26 januari 2015
åtstramning

Grekiska vänstern rör om i EU:s åtstramningspolitik

Vänsterpartiet Syriza, som gick till val på att avskaffa EU:s påtvingade åtstramningar, tog en klar seger i det grekiska valet. Det öppnar för tuffa förhandlingar med EU. Någon grexit verkar dock inte ligga i korten.

Det grekiska valet var huvudämnet när eurogruppen träffades idag. Flera finansministrar uttryckte sympati och respekt för valresultatet där Syriza med partiledaren, Alexis Tsipras, i spetsen skördade stora framgångar. Ingen uttryckte dock någon vilja att skriva av delar av det grekiska skuldberget som uppgår till 175 procent av BNP.

Svåra förhandlingar väntar

Eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem konstaterade att Syriza deklarerat att man vill stanna i euroområdet. Det vill även eurogruppen att Grekland gör och denna gemensamma ståndpunkt uppges bli grunden för kommande diskussioner. De lär dock bli svåra då Alexis Tsipras deklarerat att åstramningspolitiken nu är över medan Dijsselbloem konstaterat att fortsatta reformer visst är nödvändiga.

Experter bedömer att båda sidor kommer få ge efter. EU kommer få lätta på villkoren men Syriza kommer få leva med fortsatta reformer. Det mest sannolika är att man ger Grekland lättnader i form av förlängd löptid och eller sänkt ränta på nödlånen. Enligt Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond, ESM, som är Greklands enskilt största långivare, betonar att sådana lättnader kan få stor effekt. När man gick med på sådana åtgärder 2012 gav det Grekland besparingar på 8,7 miljarder euro årligen.

- Det motsvarar 4,5 procent av Greklands BNP, konstaterar Klaus Regling.

Kommer inte skriva av skulder

Även om flera ministrar hade sympatier för det grekiska folket under eurogruppsmötet har ingen sagt sig vilja gå med på skuldnedskrivningar. Spaniens Luis de Guindos var en av dem som sa att det inte är aktuellt. De Guindos sitter på en fordran på Grekland värd 26 miljarder euro.

- Det är vad vi betalar per år till arbetslösa i Spanien. I ett land med 23,7 procents arbetslöshet, sa de Guindos för att beskriva beloppets betydelse.

Den spanske ministern påpekade också Greklands utsatta finansiella situation där landet är helt beroende av stöd från EU för att hålla sig flytande. Det gör att man kommer kunna kräva fortsatta reformer.

Svalt mottagande i Bryssel

Även om den nya regeringen i Grekland sannolikt kommer få gå med på fortsatta åtstramningar så kan Syrizas seger få effekt på EU:s fortsatta ekonomiska politik. Vissa bedömare menar att åtstramningsmotståndare i andra länder nu kan vädra morgonluft, så som Podemos i Spanien, och att detta på sikt kan få EU att ändra kurs.

Det kan förklara det kyliga mottagandet i Bryssel av det grekiska valresultatet. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker ringde inte för att gratulera Alexis Tsipras till segern som brukligt är. Donald Tusk, ordförande i Rådet, dröjde i sin tur till sen eftermiddag innan han skickade ut ett kort pressmeddelande med en gratulation.

Fler inlägg om: , , ,
23 januari 2015
ECB

ECB startar sedelpressen i historiskt obligationsköp

Den europeiska centralbanken tog igår det historiska beslutet att börja stödköpa statsobligationer i ett försök att få fart på den tragglande ekonomin i euroområdet. Experter varnar dock för att banken därmed avfyrar sin sista stimulansammunition på något som väntas ha begränsad effekt på den verkliga ekonomin.

ECB kommer börja köpa på sig obligationer till värde av 60 miljarder euro per månad med start mars i år. I praktiken handlar det om att trycka nya pengar och sammanlagt rör det sig om 1 100 miljarder då månadsköpen ska pågå till åtminstone september nästa år eller tills dess att man når inflationsmålet på knappa två procent.

Syftet med stödköpen är att ge en skjuts i ekonomin och framförallt att få upp inflationen. Den senaste statistiken visade på negativ inflation på -0,2 procent inom euroområdet. Även om det var drivet av låga oljepriser så visar det på ökad risk för fallande priser, något man vill undvika.

Liten effekt på ekonomin

Stimulansåtgärden var kraftigare än väntat. Experter hade räknat med månatliga köp på 50 miljarder euro under en begränsad tidsperiod. Summan blev 10 miljarder högre per månad utan tidsgräns. Det historiska beskedet från ECB-chefen, Mario Draghi, fick direkt positiv effekt. Börserna steg och räntorna inom euroländerna sjönk.

På längre sikt väntas dock effekten bli mer begränsad.

- När Mario Draghi lovade att göra allt för att rädda euron 2012 fick det stor påverkan utan att han egentligen spenderade en enda cent. Denna gång är det tvärtom. Det kommer kosta men effekten blir liten”, säger Philippe Gijsels, strateg på BNP Paribas Fortis.

Liksom många andra ekonomiska experter pekar Philippe Gijsels på de redan låga räntorna som en anledning till varför ECB:s valutainjektion kommer ha liten effekt. Problemen i euroområdets krassliga ekonomi är inte att det saknas pengar utan snarare att det saknas framtidsoptimism och vilja att investera, anställa och konsumera.

Optimister pekar i sin tur på USA där liknande stödåtgärder har haft positiv effekt. Det finns dock en väsentlig skillnad i Europa i det att pengar till den verkliga ekonomin kanaliseras via banksektorn i större utsträckning än i USA. Injektionen på över 1 000 miljarder riskerar därför att fastna hos de europeiska bankerna.

Nationella centralbanker får ta förluster

Skulle de omfattande stödköpen medföra förluster kommer dessa till största delen bäras av nationella centralbanker. ECB kommer enbart ta 20 procent av risken. Detta var en eftergift för att blidka Tyskland som varit hårdnackad motståndare till stimulanspaketet då man befarat att tyska skattebetalare skulle få betala för inställda betalningar i andra euroländer.

I praktiken innebär det att ECB frångår sin princip att sprida förluster. Det betyder också att man tar steg ifrån ökad ekonomisk integration och centralstyrning något som tidigare ansetts som nödvändigt för att rätta till eurosamarbetets svagheter.

Riskfylld åtgärd

Med Mario Draghis besked följer också risker. Förutom att man går i fel riktning när det gäller ekonomiskt samarbete så beskrivs  stödköp av statsobligationer som det sista stora stimulansverktyget i ECB:s verktygslåda. Skulle en positiv effekt utebli, något som experter befarar, så finns det lite kvar att sätta in annat än att skriva ut samma medicin igen.

Därmed vilar ansvaret för att få fart på ekonomin i än större utsträckning på euroländerna själva vilket sannolikt kräver att man på allvar tar tag i reformer för att förbättra konkurrenskraften. För nu kan de inte längre förlita sig på stöd från ECB.

Fler inlägg om: , , ,
13 januari 2015
315 miljarder euro

EU-förslag om miljardinvesteringar

EU-kommissionens investeringsplan, värd över 300 miljarder euro, landade idag i ett konkret förslag. En investeringsfond ska sättas upp inom Europeiska Investeringsbanken, marknadsexperter ska fördela kapitalet och ett råd ska ge stöd till investerare. Kritiker tvivlar dock fortfarande på att planen går att genomföra.

Kommissionen har tidigare presenterat en investeringsplan där 21 miljarder euro i form av offentliga EU-garantier ska landa i investeringar på minst 315 miljarder euro de kommande tre åren med hjälp av privat kapital. Idag lade EU-kommissionen fram ett konkret lagförslag som ska göra detta möjligt.

- Kommissionen menar allvar och vi tar viktiga steg mot att skapa jobb och kickstarta den europeiska ekonomin, sa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i samband med att förslaget lades fram.

Experter ska fördela kapital – Kommissionen och EIB tar fram riktlinjer

Först och främst handlar det om en europeisk investeringsfond, EFSI (European Fund for Strategic Investments) vilken ska mobilisera investeringar i tillväxtsektorer runt om i Europa. EFSI ska lyda under Europeiska Investeringsbanken, EIB.

En investeringskommitté bestående av experter ska besluta om vilka projekt som ska få stöd ur fonden. Kommittén ska i sin tur lyda under en styrgrupp vilken kommer domineras av företrädare från Kommission och EIB och som ska bestämma om generella riktlinjer för investeringarna och allokering av stöd. Tanken är att man ska satsa på de sektorer som har störst tillväxtmöjligheter. Inflytande i styrgruppen föreslås baseras på storleken på kapitalet man bidragit med och beslut ska fattas i majoritet. Kommissionen och EIB har dock veto och kan stoppa beslut även om de i framtiden inte skulle vara i majoritet.

Kommission föreslår också att man ska skapa ett investeringsråd där man ska hjälpa investerare att hitta intressanta projekt att satsa pengar på och man ska informera investerare om vilka projekt som finns och som är på gång. En arbetsgrupp ledd av Kommissionen och EIB har i dagsläget identifierat cirka 2000 projekt.

Kritiker: ”Juncker är ingen Jesus”

Kommissionens plan har i grova drag fått stöd från EU:s medlemsländer. Visst stöd finns också inom Europaparlamentet där planen diskuterades idag men långt ifrån alla är övertygade om att investeringspaketet kommer generera så mycket som 315 miljarder i investeringar.

- Bara Jesus Kristus kan åstadkomma sådana mirakel och Jean-Claude Juncker är inte Jesus Kristus, sa Dimitrios Papadimoulis för vänstern i Europaparlamentet.

Den gröna gruppen tvivlade också på den så kallade hävstången som ska få 21 miljarder i garantier att bli 315 miljarder i investeringar. Och man sa att även om det skulle fungera är det inte alls säkert att det leder till minskad arbetslöshet eller ökad jämlikhet. Socialdemokraterna konstaterade i sin tur att det var en bra början men att det inte fyller det investeringsbehov som finns i Europa idag. Liberaler och konservativa var mer optimistiska.

Kommissionen behöver stöd från EU-parlamentet som helhet liksom stöd från EU-länderna för att få fonden och hela investeringspaketet på plats. Man hoppas att frågan ska behandlas snabbt så att fonden ska vara operationell i mitten av 2015.

22 december 2014
2014

Ökade spänningar i Europa

2014 var ett år då extrempartier gick starkt framåt i det Europeiska valet och en ny kritiserad Kommission tog plats i Bryssel. Nord ställdes mot syd och stora mot små i debatten om reformer och tillväxt. Storbritannien hotade med att lämna EU, Grekland fortsatte att oroa och Ryssland hotade i öst. Ett händelserikt år där spänningarna inom och utanför EU ökade.

Europa skulle skriva historia i det europeiska valet i våras. Medborgarna skulle inte bara välja sina ledamöter i EU-parlamentet. Det var också ett val bland de så kallade Spitzenkandidaten, de större politiska familjernas kandidater till ny Kommissionsordförande som sedermera skulle forma den nya Kommissionen.

Positivt var att valdeltagandet ökade. Väldigt blygsamt visserligen men det var ändå en framgång jämfört med tidigare års stadiga nedgång. Mindre positivt var att extrempartier gick starkt framåt i valet.

Hitlerförsvarare tog plats i parlamentet

Både i Frankrike och i Danmark fick nationalistiska partier flest röster. Även flera andra, mer eller mindre extrema och främlingsfientliga, partier tog fler platser i parlamentet. Däribland brittisk EU-kritiska UKIP, grekiska Gyllene Gryning, Sverigedemokraterna och polacken Janusz Korwin Mikke som försvarar Hitler och inte tycker att kvinnor borde ha rösträtt. Det ökade inflytandet från dessa EU-skeptiska partier och personer skapar spänningar och det kan störa det politiska arbetet.

Uppseendeväckande personer tog också plats i den nya Kommissionen. Ordföranden Juncker gav ekonomiportföljen till Pierre Moscovici som under sin tid som fransk finansminister låtit landet hålla sig med ett gediget underskott över EU:s tillåtna gränser. Den brittiska före detta finanslobbyisten från City of London, Jonathan Hill, blev i sin tur ansvarig för finans- och kapitalmarknaden i Europa. Mest kritik fick dock spanjoren Miguel Arias Cañete, som blev energi- och klimatkommissionär trots personliga ekonomiska intressen i oljebolag. Även ordförande Juncker har stött på omfattande kritik i spåren av Luxleaks där det uppdagats att multinationella bolag sluppit undan skatt i Luxemburg under tiden då Juncker var premiärminister. Kommissionen måste i fortsättningen spela sina kort väl för att behålla förtroendet från en allt mer skeptisk allmänhet.

Reformer och tillväxt

Under 2014 har fokus också flyttats allt mer från ekonomiska reformer mot en mer tillväxtorienterad politik som kulminerades med Kommissionens investeringspaket på 315 miljarder euro vilket lanserades för några veckor sedan. Men skiftet i politiken har också ökat sprickan mellan EU:s olika läger. I norr, med Tyskland som ledare, förespråkar man finansiell disciplin och man räds nya skuldberg. I Sydeuropa, med Frankrike i spetsen, är modeordet flexibilitet och man vill satsa för att ta sig ur det ekonomiska träsket man befinner sig i.

Frankrike har varit i särskilt fokus då landet, trots tidigare uppskov, inte lyckats få ner sitt underskott till EU:s godkända maxnivå på tre procent av BNP. Det har retat Tyskland och nyligen gick den tyske energikommissionären utanför ramarna och sa mer eller mindre att Frankrike måste skärpa till sig. Det visar på sprickan, inte bara mellan Tyskland och Frankrike men också inom Kommissionen.

Samtidig ställer frågan större länder mot de små. Frankrike kan, i teorin i alla fall, få böter om regeringen i Paris inte presenterar nya reformer som gör att man får ner underskottet. EU har tvekat och istället gett Frankrike ännu mer tid. Mindre länder ser då att Frankrike, som ett stort och viktigt land, får fördelar som mindre länder med ekonomiska problem, så som Grekland, knappast får.

I Grekland såg det annars ljusare ut under 2014 än på mycket länge. Men oron kan blossa upp på nytt de kommande veckorna.

Nytändning i Grekland

Efter år av hårda reformer och uppoffringar samt långa förhandlingar med trojkan såg det ljusare ut i Grekland. Landet visar tillväxt och man är på god väg att lämna EU:s nödprogram. Men oron riskerar att blossa upp på nytt och det rejält. Parlamentet har misslyckats med att enas kring vem som ska bli landets nya president vilket i förlängningen kan leda till ett riskfyllt nyval. Parlamentet gör ett andra försök att sluta upp bakom en kandidat imorgon. Misslyckas man igen och sen en tredje gång, den 29 december, blir det nyval där vänsterradikala Syriza kan segra. Syriza har propagerat för att riva upp beslut om åtstramningar och att omförhandla lånen med de internationella långivarna. Det kommer leda till nya motsättningar då trojkan knappast lär vika en tum när det gäller återbetalning av de grekiska skulderna.

Storbritannien och Ryssland andra orosmoln

Förutom dessa spänningar så fortsätter Storbritannien reta gallfeber på flertalet andra medlemsländer med prat om att lämna EU och hårdare krav på immigranter samt begränsningar i EU:s fria rörlighet. Det är en svår balansakt för premiärminister Cameron som försöker förhålla sig till EU-kritiska UKIP:s framgångar på hemmaplan.

Strax utanför EU:s gränser ställer Ryssland till problem med inblandning i Ukrainakonflikten. Sprickan mellan EU och Ryssland är total. Och även om den ryska ekonomin nu börjar ta stryk med en rubel i fritt fall och vikande tillväxt så står Putin stark och han spås inte ha några större planer på att ändra kurs i länderna kring EU:s östra gräns.

Söder om EU fortsätter tusentals flyktingar att riskera livet för att söka ett bättre liv i Europa. Fler människor än någonsin tidigare har dött i år när de försökt korsa Medelhavet. Det innebär en stor utmaning för EU, dels att försöka rädda liv till havs men också att visa större solidaritet och ta emot de som kommer fram på ett mer humant sätt.

Sammanfattat var 2014 ett tufft år. Tittar man kikaren mot 2015 ser man stora spänningar som EU måste försöka reda ut.

Fler inlägg om: , , , ,
18 december 2014
315 miljarder

Juncker söker stöd för investeringsplan

Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, räknar med starkt stöd ikväll från EU:s ledare för sitt omfattande investeringspaket som är tänkt att sätta fart på tillväxten i Europa. Men medlemsländerna är långt ifrån eniga om alla detaljer. Vissa vill ha geografisk fördelning av investeringspengar och andra kräver lättnader i skuld- och underskottskrav för att pytsa in fonden.

Kommissionens förslag om en investeringsfond, som med hjälp av privata medel ska nå 315 miljarder euro i investeringar de kommande åren, är en av de stora frågorna på årets sista toppmöte i Bryssel. EU:s stats- och regeringschefer väntas överlag ge stöd till förslaget från Kommissionsordföranden, Jean-Claude Juncker. En av dem som är positiva är Sveriges statsminister, Stefan Löfven.

Ett bra tillskott”

Stefan Löfven tror inte att investeringspaketet enskilt kommer bota Europas krassliga ekonomi. Men han ser det som en av flera möjliga mediciner.

- Det är ett bra tillskott. Självfallet är det så att om vi får upp investeringsnivån i infrastruktur och andra projekt så är det bra. Det är också bra om vi kan stimulera privat kapital att gå in i den reala ekonomin, säger Stefan Löfven på toppmötet i Bryssel.

Det är just det privata deltagandet i investeringsplanen som lett till frågor och kritik. Många bedömare menar att Junckerplanen bygger på en orealistisk glädjekalkyl där varje euro ska växa 15 gånger genom en hävstång i form av kapital från privata investerare. Junckers förhoppning är att 21 miljarder euro, i form av tillskott från Europeiska Investeringsbanken, EIB, och garantier från EU, ska ge investeringar på 315 miljarder euro mellan 2015-17. Kommissionen och EIB har ihärdigt hävdat att det inte bara är realistiskt utan en försiktig uppskattning.

Ingen geografisk fördelning

Oavsett hur mycket kapital man får loss så ska pengarna investeras i sektorer som bedöms kunna skapa mest tillväxt, så som förnybar energi, infrastruktur och transport. Kommissionen har varit tydlig med att det inte kommer bli någon geografisk fördelning utan varje projekt ska bedömas utifrån egna meriter. Sverige ställer sig bakom det men andra länder vill säkra en viss andel av fonden. Rumänien, Slovakien och Tjeckien vill att pengarna ska fördelas geografiskt.

Andra medlemsländer trycker på för att pengar de pytsar in i fonden ska påverka bedömningen av ett lands ekonomi inom ramen för EU:s finansregler. Italien vill till exempel att det italienska underskottet och skulderna ska slippa undan EU:s radar om landet chippar in med investeringspengar. Det skulle medföra en form av flexibilitet i EU:s finansiella regelverk, något som Tyskland brukar ogilla.

Skatt kan ge mer pengar till investeringar

Även skatteflykt kommer diskuteras under kvällen i spåren av Luxleaksaffären där storbolag har sluppit undan skatt genom att registrera sig i Luxemburg. Ett av länderna som trycker på för att driva frågan om aggressiv skatteplanering och skatteflykt är Spanien.

Inför kvällen mötet släppte Oxfam nya siffror där de menade att EU kunde dra in 120 miljarder euro per år genom att slå ner mot skattesmitare. 70 miljarder skulle komma från storbolag som duckar för skatter och 50 miljarder euro från rika skattesmitande européer.

- Genom att sätta stopp för skattesmitning i Europa skulle man kunna frigöra medel för att återuppliva den europeiska ekonomin. Så enkelt är det, säger Natalia Alonso på Oxfam.

8 december 2014
EU

”EU:s finansregler inte trovärdiga”

Politisk-ekonomiska experter sågar EU:s finansregler för underskott och skulder. Och man tvivlar på Kommissionens förmåga att agera polis och få EU-länderna att följa reglerna som är tänkta att ge stabilitet till Europas ekonomier.

I spåren av finanskrisen har EU fått en massa nya befogenheter som syftar till att säkra det ekonomiska systemet, stabilisera ekonomin och undvika framtida kriser. En av dessa befogenheter är att EU-Kommissionen granskar euroländerna budgetar på förhand. Tanken är att man då i ett tidigt skede kan hitta svagheter och korrigera dessa innan de växer till ett stort finansiellt problem.

Efter att har granskat budgetarna för 2015 konstaterade nyligen Kommissionen att tre länder, Frankrike, Italien och Belgien, löper stor risk att bryta mot EU:s regler i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som säger att underskott max får uppgå till tre procent av BNP och statsskulder till 60 procent av BNP. Men istället för att agera med piskan och ge böter valde Kommissionen att ge länderna respit fram till mars för att ta fram nya reformer och därmed rätta in sig i unionens finansiella led.

Kommissionen vågar inte ge böter

Den ansvariga ekonomikommissiären, Pierre Moscovici, menar att Kommissionen inte kan ge böter baserat på budgeterade siffror. Därför har man gett länderna mer tid. Men han har ideligen försäkrat att alla åtgärder ligger korten om länderna inte skulle leverera, inklusive sanktioner som i det franska fallet kan landa på miljardbelopp.

Men Zsolt Darvas, ekonomisk-politisk expert på tankesmedjan Bruegel, tror inte att Frankrike eller något annat land kommer få några böter även om de fortsätter att bryta mot EU:s finansregler.

-Jag kan inte tänka mig att Frankrike får böter. Jag kan inte tänka mig att Kommissionen föreslår det och inte heller att medlemsländerna skulle godkänna det, säger han.

Daniel Gros på tankesmedjan CEPS (Centre for European Policy Studies) gör liknande bedömning. Han liknar Kommissionen vid EU:s vakthund som ska se till att EU-länderna uppfyller de lagar och regler man gemensamt kommer överens om. En vakthund som varken skäller eller biter. För när reglerna har frångåtts har vakthunden Kommissionen faktiskt inte skällt särskilt högljutt. Det slår mot Kommissionen auktoritet och mot reglernas trovärdighet.

Zsolt Darvas på Bruegel håller med.

”De senaste månaderna har de fullständigt förlorat all trovärdighet de hade kvar, säger han.

Spanska åtgärder bra exempel

Kommissionens tandlöshet visade sig på eurogruppens möte idag. På en presskonferens stod Kommissionär Moscovici och sa att man hade meningsskiljaktigheter med Spanien om vad som är nödvändiga åtgärder för att under nästa år få ner landets underskott till 4,2 procent av BNP. Spanien räknar helt enkelt med högre tillväxt än vad Kommissionen gör i sin prognos för Spanien.  Därför anser man att Spanien behöver göra mer eller satsa på mer effektiva reformer. Den spanske finansministern, Luis de Guindos, tog den kritiken med ro och konstaterade lugnt att de föreslagna spanska reformerna var ”mer än tillräckliga”. Det var tydligt att de Guindos inte kommer lyssna till Kommissionen utan köra på med de reformer som man har planerat.

Fler inlägg om: , , ,
26 november 2014
300 miljarder euro

EU avslöjar optimistisk investeringsplan

Jean-Claude Juncker presenterade idag EU-kommissions storslagna investeringsplan. Dryga 20 miljarder euro i en ny fond ska med hjälp av hävstång och bidrag från privata investerare ge över 300 miljarder i investeringar som i sin tur ska sätta fart på tillväxten och skapa en miljon nya jobb. Realistiskt säger Kommissionen. Alldeles för optimistiskt varnar finansexperter.

Ett investeringspaket på 300 miljarder euro, motsvarande 2,8 biljoner kronor, vilket skulle lyfta Europa ur det ekonomiska träsket var Jean-Claude Junckers löfte i kampanjen inför valet av ny ordförande till EU-kommissionen. Den förre premiärministern från Luxemburg blev vald och idag var det dags att leverera inför Europaparlamentet i Strasbourg. I vad som beskrivs som en innovativ investeringsplan förklarade Juncker hur ett litet bidrag från EU:s budget ska utmynna i investeringar i biljonklassen de kommande åren.

8 miljarder blir 315 miljarder med kraftigt hävstång

Investeringsplanen går i stora drag ut på att EU ger en garanti i form av en relativt liten summa pengar viken sedan med hjälp av privata investerare ska frigöra investeringar av ett betydligt större format. Jean-Claude Juncker föreslår att man tar åtta miljarder euro från EU:s budget för att ge en garanti värd 16 miljarder. Pengarna ska mestadels tas från EU:s infrastrukturprogram Connecting Europe och FoU-programmet Horizon 2020.

Europeiska Investeringsbanken (EIB) bidrar med ytterligare fem miljarder. Dessa 21 miljarder euro placeras i en ny fond som går under namnet EFSI (European Fund for Strategic Investments). Genom att fonden garanterar att bära en del av de första förlusterna i framtida investeringsprojekt räknar Kommissionen med en rejäl hävstång på 1:15 och att privata investerare går in med kapital så att de totala investeringarna kommer landa på 315 miljarder euro, motsvarande 2,9 biljoner kronor, mellan åren 2015-17.

- Det är en ambitiös men samtidigt realistisk investeringsplan för Europa, sa Jean-Claude Juncker i Strasbourg.

Kommer skapa en miljon jobb

Planen bygger inte på några bidrag från EU:s medlemsländer även om de uppmuntras att delta. Inte heller kommer investeringarna knytas till specifika länder utan pengarna ska enbart placeras utifrån Kommissionens övergripande riktlinjer. Kommissionen vill satsa på tillväxtfrämjande sektorer som förnybar energi, infrastruktur, bredband och forskning.

- Europa behöver en kick-start och vi tillhandahåller idag startkablarna, sa Juncker.

Kommissionen bedömer att satsningarna ska kunna öka europeisk BNP med hela 400 miljarder euro och skapa en miljon jobb de kommande åren.

Inga fräscha pengar

Planen applåderades av många av parlamentsledamöterna men långt ifrån alla var nöjda. Junckers politiska motståndare har krävt större satsningar och inom EU-parlamentets vänstergrupp var man besviken.

- Investeringspaketet består bara av tomma ord. Det finns inte en enda euro i nya fräscha pengar, beklagade Dimitrios Papadimoulis från krisdrabbade Grekland.

Finske ekonomikommissionären, Jyrki Katainen, som också var på plats i Strasbourg, kontrade med att det i grunden handlar om att se till att investeringar blir gjorda.

- Till de som hävdar att detta inte är riktiga pengar vill jag bara säga: nonsens, sa Katainen.

Men det är inte bara Junckers politiska motståndare som är skeptiska. Även finansexperter tvivlar på Kommissionens kalkyl.

För optimistiskt hävstång

Från EU-håll säger man att det massiva bidraget från privata investerare inte alls är överdrivet. Bedömningen baseras på tidigare erfarenheter från liknande upplägg inom EIB och Kommissionens olika program. Faktum är att hävstången på 1:15 är en försiktig bedömning säger man.

Koen De Leus, chefekonom på banken KBC i Bryssel håller inte med.

- Det är optimistiskt och det finns en risk att detta i slutändan blir en väldigt stor besvikelse, säger han.

Koen De Leus poängterar också att det knappast råder brist på pengar att investera i Europa. Det finns likviditet på marknaden, räntorna är låga och pengar billiga. Problemet ligger snarare i den svaga ekonomin och att företagen helt enkelt inte ser några behov att investera.

- Det finns ingen tillväxt och inget förtroende. Så länge det inte finns kommer investerare inte investera, konstaterar han.

Ordföranden i EIB, Werner Hoyer håller dock inte med. Det finns investeringsbehov i Europa som EU:s investeringsplan kan tillgodose.

- Det finns projekt. Det finns projektidéer. Frågan är varför inte dessa investeringsgap fylls av den privata sektorn. Vi ska ta tag i detta marknadsmisslyckande som hindrar investeringar i mer riskfyllda infrastrukturprojekt, sa EIB-chefen Hoyer.

13 november 2014
EU

Skattefusk kostar EU en biljon euro

Efter en veckas tystnad tar EU-kommissionens kritiserade ordförande bladet från munnen och svär sig fri från anklagelserna om omfattande skatteflykt i hemlandet Luxemburg. Politiska motståndare kräver dock alltjämt hans avgång. Samtidigt visar en färska rapport att EU-länderna förlorar en biljon euro varje år på grund av skatteflykt.

Förra veckan avslöjades hemliga avtal i Luxemburg som ger multinationella bolag laglig möjlighet att minska sina skattebetalningar avsevärt. Ett av företagen var IKEA som beskrivs som en mästare i att undvika skatt. Blickarna riktades snabbt mot Bryssel och EU-kommissionens nya ordförande, Jean-Claude Juncker, som var premiärminister och finansminister då skatteflykten ska ha skett. Efter att ha duckat för frågorna i en vecka valde Juncker till slut att tala ut men utan att komma med bekännelser.

- Det är en väl etablerad praxis bland EU:s medlemsländer och det är i enlighet med EU:s lagar. Allt har skett i enlighet med nationella lagar och internationella lagar, sa Jean-Claude Juncker.

Även om Luxemburg är känt som ett finanscentra där öppenheten knappast står högst på dagordningen slog nyheten om bolagens lagliga skatteflykt ner med dunder och brak. Juncker har fått utstå hård kritik och hans politiska motståndare har krävt hans avgång. Vänstergruppen i EU-parlamentet, GUE/NGL, har börjat samla in underskrifter för att väcka en misstroendeomröstning om Kommissionsordföranden.

Erkänner att det finns problem

Även om Juncker står fast vid att det luxemburgska skatteupplägget är helt lagligt så medger han att EU-ländernas olika skatteregler kan leda till problem med minskad beskattning. Jean-Claude Juncker säger att Kommissionen ska motarbeta skatteflykt och inom kort ska man utreda förslag som handlar om samordning av skattesatserna i EU-länderna samt automatisk informationsutbyte om företagsskatter.

Ordförande Juncker försäkrar att det inte bara är tomma ord utan den verkliga viljan från Kommissionen. Samtidigt är han väl medveten om att skattefrågor är något som EU:s samtliga 28 medlemsländer måste enas kring och det har tidigare visat sig vara svårt. Bland annat har just Luxemburg, med Juncker som ledare, ställt sig på tvären när det gäller utbyte av skatteinformation för privatpersoner. När det gäller frågan om en gemensam skattesats för alla EU-länder är Irland en av de främsta motståndarna då landet lockar storbolag att etablera sig med låg företagsskatt.

I en extrainsatt debatt på EU-parlamentet om skattesmitningen, där Jean-Claude Juncker deltog, sa den belgiska miljöpartisten Philippe Lamberts att de europeiska länderna måste sluta föra detta skattekrig.

– De som tjänar på detta är de multinationella företagen och de väldigt rika, medan offren finns i de offentliga finanserna, det vill säga i befolkningen, sa han.

En färsk rapport från intresseorganisationen Eurodad, som jobbar mot skatteflykt, ger stöd för Philippe Lamberts uttalande.

EU förlorar 1 000 000 000 000 euro per år

Enligt Eurodad förlorar EU hela en biljon (1 000 000 000 000) euro varje år på grund av att storbolag undviker att betala skatt. I rapporten är Luxemburg ett av länderna som pekas ut. Man skriver att landet visserligen har godkänt regler som ska motarbeta anonymt ägande i bolag men samtidigt försöker man införa andra lagar som i praktiken ska ge fortsatt möjlighet att hemlighålla verkliga bolagsägare.

Eurodad konstaterar också att det är de allra fattigaste som förlorar mest. Rapporten fokuserar främst på de internationella bolagens skatteflykt och dess effekt på utvecklingsländer. Där ser man att fattiga länder förlorar betydligt mer i uteblivna skatteintäkter än de får i form av bistånd. Rikare länder ger alltså lite grann men tar desto mer när bolagen från västvärlden undviker skatt i ett globalt system där flera EU-länder möjliggör skatteflykt.

4 november 2014
EU

Kommissionen skriver ner prognos

EU-kommission presenterar en dyster prognos för den europeiska ekonomin. Tunga euroländer som Tyskland har stannat av ekonomiskt, inflationen dalar samtidigt som geopolitiska oroligheter hämmar exporten. Även Sverige drabbas där Kommissionen ser ökade nedåtrisker.

Kräftgången i den europeiska ekonomin fortsätter. I sin höstprognos räknar EU-kommissionen med en tillväxt för 2014 på svaga 1,3 procent. Än sämre är det i euroområdet där ekonomin väntas öka 0,8 procent. Siffrorna för året tyngs av att det ekonomiska dragloket Tyskland har stannat av samtidigt som Frankrike stagnerat och Italien drabbats av en ny recession.

Nästa år väntas viss förbättring och en tillväxt på 1,5 procent för hela EU och 1,3 för euroländerna. Jämfört med Kommissionens vårprognos är det en klar nedskrivning. Även inflationsförväntningarna har kommit ner och väntas ligga under en procent både i år och 2015.

Svensk ekonomi går i sammanhanget ganska bra. BNP väntas öka 2,0 procent i år och 2,4 procent nästa år drivet av inhemsk konsumtion och byggande. Samtidigt pressas den svenska ekonomin av minskad global efterfrågan och Kommissionen har sänkt sin prognos även för Sverige och man ser större nedåtrisker kopplade till höga huspriser och konflikten i Ukraina.

300 miljarder ska kickstarta ekonomin

Kommissionären med övergripande ansvar för jobb och tillväxt, Jyrki Katainen, är missnöjd med de svaga siffrorna och försäkrar att Kommission ska använda alla tillgängliga verktyg för att skapa mer tillväxt och fler jobb i Europa. Likt många andra ställer ha sin tilltro till ordföranden Jean-Claude Junckers löfte om ett investeringspaket i mångmiljardklassen.

”Vi ska presentera en investeringsplan värd 300 miljarder euro för att kickstarta och bibehålla den ekonomiska återhämtningen. Ökade investeringar är grundbulten i den ekonomiska återhämtningen”, konstaterar Jyrki Katainen.

Kommissionsordföranden har dock än så länge varit förtegen om vad det enorma investeringspaketet egentligen kommer innehålla. Det står klart att det inte handlar om nya pengar då EU:s budget är densamma som tidigare. Snarare torde man försöka omfördela resurser till områden som skapar jobb och tillväxt.

Finns ingen mirakelkur

Ju längre tiden går innan vi vet mer om Junckers investeringspaket desto större blir förhoppningarna och med det också risken för besvikelse. På dagens presskonferens framhöll också ekonomikommissionären Pierre Moscovici att det inte finns någon snabbt fungerande medicin på Europas ekonomiska sjuka.

”Vi behöver agera på tre fronter. Vi behöver trovärdig finanspolitik, ambitiösa strukturreformer och nödvändiga investeringar”, sa Pierre Moscovici.

Just reformer är en känslig fråga i hans hemland Frankrike där man tampas med dalande tillväxtsiffror och stigande budgetunderskott som just nu ligger över EU:s tillåtna gräns.

Fler inlägg om: , , , ,
24 oktober 2014
EU

EU:s nya klimatmål

EU:s ledare har enats om en ny klimatpolitik som fram till 2030 ska minska utsläppen, öka energieffektiviseringen och andelen förnybar energi. Under nattliga förhandlingar tvingades dock mer ambitiösa länder kompromissa och målen man satt upp sågas av miljöorganisationer.

- Det var inte lätt men vi nådde en rättvist uppgörelse som för in Europa på en ambitiös och kostnadseffektiv väg, sa EU:s ordförande Herman Van Rompuy i natt.

Toppmötet i Bryssel blir Van Rompuys sista innan han går i pension och viljan var därför stor att ro i hamn en uppgörelse mellan medlemsländerna.

Efter många enskilda möten mellan de olika lägren enades EU:s 28 medlemsländer till slut om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent fram till 2030. Andelen förnybar energi ska då uppgå till 27 procent och man ska även uppnå en energieffektivisering motsvarande 27 procent.

Man ska också binda samman de europeiska energisystemen så att minst 15 procent av ett lands energiproduktion ska kunna exporteras till andra EU-länder. Syftet är att minska beroendet av gas utifrån (läs Ryssland).

Finns utrymme att förhandla

Målen för utsläppsminskning blir nationella men det finns samtidigt förhandlingsutrymme förklarade Herman Van Rompuy efter mötet. Han tog Danmark som exempel som är ett land som har kommit lång och som har drivit en ambitiös linje i förhandlingarna.

- Danmark, där alla hus redan har dubbla fönsterglas, kan välja att hjälpa till att finansiera dubbla glas i ett annat EU-land istället för att sätta in trippelglas, sa han och förklarade att Danmark då skulle få större utsläppsbesparingar för sina pengar eftersom att byta från enkelglas till dubbelglas ger större effekt än om man går från dubbel- till trippelglas.

Urvattnad kompromiss

De mål som EU-länderna nu enats kring är något lägre än EU-kommissionens ursprungliga förslag. Flera länder hade hoppats på betydligt tuffare mål, däribland Sverige, men de var tvungna att kompromissa med länder från Central- och Östeuropa där utgångsläget är ett annat. Polen var den största motståndaren mot ett mer ambitiöst klimatpaket då landet är helt beroende av kolkraft vilket gör att energibesparingar blir kostsamma. För att få Polen med sig beslutade man att ge landet gratis utsläppsrätter som kompensation fram till 2030.

Svenske statsministern, Stefan Löfven, konstaterad att man fått ge och ta i förhandlingarna men sa att det viktiga var att man fått ett avtal på plats.

Sågas av miljörörelsen

Domen från miljöorganisationer är dock inte lika positiv. Greenpeace menar att målen är för låga och att de gör att utvecklingen mot mer förnybara energikällor mattas av. Oxfam pekar på att EU:s låga ambition lägger större börda på fattigare länder som är de som drabbas mest av klimatförändringar.

Brook Riley, kampanjledare på Friends of the Earth Europe, är också kritisk.

- Att beskriva en 40-procentig utsläppsminskning som ambitiös är farligt och oansvarigt, säger han.

Del av FN-förhandlingar

Nattens avtal är den giv som EU ska ta med sig till förhandlingsbordet i Paris där FN:s klimatkonferens går av stapeln nästa år. Trots den omfattande kritiken från miljöorganisationer om att de europeiska målen inte alls är tillräckliga så menar den avgående EU-ordföranden Herman Van Rompuy att EU har en bra hand att spela med i de internationella förhandlingarna.

- Detta skickar ett positivt budskap om engagemang till de internationella förhandlingarna, konstaterade Van Rompuy på nattens presskonferens.

Fler inlägg om: , ,