26 juni 2015
EU

Sista chansen för Grekland?

Trots intensiva möten i en sällan skådad takt har den grekiska regeringen och långivarna inte lyckats komma överens om reformer och nödlån. Eurogruppen ska träffas imorgon lördag. Ingen uppgörelse där och Grekland får troligtvis ställa in betalningarna. Samtidigt visar det senaste toppmötet i Bryssel att andra spänningar, förutom Greklandsfrågan, byggs upp inom EU.

Den senaste veckan har krismötena om Grekland avlöst varandra. Sedan i torsdags förra veckan har euroländernas finansministrar träffats fyra gånger. EU:s stats – och regeringschefer har samlats två gånger och diskuterat Greklandskrisen på allra högsta politiska nivå, senaste igår natt. Premiärminister Alexis Tsipras har också haft enskilda möten med högsta ledningen för långivarna – EU-Kommissionen, ECB och IMF. Ändå har man inte lyckats komma överens.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, är det alltjämt stora skillnader i båda sidornas bud. Och fortfarande är det pensioner och skatter som man är oense om. Långivarna vill bland annat att grekerna sänker förmånerna i landets kostsamma pensionssystem något som premiärminister Alexis Tsipras konsekvent vägrat.

Diskussionerna har försvårats av att grekiska bud kommit in sent precis innan möten ska börja vilket gjort det svårt för ministrarna att hålla ordentliga diskusisoner. Inför eurogruppen i måndags skickade Grekland in ett förslag med reformer sent på söndagen. Sen kom ett nytt, reviderat reformförslag måndag förmiddag. När finansministrarna träffades måndag eftermiddag var det flera som inte hade sett det nya förslaget som skulle diskuteras.

Nya samtal lördag

Eurogruppen ska sammanträda ännu en gång imorgon, lördag. Det kommer vara sista chansen att nå en uppgörelse innan det grekiska nödprogrammet löper ut 30 juni. Kommer man inte överens där och då får inte Grekland den sista frysta utbetalningen av nödlån på 7,2 miljarder euro vilket i sin tur gör att regeringen får ställa in betalningarna till IMF på 1,5 miljarder.

Och även om man skulle komma överens kommer Grekland sannolikt inte få pengar i tid för att betala av på IMF-lånen. Beslutet och reformerna måste godkännas i flera nationella parlament, bland andra det grekiska och tyska vilket tar flera dagar. Det har dock spekulerat i alternativa lösningar för att kortsiktigt undvika grekisk betalningsinställelse i det fall man tillslut lyckas enas imorgon. Pengar skulle kunna tas från EU:s nödfond EFSF för att betala av IMF eller så skulle man kunna använda vinster ur ECB:s program för obligationsköp.

Ingen långsiktigt lösning

Samtidigt finns det farhågor kring att en uppgörelse endast kommer vara kortsiktig. Ekonomer har pekat på att de grekiska reformförslagen i mångt och mycket handlar om skattehöjningar vilket kan slå mot företagande samtidigt som man sitter kvar med en stor och dyr offentligt sektor. Det kan slå mot tillväxten och göra att de kalkyler som man grundar nödlån och utbetalning på inte kommer att hålla. Därmed riskerar man att få sitta i nya krismöten om några månader.

Spänningarna växer inom EU

När EU:s stats- och regeringschefer träffades igår diskuterades förutom Greklandskrisen även migration och britternas krav på EU-reformer. Det är andra känsliga områden som visar på att spänningarna inom EU-apparaten växer.

EU-Kommissionen hade inför mötet föreslagit att alla EU-länder skulle ta emot ett visst antal kvotflyktingar baserat på ländernas ekonomiska styrka. Detta för att avlasta länderna i Sydeuropa som tampas med att ta emot alla flyktingar som korsar Medelhavet i hundratusental.

Visserligen enades man om att fördela 40 000 flyktingar kollektivt men man kunde inte fatta beslut om hur många enskilda länder faktiskt skulle ta hand om. Dessutom vägrade Ungern vara med. Det visar på splittring inom EU och att man inte lever upp till talen om EU-solidaritet som man så ofta pratar om.

För Storbritannien var mötet ett tillfälle att ta upp de reformer som premiärminister David Cameron vill att EU genomför för att blidka de EU-skeptiska britterna. Cameron har lovat medborgarna en folkomröstning om EU-medlemskap senast 2017. Innan dess vill han omförhandla Storbritanniens villkor inom unionen, bland minska sociala förmåner för andra EU-medborgare.

Camerons ambitioner går i mångt och mycket stick i stäv med den ekonomiska framtidsvision som nyligen presenterades av ”EU:s fem presidenter”, det vill säga Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Rådets ordförande Donald Tusk, ECB-chefen Mario Draghi, eurogruppsledaren Jeroen Dijsselbloem och parlamentets talman, Martin Schulz. Visionen handlar om hur man ska stärka eurosamarbetet med ökad integration och mer makt till Bryssel i syfte att undvika nya Greklandskriser i framtiden.

Donald Tusk sa på toppmötet att man kommer lyssna på britterna men inte kompromissa om europeiska värden. Det kommer bli en mycket svår balansgång.

18 juni 2015
EU

Långivarna är från Mars – Varoufakis från Venus

Ännu ett akut eurogruppsmöte där krisen i Grekland varit den viktigaste punkten har slutat utan några större framsteg. Men det som oroar mest är inte att parterna är oense om reformer och nödlån. Det som verkligen oroar är den totalt skilda verklighetsuppfattning som råder mellan långivarna och den kontroversiella grekiske finansministern.

Enligt relationsrådgivaren John Grays bok ”Män är från Mars, kvinnor från Venus” beror de flesta relationsproblem på fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor. Kanske finns det en avgörande skillnad i politisk fysiologi mellan den grekiska regeringen och landets internationella långivare: EU-Kommissionen, ECB och IMF. Det skulle kunna förklara ett och annat. Det skulle kunna förklara vad som precis inträffat ikväll.

Såväl eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem, som EU-Kommissionen och IMF, sa efter kvällen eurogruppsmöte att de hade gett grekerna ett balanserat bud när det gäller krav på reformer som grekerna måste driva igenom i utbyte mot utbetalning av fryst nödlån. Budet gavs för flera veckor sedan. Sedan dess har de väntat på ett seriöst motbud. Det har inte kommit.

”Det kom inte heller idag”, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici på presskonferensen i Luxemburg.

Den franske kommissionären uppmanade grekerna att komma till förhandlingsbordet med seriösa reformer. IMF-chefen Christine Lagarde gick längre i sin kritik.

”Nyckeln är att återupprätta en dialog med vuxna människor”, sa Christine Lagarde.

Greklands finansminister Yanis Varoufakis sa dock att han visst hade presenterat ett seriöst förslag på mötet. Inte nog med det. Det var ett förslag som skulle lösa den ekonomiska krisen i ett enda effektivt slag.

”Hade mitt förslag godkänts skulle vår ekonomi lyfta och krisen skulle vara över”, sa Varoufakis.

Skillnaderna mellan den grekiska regeringens ståndpunkt och långivarna som hittills hållit landet ekonomiskt flytande är alltså stora. Inte bara när det gäller krav på reformer utan också när det gäller beskrivningen av den verklighet som parterna själva uppfattar. Den senare skillnaden är kanske den mest allvarliga.

Ska parterna lyckas komma överens behöver deras separata verkligheter mötas någonstans. Kanske kan de närma sig varandra i Bryssel på måndag kväll. Då har Rådets ordförande kallat till extra toppmöte mellan Greklands premiärminister Alexis Tsipras och de andra stats- och regeringscheferna i euroområdet.

Fler inlägg om: , , ,
5 juni 2015
betalning

Grekland skjuter upp betalning

Krisdrabbade Grekland skjuter upp amortering av nödlån till slutet av månaden. Det kan ses som ett steg mot att ställa in betalningarna, konkurs och EMU-utträde. Men i nuläget innebär det mer tid för att nå en uppgörelse vilket kan vara på gång efter intensiva förhandlingar de senaste dagarna.

Idag (fredag) skulle Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF. Landet valde dock att skjuta upp betalningen och baka ihop den med andra kommande amorteringar i slutet av månaden då också landets nödlånsprogram löper ut. Något liknande har bara skett en gång tidigare med IMF-lån, när Zambia på 80-talet bad om liknande uppskov.

Skeptiker beskriver det som ett steg mot betalningsinställelse vilket i förlängningen kan leda till statsbankrutt och att det krisdrabbade landet till slut lämnar eurosamarbetet. Men att Grekland skjuter upp betalningen är inte detsamma som att landet ställer in den och allt har skett enligt IMF:s regelbok. Det behöver inte heller betyda att Grekland är helt barskrapat då det kan vara en del i det politiska spelet och ett sätt för de grekiska förhandlarna att sätta press på långivarna.

Köper tid

Genom att skjuta på amorteringen får den grekiska ledningen och långivarna lite mer tid för att komma överens. Samtidigt får premiärminister Alexis Tsipras mer utrymme att blidka kritikerna i det egna partiet som tycker att han ger efter för mycket. Han ska prata i landets parlament idag.

Det har skett intensiva förhandlingar tidigare i veckan på allra högsta politiska nivå. I måndags presterade Tsipras vad han kallade ett realistiskt förlag på reformer. På kvällen träffades i sin tur Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande, IMF-chefen Christine Lagarde, ECB-chefen Mario Draghi och EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker för att snacka ihop sig och sätta samman ett motbud till grekerna.

På onsdagen träffades sen Juncker och Tsipras liksom eurogruppens hårdnackade ledare, Jeroen Dijsselbloem, i Bryssel.

De båda sidornas förslag skiljer sig dock fortfarande och trots alla samtal lyckades man inte komma överens vilket fick Grekland att begära uppskjutningen av IMF-amorteringen.

Det är ett misslyckande från EU:s sida där man hade hoppats på en uppgörelse innan G7-mötet som börjar i helgen. Där lär EU än en gång få kritik för att man inte lyckats komma överens med Grekland vilket kan få åverkan inte bara EU:s ekonomi utan hela världsekonomin.

Tal om hopp

Tsipras står alltjämt fast vid sin ovilja att skära i grekernas pensioner. Samtidigt har parterna olika åsikter vad gäller momsreformer och i viss mån mål för budgetöverskott. Det sistnämnda ses dock som ett mindre hinder att överbrygga.

Tongångarna efter veckans möten tyder dock på att parterna har närmat sig varandra och en uppgörelse kan komma inom kort. Den kontroversiella grekiska finansministern, Yanis Varoufakis, hoppas också på försoning. Igår refererade han till talet om hopp som USA:s utrikesminister, James Byrnes, gav i Stuttgart efter andra världskrigets slut. Grekland behöver något liknande menar Varoufakis som uppmanade Angela Merkel att komma till hans hemland med ett hoppfullt budskap i bagaget.

Än så länge har inte Angela Merkel besvarat inbjudan.

 

Fler inlägg om: , , ,
1 juni 2015
bnp

Svenskar lyckligast i Europa

Svenskarna är, tillsammans med sina nordiska grannar, de som mår allra bäst i Europa. Det visar en färsk EU-rapport som mäter livskvalitet. Rapporten visar också att pengar inte nödvändigtvis gör folk mer lyckliga.

EU:s statistikorgan Eurostat har för första gången samlat ihop och analyserat inte bara hård ekonomisk data utan också information om mer mjuka värden för att mäta européernas övergripande livskvalitet.

I rapporten Quality of life in Europe som baseras på data från 2013 har man tittat på sociala relationer och fritid, materiell levnadsstandard, hälsa, utbildning, sysselsättning, miljön människor bor i, grundläggande rättigheter samt ekonomisk och fysisk säkerhet. Människor från respektive land har fått sätta betyg på dessa områden i sina egna liv på en skala mellan 0-10.

Pengar inte allt

Tanken är att rapporten ska komplettera BNP och BNP per capita för att mäta välstånd i Europa. I stora drag kan man säga att dessa mått följs åt. Befolkningen i de länder med hög BNP per capita mår överlag bättre än de med mindre ekonomiska resurser. Men det finns undantag som tyder på att pengar inte är avgörande för hur man tycker att man mår.

Luxemburg är det EU-land med överlägset högst BNP per capita, nästan 70 000 euro för 2013 enligt Eurostat. Det är ungefär dubbelt så mycket som de nordiska länderna. Ändå är det i Sverige, Danmark och Finland som folk är mest lyckliga. På skalan  0-10 ger svenskarna och våra nordiska grannar det egna livet 8,0 i betyg. Luxemburg, med sina 7,5 i snittbetyg, kommer först på sjunde plats inom EU.

Jämför man med icke EU-länder ser vi också att svenskarna är något mer lyckliga än norrmännen som trots sina oljerikedomar ger sina egna liv 7,9 i snittbetyg.

Liknande skillnader hittar man i botten på listan över europeisk livskvalité. Bulgarien har visserligen både lägst betyg för livskvalitet (4,8) och lägst BNP per capita. Rumänerna, som har marginellt högre BNP per invånare än bulgarerna, tycker sig dock ha ganska bra liv med 7,2 i snittbetyg, ungefär i nivå med britterna.

Yngre och äldre mår bäst

Den genomsnittliga EU-medborgaren ger sitt egna liv 7,1 i snittbetyg. De flesta mår ganska bra, runt 80 procent ger betyget 6 eller högre. Generellt kan man säga att de som är yngre och äldre mår allra bäst. I Sverige ger åldersgruppen 65-74 år ett betyg på 8,3. Däremot är det ingen större skillnad mellan könen. Män och kvinnor mår ungefär lika bra överlag.

Samtidigt är det så klart svårt att mäta och sätta exakta siffror på glädje och livskvalitet. Vad man säger i undersökningar och vad man känner kan skilja sig från verkligheten. Svenskarna är till exempel bland de som anser sig ha bäst hälsa när de själva får avgöra. De allra flesta i Sverige tycker de har bra eller väldigt bra hälsa och bara fyra procent säger sig ha dålig hälsa. Ändå är det inte svenskarna som lever längst utan de mest seglivade hittar vi i södra Europa i länder som Spanien, Italien, Frankrike och Cypern.

 

Fler inlägg om: , , ,
22 maj 2015
EU

Grekland: ”överenskommelse nära”

Grekiska regeringsföreträdare uppger att man nu närmar sig en överenskommelse med sina långivare. Samtidigt verkar de allra hårdaste knutarna förbli slutna vilket öppnar för en högst kortsiktig lösning där svåra problem kvarstår.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras har haft möten med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes François Hollande vid sidan av det EU-toppmöte som just nu pågår i Riga.

Från grekiskt håll är man optimistisk och en talesperson för landets vänsterledda regering säger att de grekiska förhandlarna och de internationella långivarna har närmat sig varandra och att en överenskommelse är mycket nära.

Det krisdrabbade landet står på randen till konkurs och är i akut behov av det frysta nödlån på 7,2 miljarder euro som man väntat på sedan februari.

- Vi vill hitta lösningar med Tsipras som tillåter förtroende och utbetalning av de nödlån man enats om, säger François Hollande på mötet i Riga.

Samtidigt uppmanar den tysk-franska duon sin grekiske motpart att snabba på med reformer och uppfylla de villkor man kräver inom landets nödprogram. Det är dock villkor som Aten kan få svårt att acceptera.

Inga reformer av pensioner eller arbetsmarknad

Den grekiska regeringen är alltjämt ovillig att driva igenom reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Det har varit de svåraste knutarna att lösa och de ser alltjämt ut att vara hårt snörda.

EU-Kommissionen har under veckan försökt skicka positiva signaler till Aten. Eurokommissionären Valdis Dombrovskis sa att Kommissionen visserligen skrivit ner tillväxten rejält för det landet men att ekonomin kan växa snabbt igen om man får bort den finansiella osäkerhet som nu råder.

En möjlig lösning skulle kunna vara att det nuvarande nödprogrammet förlängas till hösten. Det skulle lösa det akuta pengabehovet och Grekland skulle till exempel kunna göra den avbetalning på lån till IMF på 1,5 miljarder som stundar inom kort.

Det skulle vara andra gången som det nuvarande nödprogrammet förlängs. Grekland har de senaste fem åren fått två nödprogram. Det andra programmet skulle avslutats i år men förlängdes i februari fram till juli.

Problem kvarstår

Med en andra förlängning av det andra nödprogrammet skulle man undvika att Grekland tvingas ställa i betalningarna och därmed kanske oavsiktligt tvingas lämna eurosamarbetet. Men det skulle vara en högst kortsiktig lösning och man skulle fortfarande behöva komma överens om reformer för att avsluta det nuvarande programmet.

Och även om man lyckas med det kommer Grekland behöva ett tredje paket och sannolikt även nedskrivning av det stora skuldberget. Det är det som kommer bli de riktigt svåra förhandlingarna och den avgörande diskussionen om det krisdrabbade landets framtid inom euroområdet.

Fler inlägg om: , , , ,
11 maj 2015
EU

Läget ”fruktansvärt brådskande” i Grekland

Eurogruppens ordförande beklagar att ”eurons fader” har gått ur tiden. Om det ska ses som ett dåligt omen är oklart. Men samtidigt konstaterar samme ordförande återigen att krisande Grekland inte gjort tillräckligt för att få ut frysta nödlån. Och den grekiske ministern säger att läget är akut.

Jeroen Dijsselbloem började kvällens presskonferens med att beklaga att Baron Alexandre Lamfalussy hade gått ur tiden. Den ungerske ekonomen ses som en av eurosamarbetets fäder. Därefter gick han över till krislandet Grekland som står på randen till statsbankrutt och som varit omgärdat av prat om Grexit och utträde ur euroområdet under lång tid.

Efter kvällens möte med eurogruppen konstaterade Dijsselbloem ännu en gång att betydligt mer behövs för att Grekland och de internationella långivarna ska komma överens om nödlån som syftar till att hålla krislandet flytande ett litet tag till.

Pensioner och arbetsmarknad stötestenar

Grekland och företrädare för Kommissionen, ECB och IMF har spenderat flera månader med att prata om vem som ska träffa vem var. Frågan har varit känslig för den grekiska regeringen som svurit på att den så kallade trojkan inte skulle sätta sin fot i Aten igen. Nu träffas samma parter delvis i Bryssel och delvis i Aten men inte på grekiska ministerier utan på hotell.

- Det är inte en perfekt process men bättre än tidigare, konstaterar EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Men då man spenderat mycket tid på formalia så har parterna inte kunnat nå några konkreta framsteg när det gäller verkliga reformer som Grekland måste genomföra för att få ut de 7,2 miljarder euro i frysta nödlån som man har väntat på sedan februari. De senaste veckorna har man närmat sig varandra när det gäller förbättrad skatteindrivning och momsreformer. Men de verkligt svåra och känsliga frågorna om arbetsmarknad och pensioner är långt från lösta.

Grekiska kassan snart tom

Samtidigt tickar klockan allt snabbare i Grekland. Regeringen lyckades skrapa ihop till de 750 miljoner euro som man skulle återbetala till IMF imorgon. Men snart måste man komma överens med långivarna och få nya pengar.

- Frågan om likviditet är en fruktansvärt brådskande fråga. Vi pratar om de kommande veckorna, säger den grekiske finansministern Yanis Varoufakis.

- Förhoppningsvis enas vi innan tid och pengar tar slut, säger Jeroen Dijsselbloem.

Eurogruppens ordförande vägrar dock konsekvent att ta upp ett tredje nödpaket för Grekland innan man enats om ett avslut av det nuvarande programmet som löper ut i juni. Många experter menar att det grekiska skuldberget på sikt måste skrivas av. Däribland företrädare för IMF. Kanske med hela 100 miljarder euro.

Det är skulle innebära betydande kreditförluster för andra euroländer och deras skattebetalare. Det har beskrivits som ett första verkligt test på den europeiska solidaritet som Baron Alexandre Lamfalussys eurosamarbete är grundat på.

5 maj 2015
2015

EU-kommissionen ser ljusare ekonomi

EU upplever nu sin ljusaste ekonomiska vår på flera år. Det konstaterar ekonomikommissionären i samband med kommissionen vårprognos. Samtidigt omgärdas ljusglimtarna av orosmoln. Främst från Grekland där prognoserna skrivs ner rejält.

Flera positiva faktorer ger just nu stöd till den europeiska ekonomin skriver EU-kommissionen i sin senaste ekonomiska prognos. Lågt oljepris, svag euro, stabil global tillväxt samt tillväxtfrämjande reformpolitik och stödköp av statsobligationer från ECB har sammantaget fått Kommissionen att skriva upp sin prognos för ekonomin.

BNP för hela EU väntas öka 1,8 procent 2015. För euroområdet förväntas BNP stiga 1,5 procent. Under 2016 spås siffrorna stiga ytterligare 0,3-0,4 procentenheter.

- Den europeiska ekonomin upplever sin ljusaste vår på flera år, sa EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, i samband med att prognosen presenterades.

Krisländer gynnas av ECB-köp

Bland de EU-länderna som visar starkast tillväxt hittar vi flera före detta krisländer. Irland väntas visa högst tillväxt i år, tillsammans med Malta, på 3,6 procent. Spanien med sina 2,8 procent är ett annat exempel. En anledning kan vara att ECB:s stödköp av statsobligationer främst gynnar de länder som har haft det svårt att få ihop sina finanser.

Kommissionen skriver även upp prognosen något för svensk ekonomi. Den svenska tillväxten väntas landa på 2,5 procent 2015 och 2,8 procent 2016.

Däremot gör Kommissionen en rejäl nedskrivning av den grekiska ekonomin. I den förra större prognosen från i höstas spådde man en tillväxt på 2,9 procent i år. Nu tror man att det snarare blir 0,5 procent. Anledningen är att landets nya regering inte kommit överens med sina internationella långivare om reformer och därmed nya lån. Grekland är hårt pressat och riskerar att få ställa in betalningarna inom en väldigt snar framtid om man inte når en överenskommelse.

Pierre Moscovici poängterade också att Kommissionens prognos, som minst sagt är osäker, bygger på att Grekland och långivarna till slut kommer överens.

Flera orosmoln

Grekland utgör det största orosmolnet på den relativt ljusa himlen. Och även om landets regering kommer överens med långivarna så menar många, däribland IMF, att man kommer behöva lätta på landets orimligt höga skuldbörda och det skulle svida, såväl politiskt som i de övriga euroländernas plånböcker samt genom ökad osäkerhet.

Men det finns även andra orostecken. Inflationen är fortsatt låg vilket tyder på låg aktivitet i ekonomin och arbetslösheten är alltjämt skyhög i vissa medlemsländer. Samtidigt finns det geopolitisk oro där konflikter i närområdet, t.e.x mellan Ukraina och Ryssland, kan påverka den europeiska ekonomin negativt.

 

Fler inlägg om: , , ,
24 april 2015
Dijsselbloem

Eurogruppen: tiden rinner ut för Grekland

Grekland och dess långivare är fortfarande långt ifrån en överenskommelse och de andra euroländerna kommer inte godkänna några mindre utbetalningar för att lösa landets akuta pengabrist. Tiden rinner iväg för Grekland konstaterar eurogruppens ordförande.

- De har tagits några framsteg men fortfarande finns stora skillnader (mellan parterna) vad gäller innehållet. Vi vet alla att tiden håller på att rinna ut, säger eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, efter det senaste i raden av alla möten där Grekland har spelat huvudrollen.

Bristen på framsteg gjorde att man inte kunde fatta beslut om utbetalning av det nödlån som det allt mer pressade Grekland väntar på.

Beskedet var väntat för trots att intensiva diskussioner har förts de senaste veckorna mellan den grekiska regeringen och landets långivare har framstegen varit små. EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, beskriver en liknande bild som Jeroen Dijsselbloem.

- Vi har gjort framsteg. Men vi är inte där än. Vi är inte i närheten av att vara där än”, säger Pierre Moscovici.

Den grekiske finansminister, Yanis Varoufakis, var mer positiv och han menade att parterna har kommit mycket närmare varandra på flera områden de senaste veckorna. Samtidigt rapporterar Bloomberg att diskussionen idag varit hätsk och Varoufakis ska ha kallats spelare och amatör som slösar bort dyrbar tid.

Bollen hos Grekland

Både Dijsselbloem och Moscovici påpekar att större delen av matchbollen ligger på den grekiska planhalvan. Landets regering måste presentera trovärdiga och detaljerade reformer.

- Det är den enda lösningen för att nå våra mål: att Grekland ska vara förankrat i euroområdet och vara stabilt och välmående, säger Pierre Moscovici som även uppmanade grekerna att lägga i en högre växel i förhandlingarna de kommande veckorna.

Det gjorde också Tysklands Angela Merkel när hon träffade den grekiske premiärministern, Alexis Tsipras, under gårdagens toppmöte i Bryssel. Merkel menade dock att man måste se till att Grekland inte får slut på pengar innan regeringen har presenterat sina reformer vilka syftar till att bana väg för utbetalning av stöd. Regeringen ska betala tillbaka på ett IMF-lån den 12 maj och det är minst sagt osäkert om den kan göra det utan nya EU-pengar.

Enligt eurogruppens ordförande är det dock inte aktuellt att ge en mindre betalning till Grekland för att lösa landets akuta behov av likvida medel. En hårdför Jeroen Dijsselbloem konstaterar kort att man måste komma överens om hela reformpaketet innan det kan ske någon utbetalning. Det är något man tidigare har kommit överens om och den hållningen står man fast vid. Nästa möte är 11 maj, dagen innan Grekland ska betala tillbaka på sitt lån till IMF.

Andreas Liljeheden

20 april 2015
EU

Pressat Grekland får vänta på pengar

Samtalen mellan Grekland och dess långivare om nödvändiga reformer går trögt. Det gör att beslut om nya nödpengar dröjer samtidigt som landet pressas allt mer av stundande lånebetalningar som förfaller i maj.

Senare i veckan träffas eurogruppen i Riga. Tanken var att man då skulle kunna fatta beslut om att betala ut nya nödpengar till krisande Grekland. Landet väntar på utbetalning på 7,2 miljarder euro som man kom överens i februari när det nuvarande låneprogrammet förlängdes fram till sommaren. För att pengarna ska betalas ut måste dock den grekiska regeringen komma överens med sina långivare, EU och IMF, om nödvändiga reformer. Samtal förs och den grekiska regeringen har vid flera tillfällen presenterat reformer men de har inte varit tillräckligt detaljerade.

Diskussionerna uppges också gå alldeles för långsamt. Enligt IMF-företrädare behöver parterna diskutera flera veckor till vilket gör att eurogruppen knappast kan fatta beslut om utbetalning av nödpengar på fredagens möte. Detta har också indikerats av Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble liksom av EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och eurokommissionären Valdis Dombrovskis. Det gör att Grekland hamnar i ett minst sagt kärvt finansiellt läge.

Kan tvingas ställa in betalningar

Den grekiska regeringen klarade av att betalade tillbaka på lån till IMF på 459 miljoner euro den 9 april. Men hur mycket man än skrapar i statskassan uppges man inte kunna betala de lån som förfaller till betalning i maj. Det handlar om flera miljarder euro då man samtidigt ska betala de löpande utgifterna för löner och pensioner, också de i miljardklassen. Grekland har bett IMF att få skjuta på betalningarna men valutafonden sagt nej. För att undvika betalningsinställelse behöver regeringen därför komma överens med långivarna och få loss nya pengar.

För styrande Syriza är det en svår balansgång på hemmaplan. De allra flesta greker vill vara kvar i eurosamarbetet. Det betyder att landet måste betala sina nuvarande lån. Det betyder också att regeringen måste utföra tuffa reformer och därmed sannolikt bryta vallöftet att åtstramningarnas tid är förbi.

Från EU-håll säger man att man kan hantera en så kallad Grexit, det vill säga att landet lämnar eurosamarbetet. Det är sannolikt en del av förhandlingsspelet. Även EU är pressat då ingen vet vad för slags effekter en Grexit skulle få. Samtidigt rör det sig i detta läge om relativt lite pengar jämfört med de enorma summor som EU och euroländerna har lånat ut till Grekland. Man kommer inte riskera en Grexit med potentiell global effekt på ekonomin för 7,2 miljarder euro.

Därför är det troligt att parterna ändå når en uppgörelse men det ser ut att bli i allra sista stund. Nästa ordinarie eurogruppsmöte är den 11 maj. Kommer man inte överens då kan inte Grekland betala lånet till IMF som löper ut till betalning dagen därpå.

 

Fler inlägg om: , , ,
23 mars 2015

Grekiska turnén fortsätter

Greklands nya regering avverkar möten med europeiska ledare på löpande band, senast med Angela Merkel i Berlin idag. Varje gång uppges parterna närma sig varandra men stegen är väldigt små och det är en bra bit kvar innan man kan hitta en lösning som alla kan acceptera.

Den grekiska regeringen började sin mandatperiod med besök i Paris och Rom för att söka stöd för en omförhandling av landets nödlån. Senare, efter flera möten med eurogruppen, blev landets nödlånsprogram förlängt fram till sommaren. Någon utbetalning har dock inte skett då långivarna och Grekland inte är överens om vilka reformer som ska ske i utbyte av lånet och därför har möten fortsatt. I slutet av förra veckan, under ett toppmöte i Bryssel, satte sig den grekiske premiärministern Alexis Tsipras ner med ledarna för Tyskland, Frankrike, EU-kommissionen, ECB, eurogruppen och Rådet. Och idag var det dags igen. Möte med Angela Merkel i Berlin.

Förstår inte varandra

Även om den tyska förbundskanslern och den grekiske premiärministern framhåller att det finns en vilja att samarbeta så är det uppenbart att de är långt ifrån överens. Grekland och Tyskland (och flera andra euroländer) har olika infallsvinklar på krisen i Grekland och både Merkel och Tsipras säger att man behöver förstå varandra bättre.

I ett försök att tala klarspråk skrev Tsipras ett brev till Merkel 15 mars där han beskrev det akuta pengabehovet i landet. Den grekiska regeringen behöver tillskott de kommande veckorna annars kommer den inte betala på de statsobligationer som löper ut till betalning. (Utdrag ur brevet finns att läsa på Financial Times hemsida tillsammans med en bra förklarande text om alla de senaste turerna i den grekiska finanssagan: http://blogs.ft.com/brusselsblog/2015/03/22/tsipras-letter-to-merkel-the-annotated-text/)

Spanien: ingen utbetalning utan reform

Grekland ska presentera ytterligare reformer de kommande dagarna och Tsipras hoppas att det ska öppna upp för en delbetalning av det nödlån som landet beviljades i samband med förlängningen av åtgärdsprogrammet. Men enligt Spaniens finansminister kommer det inte räcka att bara presentera nya reformåtgärder.

Luis de Guindos sa till Financial Times igår att reformerna ska vara godkända och implementerade innan utbetalning är aktuell. Den spanske ministern, som är en av kandidaterna till att ta över som ledare för eurogruppen senare i år, är en hårdför kritiker av den grekiska vänsterpolitiken och relationen med de grekiska kollegorna är minst sagt frostig.

- Budskapen från den grekiska sidan har inte varit lysande. De har inte skaffat sig många vänner, sa de Guindos till Financial Times.

Tsipras har i sin tur anklagat spanjorerna för att vilja förlänga landets åtstramningsplåga för att ta politiska poäng på hemmaplan där styrande högerpartiet, Partido Popular, pressas av Podemos inför kommande val. Podemos för en liknande poltik som Tsipras vänsterradikala Syriza.

Nya möten väntar

Diskussionerna och mötena mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna och andra europeiska ledare lär fortsätta. Ett möte inom eurogruppen lär vara nära förestående. Och skulle man inte lyckas hitta en lösning inom EU kan det finnas andra alternativ för Grekland. Tsipras har ett annat möte inbokat i början av april. I Moskva.