ad
16 januari 2012
eurokris

Sänkning av kreditbetyg hotar EUs stödfond

Spanien och Italien hade just krängt oväntat mycket statspapper till en oväntat låg (eller kanske mindre hög) ränta. Den positiva stämningen skulle dock bli kortvarig. Det var fredagen den 13e och en amerikansk kreditgivare skulle ge EU en käftsmäll.

Standard and Poor’s (S&P) sänkte kreditbetyget för nio euroländer på ett bräde. Frankrike och Österrike förlorade sina AAA-betyg och Italien, Spanien, Cypern, Slovakien, Slovenien, Portugal och Malta fick också se sina betyg sänkas om än från lägre nivåer. S&P tror inte att de åtgärder som EU har presenterat hittills är tillräckliga för att komma tillrätta med krisen.

Sänkningen en masse kan tolkas som att S&P vill sätta press på EU som just nu sitter och förhandlar om den finanspakt man beslutade om på toppmötet innan jul. Pakten är tänkt att mynna ut i nya tuffare regler vad gäller ordning i offentliga finanser men diskussionerna har dragit ut på tiden. Sänkningen av kreditbetygen pressar EUs ledare att komma överens då den hotar att sätta unionens tillfälliga stödfond, EFSF, ur spel. Fonden lånar upp pengar med garantier från euroländerna i ryggen. Får dessa euroländer sänkta betyg blir garantierna mindre värda och lånen kan bli för dyra.

Finns tillräckligt med medel

Eurogruppens ledare, Jean-Claude Juncker, menar dock att EFSF har tillräckligt med medel för att fortsätta stödja Irland och Portugal, de två länder som hittills har fått hjälp ur fonden. Landet med den allra djupaste krisen, Grekland, har fått lån från annat håll. Men EFSF är ändå tänkt att spela en roll i ett andra stödpaket till Grekland vilket nu blir osäkert. En annan beståndsdel i paket nummer två är att Grekland lyckas förmå privata långivare att gå med på nedskrivningar av skulderna. Det krävs nedskrivningar på 50% för att landet ska nå statsskuldsmålet 120% av BNP till 2020. Förhandlingarna går dåligt och de avbröts i fredags utan framgång.

Men den grekiska premiärministern Lucas Papademos säger idag till amerikanska CNBC att han är säker på att han kommer att komma överens med bankerna.

- Det är en liten paus i diskussionerna. Men jag är sker på att de kommer att fortsätta och att vi kommer att nå en överenskommelse i tid, sa Papademos till CNBC.

Ju längre tiden går desto närmare kommer Grekland en betalningsinställelse. Det skulle vara väldigt allvarligt. Enligt SEBs statistik skulle det vara första gången på 60 år som en utvecklad ekonomi ställer in sina betalningar.

/ Andreas Liljeheden

Skrivet av
Fler inlägg om: , , ,
ad
18 juni 2013
domstol

Grekisk TV sänder vidare – vad blir nästa besparing?

Grekisk domstol häver det kontroversiella beslutet att stänga ner det statliga mediabolaget ERT. Det innebär att 2500 statsanställda tillsvidare kan fortsätta jobba med de grekiska TV- och radiosändningarna. Det betyder också att den grekiska regeringen måste hitta andra delar av statsförvaltningen att skära i.

Förra veckan meddelade det ledande partiet i den grekiska koalitionsregeringen, Ny demokrati, att man skulle lägga ner tv- och radiobolaget ERT. De internationella långivarna i trojkan krävde nämligen besparingar och nedskärningar i den stora offentliga sektorn i Grekland och genom att lägga ner det statliga mediabolagets fyra TV-kanaler och rikstäckande radio skulle man kunna bli av med 2500 statsanställda och dessutom få stopp på ett ”otroligt slöseri”.

Beskedet kom överraskande, särskilt då beslutet inte var förankrat hos de övriga partierna i den bräckliga grekiska koalitionen, socialdemokratiska Pasok och Demokratiska vänstern. En orsak till det kan ha varit att Pasok traditionellt uppges ha starka band med ERT.

Föga förvånande möttes beslutet av protester, dels från de anställda, facket på ERT, de övriga regeringspartierna men också från politiker på EU-nivå som menade att det inte var den typen av besparingar man syftat på när man propagerat för strukturreformer i Grekland.

- Samaras regeringen har inte gjort en enda nödvändig strukturreform. Istället skyller man på EU-kommissionen för reformer den inte bett om, sa ledaren för liberalerna i Europaparlamentet, Guy Verhofstadt, häromdagen.

Facket på ERT tog frågan till den grekiska författningsdomstolen som nu förklarat beslutet olagligt. Sändningarna kommer därför fortsätta, åtminstone tills dess att ett nystartat bolaget kan ta över verksamheten.

För den grekiska regeringen gäller det nu att sätta sig ner vid skrivbordet och fundera på alternativa besparingar. För besparingar måste till i den stora grekiska statsapparaten. Men oavsett var de sker lär de följas av protester.

Skrivet av
Fler inlägg om: , ,
12 juni 2013
EU

Europeiska utvinningsbolag måste redovisa betalningar

Utvinningsbolag måste bli mer öppna. Europaparlamentet har röstat igenom en lag som tvingar större företag att redovisa hur mycket de betalar regeringar i andra länder för utvinna och använda deras naturresurser. Det ska minska korruption och öka ansvarstagandet i företag och myndigheter. Men industrin menar att det kan bli svårt att leva upp till kraven.

Europeiska bolag som utvinner olja, gas och mineraler samt avverkar naturskog kommer snart behöva redovisa alla betalningar över 100 000 euro som görs till regeringar och myndigheter i andra länder för att få tillgång till deras naturresurser. Tanken är att det ska öka transparensen och minska korruptionen i en industri som årligen omsätter mångmiljardbelopp.

- Människor i länder rika på naturtillgångar har under årtionden sett miljarder försvinna via korrupta regeringar. Därför insisterade vi på tuffa regler, säger brittiska socialdemokraten Arlene McCarthy som har lett förhandlingarna i Europaparlamentet där man idag godkänt de nya tuffare öppenhetsreglerna.

Betalningar ska redovisas projekt för projekt så att utomstående tydligare ska kunna se vad bolagen betalar för en enskild licens, till exempel för att få utvinna i en gruva eller ett oljefält. Reglerna omfattar betalningar till alla typer av myndigheter från federal och nationell till lokal nivå. Det finns också en antismitningsklausul som ska hindra bolag att dela upp betalningar så att de kommer under gränsen på 100 000 euro. Inte heller ska bolagen komma undan redovisning för att värdlandets regering förbjuder offentliggörande, något som kallats ”diktatorns veto”.

- Bara tuffa transparensregler kommer ge människor möjligheten att följa länken mellan enskilda betalningar och projekt, säger Arlene McCarthy.

Reglerna gäller dock bara noterade och större onoterade bolag, små och medelstora företag undantas.

Svårt att säkerställa ursprung

Öppenhetsorganisationen Transparency International välkomnar parlamentets beslutet. De menar att det hemlighetsmakeri som omgärdat affärer inom utvinningsindustrin har varit en grogrund för korruption vilket nu motarbetas. Samtidigt hörs kritiska röster från industrin om att det är komplicerat rent praktiskt att säkerställa naturtillgångars ursprung. På svenska Raw Material Group menar man till exempel att det är väldigt svårt att kontrollera om den kobolt och coltan som vi dagligen använder i våra mobiltelefoner inte kommer från rebellkontrollerade områden i Kongo. Samtidigt poängterar industrin att reglerna medför en konkurrensnackdel gentemot asiatiska bolag.

Transparency International menar dock man måste försöka få med sig de asiatiska spelarna också och att EU nu måste trycka på i G8 och G20 för att sprida reglerna.

Faktum är att de europeiska kraven i mångt och mycket liknar de som man införde 2010 i USA inom den så kallade Dodd Frank Act. Därmed träffar den typen av tuffare öppenhetsregler redan idag större delen av utvinnings- och avverkningsindustrin som domineras av amerikanska och europeiska bolag.

Reglerna kan också komma att spridas till andra sektorer som bank-, telekom- och byggsektorn. EU-kommissionen ska titta på den möjligheten i samband med att man ser över reglerna för utvinningsindustrin inom tre år. Innan dess måste dock medlemsländerna godkänna de nya lagarna och införa dem nationellt.

 

 

Skrivet av
Fler inlägg om: , , ,
14 maj 2013
Anders Borg

Borg vill satsa på tillväxt

Anders Borg brukar spela klassens seriösa tråkmåns när han träffar europeiska kollegor i Bryssel. Att stå fast vid strukturreformer brukar vara hans budskap och åtskilliga gånger har han upprepat mantrat ”ordning och reda i de offentliga finanserna”. Idag var det andra tongångar. Idag hade Anders Borg satt på sig spenderarbyxorna och han kom till Bryssel för att propagera för tillväxt.

 - Länder som har starkare finanser i norra Europa bör ta ett större ansvar för att försöka ge lite mer tryck i återhämtningen, sa Anders Borg på dagens finansministermöte i Bryssel.

Det är bland annat EU-kommissionens senaste dystra prognos över läget i den europeiska ekonomin där man spår fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxt som har fått den svenske finansministern att byta fot och förespråka mer stimulans av den haltande ekonomin. Borg vill se mer av sänkta skatter och satsningar på utbildning och lärlingssystem som kan ge en mer långsiktig tillväxt. Han menar också att banksystemet är så pass svagt att man inte kan stödja ekominin enbart genom pennningpolitiska åtgärder utan att finanspolitiken måste användas.

Anders Borg går till och med så långt att han tycker att krisländer kan behöva få lite mer tid på sig för att komma ner till sunda nivåer vad gäller skulder och underskott. Han tycker t.ex. det är rimligt att Frankrike som har dålig fart på ekonomin har fått två år till på sig av Kommissionen när det gäller uppsatta ekonomiska mål. Så pass allvarligt ser han på den svaga tillväxten.

Därmed inte sagt att man ska strunta helt i tuffa ekonomiska reformer.

- Man måste ha ett väldigt hårt tryck på strukturreformer, det är nyckeln. Det är därför jag tycker man ska sänka skatter som förbättrar ekonomins funktionssätt och satsningar på utbildning så att man långsiktigt förbättrar tillväxten, En återhämtning som ligger på en procent för eurozonen nästa år är alldeles för svag, menar Anders Borg.

Uppmaning till Tyskland

Sverige står redo att satsa mer säger den svenske finansministern. Men det skulle knappast göra ett större avtryck i andra EU-länder. Snarare är hans utspel en passning till den tyske kollegan Wolfgang Schäuble. Tyskland är Europas ekonomiska motor och satsningar där skulle få en större effekt på Europa. Det är dock oklart om man är villig att satsa mer i Tyskland. Liknande uppmaningar har hörts tidigare.

Skrivet av
Fler inlägg om: , , ,
7 maj 2013
Cypern

Cypernräddning – ett fiasko

Hanteringen av Cypern är ett fiasko byggt på voodoo-ekonomi med finansiella antagande som inte håller. Den kritiken kommer från såväl höger som vänster i Europaparlamentets ekonomiutskott där man precis avslutat en het debatt med eurogruppens ledare Jeroen Dijsselbloem.

Den nederländske finansministern, tillika eurogruppens ordförande, bombarderades med frågor om allt från olika euroländers positioner, Rysslands roll i nödlånsförhandlingar, EU:s framtida strategier, potentiella fördragsbrott och överträdelse av nödlånsregler. Dijsselbloem var bitvis i försvarsställning när han frågades ut av parlamentsledamöterna inför nästa veckas eurogruppsmöte. Bakåtlutad med korslagda armar svarade han undvikande på många frågor. Han ville inte avslöja de andra eurokollegornas ståndpunkter och vid flera tillfällen hänvisade han till andra instanser som ECB, ekofin (finansministrarnas möten) eller Kommissionen som man inväntar lagförslag från.

Han försvarade dock det åtgärdsprogram man enats om för Cypern vilket innefattar nedläggning av landets nästa största bank och omstrukturering av den största, med stora förluster för rikare insättare.

- Det var den bästa lösningen för Cypern och en bra lösning för EU, sa Dijsselbloem på frågestunden som precis har avslutats.

Han pekade på att problemen i de cypriotiska bankerna var så stora och när man väl började prata om nödlån gick de inte att rädda.

Flera av parlamentsledamöterna frågade sig dock hur det kunde gå så långt och varför man inte agerade tidigare. Franska kristdemokraten Jean-Paul Gauzès kallade hanteringen av Cypern för ett fiasko och liberala landsmaninnan Sylvie Goulard menade att Cyperns fall beror på felaktig styrning av Dijsselbloem och hans kollegor och företrädare i euroområdet.

Den tyska ledamoten Sven Giegold från den gröna gruppen menade i sin tur att åtgärdsprogrammet byggde på helt orimliga beräkningar. Den cypriotiska finanssektorn är enorm i förhållande till landets ekonomi och då den ska skäras ner avsevärt de kommande åren så blir den negativa effekten på BNP mycket mer än de – 12,5 procent som man räknat med.

- Det är helt orealistiskt. Det är voodoo-ekonomi, sa Sven Giegold som också menade att stödet till Cypern därmed strider mot EU:s egna regler eftersom nödfonden ESM bara få ge stöd om mottagarlandets skuldsituation och ekonomiska strategi är hållbar.

Andra framhöll att man också hade tolkat EU:s fördrag frikostigt när man tillåtit Cypern att införa kapitalkontroller.

Jeroen Dijsselbloem förklarade att eurogruppen inte gör några egna beräkningar utan man förlitar sig på siffror från Kommissionen och IMF. Trots denna avsaknad av egen finansiell uträkning var han dock övertygad om att man har agerat på bästa sätt i Cypernfrågan.

- Det är rättvist och jag försvarar det, sa Dijsselbloem.

Skrivet av
Fler inlägg om: , , ,
3 maj 2013
EU

EU sänker prognos (igen)

Krisen fortsätter i Europa och EU:s samlade ekonomi väntas krympa även i år. Det spår Kommissionen i sin senaste prognos. I Sverige ser det dock betydligt bättre ut och där är det hushållen som driver på tillväxten.

EU-kommissionen gör bedömningen att EU:s ekonomi kommer att krympa med minsta möjliga marginal, -0,1 procent, under 2013. Bland euroländerna spår man en nedgång i BNP på -0,4 procent. Det är en mindre nedskrivning sedan den senaste prognosen som man presenterade i februari.

Värst är det på Cypern som nu tagit över förstaplatsen från Grekland på listan över länder i ekonomisk kris. Den cypriotiska ekonomin väntas krympa över åtta procent i år. Listan över arbetslöshet toppas alltjämt av Spanien där den väntas toppa på hela 27 procent i år vilket bidrar till att arbetslösheten i hela EU når nya rekordnivåer.

Man ser visserligen att ekonomin är på gång att stabiliseras och man ser förbättringar på finansmarknaden men detta syns inte i den verkliga ekonomin där hushållen och företagen lever. Därmed får återhämtningen inte mycket stöd från den privata sektorn då hushållen sitter på sina surt förvärvade slantar och företagen avvaktar med investeringar. Kommissionen tror att tillväxten kan komma tillbaka under andra halvåret 2013 för att sedan börja ta fart nästa år men då drivet av extern efterfrågan.

Ekonomikommissionär Olli Rrehn påpekade också att denna prognos bygger på att krisdrabbbade länder fortsätter med sina strukturåtgärder och att man på så sätt undviker att skuldkrisen förvärras. Han ser nedåtrisker kopplade till reformerna och arbetet som pågår med att stärka den monetära unionen. Detta arbete måste fortsätta för att man inte ska behöva skriva ner siffrorna även i nästa prognos.

- Strukturreformer måste intensifieras för att få igång tillväxten i Europa, säger Olli Rehn.

Svensk konsumtion ger tillväxt

I Sverige ser läget bättre ut och faktum är att Kommissionen höjer sin prognos för den svenska ekonomin i år till 1,5 procents tillväxt. Tillskillnad från många andra europeiska länder är det den inhemska efterfrågan som driver på den positiva utvecklingen. Och där finns även potential för ytterligare injektioner i Sveriges ekonomi, hushållen har nämligen sparat mer än vanligt och om oron för framtiden lättar talar det för att konsumtionen ska öka ytterligare. Ekonomin kan också få stöd av exporten som visserligen hämmats av den starka kronan men som ändå väntas komma igång under året.

 

 

Skrivet av
Fler inlägg om: , , ,