Ökad krisoro i EU efter val

Publicerat den 7 maj 2012 kl. 11:34

Missnöjda européer gick igår till vallokalerna. I Frankrike vann socialisten och tillväxtförespråkaren Hollande. I Grekland gick missnöjespartier och motståndare till EUs åtstramningsprogram framåt. Nyval och utträde ligger nu bland de grekiska korten. Det leder till ökad osäkerhet i hela euroområdet.

François Hollande gick till val på att svänga om åtstramningspolitiken mot en mer tillväxtorienterad politik. Han vill få in arbetslösa ungdomar i den franska offentliga sektorn och höja skatter på lyx och på de rika. Hollandes seger i det franska valet kommer dock inte bara röra om i fransk politik utan även inom EU där man främst skrivit ut recept på åtstramning för att råda bot mot eurokrisen.

Hollande har sagt att han vill omförhandla finanspakten och att den inte kan ratificeras utan komplementering av åtgärder som främjar tillväxt. Frågan är hur hårt han kommer driva den politiken i Bryssel, eller kanske rättare sagt i Berlin. Finanspakten är i mångt och mycket en tysk kreation och Hollandes första utlandsresa, som president, går till Berlin och Angela Merkel. Den ekonomiskt strama tyska förbundskanslern verkar dock ha mjuknat något den senaste tiden och sannolikt kommer den nya franska presidenten nöja sig med ett mindre tillägg i pakten utan att rucka på reglerna som ska skapa stabila finanser i Europa.

Men innan detta blir klart så kommer vi se en ökad osäkerhet i EU. Euron har fallit kraftigt mot dollarn och andra valutor idag. Tillväxtsatsningar kostar nämligen pengar vilket inte finns och ökade lån med stigande räntor är ingen hållbar lösning. Diskussionen med Merkel blir avgörande.

Diskussioner är också att vänta efter det grekiska valet där extrempartier från både höger och vänster skördade framgångar bland missnöjda greker. De idag styrande partierna, Ny Demokrati och Pasok, som har lovat att följa det åtstramningsprogram som EU och IMF tagit fram i utbyte mot stöd till Grekland, misslyckades med att få egen majoritet. De fick 149 platser i det grekiska parlamentet, det hade behövts 151. Därmed blir det svårt att skapa en stabil regering som är för besparingarna. Ny Demokrati har nu som största parti tre dagar på sig att försöka få ihop en koalitionsregering vilken inte är den enklaste uppgift bland ultranationalistiska och kommunistiska partier. Misslyckas man får det nästa största partiet försöka. Lyckas ingen bilda en koalitionsregering så blir det nyval inom tre veckor vilket kan ställa till problem då en ny regering skulle behöva ta beslut om nya besparingar redan i juni för att Grekland ska få nästa utbetalning från EU och IMF. Bedömare menar att Grekland går mot en politisk kris som i förlängningen kan leda till kollaps och utträde ur euron.