ad
14 maj 2013
Anders Borg

Borg vill satsa på tillväxt

Anders Borg brukar spela klassens seriösa tråkmåns när han träffar europeiska kollegor i Bryssel. Att stå fast vid strukturreformer brukar vara hans budskap och åtskilliga gånger har han upprepat mantrat ”ordning och reda i de offentliga finanserna”. Idag var det andra tongångar. Idag hade Anders Borg satt på sig spenderarbyxorna och han kom till Bryssel för att propagera för tillväxt.

 - Länder som har starkare finanser i norra Europa bör ta ett större ansvar för att försöka ge lite mer tryck i återhämtningen, sa Anders Borg på dagens finansministermöte i Bryssel.

Det är bland annat EU-kommissionens senaste dystra prognos över läget i den europeiska ekonomin där man spår fortsatt hög arbetslöshet och låg tillväxt som har fått den svenske finansministern att byta fot och förespråka mer stimulans av den haltande ekonomin. Borg vill se mer av sänkta skatter och satsningar på utbildning och lärlingssystem som kan ge en mer långsiktig tillväxt. Han menar också att banksystemet är så pass svagt att man inte kan stödja ekominin enbart genom pennningpolitiska åtgärder utan att finanspolitiken måste användas.

Anders Borg går till och med så långt att han tycker att krisländer kan behöva få lite mer tid på sig för att komma ner till sunda nivåer vad gäller skulder och underskott. Han tycker t.ex. det är rimligt att Frankrike som har dålig fart på ekonomin har fått två år till på sig av Kommissionen när det gäller uppsatta ekonomiska mål. Så pass allvarligt ser han på den svaga tillväxten.

Därmed inte sagt att man ska strunta helt i tuffa ekonomiska reformer.

- Man måste ha ett väldigt hårt tryck på strukturreformer, det är nyckeln. Det är därför jag tycker man ska sänka skatter som förbättrar ekonomins funktionssätt och satsningar på utbildning så att man långsiktigt förbättrar tillväxten, En återhämtning som ligger på en procent för eurozonen nästa år är alldeles för svag, menar Anders Borg.

Uppmaning till Tyskland

Sverige står redo att satsa mer säger den svenske finansministern. Men det skulle knappast göra ett större avtryck i andra EU-länder. Snarare är hans utspel en passning till den tyske kollegan Wolfgang Schäuble. Tyskland är Europas ekonomiska motor och satsningar där skulle få en större effekt på Europa. Det är dock oklart om man är villig att satsa mer i Tyskland. Liknande uppmaningar har hörts tidigare.

Fler inlägg om: , , ,
ad
7 maj 2013
Cypern

Cypernräddning – ett fiasko

Hanteringen av Cypern är ett fiasko byggt på voodoo-ekonomi med finansiella antagande som inte håller. Den kritiken kommer från såväl höger som vänster i Europaparlamentets ekonomiutskott där man precis avslutat en het debatt med eurogruppens ledare Jeroen Dijsselbloem.

Den nederländske finansministern, tillika eurogruppens ordförande, bombarderades med frågor om allt från olika euroländers positioner, Rysslands roll i nödlånsförhandlingar, EU:s framtida strategier, potentiella fördragsbrott och överträdelse av nödlånsregler. Dijsselbloem var bitvis i försvarsställning när han frågades ut av parlamentsledamöterna inför nästa veckas eurogruppsmöte. Bakåtlutad med korslagda armar svarade han undvikande på många frågor. Han ville inte avslöja de andra eurokollegornas ståndpunkter och vid flera tillfällen hänvisade han till andra instanser som ECB, ekofin (finansministrarnas möten) eller Kommissionen som man inväntar lagförslag från.

Han försvarade dock det åtgärdsprogram man enats om för Cypern vilket innefattar nedläggning av landets nästa största bank och omstrukturering av den största, med stora förluster för rikare insättare.

- Det var den bästa lösningen för Cypern och en bra lösning för EU, sa Dijsselbloem på frågestunden som precis har avslutats.

Han pekade på att problemen i de cypriotiska bankerna var så stora och när man väl började prata om nödlån gick de inte att rädda.

Flera av parlamentsledamöterna frågade sig dock hur det kunde gå så långt och varför man inte agerade tidigare. Franska kristdemokraten Jean-Paul Gauzès kallade hanteringen av Cypern för ett fiasko och liberala landsmaninnan Sylvie Goulard menade att Cyperns fall beror på felaktig styrning av Dijsselbloem och hans kollegor och företrädare i euroområdet.

Den tyska ledamoten Sven Giegold från den gröna gruppen menade i sin tur att åtgärdsprogrammet byggde på helt orimliga beräkningar. Den cypriotiska finanssektorn är enorm i förhållande till landets ekonomi och då den ska skäras ner avsevärt de kommande åren så blir den negativa effekten på BNP mycket mer än de – 12,5 procent som man räknat med.

- Det är helt orealistiskt. Det är voodoo-ekonomi, sa Sven Giegold som också menade att stödet till Cypern därmed strider mot EU:s egna regler eftersom nödfonden ESM bara få ge stöd om mottagarlandets skuldsituation och ekonomiska strategi är hållbar.

Andra framhöll att man också hade tolkat EU:s fördrag frikostigt när man tillåtit Cypern att införa kapitalkontroller.

Jeroen Dijsselbloem förklarade att eurogruppen inte gör några egna beräkningar utan man förlitar sig på siffror från Kommissionen och IMF. Trots denna avsaknad av egen finansiell uträkning var han dock övertygad om att man har agerat på bästa sätt i Cypernfrågan.

- Det är rättvist och jag försvarar det, sa Dijsselbloem.

Fler inlägg om: , , ,
3 maj 2013
EU

EU sänker prognos (igen)

Krisen fortsätter i Europa och EU:s samlade ekonomi väntas krympa även i år. Det spår Kommissionen i sin senaste prognos. I Sverige ser det dock betydligt bättre ut och där är det hushållen som driver på tillväxten.

EU-kommissionen gör bedömningen att EU:s ekonomi kommer att krympa med minsta möjliga marginal, -0,1 procent, under 2013. Bland euroländerna spår man en nedgång i BNP på -0,4 procent. Det är en mindre nedskrivning sedan den senaste prognosen som man presenterade i februari.

Värst är det på Cypern som nu tagit över förstaplatsen från Grekland på listan över länder i ekonomisk kris. Den cypriotiska ekonomin väntas krympa över åtta procent i år. Listan över arbetslöshet toppas alltjämt av Spanien där den väntas toppa på hela 27 procent i år vilket bidrar till att arbetslösheten i hela EU når nya rekordnivåer.

Man ser visserligen att ekonomin är på gång att stabiliseras och man ser förbättringar på finansmarknaden men detta syns inte i den verkliga ekonomin där hushållen och företagen lever. Därmed får återhämtningen inte mycket stöd från den privata sektorn då hushållen sitter på sina surt förvärvade slantar och företagen avvaktar med investeringar. Kommissionen tror att tillväxten kan komma tillbaka under andra halvåret 2013 för att sedan börja ta fart nästa år men då drivet av extern efterfrågan.

Ekonomikommissionär Olli Rrehn påpekade också att denna prognos bygger på att krisdrabbbade länder fortsätter med sina strukturåtgärder och att man på så sätt undviker att skuldkrisen förvärras. Han ser nedåtrisker kopplade till reformerna och arbetet som pågår med att stärka den monetära unionen. Detta arbete måste fortsätta för att man inte ska behöva skriva ner siffrorna även i nästa prognos.

- Strukturreformer måste intensifieras för att få igång tillväxten i Europa, säger Olli Rehn.

Svensk konsumtion ger tillväxt

I Sverige ser läget bättre ut och faktum är att Kommissionen höjer sin prognos för den svenska ekonomin i år till 1,5 procents tillväxt. Tillskillnad från många andra europeiska länder är det den inhemska efterfrågan som driver på den positiva utvecklingen. Och där finns även potential för ytterligare injektioner i Sveriges ekonomi, hushållen har nämligen sparat mer än vanligt och om oron för framtiden lättar talar det för att konsumtionen ska öka ytterligare. Ekonomin kan också få stöd av exporten som visserligen hämmats av den starka kronan men som ändå väntas komma igång under året.

 

 

Fler inlägg om: , , ,
22 april 2013
EU

Tvekan om finansskatt i EU

EU-länder som har sagt att de ska införa en finansiell transaktionsskatt uppges vackla eftersom man inte vet hur skatten egentligen ska fungera och vad den kan få för påverkan på ekonomin. Motståndet från de som står utanför är fortsatt starkt och Storbritannien har anmält skatten till EU:s domstol.

Turerna fortsätter om EU:s minst sagt omdebatterade skatt på finansiella transaktioner. Det senaste är att Storbritannien förra veckan anmälde skatten till EU:s domstol i Luxemburg. Idag skriver också Brysselbaserade nyhetssajten EU-Observer att länderna som planerar att införa skatten på eget bevåg har börjat tveka.

EU-kommission föreslog en skatt på finansiella transaktioner 2011 som innebar att finansiella instrument, så som aktier och obligationer, beskattades med 0,1 % och derivat med 0,01 %. Efter att ha misslyckats gravt med att införa finansskatten i hela EU, beslöt elva länder, med Tyskland och Frankrike i spetsen, att införa den själva i ett så kallat fördjupat samarbete. Dessa länder uppges nu oroas över att skatten ska påverka handeln med statsobligationer och driva upp kostnaderna för att finansiera de redan svaga ekonomier i euroområdet.

Inom ministerrådet säger man att projektet fortskrider och man har haft möten länderna emellan i arbetsgrupper. En tjänsteman som var med på första mötet bekräftar dock att det finns många teknikaliteter att reda ut och motståndet från de som vill stå utanför är alltjämt starkt. Det handlar om att icke-deltagande länder kommer tvingas investera i insamling av data utan att få något i gengäld eftersom de inte själva inför skatten.

Diskussionerna i arbetsgrupperna går också väldigt långsamt fram enligt tjänstemannen, man har bara haft två möten och det senaste var i februari. Det första föregicks också av tjafs då de deltagande länderna träffades på ett enskilt möte anordnat av Kommissionen för att försnacka. Detta menade de övriga länderna var olagligt eftersom de har rätt att vara med på alla finansskattmöten även om de inte själva ska införa skatten.

Samtidigt försvåras förhandlingarna ytterligare då Storbritannien har anmält det fördjupade samarbetet till EU-domstolen i Luxemburg. Även Luxemburgs egna finansminister har sagt att landet kan gå i samma spår som britterna nu plöjt upp. Domstolsförhandlingen kan dock löpa parallellt med förhandlingarna i Bryssel och den väntas inte sätta stopp för fortsatta diskussioner. Å andra sidan kanske domstolen i Luxemburg hinner komma med utlåtande innan man hinner gå vidare med finansskatten med tanke på den takt i vilken man nu jobbar och det stora antalet frågetecken som återstår att reda ut.

Fler inlägg om: , ,
10 april 2013
banker

Dela upp risker i EU-banker

EU-kommissionen kommer senare i år att presentera förslag om att separera europeiska bankers spekulativa och mer riskfyllda aktiviteter från den traditionella verksamheten. Banksektorn tvivlar på idén men förslaget lär tas emot med öppna armar av Europaparlamentet och det välkomnas också av konsumentföreningar.

I höstas presenterade en expertgrupp ledd av chefen för den finska centralbanken och före detta EU-kommissionären Errki Liikanen idén om att dela upp europeiska banker i två delar. Tanken var att skilja ut den spekulativa investeringsverksamheten från de mer traditionella bankaktiviteterna. På så sätt skulle den riskfyllda delen kunna läggas ner vid behov utan att det skadar andra delar av banken och då skulle man också undvika att kunder tar skada eller att staten och skattebetalare tvingas gripa in för att rädda systemviktiga banker som misskött sig.

Den här idén om uppdelning debatterades i går eftermiddag i Bryssel av företrädare från Kommissionen, Europaparlamentet, konsumenter och banksektorn. Åsikterna går brett isär och det är fortfarande högst oklart hur en sådan här uppdelning kan tänkas gå till. Men det står ändå klart att Kommissionen kommer presentera förslag senare i år med Liikanens idéer som grund.

Faktum är att Kommissionen har en hel enhet som jobbar med frågan och det man tittar på är vilken del av banken som ska separeras och hur. Ska den riskfyllda investeringsdelen ringas in eller ska man bygga skyddsplank runt den traditionella bankverksamheten? Och hur högt eller lågt ska ett sådant skyddsplank vara och vad ska det finns för öppningar i planket? Det är sådana frågor man nu tittar på.

Europaparlamentet lär välkomna förslaget, åtminstone i ekonomiutskottet som är första instansen och där man har kommit med en egen initiativrapport i frågan. Brittiskan Arlene McCarthy, som är ansvarig förhandlare i parlamentet, sa igår att EU måste gå in och reglera om inte bankerna själva agerar.

- Vi ser fortfarande bankskandaler som med LIBOR och vi ser fortfarande hur banker får stöd eftersom de är för stora för att tillåtas gå under. Det måste ske en kulturförändring i banksektorn och när det gäller överdrivet risktagande i bankerna, sa Arlene McCarthy.

Även på kundsidan ser man väldigt positivt på en uppdelning av riskerna i europeiska banker. Monique Goyens, generalsekreterare för konsumentorganisationen BEUC som också suttit med i Liikanens expertgrupp där idén formades, poängterade att få kunder faktiskt förstår att deras pengar som finns på bankkonton inte är säkra placeringar (med undantag för den delen som täcks av den statliga garantin). Goyens menar därför att en tydlig uppdelning av bankerna i en traditionell del med in- och utlåning samt sparande och en del med mer riskfyllda investeringar skulle utgöra ett större skydd för bankernas kunder.

Företrädarna för banksektorn tvivlade dock på att en uppdelning skulle bli ett större skydd mot framtida bankkriser. En representant från en av de större revisionsfirmorna påpekade att en påtvingad separation snarare skulle öka risken eftersom enheterna i banken skulle bli mindre och därmed mer sårbara. Och en enhetlig EU-form för hur banker ska organiseras riskerar också att minska variationen i branschen vilket kan medföra större risk för systemkollaps. Samtidigt påpekade flera under debatten, bland annat företrädare för den brittiska banksektorn, att flertalet banker som haft stora bekymmer tidigare inte har varit investmentbanker utan vanliga banker som fått problem i den traditionella bankverksamheten. Alltså just den delen som man vill skydda genom uppdelning.

EU-kommissionen väntas presenterade mer detaljer i ett konkret förslag efter sommaren.

Fler inlägg om: , , ,
8 april 2013
besparing

Varning för kollaps i Portugal

Flera av Portugals föreslagna besparingar underkänns av landets författningsdomstol. Nu måste man hitta nya ställen i budgeten där man kan skära bort 11 miljarder kronor. Annars kan man tvingas be om nya nödlån.

Portugals premiärminister, Pedro Passos Coelho, har i helgen varnat för ekonomisk kollaps sedan landets författningsdomstol i slutet av förra veckan underkänt flera delar av den besparingsplan som är tänkt att få det krisdrabbade landet på fötter igen. Författningsdomstolen slår fast att besparingar bland offentliganställdas pensioner, arbetslöshetsersättning och sjukpenning strider mot Portugals författning. Det innebär att det saknas besparingar till ett värde av 1,3 miljarder euro, nästan 11 miljarder kronor, vilket är drygt en fjärdedel av hela årets sparpaket.

Premiärminister Coelho kommer nu försöka hitta andra delar av ekonomin att skära i. Det är ett måste menar han eftersom Portugal är beroende av det finansiella stödet från EU och IMF och uppfyller man inte de besparingskrav som ställs av långivarna så kan man tvingas ställa in betalningar och ta nya nödlån. Att finansiera underskotten med lån på den öppna marknaden är inte aktuellt efter domstolens utslag som åter fick de portugisiska räntorna att stiga. Den konservative Coelho har meddelat att nya besparingar kan bli aktuella inom vård, skola och omsorg. Han vill dock inte höja skatter då det kan motarbeta den ekonomiska tillväxten.

Från EU-håll varnar man Portugal från att avvika från den ursprungliga besparingsplanen. Kommissionen sa igår att Portugal riskerar att rasera det ekonomiska förtroende man har lyckats bygga upp och på så sätt förlänga krisen om man inte fortsätter på den av EU och IMF utstakade besparingsvägen. Besparingsivriga Tyskland, som är den som får punga ut för stora delar av EU:s stöd, var inne på samma linje.

Även om premiärminister Coelho har lovat att försöka hitta nya poster i budgeten att skära i så ser läget tufft ut med budgetunderskott, krympande ekonomi och en stigande arbetslöshet som klättrar upp mot 18 procent. Det kan därför bli aktuellt att omförhandla det portugisiska nödlånet och ge landet respit. Den frågan kan tas upp senare i veckan när EU:s finansministrar träffas på informellt möte i Dublin.

 

 

Fler inlägg om: , , ,
7 mars 2013
EU

200 % inflation på EU-rådet

No more free lunch. Med en kapad budget letar EU med ljus och lyckta efter nya inkomster. Både här och där kan man dra in en extra cent eller två och det är bland annat jag som kommer betala dem. Genom att punga ut överpriser i pressbaren på rådet kommer jag bidra till EU:s kassa och allt detta är Fredrik Reinfeldts fel.

Det är nu några veckor sedan EU-länderna enades kring en budget för de kommande åren. Den ska visserligen godkännas av parlamentet men det står ändå klart att EU kommer behöver skära i sina utgifter. Sverige var ett av de hårdnackade länderna som hade slipat budgetknivarna inför förhandlingarna och Reinfeldt åkte också hem i triumf sedan han förhandlat fram, inte bara en minskad EU-budget, utan också en sänkning av den svenska avgiften.

EU får alltså mindre pengar att röra sig med, bland annat genom påtryckningar från Sverige. Samtidigt växer unionen, både i geografisk bemärkelse med Kroatien på väg in, men framför allt politiskt och ansvarsmässigt med nya befogenheter och mer makt som flyttas till Bryssel i kampen mot den ekonomiska krisen.

Fler ska alltså göra mer jobb för minde pengar. Det är en ekvation som inte går ihop. EU måste därför vrida och vända på slantarna samtidigt som man försöker hitta nya inkomstkällor. Tyvärr är just jag en sådan inkomstkälla.

Genom en närmast komisk prishöjning i pressbaren på Rådet ska journalisterna bidra till att fylla upp EU:s plånbok samtidigt som vi rapporterar om dess politik. Tidigare kostade pressbarens kaffe 61 cent. Billigt ja. Å andra sidan sitter man ibland där nätterna igenom och väntar på att oändliga möten ska ta slut och dricker både en och flera koppar för att hålla sig vaken. Nu kostar samma kaffe 2 euro. Visserligen får man numera en liten chokladbit på köpet men den kan inte på något sätt motivera prisökningen på en bra bit över 200 procent. Ska man dessutom fylla magen med en croissant fram på småtimmarna går det loss på sammanlagt 4,80 €.

Första gången jag blev varse detta tänkte jag att, nä jag måste ha hört fel. Att min begränsade franska spelade mig ett spratt, som den så ofta gör när det handlar om de franska siffrornas komplicerade konstruktion. Men nej, på kvittot stod det svart på vitt: Kaffe 2 euro. Croissant 2,80 euro.

Ja, ja, tänkte jag. Det är ingen större fara på taket. På toppmöten äter man ju som journalist ändå gratis så på det stora hela kanske det går jämt upp utslaget på ett år. Men så häromdagen kom nästa prischock. Från och med nästa toppmöte, redan nästa vecka, kommer maten inte alls vara gratis.

Det är nog så att slutsumman för en enskild liten journalistknegare som jag själv alltid kommer bli densamma. Den eventuella sänkningen av skatten, eller annan finansiell fördel som den billigare EU-avgiften som Reinfeldt förhandlade fram på budgettoppmötet (där maten fortfarande var gratis) potentiellt kommer att medföra kommer för min personliga del ätas upp av några koppar kaffe och en pasta på Rådet.

 

Fler inlägg om: , ,
5 mars 2013
banker

Bonustak för banker i EU

Som en del av tuffare kapitalkrav på europeiska banker vill EU också lägga ett tak på bonusar i bankerna.

- Jag har förståelse för det. Bonusarna har varit en drivkraft för ett överdrivet risktagande i banksektorn, säger finansminister Anders Borg på möte i Bryssel.

När EU:s finansministrar träffades idag för att fatta beslut om ökade kapitalkrav för att stärka de europeiska bankerna togs även frågan upp om rörlig ersättning till högt uppsatta banktjänstemän. Europaparlamentet har varit drivande i frågan och krävt en begränsning av bonusarna till bankmän som tagit för stora risker och som varit en av den ekonomiska krisens orsaker resonerar man.

Några detaljer återstår att reda ut men i stort sett har Anders Borg och de andra finansministrarna enats kring att införa ett bonustak, baserat på den överenskommelse man gjorde med parlamentet inför dagens möte.

Den överenskommelsen innebar att bankmän kan få bonusar som max får uppgå till samma summa som den fasta årslönen. Med aktieägarnas godkännande skulle bonusen kunna höjas till det dubbla värdet av lönen.

Anders Borg tycker att detta är en bra kompromiss.

- Att försvara att man ska ha höga bonusar i ett krisdrabbat Europa är mycket komplicerat, menar den svenske finansministern.

Borg är medveten om att det finns risk att bonustaket kringgås och att innovativa bankmän hittar kryphål i de nya reglerna. Men samtidigt poängterar han att bankerna verkar vara nervösa vilket tyder på att de ser svårigheter att komma undan reglerna.

Tuff Borg vill ta över banker

På mötet i Bryssel talade sig Anders Borg också varm för övertagande av banker i samband med hantering av krisbanker som missköter sig. Andra EU-länder var dock mer tveksamma till sådant handfast statligt ingripande, något som förvånade Borg.

- Enda sättet att få bankägare att inse att de måste sköta sig är att annars blir de övertagna. Det finns ett motstånd mot detta som jag tror mer hänger ihop med att man inte vågar ta i med så tuffa metoder mot bankerna, säger han.

Fler inlägg om: , , ,
26 februari 2013
EU

Italienska clowner och komiker skapar ny oro

Det lär bli svårt att få på plats en ny regering efter det italienska valet där varken vänstern, högern eller en missnöjeskomiker lyckades få tillräckligt med stöd från väljarna för att kunna driva en ordentlig politik på egen hand. Det ger bränsle till fortsatt oro i Europa.

Jag spelar fotboll varje söndag. I laget, som mest består av spanjorer, har vi också en italienare. Han kunde inte vara med i helgen eftersom han skulle åka till Rom och rösta. Eller som han själv uttryckte det: ”Jag måste åka och rösta mot clownen Berlosconi”. Marginalen var liten men denna gång fick inte clownen flest röster. Det fick istället en komiker.

Det italienska valest vinnare, om man nu ska utse någon, var missnöjespolitikern och stand-up-komikern Beppe Grillo som drog ihop flest röster, drygt 25 procent. Och bland dessa populistiska clowner och komiker blev teknokraten, reformförespråkaren och Brysselvännen Monti den stora förloraren. Tillsammans med resten av euroområdet.

Ingen av dessa kandidater kan regera utan stöd från någon av de andra. Vänstermittenkoalitionen har nämligen majoritet i underhuset medan högermittenkoalitionen har makten i överhuset (senaten). För att kunna stifta lagar, vilket kan vara bra om man ska föra en tuff reformpolitik, behövs majoritet i både under-, och överhus i Italien. Men då samarbetsviljan är allt annat än hög så är det är högst osäkert om man kommer lyckas få ihop en fungerande regering. Istället kan man behöva ett omval.

Klart är att resultatet av det italienska valet ger en oklar situation och framtid. Och att det folkliga missnöjet är stort. Från EU-håll försöker man dämpa de negativa effekterna och ekonomikommissionären Olli Rehn säger t.ex. att han har förtroende för italienska institutioner och ledare och han uppmanar dem att snabbt få till en lösning. Enligt uppgifter kan det dock dröja till mitten på mars innan officiella regeringsförhandlingar ens startar.

Sammantaget betyder detta mer politisk osäkerhet i ett läge där ett ekonomiskt misskött Italien, euroområdets tredje största ekonomi, behöver en stabil regering som kan driva igenom nödvändiga reformer. Osäkerheten får inte bara effekt i Italien utan det försvårar även den fragila återhämtningen i euroområdet.

Fler inlägg om: , , ,
22 februari 2013
EU

Fortsatt kris i ny EU-prognos

Man kan börja se ljuspunkter i den tidigare nattsvarta europeiska ekonomin. Men EU-kommissionens färska prognos visar att krisen inte är över och i den verkliga ekonomin är det fortsatt mörkt. Därför får man inte börja slira i reformåtgärderna.

I början av året har vi hört många uttalanden om att vinden har vänt, återhämtningen har tagit fart och marknaden återfår förtroende. Vi har också sett hur börserna har stigit och ränteskillnaden mellan EU:s medlemsländer har kommit ner.

Det är sant att man kan se ljuspunkter i den krisande europeiska ekonomin, läget är inte längre nattsvart. Men det är fortfarande ganska mörkt och EU-kommissionens senaste vinterprognos för de kommande åren visar att krisen är långt ifrån över.

Visserligen räknar Kommissionen med att EU som helhet kommer nå tillväxt under 2013 och man tror att både EU och euroområdet kommer nå BNP-botten första kvartalet i år för att sedan vända uppåt. Men den verkliga ekonomin släpar efter och vanliga européer ser inte dessa positiva effekter.

Den ekonomiska aktiviteten bedöms fortsatt vara svag, bankerna är ovilliga att låna pengar till bolag och hushåll och företag och personer som har pengar sitter på dem och är generellt ovilliga att investera eller spendera. Dessutom väntas arbetslösheten, som redan är extremt hög i vissa medlemsländer, fortsätta öka de kommande kvartalen. Både Spanien och Grekland beräknas ha en arbetslöshet över 25 procent de kommande två åren.

Sverige går bättre

Den svenska ekonomin mår dock fortsatt ganska bra i jämförelse med de europeiska grannarna. Efter en kortare dipp spår Kommissionen att Sverige återhämtar sig under året och 2014 väntas en i sammanhanget rätt stark tillväxt på 2,7 procent.

Återhämtningen kommer dock gå sakta eftersom den starka kronan hämmar tillväxten och håller nere den externa efterfrågan samtidigt som det tar tid att bygga upp förtroende bland hushåll och företag.

Får inte slira i reformer

Som helhet ser Kommissionen att marknaden börjar normaliseras men det finns fortsatta risker som kan tynga återhämtningen. Det handlar bland annat om politiska risker och från EU-håll uppmanar man medlemsländerna att fortsätta arbetet med att reformera krisande ekonomierna i syfta att öka konkurrenskraften på längre sikt. Man får inte börja slira i reformprogrammen skriver Kommissionen i rapporten.

Detta kan vara en uppmaning till italienska väljare som i helgen går till urnorna och där den evige politikern och reformmotståndaren Berlosconi är en av kandidaterna. Visserligen väntas han inte vinna men en populistisk Berlosconi och italienska väljare har överraskat förut och valet blir avgörande för Italiens väg ur krisen vilket i sig påverkar stabiliteten i euroområdet och EU som helhet.

 

EU-kommissionens vinterprognos 2013

                                                   BNP                   Arbetslöshet (%)

                                            2013 / 2014            2013 / 2014

EU                                           0.1 / 1.6                     11,1 / 11.0

Euroområdet                       -0,3 / 1,4                     12,2 / 12,1

Sverige                                   1,3 / 2,7                      8,0 / 7,8

Tyskland                               0,5 / 2,0                      5,7 / 5,6

Grekland                              -4,4 / 0,6                     27,0 / 25,7

Italien                                   -1,0 / 0,8                     11,6 / 12,0

Spanien                                -1,4 / 0,8                     26,9 / 26,6

 

Källa: http://europa.eu/rapid/press-release_IP-13-151_en.htm

Fler inlägg om: , , ,