (BES), en chockerande förlust på 3,6 miljarder euro för det första halvåret. Det var känt att banken hade problem men beskedet fick ändå aktiekursen att rasa samtidigt som spararna skyndade till bankkontoren för att ta ut sina besparingar. Staten tvingades gå in för att undvika en så kallad systemkris.

BES delas nu i en bra del och en problemdel. Den bra biten kommer gå under namnet Banco Novo och den kommer få statliga nödlån på 4,9 miljarder euro. Banco Novo ska drivas av en fond som portugisiska banker betalade in till i samband med EU:s nödlånsprogram. Åtgärderna hoppas man ska garantera att det finansiella system håller och lugna de uttagsivriga spararna. I den dåliga banken är det i första hand aktieägarna som får ta smällen i enlighet med de nya EU-regler inom bankunionen.

Ägarfamiljens fiffel testar bankunion

Banco Espirito Santos problem härstammar från ägarfamiljen Espirito Santo. Det är en anrik finansfamilj som den senaste tiden brottats med miljardskulder och misstankar om skatteflykt och penningtvätt. Espirito Santo Financial Group som är den största ägare i banken kunde nyligen inte betala sina skulder och ansökte om konkursskydd. Det sades då att BES kunde klara sig på egen hand men nu, några veckor senare, står det klart att så inte är fallet.

Ekonomiska bedömare ser positivt på att den portugisiska regeringen delat upp bankens bra och dåliga tillgångar. På så sätt tror man att smittorisken på andra banker, såväl i Portugal som i euroområdet, kan begränsas i stor utsträckning.

Men för Portugals del är det ändå tungt. Landet lämnade i maj EU:s nödprogram utan ytterligare stöd, något som flera ekonomiska bedömare såg risker med. Landets ekonomi såg och ser inte alls lika stark ut som Irland som lämnade sitt nödprogram några månader tidigare. Den portugisiska arbetslösheten är fortsatt hög och skulderna fortsätter att stiga. Senaste i juli uppgick de enligt EU:s statistikorgan Eurostat till 133 procent av BNP. Det är i detta ekonomiskt svaga läge som regeringen nu tvingas pumpa in miljardlån för att rädda banken. Sannolikt måste regeringen hitta nya utgifter att skära i för att finansiera räddningen. Missnöjet hos den portugisiska befolkningen som trott att den såg ljuset i kristunneln lär därmed öka.

Samtidigt kan Portugal och även euroområdet som helhet gå stärkt ur den här senaste krisen. Det blir ett test för EU:s bankunion och de nya krishanteringsmekanismerna. Lyckas man hantera det på ett bra sätt kan det bli en ny grund att bygga vidare på. Förutsatt att allt fungerar.

 

17 juli 2014
EU

EU splittrat om topposter

EU-länderna är oeniga kring vilka som ska leda unionen på vikta chefspositioner. På toppmötet i Bryssel lyckades stats- och regeringscheferna inte utse ny utrikeschef och inte heller rådsordförande.

Tidigare i veckan fick Luxemburgs förre premiärminister, Jean-Claude Juncker, som väntat tillräckligt med stöd från EU-parlamentet för att ta över som ordförande i Kommissionen de kommande fem åren. Nu återstår att välja kommissionärer från de övriga 27 EU-länderna samt att välja en ny permanent ordförande i Europeiska rådet. Det är en delikat uppgift men tanken var ändå att stats-och regeringscheferna på sent toppmöte igår skulle enas kring en post och utse den som ska bli nästa utrikeschef. Där misslyckades man.

- De här internationella toppjobben tillkommer genom att man hittar paket som balanserar olika intressen mot varandra, konstaterade Fredrik Reinfeldt på mötet.

Det är de här olika intressena som gör det svårt att få fram kandidater som passar alla. Man behöver hitta en balans mellan den politiska högern och vänstern, män och kvinnor, euroländer och icke euroländer, Nord- och Sydeuropa.

Öst vill inte ha ryssvänlig italienska

Italiens utrikesminister, Federica Mogherini, var den förhandstippade kandidaten till ny chef för EU:s utrikesenhet. Italien har i egenskap av ordförandeland i EU drivit på för att få henne vald. Men Mogherini har inte lyckats få stöd från EU:s östländer där man är rädd att hon skulle bli en alltför svag politiker när det gäller att hantera den aggressiva grannen Ryssland. Mogherini är bara 41 år och så sent som i februari i år blev hon utrikesminister. Dessutom ses hon som lite av en ryssvän då Italien motsätter sig tuffare sanktioner mot Ryssland i spåren av konflikten med Ukraina. Mogherini stödjer också byggandet av en gasledning som skulle transportera gas från Ryssland till östra Europa utan att gå via Ukraina och där delar av ledningen skulle byggas av en italiensk firma.

Alternativ som nämnts till Mogherini är Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, Estlands förre premiärminister, Andrus Ansip och Kristalina Georgieva, Bulgariens nuvarande EU-kommissionär. Ingen av dessa kandidater kunde väljas igår.

Jean-Claude Juncker, som är den som i ett första steg ska utse sina kollegor i Kommissionen har själv sagt att han vill ha en stark utrikesminister. Det talar inte för Mogherini. Juncker får nu tillbringa resten av sommaren med att försöka lägga detta komplicerade politiska pussel som alla 28 EU-länder kan acceptera. I slutet av augusti träffas de igen i Bryssel och gör ett nytt försök att enas. Kanske kan man då också välja ny ordförande i rådet.

Danska som rådsordförande

Förutom 27 nya kommissionärer ska man också välja ny ordförande till rådet som ska leda stats- och regeringschefernas möten de kommande åren. Där sägs Danmarks statsminister Helle Thorning-Schmidt ligga närmast till hands. Hon har gedigen Brysselerfarenhet, dels från toppmöten i egenskap av statsminister men framförallt som före detta ledamot i Europaparlamentet. Hon är socialdemokrat men kan ändå accepteras från höger till vänster. Enda problemet är att hon själv inte sagt att hon är kandidat.

- Jag är glad över att vara statsminister i Danmark, upprepade Helle Thorning Schmidt både en och två gånger på gårdagens möte.

 

7 juli 2014
EU

EU-basen förhörs i snusmål

EU-kommissionens ordförande hördes idag av domstolen i Luxemburg. Det är en fortsättning på snushärvan som startade för snart två år sedan där den förre Kommissionskollegan John Dalli nu kräver upprättelse och skadestånd.

Turerna kring EU:s snart två år gamla snusskandal skulle lätt kunna bli stoff för en såpa. Ett komplicerat mutdrama inom Europas mäktiga politiska elit med kopplingar till tobakslobbyn och korrupta affärsmän. I det senaste avsnittet har ordföranden i Kommissionen kallats till EU-domstolen i Luxemburg för att vittna. Där finns också hans tidigare maltesiske kollega. Denne säger att hans före detta chef ville förgöra honom och han kräver upprättelse efter att ha tvingats lämna sin post i vanära anklagad för att be om mutor i mångmiljonklassen.

Allt detta är sant. Idag var José Manuel Barroso kallad till EU:s domstol för att vittna. John Dalli, före detta kommissionär med ansvar för hälsofrågor stod som motpart. Dalli lämnade Kommissionen i oktober 2012 under oklara former efter en internutredning gjord av EU:s antikorruptionsbyrå, OLAF. Utredningen tydde på att Dalli hade kopplingar till en affärsman som i hans namn hade erbjudit svenska Swedish Match lindrigare snusregler inom EU mot en betalning på ungefär en halv miljard kronor. Dalli har hela tiden hävdat att han är oskyldig och sagt att han tvingats bort från sin post som Kommissionär. Genom domstolsförhandlingar vill han nu upphäva beslutet att skilja honom från hans kommissionsuppdrag och han vill även ha skadestånd. I dagens förhör ska han ha sagt att EU-chefen Barroso skrivit under hans dödsdom.

Kritiserad Kommission skjuter ifrån sig

När det blev Barrosos tur att snacka upprepade han vad han sagt tidigare. John Dalli tvingades inte bort från Kommissionen. Han valde själv att avgå. På Malta har dock nationella myndigheter inte hittat bevis nog för att ställa Dalli inför rätta och EU:s egen utredning har fått skarp kritik.

OLAF:s granskning höll inte måttet, byråns chef hade starka kopplingar till Kommissionen som var part i målet och man anklagas också för att ha använt olagliga metoder i undersökningen. Som svar på kritiken föreslog Kommissionen nyligen att en ny övervakare ska inskränka i OLAF:s granskningar och dess korruptionsutredare måste i framtiden  ha godkännande innan de kan gå in på en Kommissionärs kontor till exempel. Denna nya övervakare ska ligga under och finansieras av Kommissionen. Även detta förslag fick kritik, inte minst från öppenhets och antikorruptionsförespråkare.

I spåren av tobakshärvan har Barrosos avdelning också anklagats för att ha hållit hemliga möten med tobakslobbyister och företrädare för tobaksbolag, bland annat Swedish Match vilket strider mot EU:s regler. Från Kommissionens sida hävdar man bestämt att några hemliga möten med tobakslobbyister eller tobaksbolag aldrig ägt rum men den europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, startade ändå en granskning rörande detta för några veckor sedan.

Snart två år efter det att EU:s snushärva började nystas upp dyker det alltså löpande upp nytt material som kan hålla såpan levande. Den lär nog hålla på ett tag till.

 

28 juni 2014
David Cameron

EU:s ledare valde Juncker

EU:s stats – och regeringschefer nominerade tillslut Jean-Claude Juncker som ordförande till EU-kommissionen de kommande åren. Därmed kör de över Storbritanniens David Cameron och ger i samma veva mer makt till EU-parlamentet.

Efter månader av kampanjer, för och emot, föreslog till sist EU:s ledare på ett toppmöte i Bryssel att Jean-Claude Juncker ska leda Kommission de kommande fem åren. Nomineringen av Luxemburgs förre premiärminister och mångåriga ledare för eurogruppen har kantats av historiska diskussioner och han är en minst sagt omdiskuterad politiker.

Han presenterades som de konservativas kandidat för ordförandeposten inför valet till Europaparlamentet i maj. Efter valet kom dock kritik från vissa EU-länder, däribland Sverige, då det inte är EU-parlamentet som ska ta fram kandidaten utan ledarna för EU:s medlemsländer. Men det kom också omfattande kritik, inte bara mot urvalsprocessen, utan även mot Juncker och den politik han står för.

Storbritanniens premiärminister David Cameron har varit den största kritikern. Han ser Jean-Claude Juncker som en man av den gamla EU-skolan där ökad Brysselstyrning och integration står högt på agendan vilket går stick i stäv med vad Cameron vill åstadkomma för att blidka den EU-kritiska opinionen på hemmaplan. Cameron satsat mycket politiskt kapital för att motarbeta Juncker och han har sagt att det valet i förlängningen kan leda till att Storbritannien lämnar unionen.

EU-kritisk Cameron överkörd

Normalt nomineras kandidaten till ordförandeposten i Kommission med enhällighet utan omröstning. Denna gång var det inte möjligt då Cameron insisterade på att rösta om saken. Trots intensivt kampanjande fick han tillslut bara med sig Ungerns Viktor Orbán som också röstade emot Juncker. De andra röstade för.

Det var ett hårt bakslag för Cameron som på mötet i Bryssel beskrev nomineringen som ett allvarligt mosstag.

“Det är en dålig dag för Europa. Det riskerar att underminera medlemsstaterna och deras nationella parlament och det ger mer makt till Europaparlamentet.  Hade vi arbetat tillsammans hade vi kunnat få fram en alternativ kandidat”, sa en besviken David Cameron.

Nu återstår bara för Jean-Claude Juncker att bli godkänd av ledamöterna i EU-parlamentet. Det är mer av en formalitet då han har starkt stöd därifrån. Omröstningen i parlamentet sker i mitten av juli.

 

13 juni 2014
David Cameron

Val av ordförande – EU:s huvudvärk

I valet av ny kommissionsordförande har EU försatt sig i ett politiskt dilemma. Parlamentets ledare har hotat med veto om inte konservative Jean-Claude Juncker föreslås. Samtidigt finns det starkt motstånd mot honom från flera EU-länder. Politisk prestige står på spel och hur man än gör är det någon som förlorar.

Med förhoppningen att öka intresset för valet till Europaparlamentet trasslade EU in sig i en politiskt jobbig situation när det gäller valet av nästa ordförande i Kommissionen. De politiska grupperna i parlamentet tog före valet i maj fram kandidater, så kallade Spitzenkandidater, som skulle kandidera till att bli nästa ordförande i EU-kommissionen. Tanken var att kandidaten från den politiska familj som fick flest röster i parlamentet också skulle bli ordförande i Kommissionen. Något som skulle höja ribban i valet och öka valdeltagandet. Mycket riktigt steg valdeltagande med 0,1 procent.

Problemet var bara att det enligt EU:s regler är medlemsländerna som ska föreslå vem som ska bli ordförande i Kommissionen baserat på det europeiska valresultatet. Det är inte upp till parlamentet att utse kandidaterna. Och nu är man i en svår sits då flera länder inte alls vill se den kandidat ”som vann”, nämligen Luxemburgs före detta premiärminister Jean-Claude Juncker från den konservativa partigruppen EPP.

Storbritannien hotar att lämna EU

Flera länder, däribland Sverige, ställer sig skeptiska till Juncker som ny Kommissionsordförande. Hans främsta motståndare är dock den brittiske premiärministern David Cameron som anser att det är helt oacceptabelt att välja Juncker. Valresultatet i maj, där extrem- och anti-EU-partier gick starkt framåt talar sitt tydliga språk menar Cameron. EU behöver förändring och Juncker står för allt annat än förändring. Luxemburgaren har gått i den gamla EU-skolan och inget kommer att förändras med honom vid det europeiska rodret. Snarare kommer han fortsätta styra skutan i en en allt mer federalistisk riktning vilket går stick i stäv med Camerons och britternas ambitioner.

Cameron har kampanjat aktivt för att stoppa Juncker och idag skriver han till exempel i Svenska Dagbladet ogillande om ur Europaparlamentet försöker roffa åt sig makt och både utse och godkänna kandidaten för kommissionens nya ordförande.

Det här konceptet godkändes aldrig av det Europeiska rådet. Det förhandlades inte mellan de europeiska institutionerna. Och det ratificerades aldrig av de nationella parlamenten”, skriver Cameron i dagens debattartikel.

Den brittiske premiärministern menar också att väldigt få av de 43,1 procent av de europeiska medborgarna som gick och röstade var medvetna om att de också skulle välja bland de så kallade Spitzenkandidaterna.

Ingenstans nämndes Juncker på valsedlarna. Till och med i Tyskland, där konceptet ”Spitzenkandidaten” uppmärksammades mest, visste bara 15 procent att han var en kandidat” skriver Cameron vidare.

Skulle Juncker ändå bli vald har Cameron sagt att han kan tvingas skynda på britternas utlovade omröstning om EU vilket kan göra att landet i förlängningen lämnar unionen.

Parlamentet hotar med veto

Samtidigt hotar ledarna för de politiska grupperna i parlamentet med veto om någon annan än Juncker föreslås. De har precis haft möten med Rådets ordförande Herman Van Rompuy som har fått den delikata uppgiften att förhandla å EU-ländernas vägnar. Efter dessa möten säger nästan samtliga politikgrupper, från höger till vänster, att den enda acceptabla kandidaten är Jean-Claude Juncker. Att välja någon annan vore ett odemokratiskt svek mot de europeiska väljarna och parlamentet kommer rösta ner alla andra kandidater som rådet kan tänkas komma på.

Vem som än föreslås och sedermera väljs är det därmed någon som tappar ansiktet. Cameron har satt mycket politisk kraft bakom sin kampanj mot Juncker och blir han ändå vald är det ett stort bakslag för honom personligen. Väljs någon annan är det ett demokratiskt bakslag enligt EU-parlamentet som då också har fört en kampanj som senare visade sig var mer eller mindre en bluff.

Senare i juni ska EU-ländernas ledare träffas för att försöka enas kring en kandidat. Belsutet fattas med kvalificerad majoritet vilket betyder att man i teorin kan köra över Storbritannien. Normalt försöker man dock vara eniga i dessa beslut. I mitten på juli hoppas man att Parlamentet kan rösta och godkänna den kandidat som föreslås.