Andreas Liljeheden

Bor i Bryssel, bevakar EU-frågor inom finansområdet för bland andra TV4 och SIX News. Har tidigare jobbat för Ekot, SVT Rapport och Dagens Industri.
Andreas Liljeheden

IMF varnar för Brexit

Publicerat den 18 juni 2016 kl. 12:15

Med mindre än en vecka kvar till Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskap presenterar IMF en ny analys av den brittiska ekonomin. Fonden varnar för att ett utträde skulle leda till sänkt tillväxt, minskad handeln, lägre investeringar och ökad arbetslöshet.

Internationella Valutafonden, IMF, konstaterar i sin rapport som publicerades på fredagen att det har gått ganska bra för Storbritannien de senaste åren med låg arbetslöshet och hyfsat bra tillväxt. Skulle britterna rösta för att vara kvar i EU tror fondens bedömare också att tillväxten kommer ligga stadigt kring två procent de kommande fem åren.

Den positiva trenden har dock saktat ner den senaste tiden i takt med osäkerheten kring landets framtid inom unionen. Företagen har avvaktat med investeringar och nyanställningar. Skulle landet lämna EU skulle det få ”påtagliga negativa effekter” på ekonomin skriver IMF.

Slå mot till tillväxten

Exakt vad effekterna skulle bli om Storbritannien lämnade EU är omöjligt att säga eftersom det beror på villkoren för utträdet och vad för slags avtal landet kommer kunna förhandla fram istället. Men IMF bedömer att den totala tillväxten skulle kunna minska mellan 1,5 – 5,5 procent.

IMF-chefen Christine Lagarde deltog på eurogruppens möte igår i Luxemburg. I likhet med många andra valde hon att inte kommentera folkomröstningen med respekt för den brittiske Labour-politikern, Jo Cox, som blev mördad under torsdagen.

I rapporten skriver IMF att ett utträde skulle skapa stor osäkerhet kring landets ekonomiska relation, inte bara med EU utan också resten av världen. Med EU-medlemskapet har Storbritannien fullt tillträde till EU:s inre marknad för varor, tjänster och fri rörlighet av människor. Via EU har man också handels- och investeringsavtal med ett 60-tal länder utanför EU vilket man sannolikt förlorar om man går ur.

När det gäller handel riskerar exporten att minska och importen att bli dyrare med potentiellt höjda tullar. Finansiella flöden skulle påverkas och finansbolag skulle inte längre ha samma tillträde till EU:s inre marknad. IMF tror att London därmed på sikt skulle kunna förlora sin status som Europas finansiella centrum.

Fonden varnar också för lägre ekonomisk aktivitet i form av minskade investeringar och lägre konsumtion. Osäkerheten väntas också leda till stigande räntor vilket skulle kunna skapa oroligheter på bostadsmarknaden med fallande huspriser.

Visserligen skulle Storbritannien kunna spara pengar om man inte längre betalade medlemsavgiften till EU. IMF bedömer dock att denna vinst skulle ätas upp helt och hållet och att de negativa effekterna av minskade ekonomisk aktivitet skulle vara större.

Lång tid att förhandla nya avtal

Skulle Storbritannien välja att lämna EU har man enligt unionens fördrag två år på sig att förhandla om villkoren för utträde. Därefter förlorar landet tillträde till den inre marknaden. Denna period kan förlängas men det kräver samtycke från de övriga 27 medlemsländerna och det finns inget krav på dem att komma överens om ett nytt avtal med landet som lämnar.

De som förespråkar Brexit menar att Storbritannien kommer kunna förhandla fram ett nytt och bättre avtal relativt snabbt. IMF tvivlar på det.

Förutom att landets regering skulle behöva komma överens med samtliga 27 EU-länder och få med sig EU-parlamentet på ett nytt avlat om handel och tillträde till marknaden så skulle den parallellt behöva förhandla med det 60-tal länder utan för EU som unionen har avtal med. IMF skriver i sin rapport att det normalt tar tre år eller mer att förhandla om enklare bilaterala handelsavtal. Att förhandla med samtliga EU-länder och kanske samtidigt med många tredje länder skulle sannolikt ta längre tid.

Alternativa vägar vid Brexit

Vid ett utträde skulle Storbritannien med största sannolikhet vilja förhandla om att ha kvar sitt tillträde till EU:s inre marknad på ett eller annat sätt. Ser man till handeln är EU Storbritanniens största partner. I det avseendet är också EU viktigare för Storbritannien än vad Storbritannien är för EU. IMF konstaterar att landets export till EU motsvar 13 procent av BNP medan EU:s export till Storbritannien värderas till tre procent av unionens BNP.

Men vad för slags avtal man skulle kunna få fram är högst osäkert. Ett alternativ skulle vara att Storbritannien är kvar inom EES (Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet) vilket innefattar hela EU samt Norge, Island och Liechtenstein. Då har landet fortsatt tillträde till den inre marknaden. Men det betyder fortsatt begränsat självstyre i många frågor och man skulle behöva fortsätta betala avgift till de andra EU-länderna.

Den största praktiska skillnaden skulle vara att den brittiska regeringen förlorar sin rösträtt när det gäller den framtida utformningen av den inre marknaden. I praktiken skulle man alltså i princip vara kvar inom EU men med minskat inflytande.

Ett annat alternativ skulle vara att teckna bilateralt avtal i likhet med Schweiz. Det schweiziska avtalet omfattar dock inte finansiella tjänster vilket Storbritannien lär vilja ha med med tanke på hur stor betydelse Londons finanscentrum har för landets ekonomi.

En tredje väg skulle vara att inte alls teckna avtal och förlita sig på de internationella regler som finns inom WTO. Då skulle man nå målet om att inte ”styras från Bryssel”. Men det skulle följas av begränsat tillträde till andra marknader med höjda handels- och etableringshinder och tullar.

EU-fond har gett 100 miljarder euro

Publicerat den 8 juni 2016 kl. 23:10

Den så kallade Junckerfonden har sedan starten för ett år sedan triggat investeringar på 100 miljarder euro. En succé menar EU-Kommissionen men kritiska röster säger att pengarna främst gynnat rikare medlemsländer och inte det krisdrabbade södra Europa.

En investeringsfond på 300 miljarder euro som skulle sätta fart på det krisande Europa var Jean-Claude Junckers främsta löfte i kampen om ordförandeposten i EU-Kommission våren 2014. När han senare tog hem valet presenterade han en plan och en fond för strategiska investeringar (EFSI-European Fund for Strategic Investments) som byggde på att betydligt mindre EU-garantier på 21 miljarder skulle trigga privata investeringar på sammanlagt 315 miljarder mellan åren 2015-2017.

Idag, ett drygt år efter det att fonden sjösattes, har Kommissionen tillsammans med Europeiska Investeringsbanken, EIB, gett ut garantier på 12,8 miljarder euro. 249 transaktioner har gjorts i 26 av de 28 EU-länderna och man räknar med att det inom några månader ska ha genererat 100 miljarder euro i reella investeringar.

– 80 procent, med andra ord 80 av de 100 miljarderna, kommer från den privata sektorn. Så EFSI ser ut att fungera enligt plan, sa Jyrki Katainen idag under en debatt i Europaparlamentet.

Den finske kommissionären som ansvarar för Junckerkommissionens ekonomiska flaggskepp menade att man genom EU-garantierna har lyckats attrahera privata investerare som annars skulle haft kvar sina pengar på bankkonton.

Positivt överraskad

Koen De Leus som är senior ekonom på KBC var en bland många som tvivlade på att den europeiska investeringsfonden verkligen skulle kunna generera investeringar till ett värde över 300 miljarder euro när idén först presenterades. De Leus menade att det redan fanns gott om billiga pengar som skulle kunna investeras. Det som saknades var vilja och lämpliga projekt.

– Jag måste säga att jag är positivt överraskad. Har de nått 100 miljarder av de 300 så är det en anständig siffra efter ett år, säger Koen De Leus.

Under debatten i Parlamentet fick Kommissionen också stöd från de största politiska familjerna – EPP (kristdemokrater och konservativa) och socialdemokraterna. De välkomnade också Kommissionens framtida planer på att förlänga fonden efter 2017 och att skapa ny fond för utomeuropeiska investeringar vilket främst syftar till att minska migrationsflödet till EU.

Mindre partigrupper som vänstern och de gröna var dock mer kritiska till vad investeringsplanen åstadkommit.

Främst gynnat rika länder

Flera ledamöter påpekade under den två timmar långa debatten att investeringarna inom EFSI främst triggats i rikare EU-länder i norra Europa. Medlemsländer i söder,  vilka har drabbats mest av den ekonomiska krisen och är i störst behov av en investeringsinjektion, har inte gynnats lika mycket.

Bas Eickhout, nederländsk miljöpartist påpekade att Junckerfonden var tänkt att gå in med stöd och garantier i projekt som annars inte skulle hitta finansiering. Det skulle inte ersätta andra investeringar utan bli ett extra tillskott. Eickout ifrågasatte flera projekt som fått del av fonden, bland annat motorvägsbyggen i Tyskland och i Nederländerna.

– Samtidigt har Grekland enbart fått stöd för ett infrastrukturprojekt och ett projekt med småföretag. Det är ett av länderna som drabbats mest av krisen som inte alls gynnats av EFSI, sa Bas Eickhout.

Katainen: parlamentariker måste marknadsföra planen

Kommissionären Jyrki Katainen menade att förklaringen ligger hos EU-länderna själva. Varken EFSI eller EIB kan starta egna projekt, de kan enbart ge stöd till investerare och företag som ber om det. Enligt Katainen var kännedomen om fonden låg i vissa medlemsländer och ansvaret att sprida mer kunskap om de möjligheter som finns vilade bland annat på parlamentarikerna själva.

– Regionala och nationella myndigheter spelar roll för att öka kännedomen om vad EFSI kan göra för privata investerare, sa Katainen som menade att myndigheter i vissa EU-länder visat dålig attityd.

EU och IMF eniga om grekiska skuldlättnader

Publicerat den 25 maj 2016 kl. 12:07

EU och IMF enades efter långa förhandlingar inatt om skuldlättnader för Grekland. Samtidigt öppnade euroländernas finansministrar upp för ny utbetalning av nödlån på över 10 miljarder euro till det krisdrabbade landet.

Skuldlättnaderna för Grekland kommer utföras i tre steg. Initialt ska man bland annat jobba med olika löptider för att landet ska få en mjukare återbetalningsplan och lägre räntor. Efter att nödprogrammet avslutats, i mitten av 2018, ska man också titta på möjligheten att lösa ut dyra lån för att minska finansieringskostnaderna. Man kan också ta vinster från tidigare nödlån för att lätta på skuldbördan liksom använda medel som inte behövts för rekapitalisering av de grekiska bankerna.

Förutsättningen är dock att Grekland avslutar nödprogrammet på ett ordnat sätt och att man genomför de reformer som långivarna kräver.

På längre sikt står euroländerna även redo att lätta ytterligare på skulden genom en särskild mekanism som ska säkerställa att den grekiska skulden är långsiktigt hållbar. Målet är att kostnaden för att bära skulden inte ska överstiga 20 procent av BNP.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, innebär detta stora eftergifter från den europeiska sidan.

– För en månad sedan kunde jag inte drömma om att finansministrarna skulle gå med på detta, sa Dijsselbloem på nattens presskonferens.

Samtidigt undviker man att sätta siffror på lättnaderna och de flesta ska också ske efter det att nödprogrammet avslutas. Som av en händelse ska detta ske efter de viktiga tyska och franska valen 2017.

IMF fick vika sig

Inför nattens möte hade IMF, som tvivlar på att den europeiska kalkylen för Grekland går ihop, föreslagit betydligt större lättnader. Fonden ville att Grekland helt skulle slippa betala av på nödlånen fram till 2040 och den ville sätta en fast ränta på lånen till 1,5 procent under 30-40 års tid.

Chefen för IMF:s Europaenhet, Poul Thomsen, medgav att fonden fått kompromissa. Samtidigt försökte han framhålla det positiva.

– Vi välkomnar att man erkänner att Grekland behöver skuldlättnader och att skulderna inte är hållbara”, sa Poul Thomsen.

Han poängterade även att EU lovat leverera de lättnader som IMF krävt om de skulle bli nödvändiga.

I och med uppgörelsen ska IMF under 2016 gå till sin styrelse för att be den godkänna fondens medverkan i det nuvarande grekiska nödlånet vilket man förhandlade fram förra sommaren.

IMF-medverkan ses som avgörande för hela programmet. Flera länder, däribland tunga Tyskland, vill absolut ha med IMF då fonden bidrar med expertis och trovärdighet.

”Vi kommer inte gå vidare utan IMF”, sa eurogruppsordföranden Jeroen Dijsselbloem.

Grekland får 10,3 miljarder

Samtidigt godkände finansministrarna i princip en ny utbetalning av nödlån på 10,3 miljarder euro.

Långivarna behöver göra en sista kontroll att de reformer som Grekland presenterat är tillräckliga. Mindre justeringar kan bli nödvändiga men man räknar med att kunna betala ut 7,5 miljarder euro i juni och ytterligare 2,8 miljarder i september.

Pengarna är en del av det större nödlån på 86 miljarder euro som Grekland förhandlade fram i somras. De kommer hålla landet flytande de kommande månaderna och man undviker därmed en kris liknande den förra året då Grekland var nära att lämna euron.

– Det är en viktigt stund för Grekland efter så lång tid. Det finns fog för optimism och att detta ska vara början till att vända Greklands onda cirkel med recession, åtgärder, recession, sa den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos.

Kommissionen avvaktar med böter för underskott

Publicerat den 19 maj 2016 kl. 00:43

Spanien, Portugal och Italien får mer tid på sig att få ner sina underskott i linje med unionens finansiella regler. Därmed undviker man för tillfället böter och politisk turbulens. Samtidigt lär trovärdigheten kring finansreglerna ifrågasättas.

När Kommissionen presenterade sina ekonomiska rekommendationer för EU-länderna på onsdagen låg främst tre länder i fokus. Spanien, Portugal och Italien. Inför dagens besked hade det spekulerats i att Kommissionen för första gången skulle bötfälla ett EU-land för att det har större underskott än tre procent av BNP vilket är maxgränsen i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som syftar till att skapa sunda offentliga finanser. Alla tre länderna fick dock respit.

Både Portugal och Spanien får var sitt extra år på sig att justera sitt underskott. För Portugals del har man året ut på sig. Spaniens deadline är 2017. Italien, som länge hänvisat till exceptionella kostnader för migration och säkerhet, fick i sin tur mer flexibilitet i sin budget för innevarande år.

Böter är dock inte uteslutna, Kommissionen ska återkomma till länderna senare i år. Italien ska granskas i höst medan Spanien och Portugal ska tas upp redan i början av juli.

Undviker spanskt val

Att Kommissionen inte fattade beslut om böter idag för Spanien och Portugal beror mycket på det spanska valet den 26e juni.

– Nu är inte rätt läge, ekonomiskt eller politiskt att ta det steget, sa EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici på dagens presskonferens.

Kommissionen vill undvika hätsk debatt om EU och åtstramningar, särskilt med tanke på att vänsterpartiet Podemos, som är stark motståndare till EU:s åtstramningspolitik, går framåt. EU-böter på upp till 0,2 procent av BNP skulle inte falla i god jord samtidigt som det i stort sätt är politiskt omöjligt för den nuvarande regeringen att driva igenom reformer för att justera underskottet en månad innan valet.

Trovärdiga regler

Samtidigt är det en svår balansgång för Kommissionen. Trovärdigheten kring de finansiella reglerna har i ifrågasatts tidigare, senast för ett år sedan när Frankrike slapp böter och istället fick en tvåårig respit för att få ner sitt underskott. Portugal och Spanien har varnats förut och även tidigare fått mer tid på sig att få ner underskotten. Spanien har haft ett för stort underskott under fyra års tid och under dessa år konstant missat de uppsatta budgetmålen. Dessutom har sittande premiärminister Mariano Rajoy precis utlovat skattelättnader om han skulle vinna valet i juni.

Ekonomikommissionären Moscovici försäkrar dock att han och hans kollegor lägger stor vikt vid att reglerna ska följas och att de ska vara trovärdiga.

– Det är absolut legitimt att ge länderna ett år till. Men vi säger inte att allt är okej. Så väl för Italien, Spanien och Portugal har vi rendez-vous-klausuler, sa Moscovici som syftade på att man ska komma tillbaka med nya bedömningarna kring länderna senare i år.

Fortsatt oro för svenska bomarknad

När det gäller rekommendationen till Sverige varnar Kommissionen i sin rapport för obalanser på bostadsmarknaden och att privatpersoner drar på sig stora skulder. Detta ses som en risk för den ekonomiska stabiliteten. Kommissionen säger också att brist på bostäder hämmar arbetsmarknaden och utgör hinder för invandrares att få jobb.

Därför uppmanas regeringen att dra ner på skatteavdrag för räntor alternativt höja fastighetsskatten.

Liknande varningar har dock utfärdats i tidigare Kommissionsrapporter utan att det fått större genomslag i Sverige.

Grekland behöver skuldlättnader

Publicerat den 9 maj 2016 kl. 21:44

Eurogruppen vill se hur man kan lätta på den enorma grekiska skuldbördan både på kort och lång sikt. Från EU-håll hoppas man att det, tillsammans med extra åtstramningar, ska blidka skeptiska IMF och att man inom några veckor kan betala ut nya nödlån till det krisdrabbade landet.

Efter påtryckningar från Internationella Valutafonden (IMF) hade euroområdets finansministrar ikväll en första diskussion om hur kan ska hantera den gigantiska grekiska statsskulden som i år väntas nå 200 procent av BNP. Valutafonden har krävt större skuldlättnader än de europeiska långivarna som tidigare har sagt att man bara ska prata om lättnader ”om det är nödvändigt”.

Ikväll sa eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, att skuldlättnader kommer behövas.

– Om man tittar framåt så kommer det finns problem med skuldernas hållbarhet som vi måste hantera. Hur stor problemet är, när och hur vi måste hantera det ska vi diskutera på nästa möte, sa Dijsselbloem på presskonferensen i Bryssel.

Inför nästa möte den 24e maj ska eurogruppens tjänstemän tillsammans med Kommissionen och IMF göra en hållbarhetsanalys. Den ska baseras på vad Grekland faktiskt behöver betala tillbaka varje år till skillnad från skuldnivå i förhållande till BNP som man tidigare fokuserat på. Utifrån det ska man föreslå lättnader i tre steg.

Skuldlättnader på kort och lång sikt

På kort sikt kan det handla om att lägga om lån till en längre fast ränta. Vid varje utbetalning kan man också laborera med olika löptider för att se till att det inte blir för stora återbetalningar ett enskilt år. Man kan också lösa ut dyra lån mot billigare.

– Vi vet att vissa långivare tar ut högre ränta än vi så man skulle kunna återbetala dem tidigare vilket skulle minska kostnaderna för lånen, sa Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond ESM.

Regling syftade på de tidigare IMF-lånen som Grekland har tagit och som har högre ränta än de europeiska nödlånen. Det var en åtgärd som Irland också gjorde i sitt nödlånsprogram.

På medellång sikt kan man också kunna förlänga löptider och skjuta fram betalningar. Detta kan dock ske först i slutet på det grekiska besparingsprogrammet, alltså först 2018, och förutsatt att landet genomför de ekonomiska reformer som långivarna kräver. På längre sikt kan det bli aktuellt att titta på andra åtgärder. Vad dessa kan innebära ville inte eurogruppsordföranden Dijsselbloem specificera närmare men han poängterade att det inte i något läge handlar om att skriva av skulderna nominellt.

Klaus Regling lade till att lättnader i form av förlängda löptider och sänkta räntor kan betyda mycket. Enligt Regling sparar Grekland sammanlagt åtta miljarder euro om året, fyra procent av BNP, genom sådana lättnader som man beslutat om tidigare.

Den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos var nöjd efter mötet.

– Det är en stor lättnad att vi har haft den här diskussionen och att vi nu pratar om detaljer, sa Tsakalotos som också hoppades att Grekland snart kan vända blad efter många år av ekonomisk kris.

Kan få nya pengar utan skulduppgörelse

Frågan är dock om dessa skuldlättnader i tre steg räcker för att få med sig IMF i nödlånet vilket är ett krav från flera euroländer, däribland Tyskland. IMF har menat att de grekiska skulderna inte är hållbara på lång sikt och de omedelbara åtgärder som eurogruppen har diskuterat gäller bara kortsiktigt. Beslut om den långsiktiga hållbarheten skjuter man på framtiden.

Jeroen Dijsselbloem menade dock att IMF gillar idén om både kort- och långsiktiga lättnader. Och han sa också att beslut om utbetalning av nödlån kan ske även om man inte är helt klara med skulddiskussionen till nästa möte den 24e maj.

På så sätt skulle man lösa den akuta likviditetskrisen även om skuldfrågan drar ut på tiden. Grekland måste betala tillbaka på lån på flera miljarder euro i juli och saknar i dagsläget pengar för att klara det.

Har förbättrat extra besparingar

Förutom skuldlättnader har IMF också har krävt så kallade beredskapsbesparingar av Grekland eftersom man inte litar på att landets och EU:s ekonomiska kalkyler håller. Dijsselbloem sa efter mötet att man hade vässat det förslag som grekerna lagt fram. Besparingarna ska omfatta åtgärder både på utgiftssidan och intäktssidan. Vilka de exakta åtgärderna ska bli ska man besluta om längre fram tillsammans med långivarna i fall det blir aktuellt.

Enligt grekisk lag är det juridiskt omöjligt att på förhand lagstifta om specifika besparingar. Lösningen som presenterats är att man ska lagstifta om en beredskapsmekansim som ska triggas automatiskt om Grekland inte når överskottsmålet i nödprogrammet.

– På så sätt är det lagligt bestämt vad som händer när och vem som gör vad. Det kommer leverera ytterligare ett besparingspaket vid behov, sa Jeroen Dijsselbloem.

Ökad oro för Europas ekonomi

Publicerat den 3 maj 2016 kl. 22:21

Kommissionen skriver ner sin ekonomiska prognos och varnar samtidigt för en rad risker både i omvärlden och på hemmaplan. För Sverige, som är en av de snabbast växande ekonomierna i EU, ser det dock bättre ut.

Den europeiska ekonomin väntas växa med 1,8 procent i år. Den bedömningen gör EU-kommissionen i sin vårprognos som presenterades på tisdagen. I euroområdet spås något lägre tillväxt, 1,6 procent. Aktiviteten i ekonomin är alltjämt svag, inflationen väntas ligga runt noll procent i år för att därefter öka till 1,5 procent 2017. Arbetslösheten är fortsatt väldigt hög i flera EU-länder även om den sakta minskar.

I Sverige ser det dock ljusare ut. Tillväxten, driven av inhemsk konsumtion, väntas landa på 3,4 procent i år vilket är den femte högsta i EU. Nästa år väntas den svenska ekonomin växa 2,9 procent. Kommissionen konstaterar också att arbetslösheten kommer att minska samtidigt som budgetunderskottet är relativt lågt trots det stora inflödet av flyktingar 2015.

Jämfört med den tidigare prognosen från i höstas är det en rejäl uppskrivning. I November spådde Kommissionen en svensk tillväxt på 2,8 procent för 2016.

Vinden vänder i Europa

I EU som helhet och för euroområdet skrivs däremot prognosen ner något. De medvindar som Kommissionen pratade om för ett år sedan verkar ha vänt. Det låga oljepriset som tidigare gynnat Europa har stigit samtidigt som tillväxtmarknader som Kina har svalnat. Lägg därtill ökade risker i form av en svajigare finansmarknad och geopolitisk oro. De externa omvärldsfaktorerna är helt enkelt inte lika gynnsamma som tidigare.

– Den framtida tillväxten kommer i större utsträckning bero på möjligheter vi själva skapar, säger eurokommissionären Valdis Dombrovskis.

Men samtidigt är det inte bara externa faktorer som försämrat läget utan även inom EU växer orosmoln fram. De senaste veckorna har spänningarna kring Grekland ökat i takt med att landets regering och långivarna inte kunnat enas om reformer och utbetalning av nytt nödlån. Farhågor om en ”ny het grekisk sommar” har vuxit fram med hänvisning till förra årets långdragna förhandlingar där Grekland stod på randen till att lämna eurosamarbetet.

Storbritanniens folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap den 23e juni kan också skapa stor oreda i ekonomin framöver beroende på utgången. I den nuvarande prognosen väntas Storbritannien växa mer än EU-snittet men det förutsätter att landet stannar i unionen.

– Vår prognos bygger på ingen politikförändring och ni vet förstås vad det betyder för Storbritannien, säger EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Regeringar kan stimulera mer

Moscovici pekar annars på ljusglimtarna i den europeiska ekonomin. Det finns god tillgång till billigt kapital, aktiviteten i ekonomin spås öka och investeringar väntas ta fart nästa år. Samtidigt väntar sig Kommissionen ökad finanspolitisk stimulans. Den franske kommissionären ger också sitt stöd till ECB-chefen Mario Draghi som har haft infekterade duster med den tyska finansministern om hur man bäst borde stimulera den europeiska ekonomin. ECB har, likt många andra centralbanker, i stort sett tömt sin stimulansverktygslåda och många menar att länder som Tyskland, med starka finanser och ett stort bytesbalansöverskott, borde lätta på den offentliga plånboken för att få fart på ekonomin.

– Det är klart att penningpolitiken är viktigt men den kan inte göra allt. Vi borde inte vara fientligt inställda till tillväxt, säger Moscovici.

Strandade förhandlingar i Aten – Grekland ber om toppmöte

Publicerat den 27 april 2016 kl. 19:20

Det blir inget snabb uppgörelse mellan Grekland och långivarna. Torsdagens möte med eurogruppen ställs in sedan förhandlingar strandat i Aten. Samtidigt har Grekland bett att frågan tas upp på högsta politiska nivå men fått nobben även där.

Samtalen mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna avbröts på tisdagen sedan man inte kunnat komma överens om hur landet ska säkra nya så kallade beredskapsbesparingar. Därmed föll också planen om en snabb uppgörelse och beslut om delutbetalning av nödlån denna vecka.

Efter eurogruppens möte i Amsterdam i fredags var tanken att Grekland snabbt skulle ta fram alternativa besparingar att ha i beredskap i fall man skulle missa det framtida överskottsmålet. Det var ett krav från IMF som tvivlar på att de reformer som grekerna presenterat hittills räcker för att nå det övergripande målet i landets nödprogram – ett primäröverskott, före betalningar av räntor, på 3,5 procent år 2018.

Beredskapsåtgärder i kombination med kvicka samtal om landets skuldbörda skulle öppna för ett extrainkallat eurogruppsmöte imorgon torsdag där euroländernas finansministrar skulle besluta om nästa delutbetalning av nödlån i storleksordningen fem miljarder euro. På tisdag kväll meddelande dock talespersonen för eurogruppens ordförande att det inte blir något möte då förhandlarna behövde mer tid för att enas.

Extra besparingar på 3,6 miljarder

De extra besparingarna som IMF krävt för att delta i nödlånsprogrammet uppgår till två procent av BNP. Det motsvarar 3,6 miljarder euro. Detta ska läggas till de åtstramningar som Grekland redan beslutat om vilka uppgår till tre procent av BNP, eller 5,4 miljarder euro.

Efter det senaste eurogruppsmötet sa den grekiska finansministern Euklidis Tsakalotos att det är juridiskt omöjligt att beredskapslagstifta i Grekland men att han och regeringen ändå skulle hitta en lösning.

Tsakalotos har sedan dess varit inne på att de extra åtgärderna att ha i beredskap skulle ske genom allmänna besparingar i landets alla departement. IMF menar dock att detta inte är effektivt och fonden vill hellre se fortsatta besparingar inom pensionssystemet och slopade skatteundantag.

Tas upp på högsta nivå

Samtidigt har den grekiska premiärministern, Alexis Tsipras, svårt att acceptera att IMF överhuvudet taget kräver extra åtstramningar. Tsipras har sagt att han varken ska göra mer eller mindre än vad man kom överens om förra sommaren när man under kaotiska former förhandlade fram Greklands tredje nödlån. Kraven från IMF går enligt Tsipras längre än den överenskommelsen. Han har därför ringt upp rådets ordförande Donald Tusk och bett honom kalla till ett eurotoppmöte för att frågan tas upp på allra högsta politiska nivå.

Rådsordföranden såg dock ingen anledning till att ta upp frågan bland euroländernas stats- och regeringschefer.

– Jag är övertygad om att det finns mer arbete att göra för finansministrarna, sa Donald Tusk vid lunchtid idag efter att ha samrått med eurogruppens ordförande och Kommissionens dito.

Enligt en anonym EU-källa är läget inte så pass akut att det motiverar ett toppmöte om Grekland. Först i juli, då landet ska göra en större återbetalning av lån på 3,5 miljarder euro, måste man ha nått en uppgörelse.

– Det är inte omöjligt att vi kommer dit (till ett toppmöte) men det får i så fall bli om en månad eller två, säger källan.

Samtidigt uppmanade Tusk parterna att sätta upp en ny deadline i förhandlingarna och sätta ett nytt datum för ett extrainsatt eurogruppsmöte.

– Jag pratar inte om veckor utan dagar, sa rådsordföranden.

Tveksamt om IMF-krav på Grekland är lagliga

Publicerat den 22 april 2016 kl. 21:29

IMF tvivlar på att de grekiska kalkylerna går ihop och kräver ytterligare besparingar som ska triggas per automatik om landet missar sina överskottsmål. Euroländernas finansministrar välkomnar idén men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Enligt den grekiska ministern är det juridiskt omöjligt.

Grekland och de internationella långivarna uppges vara väldigt nära en uppgörelse och därmed också en ny delutbetalning av nödlån. Det är bara några detaljer som återstår att reda ut. Problemet är att långivarna inom EU och IMF är oense om de reformer man har kommit överens om räcker för att Grekland ska nå det övergripande målet i nödprogrammet – ett primäröverskott före räntebetalningar, på 3,5 procent av BNP år 2018.

Den grekiska regeringen är övertygad om att målet kommer nås med de reformer som nu ligger på bordet vilka involverar såväl sänkt pension som höjd skatt. De europeiska långivarna i EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM, gör samma bedömning.

IMF är betydligt mer pessimistisk och menar att det primära överskottet snarare kommer landa kring 1,5 procent överskott.

Automatiska besparingar

När eurogruppen träffades i Amsterdam på fredagen nådde man dock en kompromiss. För att blidka IMF beslutade man att Grekland på förhand ska identifiera och lagstifta om ytterligare besparingar. Dessa ska uppgå till två procent av BNP, det vill säga skillnaden mellan EU:s och IMF:s prognoser, och de ska triggas mer eller mindre per automatik om Grekland missar överskottsmålet.

IMF-chefen Christine Lagarde som var med på mötet i Amsterdam välkomnade kompromissen.

Parallellt ska man också titta på den grekiska skuldbördan och hur den kan lättas. Hållbarheten i den grekiska skulden har varit en annan stötesten mellan långivarna EU och IMF och fonden har krävt större lättnader för att gå med i programmet.

Förhoppningen är att man snabbt ska kunna lösa skuldfrågan och att Grekland samtidigt ska kunna driva igenom beslut om framtida beredskapsbesparingar. Det kan i så fall bli ett extra eurogruppsmöte nästa torsdag för att besluta om nästa delutbetalning av landets nödlån.

Olaglig kompromiss?

Vad för typ av besparingar grekerna ska ha i beredskap är dock oklart. Idén är också juridiskt osäker. Enligt finansminister Euklidis Tsakalotos kan man i Grekland inte lagstifta om besparingar att ha i beredskap.

– Det betyder att du inte kan säga att man ska göra X om läget i världen, Y, råder 2018. Du kan inte göra detta i laglig form, sa han efter eurogruppens möte på fredagen samtidigt som han påpekade att samma problematik gäller i andra EU-länder, som Frankrike.

Trots det var den grekiske ministern övertygad om att regeringen kommer hitta en lösning som är trovärdig såväl för långivarna, investerare och för det grekiska folket.

– Vi har många idéer hur detta ska lösas. Syrizaregeringen är full av idéer, sa Euklidis Tsakalotos innan han avslutade sin presskonferens utan att ge mer detaljer.

Kommissionen inte tuff nog mot fuskande EU-länder

Publicerat den 19 april 2016 kl. 22:24

Europeiska revisionsrätten kritiserar EU-kommission för att inte agera tillräckligt hårt mot medlemsländer som bryter mot reglerna och har för stora underskott och skulder. I en färsk rapport ifrågasätts både Kommissionens kontrollarbete och trovärdighet.

– Kommissionen måste bli striktare. Den vet inte tillräckligt om vad som händer på fältet och den tillämpar inte reglerna konsekvent, sa Milan Martin Cvikl, ledamoten inom revisionsrätten som ansvarat för rapporten som släpptes på tisdagen.

Rätten har granskat hur Kommissionen har tillämpat förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) och skulder i sex EU-länder (Cypern, Frankrike, Italien, Malta, Tjeckien och Tyskland) mellan åren 2008-2015.

Enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten får ett EU-land inte ha ett underskott som är större än tre procent av BNP och inte heller en statsskuld större än 60 procent av BNP. Detta för att garantera sunda offentliga finanser och ekonomiskt stabilitet inom unionen. Är underskott eller skulder för stora så ska Kommissionen agera och tillsammans med EU:s finansministrar sätta upp mål och deadlines för när obalanserna ska vara korrigerade. Det är i denna övervakning som Kommissionen har brustit enligt revisionsrätten.

Kommissionen sett mellan fingrarna

Dels får Kommissionen kritik för att den riktar in sig på rättsliga aspekter av förfarandet snarare än på faktiska reformer som krävs för att komma tillrätta med skulderna eller underskotten. Kommissionen använder inte heller sina befogenheter fullt ut och trots att det finns tydliga riktlinjer och procedurer har man varit inkonsekvent i sitt agerande menar revisionsrätten.

Man har sett mellan fingrarna när stora medlemsländer som Italien och Frankrike inte hållit sig inom ramarna för det finansiella regelverket. Frankrike fick till exempel mer tid på sig än brukligt för att få ner sitt underskott.

Dessutom borde Kommissionen vara mer öppen i sin analys av EU-länders statsfinanser. Bristen på öppenhet och att man inte vet hur tjänstemännen inom Kommissionens har räknat i sina utvärderingar gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten skriver rätten i sin rapport.

För att stärka trovärdigheten och förbättra granskningen uppmanas EU:s statistikbyrå, Eurostat, att utvärdera EU-ländernas egna kontrollsystem och förbättra kontroller på plats. Kommissionen borde enligt revisionsrätten redovisa sina bedömningar öppet, fokusera mer på att minska statsskulder i kraftigt skuldsatta EU-länder samt förstärka övervakningen för att se till att finansfuskande medlemsländer faktiskt genomför strukturreformer.

Har blivit bättre

Även om rapporten innehåller svidande kritik så skriver revisionsrätten också att Kommissionen har förbättrat sin granskning av EU-ländernas finanser de senaste åren. Det är också något som Annika Breidthardt, talesperson för ekonomifrågor inom Kommissionen, framhåller, även om hon medger att kritiken i viss mån är befogad.

– Vi välkomnar rapporten från revisionsrätten. Den kan bidra i vårt arbete med att förbättra EDP, säger hon.

Om Kommissionen kan tänka sig att ändra sättet man beräknar underskott på vill Annika Breidhardt dock inte svara på. Det är en fråga som är aktuell just nu och som ska diskuteras bland EU:s finansministrar senare i veckan.

Storbolagens vinst och skatt ska vara offentliga

Publicerat den 12 april 2016 kl. 23:11

EU-kommissionen föreslår att multinationella bolag offentligt publicerar information om vinst, betald skatt och antalet anställda för alla EU-länder de verkar i. Detta för att motarbeta skatteflykt. Företagarföreningar menar att det kan hota investeringar i EU. De som förespråkar mer öppenhet menar i sin tur att föreslaget inte är tillräckligt ambitiöst.

Alla multinationella bolag som verkar i EU och som omsätter mer än 750 miljoner euro globalt ska offentligt publicera information om sina verksamheter enligt ett förslag som Kommissionen presenterade på tisdagen.

Förslaget omfattar fler än 6 000 bolag som tillsammans står för 90 procent av de multinationella företagens globala omsättning. Dessa företag ska offentligt redogöra för skatter de har betalat och som de är skyldiga, vinst före skatt, omsättning, antalet anställda samt ge detaljer om verksamheten, information som ska finnas tillgängligt för allmänheten i minst fem år.

Bolagsinformationen ska göras offentlig land-för-land i alla EU-länder där bolagen verkar. För verksamhet i icke EU-länder räcker det att redovisa en klumpsumma över hur mycket skatt man har betalat utanför EU. Har ett storbolag dock någon form av verksamhet i länder som EU-kommissionen klassar som skatteparadis krävs att företaget ger lika detaljerad information som för sina verksamheter inom EU.

– Så om ett stort multinationellt bolag verkar inom EU och till exempel betalar skatt i Panama så måste det redovisas, säger Jonathan Hill, kommissionären som ansvarar för förslaget.

Att europeiska bolags verksamheter i skatteparadis också inkluderas är något som tillkommit i förslaget efter Panama-läckan. Det var inte med i tidigare utkast berättade en EU-källa idag. Det betyder att förslaget har vässats men trots det får Kommissionen omfattande kritik.

Medborgare får mindre information än myndigheter

Företagarföreningen BUSINESSEUROPE beklagar att informationen ska göras offentlig och man menar att det kan göra EU mindre attraktivt för utländska investeringar. Även de som har efterfrågat mer öppenhet kring storbolagens skatt är missnöjda. Dels med att allmänheten får mindre information än skatteverken som även får del av och dessutom utbyter uppgifter om kapital och materiella tillgångar.

Men framförallt handlar kritiken från öppenhetsförespråkare om redovisningen av bolagens verksamhet i skatteparadis. Det är Kommissionen som kommer avgöra vilka länder som ska klassas som skatteparadis och som därmed ska svartlistas av EU. Urvalet ska ske i samråd med EU-länderna och Europaparlamentet. Organisationen Eurodad är en av dem som befarar att flera länder, som de ser som skatteparadis, inte kommer svartlistas vilket i förlängningen kommer ge storbolag fortsatta möjligheter att ducka för skatt på hemmaplan.

https://twitter.com/eurodad/status/719875758055899137

När Kommissionen presenterade en tidigare svartlista förra sommaren fick man omfattande kritik för att inga europeiska länder var med. Många pekade då på EU-länder som Luxemburg och Irland nog borde varit med och även andra europeiska länder som Schweiz. Kritiken blev så omfattande att Kommissionen backade och tog bort svartlistan från sin hemsida.

Kommissionen kommer inte presentera en ny lista förrän 2017 sannolikt. Innan dess ska EU-länderna och EU-parlamentet försöka enas om det förslag om offentlig land-för-land-rapportering som lagts fram idag. Det kan bli knivigt. Parlamentet har visserligen efterfrågat offentlig rapportering men det verkar finnas lite stöd för det bland medlemsländerna.