ad
26 juni 2012
Cypern

Nya krislån i EU – spännande toppmöte väntar

Cypern blev idag det femte krislandet att be om finansiell hjälpa från EU. Samtidigt tvingas Greklands nya finansminister avgå innan han ens hunnit sväras in i ämbetet. Och så har Spanien formellt lämnat in sin ansökan om EU-stöd. Krisen tätnar inför veckans toppmöte i Bryssel.

 

Cypern försökte länge hålla ut och landet sneglade bland annat på stöd från Ryssland för att slippa ta lån från EU med tillhörande ekonomisk tvångströja. Men kopplingarna till den grekiska ekonomin är stora och landet kan inte längre fungera finansiellt på egen hand. Ett EU-lån var oundvikligt.

Summan sägs ligga på några miljarder euro. Mycket pengar för oss vanliga dödliga men i sammanhanget är det mer att betrakta som fikapengar och det lär inte få någon större effekt på EUs krishantering.

Däremot kan det få en större symbolisk betydelse. Om bara några dagar ska Cypern ta över ordförandeskapet i EU. I de värsta av kristider ska EU alltså inte bara ledas av ett land med mindre än en miljon invånare, utan också av ett land som inte kan sköta sina egna finanser. Och även om det administrativa arbetet inte lär störas i praktiken då den tidigare ordföranden Danmark kommer fortsätta sköta delar av administrationen i bakgrunden då Cypern ändå inte har resurser att leda arbetet helt på egen hand, så inger det knappast något förtroende.

Grekland står utan finansminister

Förtroende är inte heller något som förknippas med grannen Grekland. Efter att tillslut ha fått ihop en regeringen som skulle omförhandla reformpaktet med EU så började de nya ledarna med att skjuta på förhandlingarna. Orsaken var att både premiärministern och finansministern var tvungna att läggas in på sjukhus. Idag meddelade också finansminister Rapanos, som tidigare var chef för en av landets större banker att han tvingas lämna sitt ämbete innan han ens hunnit sväras in.

Sjukhusbesöken har försenat den så kallade trojkans besök till Grekland, dvs. inspektörer från Kommissionen, ECB och IMF som ska granska de grekiska sparreformerna.

Men det är inte första gången grekiska reformplaner skjuts på framtiden och effekten lär vara större på det psykologiska planet än det realekonomiska.

 

Spanien kan behöva mer pengar

Mer verklig betydelse för hela EUs ekonomi har Spanien och där finns det anledning till oro. Spanska regeringen lämnade idag formellt in sin ansökan om stöd till de spanska bankerna. Enligt landets egna beräkningar behövs 62 miljarder euro.

Den brittiska tankesmedjan Open Europe menar dock att Spanien kan behöva mer än så, hela 110 miljarder. Det är något mer än de 100 miljarder som man fått i lånelöfte från EU. Open Europe är visserligen en EU-kritisk aktör och siffror som härstammar därifrån bör vridas och vändas på både en och två gånger.

Men helt klart är att om läget förvärras i Spanien, om bankerna faktiskt skulle behöva mer pengar eller om underskotten är större än man tidigare trott eller om man inte lyckas driva igenom reformer eller om något annat, jag ska inte säga oväntat, men kanske något den spanska regeringen inte officiellt räknat med, då kommer det ställa till verkligt stora problem. Spanien är flera gånger större än alla de andra krisländerna som hittills fått lån tillsammans. Problemen i Cypern, Portugal, Irland, och Grekland är hanterbara. Spaniens kan vara too big to fail.

 

 

ad
14 maj 2013
Anders Borg

Borg vill satsa på tillväxt

Anders Borg brukar spela klassens seriösa tråkmåns när han träffar europeiska kollegor i Bryssel. Att stå fast vid strukturreformer brukar vara hans budskap och åtskilliga gånger har han upprepat mantrat ”ordning och reda i de offentliga finanserna”. Idag var det andra tongångar. Idag hade Anders Borg satt på sig spenderarbyxorna och han kom till Bryssel för att propagera för tillväxt.

 - Länder som har starkare finanser i norra Europa bör ta ett större ansvar för att försöka ge lite mer tryck i återhämtningen, sa Anders Borg på dagens finansministermöte i Bryssel.

Det är bland annat EU-kommissionens senaste dystra prognos över läget i den europeiska ekonomin där man spår fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxt som har fått den svenske finansministern att byta fot och förespråka mer stimulans av den haltande ekonomin. Borg vill se mer av sänkta skatter och satsningar på utbildning och lärlingssystem som kan ge en mer långsiktig tillväxt. Han menar också att banksystemet är så pass svagt att man inte kan stödja ekominin enbart genom pennningpolitiska åtgärder utan att finanspolitiken måste användas.

Anders Borg går till och med så långt att han tycker att krisländer kan behöva få lite mer tid på sig för att komma ner till sunda nivåer vad gäller skulder och underskott. Han tycker t.ex. det är rimligt att Frankrike som har dålig fart på ekonomin har fått två år till på sig av Kommissionen när det gäller uppsatta ekonomiska mål. Så pass allvarligt ser han på den svaga tillväxten.

Därmed inte sagt att man ska strunta helt i tuffa ekonomiska reformer.

- Man måste ha ett väldigt hårt tryck på strukturreformer, det är nyckeln. Det är därför jag tycker man ska sänka skatter som förbättrar ekonomins funktionssätt och satsningar på utbildning så att man långsiktigt förbättrar tillväxten, En återhämtning som ligger på en procent för eurozonen nästa år är alldeles för svag, menar Anders Borg.

Uppmaning till Tyskland

Sverige står redo att satsa mer säger den svenske finansministern. Men det skulle knappast göra ett större avtryck i andra EU-länder. Snarare är hans utspel en passning till den tyske kollegan Wolfgang Schäuble. Tyskland är Europas ekonomiska motor och satsningar där skulle få en större effekt på Europa. Det är dock oklart om man är villig att satsa mer i Tyskland. Liknande uppmaningar har hörts tidigare.

Fler inlägg om: , , ,
7 maj 2013
Cypern

Cypernräddning – ett fiasko

Hanteringen av Cypern är ett fiasko byggt på voodoo-ekonomi med finansiella antagande som inte håller. Den kritiken kommer från såväl höger som vänster i Europaparlamentets ekonomiutskott där man precis avslutat en het debatt med eurogruppens ledare Jeroen Dijsselbloem.

Den nederländske finansministern, tillika eurogruppens ordförande, bombarderades med frågor om allt från olika euroländers positioner, Rysslands roll i nödlånsförhandlingar, EU:s framtida strategier, potentiella fördragsbrott och överträdelse av nödlånsregler. Dijsselbloem var bitvis i försvarsställning när han frågades ut av parlamentsledamöterna inför nästa veckas eurogruppsmöte. Bakåtlutad med korslagda armar svarade han undvikande på många frågor. Han ville inte avslöja de andra eurokollegornas ståndpunkter och vid flera tillfällen hänvisade han till andra instanser som ECB, ekofin (finansministrarnas möten) eller Kommissionen som man inväntar lagförslag från.

Han försvarade dock det åtgärdsprogram man enats om för Cypern vilket innefattar nedläggning av landets nästa största bank och omstrukturering av den största, med stora förluster för rikare insättare.

- Det var den bästa lösningen för Cypern och en bra lösning för EU, sa Dijsselbloem på frågestunden som precis har avslutats.

Han pekade på att problemen i de cypriotiska bankerna var så stora och när man väl började prata om nödlån gick de inte att rädda.

Flera av parlamentsledamöterna frågade sig dock hur det kunde gå så långt och varför man inte agerade tidigare. Franska kristdemokraten Jean-Paul Gauzès kallade hanteringen av Cypern för ett fiasko och liberala landsmaninnan Sylvie Goulard menade att Cyperns fall beror på felaktig styrning av Dijsselbloem och hans kollegor och företrädare i euroområdet.

Den tyska ledamoten Sven Giegold från den gröna gruppen menade i sin tur att åtgärdsprogrammet byggde på helt orimliga beräkningar. Den cypriotiska finanssektorn är enorm i förhållande till landets ekonomi och då den ska skäras ner avsevärt de kommande åren så blir den negativa effekten på BNP mycket mer än de – 12,5 procent som man räknat med.

- Det är helt orealistiskt. Det är voodoo-ekonomi, sa Sven Giegold som också menade att stödet till Cypern därmed strider mot EU:s egna regler eftersom nödfonden ESM bara få ge stöd om mottagarlandets skuldsituation och ekonomiska strategi är hållbar.

Andra framhöll att man också hade tolkat EU:s fördrag frikostigt när man tillåtit Cypern att införa kapitalkontroller.

Jeroen Dijsselbloem förklarade att eurogruppen inte gör några egna beräkningar utan man förlitar sig på siffror från Kommissionen och IMF. Trots denna avsaknad av egen finansiell uträkning var han dock övertygad om att man har agerat på bästa sätt i Cypernfrågan.

- Det är rättvist och jag försvarar det, sa Dijsselbloem.

Fler inlägg om: , , ,
3 maj 2013
EU

EU sänker prognos (igen)

Krisen fortsätter i Europa och EU:s samlade ekonomi väntas krympa även i år. Det spår Kommissionen i sin senaste prognos. I Sverige ser det dock betydligt bättre ut och där är det hushållen som driver på tillväxten.

EU-kommissionen gör bedömningen att EU:s ekonomi kommer att krympa med minsta möjliga marginal, -0,1 procent, under 2013. Bland euroländerna spår man en nedgång i BNP på -0,4 procent. Det är en mindre nedskrivning sedan den senaste prognosen som man presenterade i februari.

Värst är det på Cypern som nu tagit över förstaplatsen från Grekland på listan över länder i ekonomisk kris. Den cypriotiska ekonomin väntas krympa över åtta procent i år. Listan över arbetslöshet toppas alltjämt av Spanien där den väntas toppa på hela 27 procent i år vilket bidrar till att arbetslösheten i hela EU når nya rekordnivåer.

Man ser visserligen att ekonomin är på gång att stabiliseras och man ser förbättringar på finansmarknaden men detta syns inte i den verkliga ekonomin där hushållen och företagen lever. Därmed får återhämtningen inte mycket stöd från den privata sektorn då hushållen sitter på sina surt förvärvade slantar och företagen avvaktar med investeringar. Kommissionen tror att tillväxten kan komma tillbaka under andra halvåret 2013 för att sedan börja ta fart nästa år men då drivet av extern efterfrågan.

Ekonomikommissionär Olli Rrehn påpekade också att denna prognos bygger på att krisdrabbbade länder fortsätter med sina strukturåtgärder och att man på så sätt undviker att skuldkrisen förvärras. Han ser nedåtrisker kopplade till reformerna och arbetet som pågår med att stärka den monetära unionen. Detta arbete måste fortsätta för att man inte ska behöva skriva ner siffrorna även i nästa prognos.

- Strukturreformer måste intensifieras för att få igång tillväxten i Europa, säger Olli Rehn.

Svensk konsumtion ger tillväxt

I Sverige ser läget bättre ut och faktum är att Kommissionen höjer sin prognos för den svenska ekonomin i år till 1,5 procents tillväxt. Tillskillnad från många andra europeiska länder är det den inhemska efterfrågan som driver på den positiva utvecklingen. Och där finns även potential för ytterligare injektioner i Sveriges ekonomi, hushållen har nämligen sparat mer än vanligt och om oron för framtiden lättar talar det för att konsumtionen ska öka ytterligare. Ekonomin kan också få stöd av exporten som visserligen hämmats av den starka kronan men som ändå väntas komma igång under året.

 

 

Fler inlägg om: , , ,
22 april 2013
EU

Tvekan om finansskatt i EU

EU-länder som har sagt att de ska införa en finansiell transaktionsskatt uppges vackla eftersom man inte vet hur skatten egentligen ska fungera och vad den kan få för påverkan på ekonomin. Motståndet från de som står utanför är fortsatt starkt och Storbritannien har anmält skatten till EU:s domstol.

Turerna fortsätter om EU:s minst sagt omdebatterade skatt på finansiella transaktioner. Det senaste är att Storbritannien förra veckan anmälde skatten till EU:s domstol i Luxemburg. Idag skriver också Brysselbaserade nyhetssajten EU-Observer att länderna som planerar att införa skatten på eget bevåg har börjat tveka.

EU-kommission föreslog en skatt på finansiella transaktioner 2011 som innebar att finansiella instrument, så som aktier och obligationer, beskattades med 0,1 % och derivat med 0,01 %. Efter att ha misslyckats gravt med att införa finansskatten i hela EU, beslöt elva länder, med Tyskland och Frankrike i spetsen, att införa den själva i ett så kallat fördjupat samarbete. Dessa länder uppges nu oroas över att skatten ska påverka handeln med statsobligationer och driva upp kostnaderna för att finansiera de redan svaga ekonomier i euroområdet.

Inom ministerrådet säger man att projektet fortskrider och man har haft möten länderna emellan i arbetsgrupper. En tjänsteman som var med på första mötet bekräftar dock att det finns många teknikaliteter att reda ut och motståndet från de som vill stå utanför är alltjämt starkt. Det handlar om att icke-deltagande länder kommer tvingas investera i insamling av data utan att få något i gengäld eftersom de inte själva inför skatten.

Diskussionerna i arbetsgrupperna går också väldigt långsamt fram enligt tjänstemannen, man har bara haft två möten och det senaste var i februari. Det första föregicks också av tjafs då de deltagande länderna träffades på ett enskilt möte anordnat av Kommissionen för att försnacka. Detta menade de övriga länderna var olagligt eftersom de har rätt att vara med på alla finansskattmöten även om de inte själva ska införa skatten.

Samtidigt försvåras förhandlingarna ytterligare då Storbritannien har anmält det fördjupade samarbetet till EU-domstolen i Luxemburg. Även Luxemburgs egna finansminister har sagt att landet kan gå i samma spår som britterna nu plöjt upp. Domstolsförhandlingen kan dock löpa parallellt med förhandlingarna i Bryssel och den väntas inte sätta stopp för fortsatta diskussioner. Å andra sidan kanske domstolen i Luxemburg hinner komma med utlåtande innan man hinner gå vidare med finansskatten med tanke på den takt i vilken man nu jobbar och det stora antalet frågetecken som återstår att reda ut.

Fler inlägg om: , ,
10 april 2013
banker

Dela upp risker i EU-banker

EU-kommissionen kommer senare i år att presentera förslag om att separera europeiska bankers spekulativa och mer riskfyllda aktiviteter från den traditionella verksamheten. Banksektorn tvivlar på idén men förslaget lär tas emot med öppna armar av Europaparlamentet och det välkomnas också av konsumentföreningar.

I höstas presenterade en expertgrupp ledd av chefen för den finska centralbanken och före detta EU-kommissionären Errki Liikanen idén om att dela upp europeiska banker i två delar. Tanken var att skilja ut den spekulativa investeringsverksamheten från de mer traditionella bankaktiviteterna. På så sätt skulle den riskfyllda delen kunna läggas ner vid behov utan att det skadar andra delar av banken och då skulle man också undvika att kunder tar skada eller att staten och skattebetalare tvingas gripa in för att rädda systemviktiga banker som misskött sig.

Den här idén om uppdelning debatterades i går eftermiddag i Bryssel av företrädare från Kommissionen, Europaparlamentet, konsumenter och banksektorn. Åsikterna går brett isär och det är fortfarande högst oklart hur en sådan här uppdelning kan tänkas gå till. Men det står ändå klart att Kommissionen kommer presentera förslag senare i år med Liikanens idéer som grund.

Faktum är att Kommissionen har en hel enhet som jobbar med frågan och det man tittar på är vilken del av banken som ska separeras och hur. Ska den riskfyllda investeringsdelen ringas in eller ska man bygga skyddsplank runt den traditionella bankverksamheten? Och hur högt eller lågt ska ett sådant skyddsplank vara och vad ska det finns för öppningar i planket? Det är sådana frågor man nu tittar på.

Europaparlamentet lär välkomna förslaget, åtminstone i ekonomiutskottet som är första instansen och där man har kommit med en egen initiativrapport i frågan. Brittiskan Arlene McCarthy, som är ansvarig förhandlare i parlamentet, sa igår att EU måste gå in och reglera om inte bankerna själva agerar.

- Vi ser fortfarande bankskandaler som med LIBOR och vi ser fortfarande hur banker får stöd eftersom de är för stora för att tillåtas gå under. Det måste ske en kulturförändring i banksektorn och när det gäller överdrivet risktagande i bankerna, sa Arlene McCarthy.

Även på kundsidan ser man väldigt positivt på en uppdelning av riskerna i europeiska banker. Monique Goyens, generalsekreterare för konsumentorganisationen BEUC som också suttit med i Liikanens expertgrupp där idén formades, poängterade att få kunder faktiskt förstår att deras pengar som finns på bankkonton inte är säkra placeringar (med undantag för den delen som täcks av den statliga garantin). Goyens menar därför att en tydlig uppdelning av bankerna i en traditionell del med in- och utlåning samt sparande och en del med mer riskfyllda investeringar skulle utgöra ett större skydd för bankernas kunder.

Företrädarna för banksektorn tvivlade dock på att en uppdelning skulle bli ett större skydd mot framtida bankkriser. En representant från en av de större revisionsfirmorna påpekade att en påtvingad separation snarare skulle öka risken eftersom enheterna i banken skulle bli mindre och därmed mer sårbara. Och en enhetlig EU-form för hur banker ska organiseras riskerar också att minska variationen i branschen vilket kan medföra större risk för systemkollaps. Samtidigt påpekade flera under debatten, bland annat företrädare för den brittiska banksektorn, att flertalet banker som haft stora bekymmer tidigare inte har varit investmentbanker utan vanliga banker som fått problem i den traditionella bankverksamheten. Alltså just den delen som man vill skydda genom uppdelning.

EU-kommissionen väntas presenterade mer detaljer i ett konkret förslag efter sommaren.

Fler inlägg om: , , ,