27 juli 2015
Aten

Förhandlingar om nödlån har börjat i Aten

Den grekiska regeringen och långivarna har börjat förhandla om nödlån i Aten. Men samtalen kan dra ut på tiden vilket gör att experter redan nu pratar om nytt brygglån för att täcka landets akuta behov. Pengar som delvis ska komma från Sverige.

- Arbetet har börjat. Institutionerna pratar med de grekiska myndigheterna, sa Mina Andreeva, en av EU-Kommissionens talespersoner idag.

Tidigare hade det kommit uppgifter om att förhandlingarna i Aten skulle försenats och att experterna från den så kallade trojkan (EU-Kommissionen, ECB och IMF) inte skulle få tillgång till de grekiska ministerierna. Samtidigt sades att det skulle dröja innan chefsförhandlarna anlände till förhandlingsbordet. Även dessa ska ha börjat förhandla enligt Kommissionen.

Utgångsläget i samtalen är de reformer som den grekiska regeringen har presenterat och som varit en förutsättning för att man ens ska kunna inleda förhandlingar. Flera av dessa reformer har godkänts i det grekiska parlamentet efter mycket ståhej och protester inom det styrande Syrizapartiet och folkligt missnöje. Åtgärderna omfattar bland annat privatiseringar, momshöjningar, höjd gräns för förtidspension, arbetsmarknadsreformer och ny bankkrislagstiftning.

Dessa reformer har räckt för att inleda förhandlingar. Men de kommer inte räcka för att få loss nytt nödlån.

Krävs tuffare reformer

Enligt Kommissionen har Grekland hittills levererat reformåtgärder ”i tid och på ett tillfredsställande sätt”. Men på dagens presskonferens sa man också att man förväntar sig ytterligare åtgärder för att parterna ska kunna enas snabbt och därefter kunna betala ut nytt nödlån.

Landets regering siktar på att få tillgång till nya pengar till den 20 augusti då man ska betala av på lån som förfaller till betalning till ECB på cirka tre miljarder euro. Medel som Grekland saknar för tillfället.

Flera nationella parlament måste godkänna ett tredje nödlån till Grekland vilket kan ta flera dagar. Det betyder i praktiken att parterna måste komma överens de kommande tre veckorna för att regeringen ska kunna betala sina skulder i tid.

IMF:s medverkan avgörande

Förhandlingarna riskerar dock att dra ut på tiden. De andra euroländerna kräver att IMF är med i det tredje nödpaketet, som det har varit i de tidigare. IMF anses ge viss tyngd och spelar roll politiskt i egenskap av en utomstående icke-europeisk aktör. Grekland har också formellt ansökt om nytt IMF-lån.

Men enligt bedömare kommer det ta längre tid att fatta beslut om ett sådant lån. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tror att det kan ske först till höst. Det kan innebära att beslutet om stöd från EU:s nödfond ESM skjuts på framtiden då euroländerna kräver IMF-medverkan samtidigt som det kan bli svårt att driva igenom ett nytt nödlån utan IMF i euroländernas parlament, inte minst den tyska förbundsdagen.

Nytt brygglån till Grekland

Skulle man inte fatta beslut om nytt stöd i tid så att Grekland kan betala sina skulder kan det bli aktuellt med ett nytt tillfälligt brygglån från en annan av EU:s nödfonder, EFSM. Tidigare har landet fått sju miljarder euro därifrån för att klara de mest akuta betalningarna. Redan nu, precis då förhandlingarna inletts, pratar experter om nytt brygglån på fem miljarder euro.

- Det kan dröja längre än vad vi egentligen vill att få ut de nya nödpengarna och då kan man behöva be de andra EU-länderna att ställa upp med nya pengar, säger Robert Bergqvist och påpekar att dessa då också skulle komma från Sverige som är en av EFSM:s finansiärer.

Fler inlägg om: , , ,
22 juli 2015
86 miljarder

Grekland på väg mot nytt nödlån

Efter veckor av intensiva samtal har Grekland och långivarna tagit steg mot nytt nödlån som ska täcka lånebetalningar för de kommande åren. Men även om man snart får tillgång till nya nödpengar är krisen långt ifrån över.

Efter många turer och maratonmöten i Bryssel blev det förra veckan klart att Grekland och dess långivare (EU-Kommissionen, ECB och IMF) troligtvis skulle kunna börja förhandla om nytt nödlån på 86 miljarder euro. Förutsättning var att det grekiska parlament snabbt klubbade igenom ekonomiska reformer.

Enbart löften om besparingar duger inte för att få loss nya pengar. Skeptiker har pekat på Greklands tidigare oförmåga att leverera utlovade reformer och efter folkomröstningen där regeringen uppmanade folket att rösta mot de reformer som EU föreslog är förtroendet för regeringen och premiärminister Alexis Tsipras rekordlågt i Bryssel.

Reformer godkända med oppositionsstöd

Förra veckan godkände dock parlamentet flera av de reformer som EU krävt för att inleda nya förhandlingar. Motståndet var stort inom det styrande Syrizapartiet men Tsipras fick stöd från de mer reformvänliga oppositionspartierna. Åtgärderna som klubbades igenom rörde bland annat försämrade pensionsförmåner och höjd moms – tuffare krav än de som tidigare låg på förhandlingsbordet och betydligt hårdare än vad en majoritet av grekerna sa nej till i folkomröstningen.

Ikväll väntas parlamentet godkänna ytterligare åtgärder. Dels förenklingar av civilrätten och dels att införa EU:s bankkrislagstiftning som innebär att aktieägare och långivare tar en större smäll om grekiska banker skulle gå omkull.

Nytt nödlån till mitten av augusti

Ett godkännande i Greklands parlament av dessa två reformer och förhandlingar om nytt nödlån kan börja på allvar. Samtal på lägre nivå ska redan ha startat för att göra upp om hur man ska gå tillväga i diskussionerna.

Därmed ser det ut som att den mest akuta krisen i Grekland är på väg att lägga sig. Regeringen siktar på att få tillgång till nytt nödlån innan den 20 augusti då man ska betala en skuld till ECB på tre miljarder euro. Med hjälp av europeiskt tillfälligt brygglån har man betalat den förfallna skulden till IMF liksom skulden till ECB som förföll i dagarna. Standard & Poor’s har nyligen höjt landets kreditbetyg något och man bedömde då att risken för en Grexit, det vill säga att Grekland lämnar euron, var under 50 procent.

Men även om den värsta stormen lagt sig så finns det fortsatt risk för nya kastvindar.

Minskad tillväxt

Ekonomin är i betydligt sämre skick nu än för bara ett halvår sedan. I spåren av de utdragna förhandlingarna tvingades regeringen stänga bankerna och införa uttagsbegränsningar och kapitalkontroller för att hindra att kapital flödade ut ur landet.

Bankerna har visserligen öppnat igen men uttagsbegränsningar och kapitalkontroller är alltjämt kvar. Grekiska företag har varnat för att de riskerar konkurs inom kort om de inte kan börja göra transaktioner till utlandet.

EU Observer skriver att upp till 60 000 grekiska bolag också funderar på att flytta till Bulgarien, dels på grund av svårigheter att betala leverantörer men också på grund av den föreslagna höjningen av bolagsskatten till 29 procent.

Det, liksom nya åtstramningar riskerar att slå ytterligare mot tillväxten.

Samtidigt råder stor politisk osäkerhet. Tsipras har lyckats driva igenom reformer nyligen tack vare stöd från oppositionen. Missnöjet bland folket är stort liksom i de egna leden. Premiärministern har redan tvingats göra sig av med flera reformmotståndare i det egna partiet. Risken för nyval är överhängande vilket skulle kunna skjuta de reformer som långivarna ser som absolut nödvändiga på framtiden.

Fortsatt svåra förhandlingar

Avbrott i reformarbetet skulle i sin tur kunna försena utbetalningar av nytt nödlån med ökad oro som följd. Nödlånet på 86 miljarder euro, som man hoppas komma överens om, ska portioneras ut löpande. Och för varje delutbetalning kommer långivarna kräva implementering av reformer.

Det öppnar för svåra förhandlingar, särskilt med tanke på att Grekland tidigare haft svårt att leva upp till de åtaganden man kommit överens om med långivarna. Det var oenighet kring reformer som gjorde att landets andra nödprogram löpte ut i juni utan att regeringen fick loss den sista delen av nödlånet. Det gjorde i sin tur att Grekland som första västland missade en återbetalning till IMF.

Nytt nödlån är alltså ingen automatisk lösning på landets problem. Krisen i Grekland är inte över.

Fler inlägg om: , , , ,
26 juni 2015
EU

Sista chansen för Grekland?

Trots intensiva möten i en sällan skådad takt har den grekiska regeringen och långivarna inte lyckats komma överens om reformer och nödlån. Eurogruppen ska träffas imorgon lördag. Ingen uppgörelse där och Grekland får troligtvis ställa in betalningarna. Samtidigt visar det senaste toppmötet i Bryssel att andra spänningar, förutom Greklandsfrågan, byggs upp inom EU.

Den senaste veckan har krismötena om Grekland avlöst varandra. Sedan i torsdags förra veckan har euroländernas finansministrar träffats fyra gånger. EU:s stats – och regeringschefer har samlats två gånger och diskuterat Greklandskrisen på allra högsta politiska nivå, senaste igår natt. Premiärminister Alexis Tsipras har också haft enskilda möten med högsta ledningen för långivarna – EU-Kommissionen, ECB och IMF. Ändå har man inte lyckats komma överens.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, är det alltjämt stora skillnader i båda sidornas bud. Och fortfarande är det pensioner och skatter som man är oense om. Långivarna vill bland annat att grekerna sänker förmånerna i landets kostsamma pensionssystem något som premiärminister Alexis Tsipras konsekvent vägrat.

Diskussionerna har försvårats av att grekiska bud kommit in sent precis innan möten ska börja vilket gjort det svårt för ministrarna att hålla ordentliga diskusisoner. Inför eurogruppen i måndags skickade Grekland in ett förslag med reformer sent på söndagen. Sen kom ett nytt, reviderat reformförslag måndag förmiddag. När finansministrarna träffades måndag eftermiddag var det flera som inte hade sett det nya förslaget som skulle diskuteras.

Nya samtal lördag

Eurogruppen ska sammanträda ännu en gång imorgon, lördag. Det kommer vara sista chansen att nå en uppgörelse innan det grekiska nödprogrammet löper ut 30 juni. Kommer man inte överens där och då får inte Grekland den sista frysta utbetalningen av nödlån på 7,2 miljarder euro vilket i sin tur gör att regeringen får ställa in betalningarna till IMF på 1,5 miljarder.

Och även om man skulle komma överens kommer Grekland sannolikt inte få pengar i tid för att betala av på IMF-lånen. Beslutet och reformerna måste godkännas i flera nationella parlament, bland andra det grekiska och tyska vilket tar flera dagar. Det har dock spekulerat i alternativa lösningar för att kortsiktigt undvika grekisk betalningsinställelse i det fall man tillslut lyckas enas imorgon. Pengar skulle kunna tas från EU:s nödfond EFSF för att betala av IMF eller så skulle man kunna använda vinster ur ECB:s program för obligationsköp.

Ingen långsiktigt lösning

Samtidigt finns det farhågor kring att en uppgörelse endast kommer vara kortsiktig. Ekonomer har pekat på att de grekiska reformförslagen i mångt och mycket handlar om skattehöjningar vilket kan slå mot företagande samtidigt som man sitter kvar med en stor och dyr offentligt sektor. Det kan slå mot tillväxten och göra att de kalkyler som man grundar nödlån och utbetalning på inte kommer att hålla. Därmed riskerar man att få sitta i nya krismöten om några månader.

Spänningarna växer inom EU

När EU:s stats- och regeringschefer träffades igår diskuterades förutom Greklandskrisen även migration och britternas krav på EU-reformer. Det är andra känsliga områden som visar på att spänningarna inom EU-apparaten växer.

EU-Kommissionen hade inför mötet föreslagit att alla EU-länder skulle ta emot ett visst antal kvotflyktingar baserat på ländernas ekonomiska styrka. Detta för att avlasta länderna i Sydeuropa som tampas med att ta emot alla flyktingar som korsar Medelhavet i hundratusental.

Visserligen enades man om att fördela 40 000 flyktingar kollektivt men man kunde inte fatta beslut om hur många enskilda länder faktiskt skulle ta hand om. Dessutom vägrade Ungern vara med. Det visar på splittring inom EU och att man inte lever upp till talen om EU-solidaritet som man så ofta pratar om.

För Storbritannien var mötet ett tillfälle att ta upp de reformer som premiärminister David Cameron vill att EU genomför för att blidka de EU-skeptiska britterna. Cameron har lovat medborgarna en folkomröstning om EU-medlemskap senast 2017. Innan dess vill han omförhandla Storbritanniens villkor inom unionen, bland minska sociala förmåner för andra EU-medborgare.

Camerons ambitioner går i mångt och mycket stick i stäv med den ekonomiska framtidsvision som nyligen presenterades av ”EU:s fem presidenter”, det vill säga Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Rådets ordförande Donald Tusk, ECB-chefen Mario Draghi, eurogruppsledaren Jeroen Dijsselbloem och parlamentets talman, Martin Schulz. Visionen handlar om hur man ska stärka eurosamarbetet med ökad integration och mer makt till Bryssel i syfte att undvika nya Greklandskriser i framtiden.

Donald Tusk sa på toppmötet att man kommer lyssna på britterna men inte kompromissa om europeiska värden. Det kommer bli en mycket svår balansgång.

18 juni 2015
EU

Långivarna är från Mars – Varoufakis från Venus

Ännu ett akut eurogruppsmöte där krisen i Grekland varit den viktigaste punkten har slutat utan några större framsteg. Men det som oroar mest är inte att parterna är oense om reformer och nödlån. Det som verkligen oroar är den totalt skilda verklighetsuppfattning som råder mellan långivarna och den kontroversiella grekiske finansministern.

Enligt relationsrådgivaren John Grays bok ”Män är från Mars, kvinnor från Venus” beror de flesta relationsproblem på fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor. Kanske finns det en avgörande skillnad i politisk fysiologi mellan den grekiska regeringen och landets internationella långivare: EU-Kommissionen, ECB och IMF. Det skulle kunna förklara ett och annat. Det skulle kunna förklara vad som precis inträffat ikväll.

Såväl eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem, som EU-Kommissionen och IMF, sa efter kvällen eurogruppsmöte att de hade gett grekerna ett balanserat bud när det gäller krav på reformer som grekerna måste driva igenom i utbyte mot utbetalning av fryst nödlån. Budet gavs för flera veckor sedan. Sedan dess har de väntat på ett seriöst motbud. Det har inte kommit.

”Det kom inte heller idag”, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici på presskonferensen i Luxemburg.

Den franske kommissionären uppmanade grekerna att komma till förhandlingsbordet med seriösa reformer. IMF-chefen Christine Lagarde gick längre i sin kritik.

”Nyckeln är att återupprätta en dialog med vuxna människor”, sa Christine Lagarde.

Greklands finansminister Yanis Varoufakis sa dock att han visst hade presenterat ett seriöst förslag på mötet. Inte nog med det. Det var ett förslag som skulle lösa den ekonomiska krisen i ett enda effektivt slag.

”Hade mitt förslag godkänts skulle vår ekonomi lyfta och krisen skulle vara över”, sa Varoufakis.

Skillnaderna mellan den grekiska regeringens ståndpunkt och långivarna som hittills hållit landet ekonomiskt flytande är alltså stora. Inte bara när det gäller krav på reformer utan också när det gäller beskrivningen av den verklighet som parterna själva uppfattar. Den senare skillnaden är kanske den mest allvarliga.

Ska parterna lyckas komma överens behöver deras separata verkligheter mötas någonstans. Kanske kan de närma sig varandra i Bryssel på måndag kväll. Då har Rådets ordförande kallat till extra toppmöte mellan Greklands premiärminister Alexis Tsipras och de andra stats- och regeringscheferna i euroområdet.

Fler inlägg om: , , ,
5 juni 2015
betalning

Grekland skjuter upp betalning

Krisdrabbade Grekland skjuter upp amortering av nödlån till slutet av månaden. Det kan ses som ett steg mot att ställa in betalningarna, konkurs och EMU-utträde. Men i nuläget innebär det mer tid för att nå en uppgörelse vilket kan vara på gång efter intensiva förhandlingar de senaste dagarna.

Idag (fredag) skulle Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF. Landet valde dock att skjuta upp betalningen och baka ihop den med andra kommande amorteringar i slutet av månaden då också landets nödlånsprogram löper ut. Något liknande har bara skett en gång tidigare med IMF-lån, när Zambia på 80-talet bad om liknande uppskov.

Skeptiker beskriver det som ett steg mot betalningsinställelse vilket i förlängningen kan leda till statsbankrutt och att det krisdrabbade landet till slut lämnar eurosamarbetet. Men att Grekland skjuter upp betalningen är inte detsamma som att landet ställer in den och allt har skett enligt IMF:s regelbok. Det behöver inte heller betyda att Grekland är helt barskrapat då det kan vara en del i det politiska spelet och ett sätt för de grekiska förhandlarna att sätta press på långivarna.

Köper tid

Genom att skjuta på amorteringen får den grekiska ledningen och långivarna lite mer tid för att komma överens. Samtidigt får premiärminister Alexis Tsipras mer utrymme att blidka kritikerna i det egna partiet som tycker att han ger efter för mycket. Han ska prata i landets parlament idag.

Det har skett intensiva förhandlingar tidigare i veckan på allra högsta politiska nivå. I måndags presterade Tsipras vad han kallade ett realistiskt förlag på reformer. På kvällen träffades i sin tur Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande, IMF-chefen Christine Lagarde, ECB-chefen Mario Draghi och EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker för att snacka ihop sig och sätta samman ett motbud till grekerna.

På onsdagen träffades sen Juncker och Tsipras liksom eurogruppens hårdnackade ledare, Jeroen Dijsselbloem, i Bryssel.

De båda sidornas förslag skiljer sig dock fortfarande och trots alla samtal lyckades man inte komma överens vilket fick Grekland att begära uppskjutningen av IMF-amorteringen.

Det är ett misslyckande från EU:s sida där man hade hoppats på en uppgörelse innan G7-mötet som börjar i helgen. Där lär EU än en gång få kritik för att man inte lyckats komma överens med Grekland vilket kan få åverkan inte bara EU:s ekonomi utan hela världsekonomin.

Tal om hopp

Tsipras står alltjämt fast vid sin ovilja att skära i grekernas pensioner. Samtidigt har parterna olika åsikter vad gäller momsreformer och i viss mån mål för budgetöverskott. Det sistnämnda ses dock som ett mindre hinder att överbrygga.

Tongångarna efter veckans möten tyder dock på att parterna har närmat sig varandra och en uppgörelse kan komma inom kort. Den kontroversiella grekiska finansministern, Yanis Varoufakis, hoppas också på försoning. Igår refererade han till talet om hopp som USA:s utrikesminister, James Byrnes, gav i Stuttgart efter andra världskrigets slut. Grekland behöver något liknande menar Varoufakis som uppmanade Angela Merkel att komma till hans hemland med ett hoppfullt budskap i bagaget.

Än så länge har inte Angela Merkel besvarat inbjudan.

 

Fler inlägg om: , , ,
1 juni 2015
bnp

Svenskar lyckligast i Europa

Svenskarna är, tillsammans med sina nordiska grannar, de som mår allra bäst i Europa. Det visar en färsk EU-rapport som mäter livskvalitet. Rapporten visar också att pengar inte nödvändigtvis gör folk mer lyckliga.

EU:s statistikorgan Eurostat har för första gången samlat ihop och analyserat inte bara hård ekonomisk data utan också information om mer mjuka värden för att mäta européernas övergripande livskvalitet.

I rapporten Quality of life in Europe som baseras på data från 2013 har man tittat på sociala relationer och fritid, materiell levnadsstandard, hälsa, utbildning, sysselsättning, miljön människor bor i, grundläggande rättigheter samt ekonomisk och fysisk säkerhet. Människor från respektive land har fått sätta betyg på dessa områden i sina egna liv på en skala mellan 0-10.

Pengar inte allt

Tanken är att rapporten ska komplettera BNP och BNP per capita för att mäta välstånd i Europa. I stora drag kan man säga att dessa mått följs åt. Befolkningen i de länder med hög BNP per capita mår överlag bättre än de med mindre ekonomiska resurser. Men det finns undantag som tyder på att pengar inte är avgörande för hur man tycker att man mår.

Luxemburg är det EU-land med överlägset högst BNP per capita, nästan 70 000 euro för 2013 enligt Eurostat. Det är ungefär dubbelt så mycket som de nordiska länderna. Ändå är det i Sverige, Danmark och Finland som folk är mest lyckliga. På skalan  0-10 ger svenskarna och våra nordiska grannar det egna livet 8,0 i betyg. Luxemburg, med sina 7,5 i snittbetyg, kommer först på sjunde plats inom EU.

Jämför man med icke EU-länder ser vi också att svenskarna är något mer lyckliga än norrmännen som trots sina oljerikedomar ger sina egna liv 7,9 i snittbetyg.

Liknande skillnader hittar man i botten på listan över europeisk livskvalité. Bulgarien har visserligen både lägst betyg för livskvalitet (4,8) och lägst BNP per capita. Rumänerna, som har marginellt högre BNP per invånare än bulgarerna, tycker sig dock ha ganska bra liv med 7,2 i snittbetyg, ungefär i nivå med britterna.

Yngre och äldre mår bäst

Den genomsnittliga EU-medborgaren ger sitt egna liv 7,1 i snittbetyg. De flesta mår ganska bra, runt 80 procent ger betyget 6 eller högre. Generellt kan man säga att de som är yngre och äldre mår allra bäst. I Sverige ger åldersgruppen 65-74 år ett betyg på 8,3. Däremot är det ingen större skillnad mellan könen. Män och kvinnor mår ungefär lika bra överlag.

Samtidigt är det så klart svårt att mäta och sätta exakta siffror på glädje och livskvalitet. Vad man säger i undersökningar och vad man känner kan skilja sig från verkligheten. Svenskarna är till exempel bland de som anser sig ha bäst hälsa när de själva får avgöra. De allra flesta i Sverige tycker de har bra eller väldigt bra hälsa och bara fyra procent säger sig ha dålig hälsa. Ändå är det inte svenskarna som lever längst utan de mest seglivade hittar vi i södra Europa i länder som Spanien, Italien, Frankrike och Cypern.

 

Fler inlägg om: , , ,
22 maj 2015
EU

Grekland: ”överenskommelse nära”

Grekiska regeringsföreträdare uppger att man nu närmar sig en överenskommelse med sina långivare. Samtidigt verkar de allra hårdaste knutarna förbli slutna vilket öppnar för en högst kortsiktig lösning där svåra problem kvarstår.

Den grekiske premiärministern Alexis Tsipras har haft möten med Tysklands Angela Merkel och Frankrikes François Hollande vid sidan av det EU-toppmöte som just nu pågår i Riga.

Från grekiskt håll är man optimistisk och en talesperson för landets vänsterledda regering säger att de grekiska förhandlarna och de internationella långivarna har närmat sig varandra och att en överenskommelse är mycket nära.

Det krisdrabbade landet står på randen till konkurs och är i akut behov av det frysta nödlån på 7,2 miljarder euro som man väntat på sedan februari.

- Vi vill hitta lösningar med Tsipras som tillåter förtroende och utbetalning av de nödlån man enats om, säger François Hollande på mötet i Riga.

Samtidigt uppmanar den tysk-franska duon sin grekiske motpart att snabba på med reformer och uppfylla de villkor man kräver inom landets nödprogram. Det är dock villkor som Aten kan få svårt att acceptera.

Inga reformer av pensioner eller arbetsmarknad

Den grekiska regeringen är alltjämt ovillig att driva igenom reformer på arbetsmarknaden och inom pensionssystemet. Det har varit de svåraste knutarna att lösa och de ser alltjämt ut att vara hårt snörda.

EU-Kommissionen har under veckan försökt skicka positiva signaler till Aten. Eurokommissionären Valdis Dombrovskis sa att Kommissionen visserligen skrivit ner tillväxten rejält för det landet men att ekonomin kan växa snabbt igen om man får bort den finansiella osäkerhet som nu råder.

En möjlig lösning skulle kunna vara att det nuvarande nödprogrammet förlängas till hösten. Det skulle lösa det akuta pengabehovet och Grekland skulle till exempel kunna göra den avbetalning på lån till IMF på 1,5 miljarder som stundar inom kort.

Det skulle vara andra gången som det nuvarande nödprogrammet förlängs. Grekland har de senaste fem åren fått två nödprogram. Det andra programmet skulle avslutats i år men förlängdes i februari fram till juli.

Problem kvarstår

Med en andra förlängning av det andra nödprogrammet skulle man undvika att Grekland tvingas ställa i betalningarna och därmed kanske oavsiktligt tvingas lämna eurosamarbetet. Men det skulle vara en högst kortsiktig lösning och man skulle fortfarande behöva komma överens om reformer för att avsluta det nuvarande programmet.

Och även om man lyckas med det kommer Grekland behöva ett tredje paket och sannolikt även nedskrivning av det stora skuldberget. Det är det som kommer bli de riktigt svåra förhandlingarna och den avgörande diskussionen om det krisdrabbade landets framtid inom euroområdet.

Fler inlägg om: , , , ,
11 maj 2015
EU

Läget ”fruktansvärt brådskande” i Grekland

Eurogruppens ordförande beklagar att ”eurons fader” har gått ur tiden. Om det ska ses som ett dåligt omen är oklart. Men samtidigt konstaterar samme ordförande återigen att krisande Grekland inte gjort tillräckligt för att få ut frysta nödlån. Och den grekiske ministern säger att läget är akut.

Jeroen Dijsselbloem började kvällens presskonferens med att beklaga att Baron Alexandre Lamfalussy hade gått ur tiden. Den ungerske ekonomen ses som en av eurosamarbetets fäder. Därefter gick han över till krislandet Grekland som står på randen till statsbankrutt och som varit omgärdat av prat om Grexit och utträde ur euroområdet under lång tid.

Efter kvällens möte med eurogruppen konstaterade Dijsselbloem ännu en gång att betydligt mer behövs för att Grekland och de internationella långivarna ska komma överens om nödlån som syftar till att hålla krislandet flytande ett litet tag till.

Pensioner och arbetsmarknad stötestenar

Grekland och företrädare för Kommissionen, ECB och IMF har spenderat flera månader med att prata om vem som ska träffa vem var. Frågan har varit känslig för den grekiska regeringen som svurit på att den så kallade trojkan inte skulle sätta sin fot i Aten igen. Nu träffas samma parter delvis i Bryssel och delvis i Aten men inte på grekiska ministerier utan på hotell.

- Det är inte en perfekt process men bättre än tidigare, konstaterar EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Men då man spenderat mycket tid på formalia så har parterna inte kunnat nå några konkreta framsteg när det gäller verkliga reformer som Grekland måste genomföra för att få ut de 7,2 miljarder euro i frysta nödlån som man har väntat på sedan februari. De senaste veckorna har man närmat sig varandra när det gäller förbättrad skatteindrivning och momsreformer. Men de verkligt svåra och känsliga frågorna om arbetsmarknad och pensioner är långt från lösta.

Grekiska kassan snart tom

Samtidigt tickar klockan allt snabbare i Grekland. Regeringen lyckades skrapa ihop till de 750 miljoner euro som man skulle återbetala till IMF imorgon. Men snart måste man komma överens med långivarna och få nya pengar.

- Frågan om likviditet är en fruktansvärt brådskande fråga. Vi pratar om de kommande veckorna, säger den grekiske finansministern Yanis Varoufakis.

- Förhoppningsvis enas vi innan tid och pengar tar slut, säger Jeroen Dijsselbloem.

Eurogruppens ordförande vägrar dock konsekvent att ta upp ett tredje nödpaket för Grekland innan man enats om ett avslut av det nuvarande programmet som löper ut i juni. Många experter menar att det grekiska skuldberget på sikt måste skrivas av. Däribland företrädare för IMF. Kanske med hela 100 miljarder euro.

Det är skulle innebära betydande kreditförluster för andra euroländer och deras skattebetalare. Det har beskrivits som ett första verkligt test på den europeiska solidaritet som Baron Alexandre Lamfalussys eurosamarbete är grundat på.

5 maj 2015
2015

EU-kommissionen ser ljusare ekonomi

EU upplever nu sin ljusaste ekonomiska vår på flera år. Det konstaterar ekonomikommissionären i samband med kommissionen vårprognos. Samtidigt omgärdas ljusglimtarna av orosmoln. Främst från Grekland där prognoserna skrivs ner rejält.

Flera positiva faktorer ger just nu stöd till den europeiska ekonomin skriver EU-kommissionen i sin senaste ekonomiska prognos. Lågt oljepris, svag euro, stabil global tillväxt samt tillväxtfrämjande reformpolitik och stödköp av statsobligationer från ECB har sammantaget fått Kommissionen att skriva upp sin prognos för ekonomin.

BNP för hela EU väntas öka 1,8 procent 2015. För euroområdet förväntas BNP stiga 1,5 procent. Under 2016 spås siffrorna stiga ytterligare 0,3-0,4 procentenheter.

- Den europeiska ekonomin upplever sin ljusaste vår på flera år, sa EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, i samband med att prognosen presenterades.

Krisländer gynnas av ECB-köp

Bland de EU-länderna som visar starkast tillväxt hittar vi flera före detta krisländer. Irland väntas visa högst tillväxt i år, tillsammans med Malta, på 3,6 procent. Spanien med sina 2,8 procent är ett annat exempel. En anledning kan vara att ECB:s stödköp av statsobligationer främst gynnar de länder som har haft det svårt att få ihop sina finanser.

Kommissionen skriver även upp prognosen något för svensk ekonomi. Den svenska tillväxten väntas landa på 2,5 procent 2015 och 2,8 procent 2016.

Däremot gör Kommissionen en rejäl nedskrivning av den grekiska ekonomin. I den förra större prognosen från i höstas spådde man en tillväxt på 2,9 procent i år. Nu tror man att det snarare blir 0,5 procent. Anledningen är att landets nya regering inte kommit överens med sina internationella långivare om reformer och därmed nya lån. Grekland är hårt pressat och riskerar att få ställa in betalningarna inom en väldigt snar framtid om man inte når en överenskommelse.

Pierre Moscovici poängterade också att Kommissionens prognos, som minst sagt är osäker, bygger på att Grekland och långivarna till slut kommer överens.

Flera orosmoln

Grekland utgör det största orosmolnet på den relativt ljusa himlen. Och även om landets regering kommer överens med långivarna så menar många, däribland IMF, att man kommer behöva lätta på landets orimligt höga skuldbörda och det skulle svida, såväl politiskt som i de övriga euroländernas plånböcker samt genom ökad osäkerhet.

Men det finns även andra orostecken. Inflationen är fortsatt låg vilket tyder på låg aktivitet i ekonomin och arbetslösheten är alltjämt skyhög i vissa medlemsländer. Samtidigt finns det geopolitisk oro där konflikter i närområdet, t.e.x mellan Ukraina och Ryssland, kan påverka den europeiska ekonomin negativt.

 

Fler inlägg om: , , ,
24 april 2015
Dijsselbloem

Eurogruppen: tiden rinner ut för Grekland

Grekland och dess långivare är fortfarande långt ifrån en överenskommelse och de andra euroländerna kommer inte godkänna några mindre utbetalningar för att lösa landets akuta pengabrist. Tiden rinner iväg för Grekland konstaterar eurogruppens ordförande.

- De har tagits några framsteg men fortfarande finns stora skillnader (mellan parterna) vad gäller innehållet. Vi vet alla att tiden håller på att rinna ut, säger eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, efter det senaste i raden av alla möten där Grekland har spelat huvudrollen.

Bristen på framsteg gjorde att man inte kunde fatta beslut om utbetalning av det nödlån som det allt mer pressade Grekland väntar på.

Beskedet var väntat för trots att intensiva diskussioner har förts de senaste veckorna mellan den grekiska regeringen och landets långivare har framstegen varit små. EU:s ekonomikommissionär, Pierre Moscovici, beskriver en liknande bild som Jeroen Dijsselbloem.

- Vi har gjort framsteg. Men vi är inte där än. Vi är inte i närheten av att vara där än”, säger Pierre Moscovici.

Den grekiske finansminister, Yanis Varoufakis, var mer positiv och han menade att parterna har kommit mycket närmare varandra på flera områden de senaste veckorna. Samtidigt rapporterar Bloomberg att diskussionen idag varit hätsk och Varoufakis ska ha kallats spelare och amatör som slösar bort dyrbar tid.

Bollen hos Grekland

Både Dijsselbloem och Moscovici påpekar att större delen av matchbollen ligger på den grekiska planhalvan. Landets regering måste presentera trovärdiga och detaljerade reformer.

- Det är den enda lösningen för att nå våra mål: att Grekland ska vara förankrat i euroområdet och vara stabilt och välmående, säger Pierre Moscovici som även uppmanade grekerna att lägga i en högre växel i förhandlingarna de kommande veckorna.

Det gjorde också Tysklands Angela Merkel när hon träffade den grekiske premiärministern, Alexis Tsipras, under gårdagens toppmöte i Bryssel. Merkel menade dock att man måste se till att Grekland inte får slut på pengar innan regeringen har presenterat sina reformer vilka syftar till att bana väg för utbetalning av stöd. Regeringen ska betala tillbaka på ett IMF-lån den 12 maj och det är minst sagt osäkert om den kan göra det utan nya EU-pengar.

Enligt eurogruppens ordförande är det dock inte aktuellt att ge en mindre betalning till Grekland för att lösa landets akuta behov av likvida medel. En hårdför Jeroen Dijsselbloem konstaterar kort att man måste komma överens om hela reformpaketet innan det kan ske någon utbetalning. Det är något man tidigare har kommit överens om och den hållningen står man fast vid. Nästa möte är 11 maj, dagen innan Grekland ska betala tillbaka på sitt lån till IMF.

Andreas Liljeheden