Andreas Liljeheden

Bor i Bryssel, bevakar EU-frågor inom finansområdet för bland andra TV4 och SIX News. Har tidigare jobbat för Ekot, SVT Rapport och Dagens Industri.
Andreas Liljeheden

Euroländerna lättar på Greklands skuld

Publicerat den 6 december 2016 kl. 09:33

Krisdrabbade Grekland ska få skuldlättnader i form av lägre räntor och längre löptid. Det beskrivs som betydande åtgärder som kan sänka skulden med motsvarande 20 procent av BNP. Samtidigt krävs fler åtgärder för att reformera landets ekonomi.

När euroländernas finansministrar träffades i går kväll gav de klartecken till att ge kortsiktiga skuldlättnader till Grekland vars statsskuld uppgår till närmare 180 procent av BNP. Det handlar bland annat om att förlänga löptider som i dag ligger på 28 år i snitt till uppåt 32 år och att jämna ut betalningarna för landets regeringen så att de inte blir så stora vid enskilda tillfällen. Man ska också öka säkerheten genom att lösa ut krediter med rörlig ränta med nya längre lån till fast ränta.

– De här åtgärderna är mycket mer ambitiösa än vad vi förväntade oss i maj (när man först pratade om skuldlättnader). De kommer hjälpa den grekiska ekonomin med omedelbar verkan, sa den grekiske finansministern, Euklidis Tsakalotos efter mötet.

Sänker skulden med 20 % av BNP

Åtgärderna, som ska börja implementeras de kommande veckorna, kommer enligt Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond ESM, ha stor betydelse för landet och det kommer göra skuldbördan mer hållbar.

-När vi har implementerat alla dessa åtgärder då kan de sammantaget minska de grekiska skulderna med ungefär 20 procent av BNP fram till 2060, sa Regling.

Samtidigt konstaterade ESM-chefen att siffran är en uppskattning. Mycket kan hända på 44 år fram till 2060.

Enligt tidigare beslut kan ytterligare lättnader komma att diskuteras. Men först efter att Grekland har avslutat sitt nuvarande nödprogram, det tredje i ordningen, vilket i nuläget är planerat till andra halvan av 2018. Det kan dock bli senare.

Nödprogram försenas – igen

Eurogruppen kunde igår inte godkänna den andra översynen av nödprogrammet vilket innebär att man kontrollerar att den grekiska regeringen genomför de reformer som långivarna kräver för fortsatta utbetalningar av nödlån. Enligt långivarna i den så kallade trojkan krävs ytterligare några åtgärder, bland annat tuffare arbetsmarknadsreformer.

Representanter från långivarna ska snart åka tillbaka till Aten för fortsatta förhandlingar men enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, kommer man knappast hinna komma överens innan årsskiftet som planerat.

Det innebär i sin tur att Internationella Valutafonden, IMF, inte kan fatta beslut om att medverka i programmet vilket också var tänkt att ske innan årsskiftet.

Det är ännu en missad deadline i de grekiska nödprogrammen.

Står fast vid budgetmål

Långivarna och Grekland har dock lyckats enas om budgetmålen för de kommande åren. Nästa år ska landet nå ett primäröverskott, före räntebetalningar på de stora lånen, på 1,75 procent av BNP. För 2018 ligger målet på 3,5 procent.

Tanken har också varit att Grekland ska bibehålla den nivån under medellång sikt, något som IMF har menat är orimligt.

Inom eurogruppen råder det olika meningar om hur länge Grekland bör upprätthålla ett primäröverskott på 3,5 procent. Medellång sikt är olika lång för olika ministrar.

– Vissa har argumenterat för tre år, några för fem, några för tio, sa Jeroen Dijsselbloem.

Eurogruppens ordförande menade dock att det inte hade så stor betydelse eftersom målen för de kommande åren nu är satta och att de oavsett kräver betydande reformer från den grekiska sidan.

Varannan europé fruktar globalisering

Publicerat den 30 november 2016 kl. 06:04

Nästan hälften av alla européer ser globaliseringen som ett hot och det får stor påverkan på politiken. Enligt en färsk studie är det en stark bidragande orsak till populistiska och högerextrema partiers framfart.

Stödet för populistiska och högerextrema anti-etablisemangs partier i Europa växer sig allt starkare. I helgen är det val i både Italien och Österrike och i båda valen kan extrempartier segra. Italienarna ska officiellt rösta om förändringar i landets författning även om det i praktiken blir en folkomröstning för eller emot premiärminister Matteo Renzi. Det största oppositionspartiet, populistiska Femstjärnerörelsen, har uppmanat sina anhängare att rösta nej och det är också det förväntade resultatet om man får tro opinionsundersökningarna.

Österrikarna ska i sin tur välja ny president sedan valet i våras fått göras om på grund av oegentligheter i rösträkningen. Senast förlorade högerpopulistiska FPÖ med endast 31 000 röster.

I det franska valet nästa år lär Front Nationals Marine Le Pen gå vidare till andra omgången. Därefter är det dags för val i Tyskland där högerpopulistiska Alternativ för Tyskland har blivit en maktfaktor att räkna med.

En viktig förklaring till extrempartiernas framfart inom EU är européernas fruktan för globaliseringen enligt en färsk studie från tyska Bertelsmann Stiftung.

Globaliseringsfruktan göder extrempartier

När stiftelsen i somras frågade närmare 15 000 medborgare i nio EU-länder (Italien, Frankrike, Nederländerna, Polen, Spanien, Storbritannien, Tyskland, Ungern och Österrike) om deras politiska sympatier och globalisering svarade 45 procent av de tillfrågade att de såg globalisering och internationell integration som ett hot. Bland väljare som sympatiserade med populistiska och högerextrema partier var siffran betydligt högre. Där såg en övervägande majoritet faror med globaliseringen. Och det är en trend som går igen i flera EU-länder.

Enligt studien ser 78 procent av Alternativ för Tysklands väljare globalisering som ett hot. Bland Front Nationals anhängare är siffran 76 procent och för Österrikes FPÖ 69 procent.

Globaliseringsfruktan går också hand i hand med en negativ inställning till samhället i stort och närmare hälften av de som ser faror med globaliseringen skulle rösta för att lämna EU.

Enligt ordföranden i Bertelsmann Stiftung, Aart De Geus, är detta något som etablerade politiska partier måste ta till sig.

– Europa har gynnats av globaliseringen, ändå känner många att de hamnat utanför. Vi måste organisera internationell integration på ett sätt så att så många människor som möjligt kan dra nytta av det och inte känner sig drabbade, säger Aart De Geus.

Rädsla för det okända

Bland de nio länderna som omfattades av undersökningen var fruktan för globalisering störst i Österrike (55 procent) och Frankrike (54 procent). Italien och Spanien hörde till dem mest positiva länderna, där såg 61 procent av de tillfrågade möjligheter med internationell integration.

I mer detalj visade studien att unga och välutbildade såg mer möjligheter medan äldre och lågutbildade var betydligt mer negativt inställda till globalisering. Bland pessimisterna kände sig över hälften åsidosatta i samhället och de såg migration som en av de främsta utmaningarna de kommande åren.

Samtidigt medgav lika många pessimister, över hälften av dem, att de aldrig har någon form av kontakt med människor från andra länder.

Maktkamp i Europaparlamentet

Publicerat den 28 november 2016 kl. 11:29

Allt fler kandidater träder nu fram för att tävla om posten som EU-parlamentets talman sedan Martin Schulz meddelat att han ska träda åt sidan. Även om parlamentets högsta höns har begränsad makt kan en ny kandidat rubba maktbalansen inom EU.

Tysken Martin Schulz som med fast hand har basat över Europaparlamentet sedan 2012 meddelade förra veckan att han inte kommer kandidera för en tredje period. Istället ska den 60-årige socialdemokraten och före detta bokhandlaren satsa på det tyska valet nästa år.

Vem som tar över posten som talman är oklart men enligt en uppgörelse i samband med det senaste EU-valet ska det bli en kandidat från den konkurrerande konservativa och kristdemokratiska partigruppen, EPP (European People’s Party).

Där har irländskan Mairead McGuinness redan trätt fram som officiell kandidat liksom fransmannen Alain Lamassoure. Flera andra namn över möjliga EPP-kandidater florerar också i Bryssel, däribland den tyska gruppledaren Manfred Weber och den svenska moderaten Gunnar Hökmark. Weber sa förra veckan att EPP ska välja sin kandidat senare i december.

Politiker från andra partigrupper har dock också gett sig in i leken och att det blir en konservativ eller kristdemokrat som tar över efter Schulz är inte självklart.

Vill inte rubba maktbalansen

Hos de europeiska Socialdemokraterna (S&D) ses gruppledaren Gianni Pittella som en logisk efterträdare. Italienaren uppges vara minst sagt angelägen om att bevara den politiska maktbalansen inom unionen där både EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, och Donald Tusk som styr över Rådet, är EPP-politker, medan Socialdemokraterna alltså hittills haft den högsta posten i Europaparlamentet.

Franska liberalen Sylvie Goulard som tycker att Schulz har haft ett för nära förhållande till Kommissionen och dess ordförande Juncker kandiderar också officiellt. Hennes partivän, belgaren Guy Verhofstadt som är en av unionens största EU-vänner och integrationsförespråkare sägs också vara intresserad.

För liberalernas del kan det dock vara en pusselbit i ett politiskt spel där de vill säkra högsta posten i Europeiska Rådet som leder mötena mellan EU:s stats- och regeringschefer alternativt tjänsten som eurogruppens ordförande. Här kan det nämligen finnas mer reellt inflytande.

För även om EU-parlamentet har flyttat fram sina positioner under Martin Schulz ledning och idag har mer makt än tidigare så är talmannens makt begränsad. De tunga frågorna avgörs i större utsträckning av medlemsländerna inom Rådet.

Tung post?

Faktum är att även om ledamöterna i parlamentet är folkvalda så är de relativt okända utanför EU-bubblan och det gäller även för Martin Schulz som har varit det högsta hönset under fyra års tid. Dagen efter att han meddelade att han skulle träda åt sidan gick franska Café Babel ut på stan och frågade Parisborna vad de tyckte om det. I videon förstod de flesta inte frågan. Ingen visste vem Martin Schulz var.

Europaparlamentet ska avgöra frågan om vem som blir nästa talman i en sluten omröstning 17 januari.

Besked om skuldlättnader för Grekland dröjer

Publicerat den 8 november 2016 kl. 10:11

Krisdrabbade Grekland gör framsteg konstaterade eurogruppen igår. Men mer behövs innan den för landet så viktiga frågan om skuldlättnader kan tas upp. Förhoppningen är att detta ska diskuteras innan årsskiftet.

– Man gör framsteg och vi vill avsluta den andra översynen så snart som möjligt, sa Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem efter mötet på måndagskvällen.

EU-institutionerna (EU-Kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM) gör just nu en andra översyn i det nuvarande åtgärdsprogrammet tillsammans med Internationella Valutafonden, IMF. Det innebär att de kontrollerar att Grekland genomför de reformåtgärder som långivarna kräver för fortsatta låneutbetalningar och det handlar om arbetsmarknadsreformer, åtgärder i socialförsäkringssystemet, liksom skatteintäkter och kommande årens budgetar.

Den andra översynen är viktigt eftersom man måste godkänna dessa reformer Innan man kan diskutera de skuldlättnader som Grekland har krävt under lång tid. Siktet är nu inställt på att godkänna de utförda reformerna vid nästa möte den 5e december och att EU:s nödfond ESM då också ska presentera åtgärder för att åtminstone kortsiktigt lätta på den grekiska skuldbördan som i dagsläget uppgår till nästan 200 procent av BNP.

EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici, som kommer åka till Aten i slutet av månaden, sa att han hoppades på en uppgörelse båda kring reformkontrollen och skulderna.

– Gör vi det skickar det en stark signal av stabilitet och förtroende inför nästa år då Grekland kommer återhämta sig och visa tillväxt, sa Pierre Moscovici.

IMF kommer med

Skuldlättnader har varit ett krav från IMF för att fonden ska gå med i det nuvarande nödlånet, det tredje i ordningen för Grekland. Samtidigt kräver flera euroländer, däribland Tyskland, att IMF deltar för att fortsätta stödja programmet.

IMF har varit med i de två tidigare nödprogrammen men har tvekat att delta i det tredje eftersom fonden inte tror på den kalkyl som Grekland och EU-institutionerna tagit fram. Framförallt tvivlar man på att landet ska kunna nå målet för primäröverskott, före lånebetalningar, på 3,5 procent.

På Eurogruppens möte igår kväll ska dock IMF ha bekräftat den ursprungliga planen att styrelsen ska fatta beslut om medverkan innan årsskiftet.

Tyskland tvivlar på leverans

Tyskland finansminister, Wolfgang Schäuble, var dock inte lika optimistisk när det gäller grekernas möjligheter att leverera de reformer som krävs i tid. Han tror inte att den andra översynen kommer bli klar innan nästa eurogruppsmöte i början av december.

– Vi är redan försenade, sa en pessimistisk Schäuble som dock konstaterade att detta var praxis i EU:s nödlånsprogram, så också de grekiska.

Kontroversiellt handelsavtal med Kanada undertecknat

Publicerat den 31 oktober 2016 kl. 00:06

Efter flera dagars intensiva slutförhandlingar med motsträviga Valloner, inställt toppmöte och flygplansstrul kunde till slut handelsavtalet mellan EU och Kanada skrivas under i Bryssel på söndagen. Men även om avtalet nu är signerat har den senaste tidens turbulens minskat EU:s förtroendekapital vilket kan hindra framtida avtal med andra länder.

– Det här avtalet är bra för Kanada. Det är bra för Europa. Det är tack vara ansträngningar och uthållighet från alla som vi lyckats signera avtalet idag, sa Kanadas premiärminister Justin Trudeau på presskonferensen i Bryssel.

Faktum är att signaturen satt väldigt långt inne. Frihandelsavtalet som kallas CETA och som är tänkt att öka handeln mellan EU och Kanada med 20 procent har förhandlats sedan 2009. Trots att det i stort sett var klart redan 2014 har man inte lyckats sy ihop de sista bitarna och den senaste veckan har allt ställts på sin spets då den belgiska regionen Vallonien ställt sig på tvären och vägrat att ge sitt godkännande.

Anledning var att man befarade att företag skulle kunna stämma stater på stora summor pengar för uteblivna intäkter på grund av europeisk lagstiftning och att detta skulle vara ett hot mot europeisk miljölagstiftning och arbetsrätt. Detta har också föranlett stora folkliga protester.

Belgien fick dock med sig vallonerna till sist efter intensiva slutförhandlingar och toppmötet mellan EU och Kanada, som skulle ägt rum i torsdags, kunde bli av även om den kanadensiska premiärministern blivit försenad på grund av tekniskt fel på regeringens flygplan.

Avgörande avtal

– Vid detta skede i EU:s historia betyder detta positiva tecken mycket, konstaterade Europeiska Rådets ordförande Donald Tusk när avtalet väl var undertecknat.

Tusk har tidigare varnat för att avtalet med Kanada skulle kunna bli EU:s sista och att ett misslyckande skulle få stora negativa konsekvenser. Handel är en av unionens främsta paradgrenarna och det är en grundpelare som man vill kunna luta sig på i tider med Brexit, flyktingkris, terrorhot och väpnade konflikter i närområdet.

En lång rad europeiska handelsförespråkare har menat att om man inte lyckas säkra ett frihandelsavtal med Kanada, som delar många av EU:s värderingar och som man redan samarbetar med på många områden, så kan det bli svårt att teckna avtal med andra tredje länder. EU:s handelskommissionär, Cecilia Malmström, sa nyligen att det till exempel skulle bli svårt att få till ett handelsavtal med Storbritannien den dag landet lämnar EU om CETA inte blev av.

Skadan redan skedd

Men att CETA-avtalet nu är undertecknat betyder inte att det kommer bli smärtfritt att teckna nya avtal med andra länder. Förhandlingarna har visat på hur komplicerat det är för EU att enas internt och hur en liten region, som representerar mindre än en procent av befolkningen , i vissa fall helt kan stoppa processen även om alla andra vill godkänna.

John Clancy, rådgivare på FTI Consulting och som tidigare var Kommissionens talesperson för handelsfrågor menar att skadan redan är skedd och att andra länder som USA, vilket är en betydligt viktigare marknad för EU än vad Kanada är, kommer bli mer återhållsamma i samtalen med europeiska politiker.

– Det som hänt de senaste dagarna väcker frågan om EU:s förmåga att uppfylla en av sina huvudfunktioner, den att hjälpa europeiska bolag göra internationella affärer, säger John Clancy.

Och även om parterna nu har undertecknat så är faktiskt inte heller CETA-avtalet helt framme i hamn. Det gäller bara provisoriskt från och med årsskiftet och totalt 38 europeiska parlament, nationella som regionala, måste ge sitt slutgiltiga godkännande för att det ska gälla permanent och i sin helhet. Det sista ordet i det kontroversiella handelsavtalet med Kanada behöver därmed inte vara sagt.

Eurogruppen godkänner grekiskt nödlån

Publicerat den 10 oktober 2016 kl. 23:01

Euroländernas finansministrar godkänner nästa utbetalning till Grekland på 2,8 miljarder euro. Därmed lyfter man blicken mot den andra kontrollen av åtgärder där fokus flyttas från lagstiftning till faktiskt implementering av ekonomiska reformer.

Grekland har uppfyllt alla de 15 krav som de internationella långivarna har krävt för att betala ut det planerade nödlånet på 2,8 miljarder euro, motsvarade 27 miljarder kronor. Det handlar bland annat om pensioner, energisektorn, bankernas styrning liksom etablering av en privatiseringsfond och en ny myndighet för skatteindrivning.

De 2,8 miljarderna kommer portioneras ut i en näst intill omedelbar utbetalning på 1,1 miljarder medan resterande 1,7 kommer betalas ut när data verifierat att alla kraven uppfyllts.

Enligt den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos innebär fördröjningen dock inga problem.

”Vi har inga stora utbetalningar till våra långivare innan dess. Så om vi får 1,1 miljarder först och sen 1,7 miljarder spelar inte så stor roll”, sa Tsakalotos efter eurogruppens möte i Luxemburg.

Trojkan kollar implementering

Därmed flyttas fokus till den andra översynen i det grekiska nödprogrammet. Det innebär att man går från att kontrollera att nya lagar stiftas till att kolla att de faktiskt implementeras i Grekland. EU:s ekonomikommissnär Pierre Moscovici sa att institutionerna i den så kallade trojkan ska återvända till den grekiska huvudstaden inom kort.

”Vi ska åka till Aten andra halvan av oktober för att påbörja det tekniska arbetet, sa Pierre Moscovici.

En andra översyn kan också öppna upp för IMF:s medverkan i programmet vilket i sin tur kan bana väg för skuldlättnader för Grekland. IMF:s styrelse har sagt att den ska fatta beslut om man ska vara med i programmet eller inte innan årsskiftet men efter att den andra översynen är klar. IMF vill dock se större skuldlättnader än euroländerna då man tvivlar på att EU:s kalkyler går ihop. Den Washingtonbaserade fonden uppges därför kunna få en mer passiv och rådgivande roll i Greklands nuvarande och tredje nödlån.

Transaktionsskatt – ”bon chance”

Vid sidan av eurogruppens möte träffades återigen de euroländer som jobbar på att införa en gemensam skatt på finansiella transaktioner. Det är en av EU:s längre långkörare som påbörjades redan 2011 när EU-kommissionen lade fram ett förslag på en finansiell transaktionsskatt. Idén ansågs kontroversiell och den gillades inte av flera medlemsländer, däribland Sverige.

Tio länder har dock försökt att gå vidare inom ett fördjupat samarbete i EU och Kommissionen och ekonomikommissionären Pierre Moscovici har varit pådrivande.

Motståndet mot skatten är dock alltjämt stor. En av dem som är tveksamma är eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.

När han hörde av Pierre Moscovici att denne och några andra skulle diskutera transaktionsskatt efter det ordinarie mötet höjde han förvånat på ögonbrynen och sa sarkastiskt: ”bon chance” (lycka till).

May öppnar för hård Brexit

Publicerat den 3 oktober 2016 kl. 12:08

Storbritannien kommer lämna in skilsmässopapperna till EU senast i mars nästa år. Samtidigt säger premiärminister Theresa May att landet ska bli suveränt och ensamt kontrollera invandringen. Det betyder en hård Brexit utan tillträde till EU:s inre marknad.

Det var en tuff brittisk premiärminister som tog bladet från munnen på söndagen när hon la fram planerna på när och hur utträdet ur EU ska gå till. På en partikonferens i Birmingham sa Theresa May att Artikel 50 i EU:s fördrag, som är startskottet på utträdesförhandlingarna, ska aktiveras senaste i slutet av mars nästa år.

Hon sa också att fokus kommer ligga på att återfå brittisk suveränitet i migrationsfrågan.

– Vi ska göra vad självständiga länder gör. Vi ska själva bestämma hur vi kontrollerar invandring, sa May.

Därmed skulle Storbritannien göra en så kallad hård Brexit. Ett utträde där man inte accepterar EU:s överstatlighet men där man inte heller längre får tillträde till EU:s inre marknad.

Finanssektorn oroas

Priset som Storbritannien kommer få betala för den ökade invandringskontrollen är sannolikt ett betydligt mer begränsat tillträde till EU:s inre marknad. Från EU-håll har man sedan folkomröstningen 23 juni bedyrat att tillträde till marknaden med fri rörlighet av varor och tjänster (även de för Storbritannien så viktiga finansiella tjänsterna) följer med krav på fri rörlighet av EU-medborgare. Det vill säga, ska brittiska bolag kunna verka fritt inom EU måste landet svälja att EU-medborgare från till exempel Polen bor och jobbar i landet.

Och EU lär inte backa i den frågan. Artikel 50 kommer nu triggas mitt under de tyska och franska valkampanjerna. Att vara mjäkig och ge efter för ett land som lämnar EU lär inte locka väljare utan talar snarare för tuffa förhandlingar, åtminstone initialt.

Även om Theresa May sa att hon skulle försöka få till ett avtal med EU som var så bra som möjligt för brittiska företag så hade företagsorganisationer hoppats på en mjukare Brexit. Man befarar att en tuff strategi kommer slå mot ekonomin och jobben. En omedelbar effekt av Mays tal var att pundet backade på förmiddagen på måndagen och närmade sig den lägsta nivån mot dollarn på tre decennier.

Särskilt inom den brittiska finanssektorn har det spekulerats kring hur många jobb som kan flytta från City till andra flera europeiska städer om bolagen inte längre har samma tillträde till EU:s inre marknad för finansiella tjänster.

Frankfurt är det mest troliga alternativet men även i Paris lobbar man för att locka till sig delar av de brittiska finanshusen i spåren av Brexit. I den franska huvudstaden jobbar man på att förenkla registreringsprocessen för finansbolag och de stolta fransmännen har till och med utlovat att de ska acceptera registreringshandlingar skrivna på engelska.

Inga smygförhandlingar

Enligt EU:s fördrag ska man förhandla färdigt ett utträde inom två år från att Artikel 50 aktiveras. Men att komma överens om en ny framtida relation mellan EU och Bryssel kommer ta betydligt längre tid tror de allra flesta bedömare. Därför är det inte konstigt att Theresa May vill börja informella förhandlingar innan mars så att den brittiska regeringen får lite mer tid på sig. Än så länge har dock EU sagt nej till sådana diskussioner.

Europeiska Rådets ordförande, Donald Tusk, välkomnade igår beskedet från Storbritannien som han menar ger klarhet i skilsmässoprocessen. Däremot upprepade han att det inte kommer bli några informella förhandlingar innan Artikel 50 är aktiverad.

IMF: Grekland behöver större skuldlättnader

Publicerat den 26 september 2016 kl. 12:25

Överskottsmålet i det grekiska nödprogrammet är inte realistiskt. Tuffare och snabbare reformer krävs och att euroländerna ger större skuldlättnader. Det skriver IMF i en ny rapport.

Även med fullt genomförande av det krävande åtgärdsprogrammet behöver Grekland omfattande skuldlättnader”, skriver Internationella Valutafonden (IMF) i sin senaste landsrapport över den grekiska ekonomin.

I våras vidtog euroländernas finansministrar åtgärder för minska bördan av de grekiska skulderna som uppgår till hisnande 175 procent av BNP. De kom då överens om att kortsiktigt ge lån till lägre räntor och längre löptid. På längre sikt skulle de också titta på att lösa ut dyra lån och införa en särskild mekanism som skulle se till att kostnaden för att bära skulderna inte skulle överstiga 20 procent av BNP.

Enligt IMF är detta inte tillräckligt och fonden sätter därmed press på de övriga euroländerna. Flera av dem vill hemskt gärna att IMF ska delta i det nuvarande nödlånet som förhandlades fram under några hektiska veckor förra sommaren.

Fonden har deltagit i de två tidigare programmen men har ännu inte fattat beslut om att vara med i det tredje värt 86 miljarder euro. Dess medverkan skulle ge programmet mer trovärdighet och det skulle sannolikt följa med större krav på reformer av den grekiska ekonomin. Tanken är att IMF ska fatta beslut om att delta eller inte i slutet av året.

Samtidigt är det svårt att övertyga euroländerna om ytterligare skuldlättnader. När de beslutade om lättnader i våras sa eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem att de redan då gick betydligt längre än vad han hade trott skulle vara möjligt.

Orealistiskt tillväxtmål

Men det är inte bara skuldbördan som oroar IMF. Fonden är också skeptisk till de tillväxtmål för Grekland som har satts upp i det nuvarande räddningsprogrammet. Enligt det ska landet nå ett primäröverskott (före betalning av räntor på lån) på 3,5 procent 2018. Orealistiskt menar IMF.

.. det säger att Grekland kan uppnå och bibehålla ett primäröverskott på 3,5 procent under flera årtionden trots tvåsiffrig arbetslöshet till mitten av århundradet…., man kan inte anta att Grekland kommer kunna växa sig ur sitt skuldproblem”, skriver IMF i sin rapport.

IMF har alltså en mer pessimistisk syn på den grekiska ekonomin och fonden vill därför se tuffare åtgärder, särskilt när det gäller att reformera det grekiska skatte- och pensionssystemet. I rapporten skriver till exempel IMF att över hälften av alla grekiska löntagare har rätt till undantag för inkomstskatt, att jämföra med snittet inom euroområdet på åtta procent.

När det gäller pensionssystemet välkomnar IMF regeringens mål att sänka pensionerna och därmed spara en procent av BNP. Men man konstaterar samtidigt att det är långt ifrån tillräckligt då underskottet i landets pensionssystem ligger kring elva procent av BNP. Också det mycket högre än eurosnittet.

Försenade reformer

IMF efterfrågar också snabbare reformer. Historiskt har den grekiska regeringen haft det väldigt svårt att leverera åtstramningar i den takt som man kommit överens om med sina internationella långivare. Det nuvarande programmet är inget undantag. Under sommaren var det tänkt att Grekland  skulle fatta beslut om 15 åtgärder vilket skulle öppna upp för delutbetalning av nödlån på 2,8 miljarder euro. Inte ens en tredjedel av reformerna har godkänts.

Planen som ska rädda EU

Publicerat den 16 september 2016 kl. 22:36

I ett första toppmöte utan Storbritannien sedan Brexitomröstningen försökte EU:s övriga ledare visa enad front. De kom överens om en plan för hur de ska styra samarbetet framåt den närmsta tiden men de spelade med säkra kort och undvek de mest kontroversiella frågorna.

– Vi är alla överens om att EU inte är perfekt men det är det bästa vi har, sa Donald Tusk efter mötet i slovakiska Bratislava.

EU:s ordförande som har lett samtalen om hur man ska ta sig vidare i det europeiska samarbetet utan Storbritannien försäkrade att de kvarvarande 27 medlemsländerna står enade och att de kommer hålla samman.

Samtidigt konstaterade ledarna att unionen måste förändras. Många medborgare har tappat förtroendet för projektet och de oroas över flyktingkrisen, terrorhot och ekonomiska svårigheter. EU:s stats- och regeringschefer enades på mötet om en plan för att bemöta den oron.

Ökad gränskontroll

För att bemöta terrorhot ville ledarna se mer samarbete mellan säkerhetstjänster och ökade kontroller vid EU:s yttre gräns. Alla som korsar gräsen till EU, även de egna medborgarna, ska granskas och kollas mot diverse databaser så som SIS (Schengen Information System). På ett kommande möte i december ska man besluta om en mer konkret plan för EU:s säkerhet och försvar.

På det ekonomiska planet beslutade man att förlänga EU:s investeringsfond, den så kallade Junckerfonden, i syfte att stimulera tillväxt. Juncker själv, EU-kommissionens ordförande, sa i sitt linjetal häromdagen att han ville fördubbla fondens kapacitet till 630 miljarder euro till 2022.

När det gäller migration pratade man om att fortsätta att bygga vidare på avtalet med Turkiet samt ge stöd till västra Balkan och Afrika i syfte att ytterligare begränsa illegal invandring. Även detta handlar om bättre gränskontroll och flera medlemsländer gav löfte om att ge stöd till Bulgarien för att förbättra kontrollen vid landets gräns mot Turkiet.

– Alla var eniga om att vi måste skydda våra yttre gränser. Vårt mål måste vara att radikalt få ner antalet illegala migranter, sa Slovakiens premiärminister Robert Fico som stod värd för mötet.

Duckade för de svåraste frågorna

Brexit i sig diskuterades inte i detalj då Storbritannien alltjämt inte lämnat in skilsmässopappren och aktiverat Artikel 50 i EU:s fördrag. Inte heller tog man upp den kontroversiella och för Sverige viktiga frågan om fördelning av de flyktingar som lyckas ta sig igenom EU:s och närliggande länders gränskontroller.

Anledning till att man inte tog upp frågan var att den skulle visa på hur splittrade EU-länderna egentligen är. För det är en splittrad union som nu kämpar för att hålla samman.

Före mötet i Bratislava träffades EU:s grundarländer i Berlin för att snacka ihop sig. Polen samlade nya medlemsländer i Warszawa medan Medelhavsländerna träffades i Aten. Alla med olika agendor. Den ekonomiska krisen delar unionen i norr och söder. Migrationsfrågan delar länderna i öst och väst.

Problemen om skev fördelningen av asylsökande kommer därför inte lösas i närtid. Just nu handlar det om att de kvarvarande 27 EU-länderna ska hitta gemensamma nämnarna som de kan bygga vidare på. Det handlar om att visa upp en enad front. Det handlar om att visa att de kan leverera nytta till skeptiska medborgare. Tills dess sopas de verkligt svåra frågorna under mattan.

Fördubbling av EU:s investeringsfond

Publicerat den 14 september 2016 kl. 12:55

Mycket handlade om hur Europa ska få fart på den tröga ekonomin när Jean-Claude Juncker höll sitt årliga tal om läget i unionen. Kommissionsordföranden utlovade en fördubbling av EU:s investeringsfond till 6 biljoner kronor. Däremot kom inga klara besked om ökad flexibilitet i EU:s budgetregler.

– Nu går vi längre. Idag föreslår vi en fördubbling både av tidshorisonten och den finansiella kapaciteten i fonden, sa Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, när han höll sitt årliga linjetal om läget i unionen inför Europaparlamentet i Strasbourg.

En fördubbling skulle innebära att 630 miljarder euro, motsvarande 6 biljoner kronor (6 000 000 000 000) skulle mobiliseras för investeringar fram till år 2020.

Enligt den nuvarande planen ska 315 miljarder euro samlas ihop för att investeras i projekt fram till 2018. Enligt Kommission har man efter ett år fått in 116 miljarder euro som ska gå till fler än 200 000 småföretag i 26 medlemsländer vilket är betydligt mer än många skeptiker tidigare trott på.

Flexibla regler för underskott och skulder

Junker tog som väntat även upp stabilitets- och tillväxtpakten, reglerverket som i grova drag säger att EU-ländernas budgetunderskott inte får överstiga mer än tre procent av BNP och statsskulden ska ligga under 60 procent av BNP.

Flera krisande medlemsländer har krävt mer flexibilitet i dessa regler för att öppna upp för ökade offentliga satsningar i syfte att få fart på den tröga tillväxten i Europa. Man väntade sig att Juncker skulle presentera nya undantag så att till exempel kostnader för utbildning inte skulle räknas med när Kommissionen granskar att EU-ländernas budgetar håller måttet. De som efterfrågade den typen av flexibilitet blev dock besvikna.

– Vi vill inte se någon flexibilitetspakt. Vi behöver smart flexibilitet i implementeringen av pakten så att vi inte hindrar tillväxt, sa Juncker kortfattat.

På det ekonomiska planet slog Kommissionsordföranden också ett slag för frihandel och de avtal som EU förhandlar om som möter allt större motstånd runt om i Europa såväl folkligt som politiskt. Juncker sa att han står bakom CETA-avtalet med Kanada där man är i den absoluta slutfasen. Däremot nämnde han inte det betydligt större och mer kontroversiella TTIP, avtalet som EU förhandlar med USA. Där har Frankrikes president och även tyska vicekanslern flaggat för att man borde avbryta förhandlingarna.

Gemensam militär

Kommissionsordföranden föreslog också ökade satsningar inom digitalisering. Utbyggnad av 5G-nät och gratis wifi i de centrala delarna av alla EU:s huvudstäder år 2020 var några idéer som yppades.

På det stora planet konstaterade Juncker att EU inte mår särskilt bra. Unionen befinner sig i en existentiell kris där nationella intressen får för stort utrymme på bekostnad av EU:s bästa. Samtidigt försäkrade han att unionen inte står och faller med att Storbritannien lämnar klubben. Övriga 27 medlemsländer står enade och Juncker förespråkade ökat samarbete, som väntat inom säkerhetsområdet.

Frankrike och Tyskland har drivit på för ökat säkerhetspolitiskt samarbete då Storbritannien tidigare setts som en bromskloss.

Rent konkret föreslog Jean-Claude Juncker ett europeiskt högkvarter och en gemensam militär styrka som komplement till NATO samt en fond för säkerhetspolitiskt samarbete. Idéer som kommer diskuteras på toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer på fredag.