Andreas Liljeheden

Bor i Bryssel, bevakar EU-frågor inom finansområdet för bland andra TV4 och SIX News. Har tidigare jobbat för Ekot, SVT Rapport och Dagens Industri.
Andreas Liljeheden

Strandade förhandlingar i Aten – Grekland ber om toppmöte

Publicerat den 27 april 2016 kl. 19:20

Det blir inget snabb uppgörelse mellan Grekland och långivarna. Torsdagens möte med eurogruppen ställs in sedan förhandlingar strandat i Aten. Samtidigt har Grekland bett att frågan tas upp på högsta politiska nivå men fått nobben även där.

Samtalen mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna avbröts på tisdagen sedan man inte kunnat komma överens om hur landet ska säkra nya så kallade beredskapsbesparingar. Därmed föll också planen om en snabb uppgörelse och beslut om delutbetalning av nödlån denna vecka.

Efter eurogruppens möte i Amsterdam i fredags var tanken att Grekland snabbt skulle ta fram alternativa besparingar att ha i beredskap i fall man skulle missa det framtida överskottsmålet. Det var ett krav från IMF som tvivlar på att de reformer som grekerna presenterat hittills räcker för att nå det övergripande målet i landets nödprogram – ett primäröverskott, före betalningar av räntor, på 3,5 procent år 2018.

Beredskapsåtgärder i kombination med kvicka samtal om landets skuldbörda skulle öppna för ett extrainkallat eurogruppsmöte imorgon torsdag där euroländernas finansministrar skulle besluta om nästa delutbetalning av nödlån i storleksordningen fem miljarder euro. På tisdag kväll meddelande dock talespersonen för eurogruppens ordförande att det inte blir något möte då förhandlarna behövde mer tid för att enas.

Extra besparingar på 3,6 miljarder

De extra besparingarna som IMF krävt för att delta i nödlånsprogrammet uppgår till två procent av BNP. Det motsvarar 3,6 miljarder euro. Detta ska läggas till de åtstramningar som Grekland redan beslutat om vilka uppgår till tre procent av BNP, eller 5,4 miljarder euro.

Efter det senaste eurogruppsmötet sa den grekiska finansministern Euklidis Tsakalotos att det är juridiskt omöjligt att beredskapslagstifta i Grekland men att han och regeringen ändå skulle hitta en lösning.

Tsakalotos har sedan dess varit inne på att de extra åtgärderna att ha i beredskap skulle ske genom allmänna besparingar i landets alla departement. IMF menar dock att detta inte är effektivt och fonden vill hellre se fortsatta besparingar inom pensionssystemet och slopade skatteundantag.

Tas upp på högsta nivå

Samtidigt har den grekiska premiärministern, Alexis Tsipras, svårt att acceptera att IMF överhuvudet taget kräver extra åtstramningar. Tsipras har sagt att han varken ska göra mer eller mindre än vad man kom överens om förra sommaren när man under kaotiska former förhandlade fram Greklands tredje nödlån. Kraven från IMF går enligt Tsipras längre än den överenskommelsen. Han har därför ringt upp rådets ordförande Donald Tusk och bett honom kalla till ett eurotoppmöte för att frågan tas upp på allra högsta politiska nivå.

Rådsordföranden såg dock ingen anledning till att ta upp frågan bland euroländernas stats- och regeringschefer.

– Jag är övertygad om att det finns mer arbete att göra för finansministrarna, sa Donald Tusk vid lunchtid idag efter att ha samrått med eurogruppens ordförande och Kommissionens dito.

Enligt en anonym EU-källa är läget inte så pass akut att det motiverar ett toppmöte om Grekland. Först i juli, då landet ska göra en större återbetalning av lån på 3,5 miljarder euro, måste man ha nått en uppgörelse.

– Det är inte omöjligt att vi kommer dit (till ett toppmöte) men det får i så fall bli om en månad eller två, säger källan.

Samtidigt uppmanade Tusk parterna att sätta upp en ny deadline i förhandlingarna och sätta ett nytt datum för ett extrainsatt eurogruppsmöte.

– Jag pratar inte om veckor utan dagar, sa rådsordföranden.

Tveksamt om IMF-krav på Grekland är lagliga

Publicerat den 22 april 2016 kl. 21:29

IMF tvivlar på att de grekiska kalkylerna går ihop och kräver ytterligare besparingar som ska triggas per automatik om landet missar sina överskottsmål. Euroländernas finansministrar välkomnar idén men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Enligt den grekiska ministern är det juridiskt omöjligt.

Grekland och de internationella långivarna uppges vara väldigt nära en uppgörelse och därmed också en ny delutbetalning av nödlån. Det är bara några detaljer som återstår att reda ut. Problemet är att långivarna inom EU och IMF är oense om de reformer man har kommit överens om räcker för att Grekland ska nå det övergripande målet i nödprogrammet – ett primäröverskott före räntebetalningar, på 3,5 procent av BNP år 2018.

Den grekiska regeringen är övertygad om att målet kommer nås med de reformer som nu ligger på bordet vilka involverar såväl sänkt pension som höjd skatt. De europeiska långivarna i EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM, gör samma bedömning.

IMF är betydligt mer pessimistisk och menar att det primära överskottet snarare kommer landa kring 1,5 procent överskott.

Automatiska besparingar

När eurogruppen träffades i Amsterdam på fredagen nådde man dock en kompromiss. För att blidka IMF beslutade man att Grekland på förhand ska identifiera och lagstifta om ytterligare besparingar. Dessa ska uppgå till två procent av BNP, det vill säga skillnaden mellan EU:s och IMF:s prognoser, och de ska triggas mer eller mindre per automatik om Grekland missar överskottsmålet.

IMF-chefen Christine Lagarde som var med på mötet i Amsterdam välkomnade kompromissen.

Parallellt ska man också titta på den grekiska skuldbördan och hur den kan lättas. Hållbarheten i den grekiska skulden har varit en annan stötesten mellan långivarna EU och IMF och fonden har krävt större lättnader för att gå med i programmet.

Förhoppningen är att man snabbt ska kunna lösa skuldfrågan och att Grekland samtidigt ska kunna driva igenom beslut om framtida beredskapsbesparingar. Det kan i så fall bli ett extra eurogruppsmöte nästa torsdag för att besluta om nästa delutbetalning av landets nödlån.

Olaglig kompromiss?

Vad för typ av besparingar grekerna ska ha i beredskap är dock oklart. Idén är också juridiskt osäker. Enligt finansminister Euklidis Tsakalotos kan man i Grekland inte lagstifta om besparingar att ha i beredskap.

– Det betyder att du inte kan säga att man ska göra X om läget i världen, Y, råder 2018. Du kan inte göra detta i laglig form, sa han efter eurogruppens möte på fredagen samtidigt som han påpekade att samma problematik gäller i andra EU-länder, som Frankrike.

Trots det var den grekiske ministern övertygad om att regeringen kommer hitta en lösning som är trovärdig såväl för långivarna, investerare och för det grekiska folket.

– Vi har många idéer hur detta ska lösas. Syrizaregeringen är full av idéer, sa Euklidis Tsakalotos innan han avslutade sin presskonferens utan att ge mer detaljer.

Kommissionen inte tuff nog mot fuskande EU-länder

Publicerat den 19 april 2016 kl. 22:24

Europeiska revisionsrätten kritiserar EU-kommission för att inte agera tillräckligt hårt mot medlemsländer som bryter mot reglerna och har för stora underskott och skulder. I en färsk rapport ifrågasätts både Kommissionens kontrollarbete och trovärdighet.

– Kommissionen måste bli striktare. Den vet inte tillräckligt om vad som händer på fältet och den tillämpar inte reglerna konsekvent, sa Milan Martin Cvikl, ledamoten inom revisionsrätten som ansvarat för rapporten som släpptes på tisdagen.

Rätten har granskat hur Kommissionen har tillämpat förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) och skulder i sex EU-länder (Cypern, Frankrike, Italien, Malta, Tjeckien och Tyskland) mellan åren 2008-2015.

Enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten får ett EU-land inte ha ett underskott som är större än tre procent av BNP och inte heller en statsskuld större än 60 procent av BNP. Detta för att garantera sunda offentliga finanser och ekonomiskt stabilitet inom unionen. Är underskott eller skulder för stora så ska Kommissionen agera och tillsammans med EU:s finansministrar sätta upp mål och deadlines för när obalanserna ska vara korrigerade. Det är i denna övervakning som Kommissionen har brustit enligt revisionsrätten.

Kommissionen sett mellan fingrarna

Dels får Kommissionen kritik för att den riktar in sig på rättsliga aspekter av förfarandet snarare än på faktiska reformer som krävs för att komma tillrätta med skulderna eller underskotten. Kommissionen använder inte heller sina befogenheter fullt ut och trots att det finns tydliga riktlinjer och procedurer har man varit inkonsekvent i sitt agerande menar revisionsrätten.

Man har sett mellan fingrarna när stora medlemsländer som Italien och Frankrike inte hållit sig inom ramarna för det finansiella regelverket. Frankrike fick till exempel mer tid på sig än brukligt för att få ner sitt underskott.

Dessutom borde Kommissionen vara mer öppen i sin analys av EU-länders statsfinanser. Bristen på öppenhet och att man inte vet hur tjänstemännen inom Kommissionens har räknat i sina utvärderingar gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten skriver rätten i sin rapport.

För att stärka trovärdigheten och förbättra granskningen uppmanas EU:s statistikbyrå, Eurostat, att utvärdera EU-ländernas egna kontrollsystem och förbättra kontroller på plats. Kommissionen borde enligt revisionsrätten redovisa sina bedömningar öppet, fokusera mer på att minska statsskulder i kraftigt skuldsatta EU-länder samt förstärka övervakningen för att se till att finansfuskande medlemsländer faktiskt genomför strukturreformer.

Har blivit bättre

Även om rapporten innehåller svidande kritik så skriver revisionsrätten också att Kommissionen har förbättrat sin granskning av EU-ländernas finanser de senaste åren. Det är också något som Annika Breidthardt, talesperson för ekonomifrågor inom Kommissionen, framhåller, även om hon medger att kritiken i viss mån är befogad.

– Vi välkomnar rapporten från revisionsrätten. Den kan bidra i vårt arbete med att förbättra EDP, säger hon.

Om Kommissionen kan tänka sig att ändra sättet man beräknar underskott på vill Annika Breidhardt dock inte svara på. Det är en fråga som är aktuell just nu och som ska diskuteras bland EU:s finansministrar senare i veckan.

Storbolagens vinst och skatt ska vara offentliga

Publicerat den 12 april 2016 kl. 23:11

EU-kommissionen föreslår att multinationella bolag offentligt publicerar information om vinst, betald skatt och antalet anställda för alla EU-länder de verkar i. Detta för att motarbeta skatteflykt. Företagarföreningar menar att det kan hota investeringar i EU. De som förespråkar mer öppenhet menar i sin tur att föreslaget inte är tillräckligt ambitiöst.

Alla multinationella bolag som verkar i EU och som omsätter mer än 750 miljoner euro globalt ska offentligt publicera information om sina verksamheter enligt ett förslag som Kommissionen presenterade på tisdagen.

Förslaget omfattar fler än 6 000 bolag som tillsammans står för 90 procent av de multinationella företagens globala omsättning. Dessa företag ska offentligt redogöra för skatter de har betalat och som de är skyldiga, vinst före skatt, omsättning, antalet anställda samt ge detaljer om verksamheten, information som ska finnas tillgängligt för allmänheten i minst fem år.

Bolagsinformationen ska göras offentlig land-för-land i alla EU-länder där bolagen verkar. För verksamhet i icke EU-länder räcker det att redovisa en klumpsumma över hur mycket skatt man har betalat utanför EU. Har ett storbolag dock någon form av verksamhet i länder som EU-kommissionen klassar som skatteparadis krävs att företaget ger lika detaljerad information som för sina verksamheter inom EU.

– Så om ett stort multinationellt bolag verkar inom EU och till exempel betalar skatt i Panama så måste det redovisas, säger Jonathan Hill, kommissionären som ansvarar för förslaget.

Att europeiska bolags verksamheter i skatteparadis också inkluderas är något som tillkommit i förslaget efter Panama-läckan. Det var inte med i tidigare utkast berättade en EU-källa idag. Det betyder att förslaget har vässats men trots det får Kommissionen omfattande kritik.

Medborgare får mindre information än myndigheter

Företagarföreningen BUSINESSEUROPE beklagar att informationen ska göras offentlig och man menar att det kan göra EU mindre attraktivt för utländska investeringar. Även de som har efterfrågat mer öppenhet kring storbolagens skatt är missnöjda. Dels med att allmänheten får mindre information än skatteverken som även får del av och dessutom utbyter uppgifter om kapital och materiella tillgångar.

Men framförallt handlar kritiken från öppenhetsförespråkare om redovisningen av bolagens verksamhet i skatteparadis. Det är Kommissionen som kommer avgöra vilka länder som ska klassas som skatteparadis och som därmed ska svartlistas av EU. Urvalet ska ske i samråd med EU-länderna och Europaparlamentet. Organisationen Eurodad är en av dem som befarar att flera länder, som de ser som skatteparadis, inte kommer svartlistas vilket i förlängningen kommer ge storbolag fortsatta möjligheter att ducka för skatt på hemmaplan.

https://twitter.com/eurodad/status/719875758055899137

När Kommissionen presenterade en tidigare svartlista förra sommaren fick man omfattande kritik för att inga europeiska länder var med. Många pekade då på EU-länder som Luxemburg och Irland nog borde varit med och även andra europeiska länder som Schweiz. Kritiken blev så omfattande att Kommissionen backade och tog bort svartlistan från sin hemsida.

Kommissionen kommer inte presentera en ny lista förrän 2017 sannolikt. Innan dess ska EU-länderna och EU-parlamentet försöka enas om det förslag om offentlig land-för-land-rapportering som lagts fram idag. Det kan bli knivigt. Parlamentet har visserligen efterfrågat offentlig rapportering men det verkar finnas lite stöd för det bland medlemsländerna.

EU-kommissionär väntar ingen större granskning efter Panamaskandal

Publicerat den 4 april 2016 kl. 22:58

EU-kommissionen ska titta på de uppgifter om skattefiffel som kommer från de läckta Panamadokumenten men man räknar inte med någon större granskning då det inte handlar om statsstöd. Däremot kan det bli aktuellt att starta nya utredningar med den gamla Luxleaksläckan.

EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager kommer ta del av informationen som nu kommer fram i avslöjandet om skattesmitning via Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca. Men det är tveksamt om hon kommer kunna agera eftersom det inte verkar vara en fråga om statsstöd.

– Vi tittar på all data oavsett källa. Men informationen i media handlar främst om företag och individer, det låter inte som statsstöd, säger Margrethe Vestager.

Sammanlagt handlar det om 11,5 miljoner Mossack Fonseca-dokument som läckts till medier runt om i världen. Flera kända namn förekommer bland dem som har nyttjat byråns tjänster, däribland Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson och världens bästa fotbolls spelare, Lionel Messi.

Fel av Nordea”

400-500 svenskar uppges finnas med i dokumenten. Många av dem ska ha fått hjälp att starta brevlådeföretag via Nordeas filial i Luxemburg där även Mossack Fonseca har kontor.

Margrethe Vestager säger att hon inte vill vara för snabb i att döma Nordea och de andra bankerna som har möjliggjort potentiell skattefiffel via den Panamabaserade byrån. Uppläggen kan i mångt och mycket vara lagliga menar politikern Vestager. Privatpersonen är dock av en annan åsikt.

– Privat tycker jag det är fel. Och som skandinav skulle jag värdesätta att Nordea nu gick ut och sa att detta inte är Nordea, säger hon.

Den danska kommissionären menar att det är lagstiftarna som får täppa till hålen om det skulle visa sig att uppläggen med brevlådeföretagen är lagliga. Och det är främst en fråga för enskilda länder då EU har lite att säga till om i skattefrågor.

De granskningar som Kommissionen faktiskt kan göra baseras på unionens konkurrensregler där det inte är tillåtet att ge skattefördelar till enskilda bolag. Så var fallet med McDonald’s och Fiat i Luxemburg, Starbuck’s i Nederländerna och Apple på Irland. Men även om Margrethe Vestager inte räknar med att öppna många nya granskningar genom Panamaskandalen antyder hon att det kan finnas mer att hämta i de tidigare läckta Luxleaksdokumenten.

Ska utreda interna koncernlån
De senaste två åren har Vestager och hennes stab granskat över 1 000 så kallade förhandsbesked där bolag fått veta på förhand vad de kommer få betala i skatt, i vissa fall väldigt lite skatt. 600 av beskeden kom från Luxleaks. Hittills har man främst granskat internprissättning men nu ska man i större utsträckning också titta på lån som går mellan dotterbolag i en och samma koncern.

– Vi ser att det finns en risk att detta används för att minska den beskattningsbara vinsten, säger Vestager och tillägger att denna typ av interna koncernlån är mer vanligt förekommande i Luxleaksdokumenten än metoden med internprissättning.

Det skulle kunna betyda att Kommissionen kommer öppna fler granskningar framöver.

Grekisk uppgörelse inom två veckor

Publicerat den 31 mars 2016 kl. 11:35

Grekland och långivarna närmar sig sakta varandra. Förhandlingar ska återupptas i Aten i helgen och man hoppas komma överens de kommande två veckorna. Men för att lyckas måste den grekiska regeringen blidka reformtuffa IMF liksom advokater på hemmaplan som har lamslagit landets juridiska processer i protest mot nya besparingar.

Enligt grekisk press har regeringen i Aten föreslagit nya besparingar på motsvarande 5,5 miljarder euro. Det ska finansieras genom ökad skatt på diesel, sänkt gräns för skattefri inkomst liksom sänkt pension vilket länge varit en av de tyngsta stötestenarna.

Åtgärderna ligger i linje med de krav som ställts av EU-institutionerna, det vill säga Kommissionen och europeiska centralbanken (ECB). Den tredje parten i långivartrojkan, internationella valutafonden (IMF), uppges dock insistera på hårdare besparingar.

IMF försvårar förhandlingarna

Grekiska regeringsföreträdare har öppet anklagat valutafonden för att försvåra de tidigare samtalen i Aten. Dels därför att fonden inte gett klara besked om den ska delta eller inte som långivare i det senaste nödlånet som Grekland förhandlade fram förra sommaren. Och dels genom att ställa tuffare krav än de europeiska långivarna.

IMF:s krav bottnar i att fonden gör en annan bedömning av läget i den grekiska ekonomin. Grekland och EU menar båda att landet nådde ett primäröverskott, det vill säga före räntebetalningar på lån, på 0,2 procent för 2015. Det skulle betyda att man med marginal slog målet som var ett underskott på 0,25 procent av BNP. IMF:s kalkyler visar dock på ett underskott på 0,6 procent.

Varje decimal är viktig då det påverkar hur mycket besparingar grekerna måste göra. Det har också betydelse för att nå det övergripande målet man kom överens om förra sommaren. Det säger att Grekland ska nå ett primäröverskott på 3,5 procent till 2018.

EU:s statistikbyrå, Eurostat, ska presentera officiell statistik för den grekiska ekonomin den 21 april, dagen innan euroländernas finansministrar träffas i Amsterdam.

IMF vill därmed att den grekiska regeringen skär mer i sina utgifter. Alternativt att man skriver av delar av landets skuldberg som bedöms uppgå till nära 200 procent av BNP. En skuldavskrivning är dock en icke-fråga för de flesta andra euroländer. Samtidigt är IMF-medverkan i nödlånet essentiell för flera av euroländerna, däribland Tyskland, som menar att IMF skulle ge större legitimitet till hela åtgärdsprogrammet.

Advokater protesterar

Samtidigt finns det ett fortsatt folkligt motstånd mot de föreslagna besparingarna och inte bara bland vanliga arbetare utan även inom landets advokatsamfund. Grekiska advokater har vägrat arbeta i protest mot åtgärder som skulle innebära att de får betala högre månatliga avgifter till pensionssystemet. Sedan mitten av januari har bara domstolsfall som bedömt som akuta avgjorts. Andra har ställts in vilket har skapat förseningar i tusentals domstolsfall. I går beslutade samfundet också att förlänga protesten till 15 april.

Vid det laget hoppas regeringen i Aten ha nått en uppgörelse med långivarna. Förhoppningen är också att landets parlament då ska kunna godkänna reformerna och att långivarna i en första översyn bedömt grekernas besparingar som tillräckliga innan eurogruppens möte den 22 april. Ett ok där skulle i sin tur öppna upp för delutbetalning av nödlån på närmare sex miljarder euro. Men än viktigare för grekerna är att det skulle bereda väg för samtal om skuldlättnader.

Det har varit frågan med stort F för Alexis Tsipras och hans regering och även om det inte handlar om att skriva av skulderna nominellt utan snarare om förlängda löptider och eventuellt sänkta räntor så är det en prestigefråga för regeringen. Förhoppningen är att samtal om att lätta på skuldbördan ska komma igång redan i april.

Vardagen återvänder sakta till Bryssel

Publicerat den 29 mars 2016 kl. 12:43

För en vecka sedan rapporterade jag live från Bryssel strax efter att bomberna hade smällt på den internationella flygplatsen i Zaventem. Jag hade precis tagit tunnelbanan till Schumanstationen i EU-kvarteren. Jag stod på Rue de la Loi utanför kontoret när den andra bomben smällde av vid Maelbeekstationen ungefär 150 meter bort. En självmordsbombare hade gått på en vagn på samma linje som jag själv åkt med 45 minuter tidigare. Närmare 20 människor miste livet vid den attacken. Över hundra skadades. Sammanlagt har 28 människor dött av de två attackerna i tunnelbanan och på flygplatsen. Över 300 har skadats.

Veckan som gått har präglats av oro för nya attacker och jakt på misstänkta terrorister. Men det har samtidigt funnits en stark vilja att återgå till normal vardag. Likt efter attackerna i Paris i januari och i november har många velat visa att de inte låter sig skrämmas av terrorister. Många har gått till jobbet som vanligt. De har lämnat barnen på skolan, gått och handlat mat, gått på restaurang och tagit en öl på en uteservering.

Men även om den här viljan finns, att, likt ett slags trots, inte låta sig påverkas av terroristernas dödliga attacker, märker man en skillnad mot tidigare. Riktigt som vanligt, som innan attackerna, är det inte. Det är en ökad närvaro av polis och militär. Man hör oftare ljudet av sirener och helikoptrarnas propellrar. Gatorna är inte lika fulla med folk och färre nyttjar tunnelbanans begränsade trafik.

Min sambo jobbar på en av EU:s institutioner. Idag var deras första vanliga arbetsdag på en vecka efter påskledigheten. Hon tog cykeln till jobbet. Andra av hennes kollegor promenerade, tog taxi eller bil. Ingen tog tunnelbanan.

Själv tog jag tunnelbanan hem från jobbet i onsdags. Jag fick som alla andra öppna min väska och jacka innan jag gick ner på perrongen. Man vill inte låta sig skrämmas men väntan på Schumanstationen och på tåget var ändå spänd.

Jag var inte heller bekväm med att gå omkring på en av Bryssels större tågstationer i söndags. Visserligen bevakades den enda öppna ingången av tungt beväpnad militär men de som gick in kunde ändå passera utan vidare med stora resväskor i släptåg. Jag var nog inte ensam om att tänka på vad en av dessa väskor skulle kunna innehålla. Det är tankar man inte vill tänka man som man tänker ändå.

Zaventem flygplats där den första attacken ägde rum i tisdag är alltjämt stängd. Man håller på att testa en provisorisk anläggning för att kunna återuppta en mindre del av flygtrafiken. Att återställa de delar av byggnaden som förstörts av de kraftiga smällarna och bygga upp nya data-, och säkerhetssystem kan ta flera månader. Lika lång tid, om inte längre, kommer det sannolikt ta för mig och många andra Brysselbor att verkligen komma tillbaka till vardagen. En känsla av trygghet kan raseras på några sekunder. Att bygga upp den igen tar lång tid.

Svenskt storbolag anklagat för skattesmitning

Publicerat den 17 mars 2016 kl. 18:20

Vi betalar skatt och vi följer alla lagar och regler. Det var budskapet från IKEA och andra storbolag som anklagats för skattesmitning när de frågades ut i EU-parlamentet i Bryssel. Många parlamentariker var kritiska och menade att bolagen måste ta ansvar och bidra till de samhällen där de gör sina vinster och inte göra allt i deras makt för att undvika skatt.

IKEA var ett av bolagen som hade accepterat inbjudan att komma till EU-parlamentets särskilda utskott för skattefrågor för att prata om skattepolicies och skattesmitning. Utskottet, som skapades i spåren av Luxleaks-skandalen, hade bjudit in sju multinationella bolag. Fiat, Chrysler och Starbucks tackade nej. IKEA, Apple, Google och McDonald’s valde att möta parlamentarikerna ansikte mot ansikte och de kom med ett gemensamt budskap.

– Vi betalar skatt där vi verkar och vi följer lagen, sa Cathy Kearney, vice-chef för Apple europeiska verksamhet.

Representanter för de andra storbolagen upprepade gång på gång liknande uttalanden under den tre timmar långa utfrågningen.

EU förlorar över 500 miljarder per år

Enligt OECD försvinner mellan 4-10 procent av de företagens globala inkomstskatter varje år genom skattesmitning. Det motsvarar 100-240 miljarder USD globalt. Enligt EU-parlamentet gör EU förluster på mellan 50-70 miljarder euro, motsvarande 460-650 miljarder kronor, varje år.

Bolagen som deltog i parlamentets utfrågning vidhåll trots detta att just de betalar skatt. Cathy Kearney menade att Apple troligtvis är världens största skattebetalare. Googles representant sa att bolaget betalat 19 procent i skatt de senaste åren, nära det europeiska snittet på 20 procent. McDonald’s hade betalat ännu mer. Detta lindrade dock inte kritiken från majoriteten av parlamentarikerna.

Flera ifrågasatte bolagens resonemang. En av dem var den tyska socialdemokraten Peter Simon.

– Varje gång jag hör teknokrater säga att detta är helt normalt, att alla gör så hör så blir jag upprörd, sa, Peter Simon som också beskyllde storbolag som IKEA för gå så långt som är lagligt möjligt för att undvika skatt.

Bolagen gör inget fel

Samtidigt fick företagsrepresentanterna stöd från några ledamöter i skatteutskottet. En av dem som ställde sig på bolagens sida var den svenska moderaten Gunnar Hökmark.

– Det är lite bakvänt att vi anklagar framgångsrika företag för att de följer reglerna. Antingen är reglerna bra eller dåliga, men det är inte bolagen som gör fel när de följer dem, resonerade han.

Gunnar Hökmark menade därmed att det är upp till lagstiftarna att skapa mer effektiva regler. Det är också något som både OECD och EU har arbetat med de senaste åren.

EU-kommissionen presenterade i januari ett paket av åtgärder för att komma tillrätta med skattesmitning. Man vill bland annat minska bolagens möjligheter att föra över vinster till dotterbolag i lågskatteländer och man kräver att bolagen ska redovisa nyckeltal för sina verksamheter land-för-land. Grundtanken är att bolagen ska betala skatt där de verkar. För att åtgärderna ska bli verklighet krävs dock godkännande från EU:s medlemsländer. Dessa uppges inte vara så sugna på att vässa de europeiska skattereglerna.

EU-länder en del av problemet

De som propagerar för mer rättvis bolagsbeskattning menar att flera av EU:s medlemsländer är en del av problemet snarare än en del av lösningen på skattesmitningsfrågan. De pekar på långtgående skattefördelar som enskilda länder ger till storbolag. Länder som nämns är bland annat Luxemburg och Nederländerna, som just nu leder arbetet inom EU, men även Irland pekas ut på grund av landets låga bolagsskatt på 12,5 procent.

– Vissa EU-länder prostituerar sin suveränitet, sa tyska miljöpartisten Sven Giegold, efter utfrågningen i EU-parlamentet.

EU allt mer splittrat i flyktingfrågan

Publicerat den 25 februari 2016 kl. 18:53

Sprickan mellan EU-länderna kring hur man ska lösa flyktingkrisen blir allt djupare. Tyskland och Sverige driver på för en jämlik fördelning av flyktingar. Samtidigt har  Österrike satt en maxgräns för asylmottagande vilket fått flera länder på Balkan att stänga gränserna.  Grekland, som riskerar att få ta hand om de flyktingar som fastnar, har svarat med att kalla hem sin ambassadör i Wien.

– Sprickan är ganska djup. Det är ett dramatiskt läge just nu och dramatiken växer för varje dag och vecka när fler kommer in från Turkiet och Grekland, säger migrationsminister Morgan Johansson på inrikesministermötet i Bryssel.

Förra veckan beslutade Österrike att begränsa antalet asylsökande per dag till 80 stycken. Det är ett led i att försöka hålla en årlig maxgräns för flyktingmottagande till 37 500. Beslutet kritiserades av EU-kommissionen. Det fick också länder på Balkan, där många flyktingar passerar norrut på vägen in i EU, att se över sin gränskontroll. Makedonien började redan på måndagen att begränsa passagen vid gränsen mot Grekland. Bara syrier och irakier fick passera vilket gjorde att många afghaner blev fast på den grekiska sidan.

I går hade också Österrike och nio andra länder kring den så kallade Balkanrutten krismöte som i mångt och mycket handlade om att täppa till gränsen mot Grekland för att stoppa det massiva inflödet av flyktingar. Grekland, som inte var inte inbjuden till mötet, svarade idag med att kalla hem sin ambassadör från den österrikiska huvudstaden och man har också hotat med att blockera framtida EU-beslut.

Sätter hopp till Turkiet

I denna svåra situation med interna stridigheter inom EU sätts hoppet till Turkiet som har lovat sätta stopp för inflödet av människor från Turkiet in i Grekland. I utbyte ska landet få tre miljarder euro, visumlättnader och nya förhandlingar om EU-medlemskap.

Hittills har dock inte detta samarbetet fungerat och över 100 000 människor har passerat den turkisk-grekiska gränsen bara i år.

Morgan Johansson varnar nu för att Grekland ska bli ett enda stort europeiskt flyktingläger.

– Om inget sker med den här inströmningen så talar vi om en miljon människor som kan komma från Turkiet till Grekland. Och blir de kvar i Grekland så blir det en ohållbar situation för ett land som redan har en väldigt svår ekonomisk situation”, säger han.

Men enbart kontroll av den yttre gränsen räcker inte menar man från Sverige. Inrikesminister Anders Ygeman pekar ut tre nödvändiga åtgärder.

– EU måste säkra den yttre gränsen. Det behövs lagliga vägar in i EU. Och det krävs att den omfördelning som EU fattat beslut om också blir verklighet, säger han.

Men på inget av de här områdena är man nära en lösning?

– Nej, och då kommer man heller inte klara av att lösa situationen.

Dra in på EU-stöd

Både Anders Ygeman och Morgan Johansson hoppas trots allt på en lösning med Turkiet och att fler EU-länder ska ta ansvar och ta emot flyktingar. Med stängda gränser riskerar man ett sammanbrott inom Schengensamarbetet och EU:s fria rörlighet. De svenska ministrarna pekar på att det är just de länder som inte vill ta emot flyktingar, som Ungern och Polen, som tjänar mest på den fria rörligheten. Därmed ligger det i deras intresse att ta mer ansvar.

Än så länge har dessa länder inte visat några tendenser till att mjukna. Ungerns premiärminister Viktor Orbán svarade igår istället med att utlova en folkomröstning om EU:s omfördelningsprogram.

De svenska ministrarna pratar nu om att börja dra in på stöd när nästa EU-budget ska förhandlas. Sverige är nettobidragsgivare i EU medan östländerna generellt får mer via EU:s strukturfonder än vad de själva betalar in i medlemsavgift.

– Om det visar sig att vissa av de där länderna inte vill vara med och ta ansvar i ett sådant här läge utan bara ser till sina egna intressen då måste vi fråga oss om vi ska fortsätta skjuta in pengar i de här systemen, säger Morgan Johansson.

Mer öppenhet i euroländernas slutna sällskap

Publicerat den 11 februari 2016 kl. 22:35

Den slutna eurogruppen där euroländernas finansministrar träffas ska bli mer transparent.

– Det ligger i tiden, allt fler efterfrågar öppenhet. Folk vill veta vad det är för beslut vi fattar och vad vi grundar de besluten på, säger eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem.

Även om eurogruppen är ett informellt sällskap så har besluten som fattats där haft väldigt stor påverkan på väldigt många människor under de senaste krisåren. Det är eurogruppen som har diskuterat åtstramningar i Grekland, Portugal, Irland och de andra krisländerna som har fått nödlån av EU. Samtidigt har insynen i gruppen varit minst sagt begränsad. Det har gjort att man har fått tung kritik då tuffa åtstramningskrav från politiker i en sluten klubb sticker i ögonen på de som får sina pensioner och löner sänkta.

På dagens möte i Bryssel föreslog dock ordföranden Jeroen Dijsselbloem åtgärder för att öka transparensen. En agenda ska offentliggöras innan mötena och när beslut är fattade ska man publicera så mycket information som möjligt så snabbt det bara går.

– Det är ett normalt demokratiskt sätt att jobba på. Det handlar om demokratisk legitimitet, sa Dijsselbloem på dagens möte.

Inget krav från Storbritannien

Idéerna om öppenhet ligger delvis i linje med de krav på reformer inom EU som Storbritannien krävt och som man just nu förhandlar om. Frågan ska upp på toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer nästa vecka. Den brittiska regeringen oroas över att icke euroländer ska diskrimineras gentemot de som har euron som valuta. Man vill också säkerställa att beslut som fattas inom eurogruppen inte får inverkan på Storbritannien och finanscentret i London.

Dijsselbloem menar dock att hans arbete för ökad öppenhet inte alls har med Storbritannien att göra. Icke euroländer som Storbritannien och Sverige får ändå alltid information på de finansministermöten som följer dagen efter eurogruppens träffar.

– Det handlar mer om allmänheten inom euroområdet. För beslut som vi fattar, till exempel om nödprogram, har så klart stor påverkan på medlemsländerna. Vi behöver vara så öppna som möjligt.

Hemliga handlingar finns kvar

Alla handlingar kommer dock inte lämnas ut för allmän beskådan. Man kommer att undanta sådant som kan ha påverkan på marknaden vilket kan vara ganska många papper beroende på vilken bedömning man gör.

Inte heller kommer man offentliggöra handlingar som diskuteras utan att beslut fattas. Det kan därför fortsatt bli svårt för utomstående att exakt reda ut hur förhandlingar har gått, vad som sagts och vilken position en specifik minister har haft. Eurogruppens arbetsgrupp ska jobba fram mer detaljer kring öppenheten de kommande veckorna.

Trots det står det redan nu klart att det är steg mot en ny riktning som man har tagit inom eurogruppen. Och det är inte helt okontroversiella steg. Generellt brukar norra Europa, som Sverige och Nederländerna, förespråka mer öppenhet. De sydliga medlemsländerna brukar däremot inte alls vara lika pigga på att ge ut fler handlingar.