23 mars 2015

Grekiska turnén fortsätter

Greklands nya regering avverkar möten med europeiska ledare på löpande band, senast med Angela Merkel i Berlin idag. Varje gång uppges parterna närma sig varandra men stegen är väldigt små och det är en bra bit kvar innan man kan hitta en lösning som alla kan acceptera.

Den grekiska regeringen började sin mandatperiod med besök i Paris och Rom för att söka stöd för en omförhandling av landets nödlån. Senare, efter flera möten med eurogruppen, blev landets nödlånsprogram förlängt fram till sommaren. Någon utbetalning har dock inte skett då långivarna och Grekland inte är överens om vilka reformer som ska ske i utbyte av lånet och därför har möten fortsatt. I slutet av förra veckan, under ett toppmöte i Bryssel, satte sig den grekiske premiärministern Alexis Tsipras ner med ledarna för Tyskland, Frankrike, EU-kommissionen, ECB, eurogruppen och Rådet. Och idag var det dags igen. Möte med Angela Merkel i Berlin.

Förstår inte varandra

Även om den tyska förbundskanslern och den grekiske premiärministern framhåller att det finns en vilja att samarbeta så är det uppenbart att de är långt ifrån överens. Grekland och Tyskland (och flera andra euroländer) har olika infallsvinklar på krisen i Grekland och både Merkel och Tsipras säger att man behöver förstå varandra bättre.

I ett försök att tala klarspråk skrev Tsipras ett brev till Merkel 15 mars där han beskrev det akuta pengabehovet i landet. Den grekiska regeringen behöver tillskott de kommande veckorna annars kommer den inte betala på de statsobligationer som löper ut till betalning. (Utdrag ur brevet finns att läsa på Financial Times hemsida tillsammans med en bra förklarande text om alla de senaste turerna i den grekiska finanssagan: http://blogs.ft.com/brusselsblog/2015/03/22/tsipras-letter-to-merkel-the-annotated-text/)

Spanien: ingen utbetalning utan reform

Grekland ska presentera ytterligare reformer de kommande dagarna och Tsipras hoppas att det ska öppna upp för en delbetalning av det nödlån som landet beviljades i samband med förlängningen av åtgärdsprogrammet. Men enligt Spaniens finansminister kommer det inte räcka att bara presentera nya reformåtgärder.

Luis de Guindos sa till Financial Times igår att reformerna ska vara godkända och implementerade innan utbetalning är aktuell. Den spanske ministern, som är en av kandidaterna till att ta över som ledare för eurogruppen senare i år, är en hårdför kritiker av den grekiska vänsterpolitiken och relationen med de grekiska kollegorna är minst sagt frostig.

- Budskapen från den grekiska sidan har inte varit lysande. De har inte skaffat sig många vänner, sa de Guindos till Financial Times.

Tsipras har i sin tur anklagat spanjorerna för att vilja förlänga landets åtstramningsplåga för att ta politiska poäng på hemmaplan där styrande högerpartiet, Partido Popular, pressas av Podemos inför kommande val. Podemos för en liknande poltik som Tsipras vänsterradikala Syriza.

Nya möten väntar

Diskussionerna och mötena mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna och andra europeiska ledare lär fortsätta. Ett möte inom eurogruppen lär vara nära förestående. Och skulle man inte lyckas hitta en lösning inom EU kan det finnas andra alternativ för Grekland. Tsipras har ett annat möte inbokat i början av april. I Moskva.

19 mars 2015

EU-kommissionen jagar skattesmitare

EU-länder ska löpande utbyta information om skatteavtal som de sluter med multinationella företag. Det föreslår Kommissionen i ett försök att komma tillrätta med bolagens skattesmitning. Förespråkare för mer rättvisa skattevillkor menar dock att det inte räcker då avtalen fortfarande hålls hemliga för europeiska medborgare.

De senaste skandalerna kring Luxleaks och Swissleaks där multinationella bolag kommit undan skatt genom fördelaktiga avtal i Luxemburg och Schweiz har fört upp skattesmitning högt upp på den politiska agendan inom EU.

I ett första krafttag mot skattesmitarna föreslår EU:s skattekommissionär, Pierre Moscovici, ett obligatoriskt utbyte av information mellan EU:s medlemsländer om de skatteavtal som sluts med internationella bolag.

- Alla medlemsländer ska dela med sig av information till varandra om alla gränsöverskridande skatteavtal. Det ska ske systematiskt var tredje månad, säger Pierre Moscovici.

Tanken är sen att medlemsländerna ska kunna be om mer information baserat på de uppgifter de får genom det automatiska utbytet. Informationen ska inte heller bara krävas för framtida avtal utan även retroaktivt tio år tillbaka.

Lockar bolag med fördelaktiga villkor

Det handlar om att ge information om förhandsbesked där skattemyndigheter på förhand försäkrar hur skatt för ett visst företag ska beräknas. Det är en vanlig företeelse inom EU. Över 20 medlemsländer ger idag detta till multinationella bolag. Vissa erbjuder dock mer fördelaktiga avtal än andra i syfte att locka till sig företag. De länder som ofta pekas ut i dessa sammanhang är Luxemburg, Irland, Nederländerna, Belgien och Österrike.

Idén måste dock godkännas av samtliga EU-länder, inklusive de ovan nämnda, vilket gör frågan känslig. Men kommissionär Pierre Moscovici tror ändå att det finns stöd för hans förslag givet de senaste skandalerna och den kärva ekonomin där såväl medborgare, företag och regeringar måste vända på slantarna.

- Under dessa förhållanden är det oacceptabelt att vissa bolag vägrar att betala sin beskärda del av skatten och exploaterar system för att minimera sin skatt, säger Pierre Moscovici som siktar på att förslaget ska godkännas och börja gälla från och med nästa år.

Långt från tillräckligt

Kommissionen beskriver förslaget som en ny era av öppenhet i skattesammanhang. Förespråkare för öppenhet och rättvis beskattning håller inte med. De kallar snarare förslaget för ett litet steg framåt och långt ifrån tillräckligt då informationen kommer stanna inom nationella myndigheter och inte vara öppen för allmänheten.

- Det här är inte öppenhet. Hemlighetsmakeriet kvarstår, säger Tove Maria Ryding, skatteexpert på organisationen Eurodad.

Koen Roovers, på Financial Transparency Coalition, håller med. Han säger att regeringar och företag måste göra mycket mer för att öka öppenheten. Och han förespråkar så kallad land-för-land-rapportering där multinationella bolag redovisar sin verksamhet i varje land.

”Företag skulle ge information om sin verksamhet, sina anställda och den skatt de betalar till regeringar land-för-land så att du får en verklig bild av företaget” säger Koen Roovers.

Fler åtgärder på gång

På Kommissionen säger de att det inte var möjligt i detta läge att göra information om skatteavtalen offentlig. Men de tittar på frågan just nu och det kan bli aktuellt längre fram. Tjänstemän tittar också på möjligheten att införa land-för-land-rapportering för alla större bolag, något som idag krävs av företag inom utvinningsindustrin och finanssektorn.

Pierre Moscovici ska återkomma med fler åtgärder för att bekämpa skattesmitning till sommaren. Bland annat ska man damma av ett tidigare förslag om ett enhetligt sätt att beräkna bolagsskatt inom EU vilket har stoppats av medlemsländerna. Kommissionen vill också se över uppförandekoden om företagsbeskattning och utvärdera nuvarande öppenhetskrav på företag.

9 mars 2015

Grekland ska börja förhandla med sina långivare

Grekland och de internationella långivarna ska sätta sig ner och börja förhandla på allvar om reformer på onsdag. Men en första utbetalning av nödlån till den nya grekiska regeringen dröjer.

- Det kan inte bli någon utbetalning när det det inte finns någon överenskommelse och inte heller åtgärder implementeras, säger eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.

För två veckor sedan enades eurogruppen om att förlänga det grekiska nödprogrammet fyra månader fram till och med juni. Det innebar nödlån på 7,2 miljarder euro för Grekland. Men det byggde på att grekerna presenterade och implementerade, i eurogruppens ögon, nödvändiga reformer. Detta har inte skett. Faktum är att man inte ens på allvar har börjat diskutera detaljer kring reformerna.

- Vi har spenderat två veckor med att diskutera vem som träffar vem var och i vilken form. Det är fullständig slöseri med tid, säger Jeroen Dijsselbloem efter eurogruppens möte på måndagskvällen.

Grekland ska träffa institutionerna

På onsdag ska dock den grekiska regeringen träffa sina internationella långivare i EU-kommissionen, ECB och IMF. Huvudförhandlingar ska ske i Bryssel men experter från de tre institutionerna ska också assistera regeringen på plats i Aten. Det är känsligt eftersom den grekiska regeringen svurit dyrt och heligt att den så kallade trojkan, bestående av de tre institutionerna, aldrig mer skulle sätta sin fot i den grekiska huvudstaden.

Den grekiske finansministern menar dock att det är en annan typ av institution som kommer. Det är inte den trojka som varit tidigare.

-Att ha teknokrater från de tre institutionerna som går in på våra ministerier och implementerar åtgärder med en kolonial attityd, den trojkan finns inte längre, slår den grekiske finansministern fast.

Utbetalning dröjer

Även om verkliga förhandlingar snart kommer igång så kommer det dröja innan någon utbetalning sker av nödlånet som man har kommit överens om. Jeroen Dijsselbloem menar att man först måste enas om hela det grekiska reformpaketet.

- Det första vi behöver enas om är vad grekerna ska leverera de kommande fyra månaderna, säger han.

Yanis Varoufakis uppger att han ska presentera ytterligare reformer inom kort. Grekland är i finansiellt trångmål och sägs bara ha kapital för att hålla sig flytande de kommande veckorna. Eurogruppsordföranden kan tänka sig att betala ut delar av nödlånet på 7,2 miljarder men han har samtidigt sagt att det knappast kommer hinna bli av i mars. På frågan var Grekland ska få pengar ifrån för att klara sina finanser svarar Dijsselbloem:

- Det är upp till grekerna att säkra sin finansiering.

24 februari 2015

Grekisk uppgörelse i hamn

Eurogruppen och de internationella långivarna inom EU och IMF har godkänt de reformer som den grekiska regeringen har föreslagit. Därmed ger man grönt ljus för att förlänga de nuvarande nödlånen fram till juni. Det ger visst andrum men innebär ingen långsiktigt lösning och fortsatt tuffa förhandlingar är att vänta.

I allra sista stund, strax innan tolvslaget natten till tisdag, skickade finansminister Yanis Varoufakis över en lista till eurogruppens ordförande på de reformer som den grekiska regeringen ämnar genomföra. Det följde efter ett möte i fredags där parterna i princip kom överens om att förlänga det nuvarande nödprogrammet under förutsättning att grekerna tog fram konkreta reformförslag, viket skulle ske under måndagen. Efter en telefonkonferens idag, tisdag, gav eurogruppen och de internationella långivarna i Kommissionen, ECB och IMF (den före detta trojkan) Grekland grönt ljus och nödlånen förlängs därmed fyra månader fram till juni.

Grekland gav med sig

EU accepterar att Grekland håller sig med ett något lägre primäröverskott, före räntebetalningar, än man tidigare krävt. Den grekiska regeringen lovar i sin tur att fortsätta med reformarbetet som den tidigare regeringen påbörjat. På listan som finansminister Varoufakis skickade in nämns bland annat ökad beskattning av de rikaste, att man ska arbeta för att uppnå en ny skattekultur, minska antalet regeringsdepartement och dess utgifter, motarbeta korruption och utföra arbetsmarknadsreformer. Man lovar också att inte dra tillbaka påbörjade privatiseringar. Dessutom har man förhandlat med sina internationella långivare i den så kallade trojkan, även om dessa i det grekiska pappret kallas ”europeiska partners” och ”institutioner”.

Därmed har vänsterradikala Syriza frångått många av de löften man gav de åtstramningströtta väljare som förde partiet till makten.

Ingen långsiktigt lösning

Allt är dock inte helt klart. I flera EU-länder måste de nationella parlamenten godkänna förlängningen av nödprogrammet, däribland Finland och Irland. Det mesta tyder dock på att Grekland och dess ”långivarpartners” har ridit ut stormen som pågått sedan Syriza bildade regering för snart en månad sedan. Man har skapat visst andrum och köpt sig tid att förhandla under mer ordnade och lugnare former. För nya och tuffa diskussioner om lånevillkoren lär fortsätta. Om bara fyra månader ska långivarna göra en ny utvärdering av situationen.

 

 

16 februari 2015

EU:s utlimatum till Grekland – be om mer nödlån

Grekland måste be om en förlängning av sitt nödlån som snart löper ut för att skapa tid att omförhandla villkoren de kommande månaderna. Efter ännu ett möte i Bryssel säger eurogruppens ordförande att grekerna måste bestämma sig och de har till slutet av veckan på sig.

- Jag har ingen stark röst idag, sa eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem till ekonomikommissionären, Pierre Moscovici, precis innan kvällens presskonferens skulle börja och han trodde att mikrofonen inte vara på.

Kanske har rösten tagit slut efter många möten på kort tid. Kanske har han skrikigt sig hes för döva grekiska öron. För trots många samtal, på EU-nivå och bilaterala diskussioner, så har inte Greklands nya regering, som vill omförhandla villkoren för landets nödlån, och EU närmat sig varandra särskilt mycket. Och tiden att komma överens blir allt kortare då det nuvarande nödprogrammet löper ut sista februari.

Förläning av nödlån enda alternativet

Enligt eurogruppen finns det inte tid att nu sätta sig ner och diskutera nya villkor. Det behöver ske i lugn och ro och då behöver man först lösa finansieringen de kommande månaderna. Därför är det enda alternativet en förlängning av det nuvarande nödprogrammet.

- Det bästa vore om de grekiska regeringen sökte en förlängning av programmet. Vi behöver mer tid och det skulle ge oss flera månader att jobba fram nya villkor. Grekerna behöver bestämma sig, sa Jeroen Dijsselbloem på kvällens presskonferens.

Det var en enig bedömning inom eurogruppen. Även fransmannen Sapin, som varit den som visat mest stöd för den nya grekiska regeringen, uppmanade grekerna att be om en förlängning. EU-kommissionens Pierre Moscovici gjorde likadant.

Därmed spelar man över bollen långt in på den grekiska planhalvan. Och man ger den grekiska regeringen till slutet av veckan på sig att passa tillbaka den. Ska en förlängning kunna ske i tid, innan det nuvarande programmet löper ut, måste en förfrågan komma snart då flera euroländers parlament måste godkänna det.

Nära men ändå så långt borta

Hittills har de nya grekiska ledarna helt förkastat idén om ett nytt lån inom det nuvarande programmet eftersom det i deras ögon följer med förnedrande krav. Enligt Jeroen Dijsselbloem finns det dock utrymme för att möta grekerna inom det nuvarande programmet.

- Den grekiske kollegan pratar om ett överbryggningslån. Jag bryr mig egentligen inte om vad det kallas men det låter som en förlängning av programmet för mig, sa han.

Ekonomikommissionären Moscovici gör samma bedömning. Och han betonade att enskilda ord inte var det viktiga utan att hitta en gemensam viljegrund att stå på.

”Det viktiga är inte ord utan att hitta en gemensam grund. Vi måste vara logiska, inte ideologiska, sa Pierre Moscovici.

Grekland redo att skriva under

Den grekiske finansministern sa i sin tur stå redo att göra stora eftergifter men att eurogruppens ordförande stod i vägen. Yanis Varoufakis hade träffat Pierre Moscovici innan mötet och då sett ett utkast som han på stående fot skulle skrivit under. Det handlade om en förlängning på fyra månader inom det nuvarande lånet och Varoufakis ska då också ha erbjudit att inte gå utanför den existerande budgeten under denna period eller besluta om någon åtgärd som skulle minska den finansiella stabiliteten.

- Vårt enda krav var att vi inte skulle tvingas genomföra reformer som är uppenbart leder till recession. Som att skära i de lägsta pensionerna, sa öppenhjärtig Yanis Varoufakis på sin presskonferens efter mötet.

Enligt Varoufakis förkastades Kommissionens plan och det grekiska erbjudandet av eurogruppens ordförande.

Istället står nu landet inför ett ultimatum. Varoufakis menade att EU inte byggs på ultimatum utan på förhandlingar och kompromisser och han var säker på att parterna skulle nå en lösning de kommande 48 timmarna.

 

12 februari 2015

Djup spricka mellan EU och Grekland

Den nya grekiska regeringen och EU står fortfarande långt ifrån varandra när det gäller villkoren i landets nödlån. Inom eurogruppen kunde man inte ens enas om en väg framåt för fortsatta samtal fram till måndag och bedömare varnar för kollaps i förhandlingarna. Men premiärminister Alexis Tsipras är fortfarande hoppfull.

- Jag är säker på att vi kommer hitta en gemensam och hållbar lösning för att läka såren efter åtstramningarna, sa Alexis Tsipras på dagens toppmöte i Bryssel.

Den grekiska premiärministerns optimism rimmar illa med den dystra minen som eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, antog igår natt efter samtal med den grekiska finansministern Yanis Varoufakis. Någon överenskommelse var inte i sikte men man hade ändå hoppats på att enas om en väg framåt de kommande dagarna så att man kunde föra förhandlingarna framåt tills dess att eurogruppen träffas igen på måndag.

- Olyckligtvis kunde vi inte göra det, sa Jeroen Dijsselbloem efter flera timmars diskussion.

Grekland vägrar alltjämt förhandla med trojkan och den nya regeringen vill inte heller ta nya lån inom det nuvarande programmet. Och även om den grekiska regeringen får visst stöd från länder som Frankrike så ser flera andra euroländer en förlängning av det nuvarande programmet som det enda hållbara alternativet.

Oron ökar av tajt deadline

Då det grekiska nödprogrammet löper ut i slutet av februari är det bråttom att komma överens. Särskilt när ECB satt press på landet och hotat med att strypa likviditeten till Grekland. Utan en snar uppgörelse riskerar Grekland att stå utan nödfinansiering från EU för första gången sedan maj 2010 och ju fler dagar som går utan att parterna närmar sig varandra desto större blir oron för stora negativa ekonomiska effekter. Till exempel finns risken att grekerna skulle rusa till bankerna för att tömma sina konton viket man redan sett tidiga tecken på.

På analysföretaget IHS varnar man för att förhandlingarna ska stranda.

- Den grekiska regeringen måste vara mycket mer flexibel än vad den hittills har varit för att nå en uppgörelse. Samtidigt är det politiskt svårt för regeringen att göra en u-sväng. Vår bedömning är att det finns en betydande risk att förhandlingarna kollapsar, säger Diego Iscaro, ekonom på IHS.

Samtidigt har den grekiska regeringen flera politiska kort att spela ut. Skulle man inte nå en uppgörelse med EU kan landet vända sig till Ryssland eller Kina för finansiering. Något som de andra EU-länderna vill undvika.

3 februari 2015
EU

Grekland vill byta skulder mot eviga obligationer

Greklands nya vänsterregering söker stöd runt om i EU för att omförhandla landets nödlån. Man vill byta ut skulderna mot nya typer av obligationer, vissa med evig löptid. I praktiken är det en skuldnedskrivning.

Finansminister Yanis Varoufakis och premiärminister Alexis Tsipras har inlett en intensiv Europaturné i hopp om att nå en ny överenskommelse om villkoren för de grekiska nödlånen. Paris, London, Rom och Bryssel står på turnélistan.

Den hårdföra vänsterregeringen har sagt att den inte kommer förhandla med de internationella långivarna i trojkan (Kommissionen, ECB och IMF) utan man vill göra upp direkt med sina europeiska kollegor. Inte heller kommer den ta nya lån i det nuvarande nödprogrammet. Istället vill de omvandla skulderna till nya typer av obligationer.

Evig obligation låter bättre än skuldnedskrivning

Yanis Varoufakis presenterade sina idéer i London igår. Tanken är att ersätta de lån som euroländerna har gett till Grekland med tillväxtobligationer där värdet kopplas till utvecklingen i landets ekonomi och den ekonomiska tillväxten. Obligationer som ECB sitter på ska i sin tur bytas ut mot eviga obligationer utan löptid med en garanterad avkastning varje år.

SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tycker att idén om tillväxtobligationer låter ganska sund då skulderna faktiskt kopplas till landets återbetalningsförmåga. Obligationer utan slutdatum tycker han inte låter lika sunt.

- Det känns som en pappersprodukt, som en fiktiv lösning. Frågan är om man inte lurar sig själv, säger han.

Robert Bergqvist ser det mer som en skuldnedskrivning även om eviga obligationer med avkastning kanske låter bättre och är lättare att sälja in hos skattebetalarna i andra euroländer.

- Man vill inte säga att man tar förlusten, säger Robert Bergqvist som också tvivlar på att investerare kommer vilja satsa pengar utan att veta när de får tillbaka dem.

Grekland lovar överskott och reformer

I utbyte mot den föreslagna skuldomvandlingen erbjuder den grekiska regering ett löfte om att hålla sig med ett primäröverskott i budgeten, det vill säga före räntebetalningar, på 1-1,5 procent. Man säger också att man ska fortsätta reformarbetet. Därmed verkar hållningen från Greklands nya regeringen, som tidigare krävt en regelrätt skuldnedskrivning, ha mjuknat något. Man har tagit steg för att närma sig Bryssels krav. Samtidigt sägs EU-kommissionen planera för att avskaffa trojkan som grekerna vägrar ha att göra med.

Det betyder att både EU och Grekland vänt om och börjat närma sig varandra. Finansminister Varoufakis säger att han hoppas på en ny uppgörelse till slutet av maj. Vägen dit är dock brokig och lång och går via Berlin. Frågan är om båda parterna kommer nå fram till varandra helt och hållet.

Fler inlägg om: , , ,
26 januari 2015
åtstramning

Grekiska vänstern rör om i EU:s åtstramningspolitik

Vänsterpartiet Syriza, som gick till val på att avskaffa EU:s påtvingade åtstramningar, tog en klar seger i det grekiska valet. Det öppnar för tuffa förhandlingar med EU. Någon grexit verkar dock inte ligga i korten.

Det grekiska valet var huvudämnet när eurogruppen träffades idag. Flera finansministrar uttryckte sympati och respekt för valresultatet där Syriza med partiledaren, Alexis Tsipras, i spetsen skördade stora framgångar. Ingen uttryckte dock någon vilja att skriva av delar av det grekiska skuldberget som uppgår till 175 procent av BNP.

Svåra förhandlingar väntar

Eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem konstaterade att Syriza deklarerat att man vill stanna i euroområdet. Det vill även eurogruppen att Grekland gör och denna gemensamma ståndpunkt uppges bli grunden för kommande diskussioner. De lär dock bli svåra då Alexis Tsipras deklarerat att åstramningspolitiken nu är över medan Dijsselbloem konstaterat att fortsatta reformer visst är nödvändiga.

Experter bedömer att båda sidor kommer få ge efter. EU kommer få lätta på villkoren men Syriza kommer få leva med fortsatta reformer. Det mest sannolika är att man ger Grekland lättnader i form av förlängd löptid och eller sänkt ränta på nödlånen. Enligt Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond, ESM, som är Greklands enskilt största långivare, betonar att sådana lättnader kan få stor effekt. När man gick med på sådana åtgärder 2012 gav det Grekland besparingar på 8,7 miljarder euro årligen.

- Det motsvarar 4,5 procent av Greklands BNP, konstaterar Klaus Regling.

Kommer inte skriva av skulder

Även om flera ministrar hade sympatier för det grekiska folket under eurogruppsmötet har ingen sagt sig vilja gå med på skuldnedskrivningar. Spaniens Luis de Guindos var en av dem som sa att det inte är aktuellt. De Guindos sitter på en fordran på Grekland värd 26 miljarder euro.

- Det är vad vi betalar per år till arbetslösa i Spanien. I ett land med 23,7 procents arbetslöshet, sa de Guindos för att beskriva beloppets betydelse.

Den spanske ministern påpekade också Greklands utsatta finansiella situation där landet är helt beroende av stöd från EU för att hålla sig flytande. Det gör att man kommer kunna kräva fortsatta reformer.

Svalt mottagande i Bryssel

Även om den nya regeringen i Grekland sannolikt kommer få gå med på fortsatta åtstramningar så kan Syrizas seger få effekt på EU:s fortsatta ekonomiska politik. Vissa bedömare menar att åtstramningsmotståndare i andra länder nu kan vädra morgonluft, så som Podemos i Spanien, och att detta på sikt kan få EU att ändra kurs.

Det kan förklara det kyliga mottagandet i Bryssel av det grekiska valresultatet. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker ringde inte för att gratulera Alexis Tsipras till segern som brukligt är. Donald Tusk, ordförande i Rådet, dröjde i sin tur till sen eftermiddag innan han skickade ut ett kort pressmeddelande med en gratulation.

Fler inlägg om: , , ,
23 januari 2015
ECB

ECB startar sedelpressen i historiskt obligationsköp

Den europeiska centralbanken tog igår det historiska beslutet att börja stödköpa statsobligationer i ett försök att få fart på den tragglande ekonomin i euroområdet. Experter varnar dock för att banken därmed avfyrar sin sista stimulansammunition på något som väntas ha begränsad effekt på den verkliga ekonomin.

ECB kommer börja köpa på sig obligationer till värde av 60 miljarder euro per månad med start mars i år. I praktiken handlar det om att trycka nya pengar och sammanlagt rör det sig om 1 100 miljarder då månadsköpen ska pågå till åtminstone september nästa år eller tills dess att man når inflationsmålet på knappa två procent.

Syftet med stödköpen är att ge en skjuts i ekonomin och framförallt att få upp inflationen. Den senaste statistiken visade på negativ inflation på -0,2 procent inom euroområdet. Även om det var drivet av låga oljepriser så visar det på ökad risk för fallande priser, något man vill undvika.

Liten effekt på ekonomin

Stimulansåtgärden var kraftigare än väntat. Experter hade räknat med månatliga köp på 50 miljarder euro under en begränsad tidsperiod. Summan blev 10 miljarder högre per månad utan tidsgräns. Det historiska beskedet från ECB-chefen, Mario Draghi, fick direkt positiv effekt. Börserna steg och räntorna inom euroländerna sjönk.

På längre sikt väntas dock effekten bli mer begränsad.

- När Mario Draghi lovade att göra allt för att rädda euron 2012 fick det stor påverkan utan att han egentligen spenderade en enda cent. Denna gång är det tvärtom. Det kommer kosta men effekten blir liten”, säger Philippe Gijsels, strateg på BNP Paribas Fortis.

Liksom många andra ekonomiska experter pekar Philippe Gijsels på de redan låga räntorna som en anledning till varför ECB:s valutainjektion kommer ha liten effekt. Problemen i euroområdets krassliga ekonomi är inte att det saknas pengar utan snarare att det saknas framtidsoptimism och vilja att investera, anställa och konsumera.

Optimister pekar i sin tur på USA där liknande stödåtgärder har haft positiv effekt. Det finns dock en väsentlig skillnad i Europa i det att pengar till den verkliga ekonomin kanaliseras via banksektorn i större utsträckning än i USA. Injektionen på över 1 000 miljarder riskerar därför att fastna hos de europeiska bankerna.

Nationella centralbanker får ta förluster

Skulle de omfattande stödköpen medföra förluster kommer dessa till största delen bäras av nationella centralbanker. ECB kommer enbart ta 20 procent av risken. Detta var en eftergift för att blidka Tyskland som varit hårdnackad motståndare till stimulanspaketet då man befarat att tyska skattebetalare skulle få betala för inställda betalningar i andra euroländer.

I praktiken innebär det att ECB frångår sin princip att sprida förluster. Det betyder också att man tar steg ifrån ökad ekonomisk integration och centralstyrning något som tidigare ansetts som nödvändigt för att rätta till eurosamarbetets svagheter.

Riskfylld åtgärd

Med Mario Draghis besked följer också risker. Förutom att man går i fel riktning när det gäller ekonomiskt samarbete så beskrivs  stödköp av statsobligationer som det sista stora stimulansverktyget i ECB:s verktygslåda. Skulle en positiv effekt utebli, något som experter befarar, så finns det lite kvar att sätta in annat än att skriva ut samma medicin igen.

Därmed vilar ansvaret för att få fart på ekonomin i än större utsträckning på euroländerna själva vilket sannolikt kräver att man på allvar tar tag i reformer för att förbättra konkurrenskraften. För nu kan de inte längre förlita sig på stöd från ECB.

Fler inlägg om: , , ,
13 januari 2015
315 miljarder euro

EU-förslag om miljardinvesteringar

EU-kommissionens investeringsplan, värd över 300 miljarder euro, landade idag i ett konkret förslag. En investeringsfond ska sättas upp inom Europeiska Investeringsbanken, marknadsexperter ska fördela kapitalet och ett råd ska ge stöd till investerare. Kritiker tvivlar dock fortfarande på att planen går att genomföra.

Kommissionen har tidigare presenterat en investeringsplan där 21 miljarder euro i form av offentliga EU-garantier ska landa i investeringar på minst 315 miljarder euro de kommande tre åren med hjälp av privat kapital. Idag lade EU-kommissionen fram ett konkret lagförslag som ska göra detta möjligt.

- Kommissionen menar allvar och vi tar viktiga steg mot att skapa jobb och kickstarta den europeiska ekonomin, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i samband med att förslaget lades fram.

Experter ska fördela kapital – Kommissionen och EIB tar fram riktlinjer

Först och främst handlar det om en europeisk investeringsfond, EFSI (European Fund for Strategic Investments) vilken ska mobilisera investeringar i tillväxtsektorer runt om i Europa. EFSI ska lyda under Europeiska Investeringsbanken, EIB.

En investeringskommitté bestående av experter ska besluta om vilka projekt som ska få stöd ur fonden. Kommittén ska i sin tur lyda under en styrgrupp vilken kommer domineras av företrädare från Kommission och EIB och som ska bestämma om generella riktlinjer för investeringarna och allokering av stöd. Tanken är att man ska satsa på de sektorer som har störst tillväxtmöjligheter. Inflytande i styrgruppen föreslås baseras på storleken på kapitalet man bidragit med och beslut ska fattas i majoritet. Kommissionen och EIB har dock veto och kan stoppa beslut även om de i framtiden inte skulle vara i majoritet.

Kommission föreslår också att man ska skapa ett investeringsråd där man ska hjälpa investerare att hitta intressanta projekt att satsa pengar på och man ska informera investerare om vilka projekt som finns och som är på gång. En arbetsgrupp ledd av Kommissionen och EIB har i dagsläget identifierat cirka 2000 projekt.

Kritiker: ”Juncker är ingen Jesus”

Kommissionens plan har i grova drag fått stöd från EU:s medlemsländer. Visst stöd finns också inom Europaparlamentet där planen diskuterades idag men långt ifrån alla är övertygade om att investeringspaketet kommer generera så mycket som 315 miljarder i investeringar.

- Bara Jesus Kristus kan åstadkomma sådana mirakel och Jean-Claude Juncker är inte Jesus Kristus, sa Dimitrios Papadimoulis för vänstern i Europaparlamentet.

Den gröna gruppen tvivlade också på den så kallade hävstången som ska få 21 miljarder i garantier att bli 315 miljarder i investeringar. Och man sa att även om det skulle fungera är det inte alls säkert att det leder till minskad arbetslöshet eller ökad jämlikhet. Socialdemokraterna konstaterade i sin tur att det var en bra början men att det inte fyller det investeringsbehov som finns i Europa idag. Liberaler och konservativa var mer optimistiska.

Kommissionen behöver stöd från EU-parlamentet som helhet liksom stöd från EU-länderna för att få fonden och hela investeringspaketet på plats. Man hoppas att frågan ska behandlas snabbt så att fonden ska vara operationell i mitten av 2015.