Andreas Liljeheden

Bor i Bryssel, bevakar EU-frågor inom finansområdet för bland andra TV4 och SIX News. Har tidigare jobbat för Ekot, SVT Rapport och Dagens Industri.
Andreas Liljeheden

Ökade risker i europeisk ekonomi

Publicerat den 4 februari 2016 kl. 11:19

Europas ekonomi fortsätter att sakta återhämta sig. Det skriver EU-Kommissionen i sin senaste prognos. Men samtidigt varnar man för ökade risker i en allt skakigare omvärld vilket på sikt kan slå mot tillväxten. För Sverige ser det dock rätt bra ut.

EU:s BNP utvecklas stabilt och långsamt. I EU-kommissionens senaste prognos väntas tillväxten landa på 1,9 procent i år och 2,0 procent nästa år. Euroområdet beräknas visa något svagare siffror, 1,7 procent i år och 1,9 procent 2017.

Tillväxten inom EU drivs främst på av konsumtion och ökad disponibel inkomst även om också låga oljepriser och räntor liksom svag euro har en positiv inverkan.

Arbetslösheten väntas fortsätta minska om än långsamt och från relativt höga nivåer. EU snittet beräknas till 9,0 procent i år men vissa länder tampas alltjämt med skyhög arbetslöshet, som Grekland (24,0) och Spanien (20,4).

Svagare prognos än tidigare

Jämfört med höstprognosen från november har tillväxten skrivits ned något, om än lite. De ekonomiska utsikterna bedöms som osäkra och riskerna i ekonomin har blivit större. Faktorer som påverkar negativt är avmattningen i den kinesiska ekonomin, världens tillväxtmotor, samt andra snabbväxande länder. Risker har också ökat till följd av svagare global handel, förändrad räntepolitik i USA liksom geopolitisk oro. Även det låga oljepriset kan på sikt slå tillbaka mot Europa genom minskad efterfrågan på europeiska varor och tjänster från oljeexporterande länder.

– Vi måste vara uppmärksamma. Den europeiska ekonomin möter allt starkare motvind. Det är viktigt att fortsätta med reformer för att stå emot framtida chocker, säger Valdis Dombrovskis, EU:s eurokommissionär.

Hans franska kollega, ekonomikommissionären Pierre Moscovici, påpekar att man måste fortsätta arbetet med att få ordning på statsfinanserna runt om i Europa. Flera medlemsländer väntas ha ett underskott i år som är högre än EU:s maxgräns på tre procent av BNP även om snittet håller sig inom ramarna för det ekonomiska regelverket. Statsskulderna däremot är alltjämt betydligt högre än de 60 procent av BNP som EU satt upp som en sund maxnivå. Den genomsnittliga statsskulden väntas bli nästan 87 procent i år.

Sverige lägger i en högre växel

130 sidor in i rapporten beskriver Kommissionen sin syn på det ekonomiska läget i Sverige. Kapitlet har titeln: Sverige – lägger i en högre växel. Sverige är en av de snabbast växande ekonomierna i EU med en tillväxt som väntas landa på 3,2 procent i år och 2,9 procent 2017. Enligt Kommissionen går Sverige in i en period med robust tillväxt drivet av privat konsumtion, investeringar och ökad offentlig konsumtion.

Det ökade antalet migranter väntas öka kostnader och påverka arbetslösheten då det kan ta flera år för nyanlända att få jobb. Ändå spås arbetslösheten minska från 7,4 procent till 6,9 procent i år, vilket är nivåer klart under EU-snittet. Ökade kostnader för migration väntas också täckas av ökande inkomster.

Samtidigt kan invandringen ge en skjuts i den svenska ekonomin enligt Kommissionen. På kort sikt genom ökad offentliga konsumtion och ökade investeringar och på längre sikt genom en lyckad integration på den svenska arbetsmarknaden.

Nedåtrisker som Kommissionen tar upp i den svenska ekonomin rör som tidigare bostadsmarknaden och de stigande bopriserna men även potentiellt minskad efterfrågan från Sveriges handelspartners.

 

Oro i Bryssel för spansk ekonomi

Publicerat den 25 januari 2016 kl. 13:20

EU-kommissionen ser ekonomiska risker i de segdragna regeringsförhandlingarna i Spanien. Politisk osäkerhet kan bromsa reformer och minska förtroendet på marknaden skriver Kommissionen i en rapport som spanska El País har tagit del av.

Kommissionens tjänstemän jobbar just nu med att analysera EU-ländernas ekonomier och man förbereder rekommendationer i syfte att undvika nya ekonomiska problem. Kommissionens granskningar, som ska presenteras de kommande veckorna, är en åtgärd som EU infört i spåren av de senaste åren kriser.

Spanien, där man har haft svårt att bilda regering sedan valet strax innan jul, är ett av länderna där Kommissionen ser risker. Med den politiska osäkerheten höjs frågetecken kring det ekonomiska reformarbete som pågår. Kommissionen menar att förtroendet för den spanska ekonomin kan skadas och man påpekar att landet är sårbart för marknadsrörelser.

Varningen har dock inte presenterats officiellt än och i nuläget är Kommissionsföreträdare försiktiga i sina kommentarer.

– Vi vill se en stabil regering i Spanien. I övrigt har vi inga andra åsikter, säger EU-kommissionens talesperson, Margaritis Schinas.

Klart är dock att Spanien, som är euroområdets fjärde största ekonomi, står inför fortsatt stora utmaningar. Man har visserligen lämnat ett europeiskt nödprogram bakom sig och man visar ganska stark tillväxt. Men arbetslösheten är alltjämt hög. Enligt de senaste siffrorna från EU:s statistikbyrå, Eurostat, ligger den på 21,4 procent, att jämföra med EU-snittet på 9,1 procent. Andra utmaningar för den framtida spanska regeringen är budgetunderskottet liksom stora finansieringsbehov under 2016.

Svåra regeringsförhandlingar

Men att bilda en stabil regering har visat sig vara svårt. I valet den 20:e december skördade vänsterpartiet Podemos och liberala Cuidadanos stora framgångar. Den politiska kartan ritades därmed om i Spanien där socialdemokratiska PSOE och konservativa PP helt dominerat politiken sedan Franco-diktaturens fall.

Inget av partierna fick tillräckligt stöd för att regera på egen hand och nu pågår komplicerade förhandlingar i ett land med lite erfarenhet av koalitionssamarbeten. De större partierna behöver stöd av mindre partier, så som separatistpartier i Katalonien och Baskien, vilket gör det svårt att komma överens.

Regerande PP, som blev största parti, har fört samtal den senaste månaden men misslyckats. Den spanske kungen ska nu samla partiledarna för att se om någon annan kan bilda en fungerande koalition.

I fredags sträckte Podemosledaren Pablo Iglesias ut en hand mot socialdemokratiska PSOE och sa att han ville forma en regering för förändring tillsammans med PSOE och ett annat vänsterparti. Iglesias och PSOE-ledare Sanchez diskuterade frågan på telefon igår men Sanchez har hittills ställt sig avvaktande. Parterna ska dock prata vidare senare under veckan.

Även om EU-kommissionen inte vill kommentera det politiska spelet i Spanien så lär man i Brysselhögkvarteret se på utvecklingen med viss oro. Podemos liknas ofta vid Alexis Tsipras vänsterradikala parti Syriza i Grekland. Partiledaren Pablo Iglesias är en hängiven motståndare till den åtstramningspolitik som förts de senaste åren och som han menar är påprackad Spanien av EU och Tyskland.

Skulle dock PSOE och Podemos också misslyckas med att bilda en fungerande regering kan nyval bli aktuellt. Det skulle kunna ske i maj.

Eurogruppens ordförande kritiserar gränskontroll

Publicerat den 14 januari 2016 kl. 22:32

På årets först möte med eurogruppen fick ordföranden Jeroen Dijsselbloem frågan om hur eurosamarbetet påverkas av flyktingkrisen och hotet mot Schengen och EU:s öppna gränser.

– Vi måste vara väldigt försiktiga, sa Dijsselbloem och höjde ett varningens finger, delvis riktat mot Sverige.

Flera ledande europeiska politiker, däribland Tysklands Angela Merkel, har sagt att EU:s öppna gränser måste försvaras och att ett Schengensammanbrott och stängda gränser skulle utgöra ett hota mot hela det monetära samarbetet.

Jeroen Dijsselbloem, eurogruppens ordförande, delar den analysen. Och han gillar inte att länder som Sverige agerar på eget bevåg för att stävja flyktingkrisen på hemmaplan.

– Det vi ser nu är att fler och fler medlemsländer individuellt vidtar åtgärder vid sina gränser, i sina asylmottagningssystem och så vidare. Det kommer bli en negativ spiral, där vi bara kommer gå längre och längre ner, sa Dijsselbloem.

Öppna gränser är enligt ordföranden avgörande för utvecklingen och det ekonomiska samarbetet i Europa. Därför måste Schengen bevaras.

Grekland väntar på godkännande från trojkan

Annars stod Grekland i fokus på eurogruppens möte på torsdagskvällen. Sedan landet i somras kom överens med EU om ett nytt nödlån på 86 miljarder euro har man väntat otåligt på att börja diskutera den grekiska skuldbördan, som med det nya lånet beräknas landa på skyhöga 200 procent av BNP.

För Syrizaregeringen är skuldlättnader en nyckelfråga, även om det inte kommer i fråga att skriva av skulder utan snarare handlar om att förlänga löptider. Men för att dessa diskussioner ska kunna börja måste långivarna, enligt avtalet från i somras, göra en första översyn av nödprogrammet vilket betyder att man kontrollerar att regeringen i Aten genomfört de reformer man har kommit överens om. Och där återstår flera åtgärder, bland annat en kontroversiell pensionsreform vilket kommer ta lång tid att enas om. Jeroen Dijsselbloem bedömer att långivarnas översyn kan komma att ta flera månader vilket gör att den ursprungliga tidsplanen för det grekiska nödprogrammet förskjuts avsevärt.

Samtidigt varnar chefen för EU:s nödfond, Klaus Regling, för att Grekland återigen ska hamna i en knivig finansiell situation.

– Likviditeten kommer bli ansträngd de kommande månaderna. Grekland ska betala tillbaka på lån på ungefär fyra miljarder euro det första kvartalet, sa Regling som också konstaterade att landet har underskott i budgeten.

Grekland skulle i värsta fall kunna skjuta på betalningen men det skulle ytterligare skada förtroendet för landets ekonomi.

IMF med på tåget

På mötet med euroländernas finansministrar framkom också att Internationella Valutafonden, IMF, ska vara med i det nuvarande, tredje nödpaketet. Fonden, som har deltagit i de tidigare programmen, har hittills ställt sig utanför och inte bidragit med nya pengar till Grekland.

Aten har indikerat att man egentligen inte vill ha med IMF på tåget. En trolig anledning är att fonden generellt har en striktare syn på ekonomiskt reformarbete än EU-institutionerna och att medverkan från IMF skulle ge den grekiska regeringen mindre utrymme att förhandla om tuffa besparingar.

– Skulle du fråga dem utan att beakta nödprogrammet skulle de säkert i ärlighetens namn säga att de föredrar att IMF inte är med. Men vi har en överenskommelse och den överenskommelsen säger att IMF ska vara med, sa Jeroen Dijsselbloem som också har fått löfte från den grekiska finansministern, Euklidis Tsakalotos, om att regeringen i Aten accepterar IMF:s medverkan.

EU-Kommissionen: Belgien har gett olagligt statsstöd till storbolag

Publicerat den 11 januari 2016 kl. 14:09

Skattefördelar som belgiska myndigheter har gett till multinationella bolag är olagliga menar EU-Kommissionen. Europeiska storbolag kan därför få betala tillbaka skatt på motsvarande 6,5 miljarder kronor.

– Belgien har gett ett antal multinationella bolag avsevärda skattelättnader som bryter mot EU:s statsstödsregler, säger den danska konkurrenskommissionären, Margrethe Vestager.

Hon vill nu att Belgien kräver tillbaka skatt av de storbolag som fått olagliga fördelar. Enligt Kommissionen handlar det om minst 35 europeiska multinationella bolag som ska betala tillbaka ungefär 700 miljoner euro, motsvarande 6,5 miljarder kronor. Vilka bolag som ska betala tillbaka exakt hur mycket ska dock beslutas av den belgiska skattemyndigheten.

Minskat skatt upp till 90 procent

Belgiska skattefördelar har varit under Kommissionens lupp under snart ett års tid. Sedan 2005 har storbolag med verksamhet i flera länder kunnat utnyttja en regel om ”överdrivna vinster” när de fått förhandsbesked på sin beskattning av belgiska myndigheter. Multinationella bolag har fått sin skatt minskad sedan de antagits göra överdrivna vinster genom synergieffekter som mindre motsvarande bolag med verksamhet i enbart Belgien inte gör. Den del av vinsten som ansetts härröra från dessa stordriftsfördelar har inte beskattats.

Enligt Kommissionens bedömning har skattebasen därmed reducerats mellan 50-90 procent.

– Om ett land ger vissa storbolag illegala skattelättnader som gör att de undviker skatt på merparten av sina verkliga vinster så skadar det allvarligt konkurrensen inom EU, i slutändan på bekostnad av EU:s medborgare, säger Margrethe Vestager.

Dubbel icke-beskattning

Enligt konkurrenskommissionären finns det många lagliga väger att gå inom EU för att attrahera investeringar. De skattelättnader som Belgien har gett är inte en av dem.

Belgiska myndigheter har argumenterat för att åtgärden varit nödvändig för att undvika dubbelbeskattning. Kommissionen pekar dock på att den sänkta skatten inte stämmer överens med motsvarande beskattning på samma vinst i något annat land. Bolagen har heller inte behövt bevisa risk för dubbelbeskattning. Resultatet har i själva verket blivit dubbel icke-beskattning.

Kommissionen kräver förutom återbetalning att Belgien slutar applicera ”övervinstregeln”.

Sedan Kommissionens granskning av Belgien startade i februari förra året har landets skatteverk inte gett samma fördelar i nya förhandsbesked. Men bolag som redan fått besked har kunnat utnyttja regeln  eftersom avtalen normalt gäller i fyra år.

Den belgiska granskningen är en del av en större undersökning som Kommissionen påbörjade sommaren 2013. I oktober förra året meddelade Margrethe Vestager att Luxemburg och Nederländerna bedömts ge liknande skattefördelar till Fiat respektive Starbucks. Ytterligare utredningar pågår när det gäller potentiellt otillåtet stöd till Apple på Irland samt Amazon och McDonald’s i Luxemburg.

Spaniens politiska karta har ritats om

Publicerat den 21 december 2015 kl. 11:30

Spanien vaknar idag upp till en ny politisk verklighet där nya partier har gått starkt framåt i spåren av den ekonomiska krisen. Men det är också en mer osäker verklighet där det kommer bli svårt att bilda en stabil regering och där det råder stora frågetecken kring den av EU förespråkade åtstramningspolitiken.

Högerpartiet Partido Popular (PP) och socialdemokratiska PSOE har dominerat den spanska politiken sedan diktaturen föll. Efter gårdagens val vaknar dock spanjorerna idag upp i ett helt nytt politiskt landskap. PP blev visserligen återigen största parti med 28,7 procent av rösterna och PSOE näst störst med 22 procent. Men de traditionella partierna backade kraftigt samtidigt som vänsterradikala Podemos gick starkt framåt och kammade hem 20,6 procent av rösterna medan liberala Cuidadanos fick 14 procent.

Podemos vinnare

Även om konservativa PP blev största parti så blev valet ett misslyckande för den sittande regeringen och premiärminister Mariano Rajoy. 2011 fick PP över 44 procent av rösterna och egen majoritet i kongressen med 186 mandat. Nu förlorade man 63 stolar ner till 123. Den stora vinnaren i valet blev snarare Podemos.

Vänsterpartiet växte fram ur den proteströrelse som kampanjade mot de ekonomiska åtstramningarna och den extremt höga arbetslösheten och grundades så sent som förra året. Och i det första nationella valet partiet ställde upp i blev man tredje största parti och en reell maktfaktor.

Partiledaren Pablo Iglesias utlovar nu nya tider för Spanien.

-I dag har ett nytt Spanien fötts. Nu börjar en ny politisk etapp i vårt land, sa Pablo Iglesias efter valet.

Albert Rivera, ledare för Ciudadanos som också gick starkt framåt var inne på samma linje.

– Miljoner spanjorer har beslutat att Spanien ska förändras, sa han.

Svårt pussel att bilda regering

Men vem eller vilka som ska leda landet är oklart. PP är alltjämt största parti och Mariano Rajoy har sagt att han kommer försöka bilda regering, även om han inser att det kommer bli svårt.

Bara de gamla ärkefienderna PP och PSOE kan ensamt bilda regering. Men det skulle sannolikt svida i ögonen på många väljare.

Inför valet sågs liberala Cuidadanos som en möjlig regeringspartner till PP. Men dessa två skulle inte tillsammans bli tillräckligt stora för att få majoritet i kongressen utan behöva stöd från en eller flera mindre separatistpartier från Katalonien eller Baskien. Men det är inte troligt då den sittande regering starkt motarbetat alla försök till utökad självständighet. Dessutom har partiledaren för Ciudadanos sagt att han bara kommer sitta i regering som premiärminister och det lär inte bli aktuellt.

Man har också pratat om att PSOE och Podemos skulle kunna para ihop sig med småpartier som jobbar för ett självständigt Katalonien. Men även det kan bli komplicerat då Podemos vill låta spanjorerna folkomrösta om Kataloniens självständighet medan PSOE är helt emot det.

Man har nu 60 dagar på sig att bilda regeringen. Misslyckas man väntar nyval. Framtiden är därmed oviss både politiskt och ekonomiskt.

Frågetecken kring åtstramningar

Tidigare har PP haft egen majoritet och kunnat driva igenom den ekonomiska åtstramningspolitiken, bland annat med hjälp av nödprogram från EU riktat mot landets svaga banksektor. Spanien har avslutat programmet men från Bryssel följer man alltjämt utvecklingen noga för att inte nya problem ska blossa upp.

Den senaste tiden har också EU-Kommissionen och den sittande regeringen haft en dispyt om den spanska budgeten håller eller inte. Kommissionen, som granskar euroländernas budgetar på förhand, har varnat för att Spanien inte kommer hålla sig inom ramarna för EU:s ekonomiska regelverk som säger att budgetunderskottet max får uppgå till tre procent av BNP. Enligt Kommission har regeringen en för optimistisk tro på den framtida tillväxten. Den spanska regeringen har i sin tur konsekvent hävdat att det inte är någon fara på taket, budgeten för nästa år håller.

Det finns alltså frågetecken kring ekonomin även med EU- och åtstramningsvänliga PP vid makten. Och med Podemos framgångar i valet lär dessa frågetecken växa. Podemos stora fråga är åtstramningarna och man har varit väldigt kritiskt till det som man ser som EU:s och Tysklands påtvingade ekonomiska svångrem.

Podemos framgångar hyllades också av den grekiska vänsterregeringen Syriza som också gick till val på att bekämpa EU:s åtstramningspolitik (men som sen fick rätta in sig i leden när man behövde ett tredje nödlån).

– Åtstramningen har också blivit politiskt besegrad i Spanien. Europa håller på att förändras, skrev Syrizaledaren Alexis Tsipras i en skriftlig kommentar efter valet rapporterar grekiska Kathimerini.

Sverige kan slippa flyktingar från andra EU-länder

Publicerat den 15 december 2015 kl. 22:00

EU-kommissionen föreslår att Sverige undantas från EU:s program för omfördelning av flyktingar. Förslaget är dock inte alls så långtgående som den svenska regeringen hoppats på. Samtidigt föreslår Kommissionen en kontroversiell europeisk gränsstyrka som ska kunna sättas in mot medlemsländernas vilja.

– Våra svenska vänner befinner sig i en unik situation och vi måste ta med i beräkning den exceptionella ökningen i antalet asylsökande, sa EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos idag samtidigt som han föreslog att Sverige skulle ges ett års uppskov i unionens omfördelning av flyktingar.

Sammanlagt 160 000 flyktingar ska omfördelas de kommande två åren, främst från Italien och Grekland. Av dessa skulle 3 800 komma till Sverige som också har tagit emot 39 stycken hittills i programmet.

Sverige kan nu alltså få ta emot färre inom omfördelningsprogrammet. Med ett års undantag är tanken från Kommissionen att det svenska asylsystemet ska kunna ”återhämta sig” från det exceptionella migrationstrycket. Förslaget är dock inte alls så långtgående som den svenska regeringen hoppats på. Man har tidigare pekat på att det finns en outnyttjad pott på över 50 000 flyktingar som kan omfördelas inom programmet och även om regeringen inte satt en specifik siffra på sin begäran har det pratats om 20 – 30 000.

Kontroversiellt förslag om europeisk gränsbyrå

Samtidigt presenterade Dimitris Avramopoulos och Kommissionen ett omstritt förslag om en europeisk gräns- och kustbevakning. Den nuvarande gränsmyndigheten Frontex kan enligt Kommissionen inte  säkra EU:s externa gränser tillsammans med medlemsländerna och det hotar hela den fria rörligheten av människor inom Schengenområdet vilket i sig anses som en av union grundbultar. För att rädda Schengen och stärka den yttre gränsbevakningen föreslår man därför en ny europeisk gränsbyrå med egna resurser och anställda till skillnad från dagens Frontex som är beroende av bidrag från EU-länderna som inte sällan misslyckas med att leverera det de lovar.

Den nya byrån ska få 1 000 anställda, mer än dubbelt så många som Frontex. Samtidigt ska man ha tillgång till en reserv på 1 500 personer som medlemsländerna ska kunna bidra med med tre dagars varsel. Den nya europeiska byrån ska också ha egen teknisk utrustning och en kraftigt ökad budget. Nästa år ska den ligga på 238 miljoner euro för att sedan växa ytterligare till 322 miljoner år 2020.

Gränskontroll mot medlemsländers vilja

Det kontroversiella i Kommissionens förslag handlar dock inte om större budget eller ökade bidrag från EU-länderna utan om utökade befogenheter. Byrån ska övervaka att medlemsländerna sköter sin gränskontroll och om den bedömer att ett land inte sköter sig och det finns en akut fara för Schengenområdet som sådant ska europeiska gränsbevakare kunna sättas in även om ett medlemsland inte vill ha hjälp. Tidigare har EU-länder kunnat be Frontex om hjälp men inte beordras av Kommissionen och en majoritet av de andra EU-länderna vilket kan bli fallet med den nya gränsbyrån.

Detta sticker i ögonen på flera medlemsländer som ser kontrollen av den egna gränsen som en nationell angelägenheten och inte en fråga för Bryssel. När EU:s utrikesministrar träffades igår var flera skeptiska till Kommissionens idé. Ungern, som byggt upp ett kritiserat taggtrådsstängsel för att hålla flyktingar borta, kallade förslaget odemokratiskt. Polens nya EU-kritiska regering kallade det bisarrt.

Blandad respons från Parlamentet

I Europaparlamentet där förslaget presenterades möttes det av både stöd och motstånd. Liberalerna menade att det inte var tillräckligt långtgående. De konservativa och socialdemokraterna gjorde mer eller mindre tummen upp medan EU-kritiska reformistgruppen inte ville ge mer makt till Bryssel. Vänstern och de gröna menade i sin tur att Kommissionen gör fel i att helt fokusera på gränskontroll och stänga ute människor som behöver skydd snarare än att erbjuda lagliga vägar in i EU.

Kommissionens förslaget ska diskuteras ytterligare på högsta nivå senare i veckan när EU:s stats- och regeringschefer träffas i Bryssel. Tyskland och Frankrike stödjer förslaget och driver på för att få de andra länderna med sig. Sverige och Stefan Löfven har tidigare varit skeptisk och indikerat att den svenska gränsen ska säkras av svenska myndigheter.

”Portugal kommer följa reglerna”

Publicerat den 7 december 2015 kl. 21:10

Portugals nya finansminister har lovat att bryta med de senaste årens tuffa åtstramningspolitik. Men när han träffade sina europeiska kollegor inom eurogruppen lovade han att samtidigt hålla sig inom ramarna för EU:s finansiella regler.

– Vi har presenterat ett program för tillväxt men samtidigt har vi förpliktelser gentemot EU och vi kommer fortsätta jobba utifrån det”, sa Mario Centeno efter sitt första möte med eurogruppen i Bryssel.

Landets nya regering, som består av socialdemokratiska PS, kommunistpartiet PCP samt radikala vänstern, BE, har utlovat ett stopp på högerns åtstramningar. Beskattningen av fattiga ska minska och nedskärningar i pensioner och offentliganställdas löner ska slopas.

Motståndare på den politiska högerkanten har målat upp Mario Centeno som en ny Varoufakis – den förre grekiska finansministern som hade en liknande agenda och som med sin provokativa stil retade gallfeber på sina europeiska kollegor inom eurogruppen. Centeno, som inom kort ska presentera landets nya budget, bedyrar dock att Portugal kommer följa EU:s så kallade stabilitets- och tillväxtpakt vilken säger att ett lands underskott inte får överstiga tre procent av BNP och att statsskulden ska ligga under 60 procent av BNP.

Kommissionen ska granska budgeten

EU-kommissionen har sedan tidigare påbörjat ett överträdelseförfarande då det portugisiska underskottet bedömts vara för högt. Portugal har också på grund av valet missat att skicka in sin budget för nästa år till Kommissionen för förhandsgranskning, en åtgärd som införts i spåren av den ekonomiska krisen.

Centeno ville under måndagens eurogruppsmöte inte ange något datum för när budgeten skulle presenteras men han uppmanades av de övriga euroländerna liksom av Kommissionen att lägga fram den så snart som möjligt.

– Högsta prioritet nu är att Portugal korrigerar sitt för höga underskott”, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici efter mötet.

Moscovici la också fram en morot när han tillade att Kommissionen kan komma att upphäva överträdelseförfarandet i maj nästa år förutsatt att budgeten ligger inom de tillåtna ramarna.

Svår balansgång

Centeno ser mindre åtstramningar som en mer tillväxtorienterad politik. Han är övertygad om att skattelättnader för fattiga och högre pensioner och offentliga löner kommer ge en skjuts i ekonomin och att man därmed når målen för underskott och att man på sikt minskar skuldbördan.

Samtidigt måste Centeno och hans socialdemokratiska parti förhålla sig till sina koalitionspartners längre ut på vänsterkanten som förespråkat en tuffare linje. Dessa partier har bland annat krävt en omförhandling av den portugisiska skulden som ligger nära 130 procent av BNP, den tredje högsta bland euroländerna efter Grekland och Italien. Det kan bli en svår balansakt att tillgodose både kraven från Bryssel och den egna koalitionen.

EU:s klimatpolitik misslyckad

Publicerat den 30 november 2015 kl. 23:27

EU ser sig gärna som världsledande i kampen mot klimatförändringar. Men samtidigt som världens ledare träffas på klimatkonferens i Paris menar intresseorganisationer att EU misslyckats på hemmaplan. Systemet med utsläppsrätter har inte fungerat och EU:s nuvarande brist på ambition riskerar att hindrar globala åtaganden menar kritikerna.

EU var först i världen medan att implementera en klimatpolitik och sätta ett pris på utsläpp av koldioxid (CO2). När handeln inom ETS-systemet (Emissions Trading System) startade som ett pilotprojekt 2005 kostade ett ton CO2-utsläpp som mest 30 euro. Tanken var att företagen skulle motiveras att satsa på grön teknologi om de fick betala ett skäligt pris för sina utsläpp och på så sätt hindra den globala uppvärmningen.

Men efter att flera EU-länder kort efter starten deklarerade att deras verkliga utsläppsnivåer låg under mängden rätter som fanns på marknaden föll priset under 2007 ner till 0 kr. Under denna första fas i ETS som sträckte sig mellan 2005-2007 ökade också utsläppen i EU med 1,9 procent.

Fortfarande överskott

Efter detta har handeln med utsläppsrätter reformerats i flera omgångar. Flera sektorer och länder har anslutit sig till systemet som idag omfattar över 10 000 energitunga kraftverk, industrier och flygbolag i 31 olika länder. Förutom de 28 EU-länderna är även Island, Norge och Liechtenstein med.

Antalet rätter har också minskat och i det nuvarande systemet som gäller fram till 2020 minskar rätterna år för år med 1,74 procent. Trots det är priset fortsatt lågt, runt 8,60 euro per ton.

– Huvudproblemet med ETS är överutbudet som håller nere priset. Det här klimatinstrumentet skulle se till att förorenaren betalar men så har det inte blivit, säger Femke de Jong på organisation Carbon Market Watch i Bryssel.

EU-kommissionen har försökt komma tillrätta med överskottet genom att senarelägga auktioneringen av 900 miljoner rätter och man ska också skapa en reserv dit överskottsrätter ska placeras i väntan på framtida bruk. Det man diskuterar just nu är vad man ska göra med denna reserv.

Femke de Jong menar, liksom andra klimatförespråkare, att överskottet i reserven måste raderas annars kommer det äta upp den positiva effekten av att antalet rätter minkar.

Delar av det europeiska näringslivet, framförallt den tunga industrin, menar dock att de redan idag hämmas av EU:s strikta klimatpolitik och att det är ett hot mot tillväxt och jobb. Den europeiska stålindustrins samlingsorganisation, Eurofer, menar att det framtida ETS-systemet, som man nu diskuterar och som är tänkt att gälla 2021-2030 och där man ska sänka antalet rätter ytterligare, kommer kosta deras sektor 34 miljarder euro. De hävdar också att 300 000 jobb är i fara.

Företag har tjänat stora pengar

Intresseorganisationer menar i sin tur att risken för att europeiska bolag skulle lämna Europa på grund av ETS är försvinnande liten. Studier visar att detta inte skett hittills. Snarare har bolagen, som delvis fått och kommer få gratis utsläppsrätter, tjänat på handeln genom att sälja av sitt överskott.

Världens största stålbolag, ArcelorMittal tjänade mellan 2010-2014 440 miljoner euro på att sälja utsläppsrätter. Under samma period drog Lafarge in 485 miljoner på ETS.

Enligt Kommissionens analyser kommer den europeiska industrin inte heller i det framtida systemet att drabbas.

”Vi måste börja diskutera klimatfrågan seriöst. Vi måste prata om vad det betyder för industrin. Att bara dra benen efter sig och sparka och skrika att man inte vill leva upp till den verklighet vi alla måste bemöta, det hjälper ingen, säger Anja Kollmuss på organisationen Climate Action Network.

Femke de Jong på Carbon Market Watch ser EU:s klimatpolitik som misslyckad på grund av det stora överskottet och det låga priset på utsläppsrätter. Hon befarar också att det kommer försvaga EU:s position i förhandlingar under klimatkonferensen i Paris.

– EU borde statuera exempel snarare än att använda det här överskottet. Då kan andra, som Ryssland, säga, titta EU gör så, varför ska då inte vi göra likadant. Det skadar EU:s trovärdighet, säger Femke de Jong.

EU-kommissionen varnar budgetsyndare

Publicerat den 17 november 2015 kl. 23:37

Fyra euroländer riskerar att bryta mot EU:s ekonomiska stabilitetsregler. Det säger EU-kommissionen efter att ha granskat ländernas budgetar för 2016. Samtidigt kan Kommissionen ge dispens till vissa länder med höga kostnader för flyktingmottagning och terrorbekämpning.

EU-kommissionen varnade under tisdagen för att Italien, Litauen, och Österrike riskerar att inte leva upp till reglerna i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten. Den säger bland annat att EU-ländernas budgetunderskott inte får överstiga tre procent av BNP. Tidigare har Spanien varnats vilket gör att sammanlagt fyra euroländer riskerar att bryta mot regelverket enligt Kommissionen.

Cypern och Grekland ingår inte i granskning eftersom de genomgår räddningsprogram. Före detta krislandet Portugal har inte heller utvärderats då landet inte skickat in sin budget för nästa år i tid på grund av regeringskris.

Att EU-kommissionen på förhand granskar euroländernas budgetplaner är en säkerhetsåtgärd som skapats i spåren av eurokrisen. Man vill i större utsträckning säkerställa att euroländerna följer EU:s ekonomiska regler som syftar till att skapa stabila ekonomier.

Det genomsnittliga budgetunderskottet har också minskat de senaste åren. 2014 låg det på 2,4 procent av BNP, 2015 på 1,9 och nästa år väntas snittet backa ytterligare till 1,7. Men vissa länder behöver alltså ändå göra mer menar Kommissionen.

– Det är viktigt att regeringar fortsätter städa upp sina finanser, konstaterar EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovisks.

Oförstående syndare

Italiens finansminister Pier Carlo Padoan tar dock lätt på Kommissionens kritik. Den italienska budgetplanen för 2016 håller sig inom ramarna för EU:s regelverk menar han. Hans spanske kollega, Luis de Guindos, har på samma sätt tidigare viftat bort Kommissionens varningar. Luis de Guindos har istället likt ett mantra pekat på Spaniens starka positiva tillväxt som han menar kommer göra att även Spanien kommer uppfylla kraven i stabilitets- och tillväxtpakten.

EU-kommissionens har inte rätt att ändra i ländernas budgetar och dess rekommendationer är inte heller bindande vilket kan förklara Italiens och Spaniens något avslappnade attityd.

Samtidigt kan Kommissionen i vissa lägen se mellan fingrarna när euroländerna håller sig med för stora underskott. Systemet medger en viss flexibilitet om ett EU-land drabbats av stora kostnader ett givet år på grund av händelser utom regeringens kontroll. Detta kan till exempel gälla stora utgifter för flyktingmottagning.

EU-kommissionens företrädare sa också idag att man kommer ta hänsyn till den franska regeringens ökade kostnader för säkerhet och terrorbekämpning efter helgens attacker i Paris när man granskar den franska budgeten.

Grekland nära nödlånspengar

Publicerat den 9 november 2015 kl. 21:55

Eurogruppen kunde som väntat inte besluta om utbetalning av nödlån till Grekland på kvällens möte. Men om allt går som det ska kommer Grekland och dess banker få färska pengar inom kort.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos hade ett gemensamt budskap efter euro-finansministermötet i Bryssel ikväll. Grekland går åt rätt håll och närmar sig utbetalning av nödlån.

Den grekiska regeringen väntar på en försenad betalning på två miljarder euro som skulle betalats ut  oktober.  Samtidigt väntar de grekiska bankerna på ett betydligt större kapitaltillskott. Upp till 25 miljarder euro har man pratat om för banksektorn inom det tredje nödlånet som Grekland förhandlade fram i somras. 10 miljarder av dessa pengar finns redan tillgängliga på ett konto i Luxemburg och skulle kunna användas till rekapitalisering av bankerna. Men för att pengarna ska kunna betalas ut behöver man lösa några återstående knutar med långivarna.

Tvistar om utmätning av bostäder

Den grekiska regeringen har genomfört eller godkänt de flesta av de så kallade milstolpar, det vill säga krav, som långivarna satt upp för att landet ska få del av det nya nödlånet. Men några frågor kvarstår att lösa. Det gäller bland annat hur bankerna styrs och när bostäder ska kunna tas till försäljning i de fall bankkunder inte kan betala tillbaka sina lån.

Långivarna vill sänka gränsen för när ett hem ska kunna utmätas för att täcka upp för nödlidande krediter. Den grekiska regeringen vill ha en högre ribba än långivartrojkan.

Stresstesten av de grekiska bankerna som Europeiska Centralbanken, ECB, genomförde nyligen visade på att de nödlidande lånen uppgick till hela 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor, och att de fyra ledande bankerna i Grekland kunde behöva 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott.

Beslut inom en vecka

Jeroen Dijsselbloem betonade efter kvällens möte att tiden var knapp och att man måste lösa de här frågorna de kommande dagarna. Ekonomikommissionären Moscivici trodde att man skulle hinna i tid.

– Vi jobbar dag och natt, verkligen dag och natt, för att lösa de frågorna som fortfarande är kvar, sa han.

Den grekiske finansministern var också optimistisk.

– Jag förväntar mig att vi kommer ha goda nyheter om en vecka, sa Euklidis Tsakalotos på väg ut från mötesbyggnaden i Bryssel.