Affärer
Mats Larsson står på Stortorget i Lund, bredvid en lyktstolpe med färglada stickade band runt stolpen. Mats Persson har glasögon och är klädd i mörk vinterrock.

”Feltänk med skatt på bankjobb”

Publicerat den 15 februari 2017 kl. 08:00

Den 7 november kom utredningen ”Skatt på finanssektorn” med sitt förslag, och det blev som branschen fruktat en skatt på lönesumman med 15 procent. Sedan dess har protesterna från företag, fackförbund och branschorganisationer varit kraftiga. Nu stämmer även politiker in i kritiken – först ut att ta ställning mot förslaget var Liberalerna.

– Det är ett feltänk att lägga till en skatt på bankjobb. Det skulle leda till sämre service på landsbygden då bankkontor troligtvis skulle läggas ner. Vi ser redan nu en tendens att tillgängligheten på banker runtom i Sverige minskar, och det här skulle spä på detta ännu mer, säger Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.
– Men det handlar naturligtvis också om att finanssektorn är en väldigt viktig del av den svenska ekonomin och det gör att vi vill stå upp för den finansiella sektorn i Sverige. Med den här skatten skulle det bli mer lönsamt att driva verksamhet i Baltikum jämfört med Sverige, vilket hotar jobben här, fortsätter han.

 Mats Persson lyfter också fram argumentet att förslaget kommer att slå brett mot många olika företag. Enligt Skatteverkets beräkningar skulle sammanlagt 318 000 företag kunna komma att beröras av en sådan här skatt.
– Det kommer inte minst göra det dyrare för pensionsbolag. Vilket i sin tur pensionsspararna kommer märka av i form av lägre pensioner. Så det här är ett förslag som har väldigt långtgående effekter.

Liberalerna är däremot inte främmande för någon form av ökad beskattning av den finansiella sektorn. Mats Persson vill dock inte berätta närmare om hur en sådan skatt skulle kunna se ut.
– Det finns olika tekniker man kan använda sig av, och hur man skulle kunna utforma en sådan beskattning är något vi analyserar just nu. Men utgångspunkten är att det är helt fel väg att gå att ha en direkt riktad löneskatt på jobb i banksektorn.

 TCO, Finansförbundet och FTF lade förra veckan fram ett gemensamt förslag till hur en eventuell skatt för finansiella sektorn skulle kunna se ut. De föreslår en skatt på bankernas totala skulder, utformad på samma sätt som befintliga stabiliseringsavgifter för banksystemet:
”En skattesats på 0,05 procent av avgiftsunderlaget skulle inbringa cirka 4 miljarder kronor. En sådan skatt skulle inte vara svår att införa eftersom infrastrukturen redan är på plats om bankskatten utformas på samma sätt som stabilitetsavgifterna.”
– Det tycker jag är ett intressant förslag i debatten, som är värt att analysera vidare, säger Mats Persson.

På frågan om han tror att finansskatten i nuvarande form kommer att bli verklighet, svarar Mats Persson att han hoppas att fler partier nu lyssnar på den massiva kritik som framförts.
– Det här är en fråga som både slår hårt mot landsbygden och tillgängligheten för bankkunderna där. Men som också slår väldigt kraftigt mot Stockholm som finansiellt centrum och hubb för nya företag som växer.
– I konkurrensen med Frankfurt och London är en ökad beskattning en nackdel.

Text: Åsa Berner
Foto: Lars Jansson

 

Utdrag ur remissvar om skatt på finansiell verksamhet:

Finansförbundet:
”Finansförbundet invänder mot själva utgångspunkten i utredningen. Att finanssektorns momsundantag, som anses leda till överkonsumtion av finansiella tjänster, ska åtgärdas genom införandet av en verksamhetsskatt kopplad till arbetsgivaravgiften på finanssektorn, anser förbundet är ett uttryck för begreppsförvirring.
Moms är inte skatt på arbete utan en skatt på konsumtion. När den finansiella sektorn undantas moms innebär det att finansiella tjänster blir billigare i jämförelse med varor och tjänster som är momsbelagda. Med andra ord betalar den som konsumerar finansiella tjänster inte lika mycket i slutpris som den som konsumerar momsbelagda varor och tjänster.
Att åtgärda det som uppfattas som en momsproblematik genom att införa en verksamhetsskatt på finanssektorn kopplad till arbetsgivaravgiften är varken logiskt eller rimligt och drabbar främst de anställda i branschen genom minskad sysselsättning. Det är orimligt att finansanställdas arbete ska beskattas hårdare än andra yrkesgruppers.”


FTF:
”Inte minst innebär den konstruktion som utredaren föreslår stora risker genom att den ökar personalkostnaderna, utan någon relation till vinst eller lönsamhet. Det riskerar att snedvrida konkurrensen. Försäkringsbolag och banker som har hög grad av lokal närvaro och erbjuder personlig service straffas. FTF befarar att det kommer att leda till försämrad finansiell service över hela landet. Det är också troligt att antalet anställda kommer att minska om skatten införs. I utredningens konsekvensanalys beräknas sysselsättningsminskningen till omkring 2 600 personer. I Hanssons och von Sydows särskilda yttrande redogörs för beräkningar som Copenhagen Economics har genomfört och som visar att upp till 16 000 jobb inom finanssektorn kan försvinna. Oavsett vilken av dessa beräkningar som ligger närmast sanningen är det troligt att den föreslagna skatten kommer att få negativa sysselsättningskonsekvenser.”


Stockholms Handelskammare:
”Stockholms Handelskammare verkar för fler jobb och ett bättre tillväxtklimat. Ett led i det arbetet är att främja Stockholm som ett finansiellt centrum i Europa. Stockholms Handelskammare avstyrker regeringens förslag om skatt på finansiell verksamhet eftersom skatten riskerar att leda till färre jobb och försvagad konkurrenskraft.
Finanssektorn är en katalysator för hela näringslivet och en förstärkning av Stockholms finanssektor har potential att skapa jobb, innovation och tillväxt. Detta är utgångspunkten för Stockholms Handelskammares arbete med att stärka huvudstadsregionens ställning som finansiellt centrum i Europa; finans- och försäkringssektorn utgör viktig infrastruktur för den reala ekonomin.
Tidpunkten för ett införande av en skatt på finansiella verksamhet är olycklig mot bakgrund av de svårigheter som den skulle skapa vad gäller att locka investeringar från Storbritannien inför en kommande ‘brexit’.”


Svensk Försäkring:
”Svensk Försäkring avstyrker betänkandets förslag om införande av en s.k. finansskatt
på försäkringsföretag. Motiven för skatten är mycket tveksamma. Majoriteten av den försäkringsverksamhet som bedrivs i Sverige bedrivs enligt ömsesidiga principer. Det innebär att det är försäkringstagarna som delar på vinster och förluster, inte några aktieägare. Försäkringsföretagen varken orsakade eller var en del av finanskrisen. Det finns därför inga skäl till att införa en skatt på försäkringsverksamhet för att täcka sådana kostnader.
(…)
Försäkring kan inte överkonsumeras. Försäkring innebär ett kollektivt risktagande där kostnaderna för verksamheten delas mellan medlemmarna av kollektivet, försäkringstagarna. En skatt som leder till höjda priser på försäkring riskerar att leda till att personer med sämre ekonomi väljer bort försäkring, samtidigt som det är de med små marginaler som har störst behov av ett ekonomiskt skydd vid oförutsedda händelser.
Skatten kommer att leda till lägre pensioner. I ett läge då behovet av ettkompletterande sparande inom pensionssystemet för många är väsentligt framstår det inte som ansvarstagande att höja skatten på tjänstepensioner.”


Sparbankernas riksförbund:
”Sammanfattningsvis anser förbundet:

  • att Förslaget försämrar sparbankernas kapitalanskaffningsförmåga vilket i sin tur har en hämmande effekt på sparbanksortens tillväxt och välgång,
  • att Förslaget medför ökad arbetslöshet, minskad rörlighet och försämrad ser­vice,
  • att Förslaget av flera skäl medför en snedvridning av konkurrensen mellan större och mindre aktörer, men även genom att det riskerar att slå kraftigt olika mellan större internationella banker gentemot svenska banker,
  • att Förslaget medför ökade kostnader för kunderna,
  • att Förslaget är ett incitament för företag att reducera antalet anställda och/eller att flytta verksamhet utomlands.
  • att beräkningsgrunden för en skatt på finansiella tjänster inte rimligen kan utgöras av lönekostnaden,
  • att konsekvensanalysen är bristfällig, främst vad avser konsekvenserna för mindre företag,
  • att utebliven mervärdesskatt inte är en skattefördel för företagen, och
  • att frågan huruvida Förslaget kan strida mot EU:s statsstödsregler ytterligare måste utredas.”

Skatteverket:
”Skatteverket avstyrker att förslaget genomförs. Om förslaget ändå blir föremål för fortsatt beredning anser Skatteverket att förslaget måste arbetas om, särskilt med följande utgångspunkter:

  • Skatten bör inte tas ut på grundval av omsättningar som redan är överbeskattade genom att de undantagits från mervärdesskatt. Bara tillhandahållanden av finansiella tjänster och försäkringstjänster till slutkonsumenter bör ligga till grund för skattskyldighet.
  • Skatten bör utformas så att antalet företag som berörs av den begränsas. Detta kan göras genom att ett grundavdrag införs.
  • Uppdelning av lönekostnaderna bör inte göras efter ”skälig grund”. I stället bör uppdelningen göras på ett mer schabloniserat sätt som utgår från värdet på omsättningarna i verksamheten.
  • Endast ett företags egen omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster bör ligga till grund för skattskyldighet. Inköp av sådana tjänster bör inte ligga till grund för skattskyldighet.”