1 mars 2013
banker

Skandalbolag

Min grannbloggare här på Finansliv, Martin Björgell, skrev härom veckan ett inlägg som handlade om alla de aktuella företagsskandaler som rullats upp det senaste året. Det handlade om Nuon, TeliaSonera, Securitas, Stora Enso med flera. Min hemmabas Folksam, utmålades som en arg ”allsmäktig affärsängel med gröna fingrar och ett giraffhjärta som ska rymma alla med krav som fokuserar på mer etik i bolagen” samtidigt som att Folksam inte har sopat rent framför egen dörr. Som stödbevisning anges ett googleresultat på Folksam + skandal. Resultatet genererar 78 000 träffar på Google.

Detta låter ju inte helt bra, jag provar därför några andra slumpvis valda bolag + skandal.

  • Skandia ger 60 700 träffar
  • Länsförsäkringar ger 285 000 träffar
  • Nordea GER 5 260 000 träffar
  • Swedbank ger 2 840 000
  • SEB ger 8 740 000 träffar

Vid det här laget blir jag något skeptisk till sökresultatens validitet.

Jag bestämmer mig därför för att titta lite på innehållet i resultaten och kommer snabbt fram till att företag med många kunder ibland hamnar i situationer där den enskilda kunden eller kundgruppens behov ställs emot de övriga kundernas. Det handlar om underfinansierade begravningskostnader, upprörda fondandelsägare, tekniska problem med internetkontakt, nedlagda kontor, indragen kontanthantering men också lite mer allmänna kontroverser som rör bonusprogram, idrottsarenor, räntesättning, bolån och tolkningar av försäkringsvillkor.

Samma resultat får man om man gör en sökning på t ex BP och scandal (32 miljoner träffar). Ju större företag desto fler träffar.

Detta ska inte uppfattas som ett försvar snarare som källkritik i största allmänhet. Självklart vill Folksam och andra bolag hålla sig borta från den röda skandalzonen och vi kan alla bli bättre på att tillfredsställa våra kunders behov. I Folksam har vi valt en modell med en Kundombudsman som självständigt granskar olika ärenden där kunder eller kundgrupper känner sig förfördelade.

Martin Björgell har också missuppfattat det här med Folksams påstådda ilska. För Folksam handlar det inte om känslor utan om långsiktig hållbarhet. Folksams kunder bryr sig om hur svenska bolag agerar i affärsetiska frågor. Det är därför vi lägger stor energi på att försöka använda det samlade kundkapitalet om ca 280 miljarder kronor för att påverka de bolag som vi investerar i. Påverka dem att

  • ta affärsetiken på större allvar,
  • begränsa sin negativa miljöpåverkan och
  • respektera mänskliga rättigheter som arbetsrätt och yttrandefrihet

I de fall Martin Björgell och andra upplever det som att vara ”arg” så tar jag gärna det. Det viktigaste är ändå att svenska pensionssparare kan känna sig trygga med de investeringar som görs i aktiebolag. Både ur ett finansiellt och ett etiskt perspektiv.

 

ad
29 augusti 2011
Finansbranschen

Är finansbranschen en rutten bransch?

Ekobrottsmyndigheten larmar om att det sedan nyår har kommit in 81 anmälningar om misstankar kring vad som kallas otillbörlig marknadspåverkan. Det kan vara att skicka ut köpordrar på en aktie vilka aldrig varit tänkta att verkställas, utan bara att öka intresset för aktien och därmed driva upp kursen. Detta är väsentligt fler än förra året. I linje med detta har det redan väckts lika många åtal hittills i år som hela 2010. Är detta bra eller dåligt? Är finansbranschen rutten? Är du och jag  och alla som har vår försörjning i denna bransch skojare allihop? Är finansmänniskor en samling girigbukar som endast drivs av den egna egennyttan utan hänsyn till etik och moral?

Aktiemarknaden är viktig både för att skaffa riskvilligtkapital till företagen och för att du och  jag och alla våra kunder ska få chans till en hygglig pension så småningom. Bland annat för att behålla förtroendet för värdepappersmarknaden är det viktigt att stävja fusk och manipulation. Lagstiftarna har därför varit flitiga de senaste 20 åren med att införa  en mängd regler som direkt eller indirekt har koppling till kursmanipulation. Det som inte har varit lika lätt är att avgöra var gränsen går mellan tillåten och otillåten kurspåverkan. När vissa börs-vd:ar framträder   på kapitalmarknadsdagar och i media är det lätt att tro att deras främsta uppgift är just att ”prata upp kursen”.  När vissa finansministrar uttalar sig om vissa bankers finansiella ställning skulle marknaden kunna mistänka att han vill ”prata ner” kursen.

Det som är olagligt är inte denna typ av kurspåverkan utan att  manipulativa handelsåtgärder, hemliga avtal och vilseledande informationsspridning. Brottsmöjligheterna är många; att sälja aktier till sig själv, eget bolag eller nära anhörig (skenavtal), improper matched orders, hemliga återköpsklausuler, hemliga överlåtelseförbud, pump-and-dump-upplägg, scalping, att handla med ett finansiellt instrument för att påverka priset på ett annat instrument, att avsiktlig utlösa en stopp-loss, window dressing, cornering, manipulerad bokföring, att ta stora positioner som låser fast kursen vid en viss nivå, att göra transaktioner vid börsens stängning som vilseleder aktörer som fattar beslut grundade på stängningskurser, att köpa och sälja aktier till en kurs som är omotiverat hög, att lägga en stor dold köporder som sen återkallas och att komma överens om en affär i förväg som man sen genomför på börsen.  En försvårande omständighet är att beviskraven är mycket högt satta för dessa typer av brott.

I vissa sammanhang har den så kallade ”Högfrekvens handeln” pekats ut som boven i dramat. Denna algoritmiska handel överlåter utförandet av en order till ett dataprogram, en så kallad handelsalgoritm, som utför en order enligt förutbestämda regler. Detta, menar jag är att förvanska verkligheten.  Högfrekvenshandel är snarare ett sätt att effektivisera handeln och att harmonisera kursutvecklingen mellan olika länder och handelsplatser Det är praktiskt att skylla på en maskin när den egentliga problematiken snarare ligger på ett mänskligt plan.  .

Why do bank’s get robbed? Because that’s where they keep the money. Bankrånaren Willie Sutton

Där det finns pengar att tjäna finns det också människor som är beredda att ta till ohederliga metoder för att tjäna ännu mer pengar än vad som annars vore möjligt. Denna tanke är Hans De Geer, professor emeritus i företagsetik, också inne på. Han sa i Studio 1 idag att ”Etiken har kanske inte blivit sämre utan det handlar kanske om att möjligheterna har blivit fler. Men det kan också  vara en kombination. Man måste påminna de som sysslar med värdepappershandel om sitt ansvar. Kulturen är inriktad på att tjäna pengar.  ” Det ligger mycket i hans resonemang. Ledning och styrelse för finansiella företag har här en central roll att fylla. Det är dags att ta tag i frågan om yrkesetik genom att skapa förutsättningar för etiska diskussioner. Genom att koncentrera dessa  ansträngningar på de affärssegment som är de största vinstmaskinerna kan de bidra till att förtroendet för finansbranschen kan återskapas.  Finansbranschen är inte rutten  men ett finansiellt företag måste styras med både etik och ekonomi i fokus.

26 maj 2011
bolagsstämmor

Twittras det inte så finns det inte

Har med stigande förvåning noterat att det har förekommit twitter-förbud och  försök att stoppa rapporter från vissa svenska publika bolagsstämmor i år. Först var det Fabege som inte vill släppa in obehagliga murvlar och nu senast den uppmärksammande HQ stämman där  det utlystes ett direktrapportsförbud när stämmo-ordförande klagade på journalister som rapporterade från stämman. Jag tycker detta är direkt löjligt. En bolagsstämma är en publik tillställning och då får man tåla publik insyn. Vad spelar det för roll när denna insyn blir allmänt tillgänglig?  Ska vi hindras från att twittra, blogga eller facebooka från stämmorna? Och i så fall, varför då? Direktsända bolagsstämmor börjar bli vanligt runt om i världen. Själv satt jag som klistrad framför datorn under BP:s bolagsstämma för ett par veckor sedan när Svanberg skulle försvara de gröngula färgerna. Nästa år hoppas jag något svenskt bolag vågar sig på samma grepp. Varför inte TeliaSonera eller Nordea? Bolag vi alla äger gemensamt via vårt svenska medborgarskap och pensionssparande.

Vi älskar kanske inte journalisterna alltid, men att skjuta på pianisten är inte en bra strategi.

24 maj 2011
ägarfrågor

Den perfekta ordföranden

  • Omdöme, intelligens och karaktär
  • Relevant yrkeserfarenhet
  • Betydande erfarenhet från näringslivet
  • Allmän förståelsen för den verkställande ledningen funktioner som marknadsföring, ekonomi, företagsstrategi och riskhantering
  • Viljan och förmågan att ägna tid och uppmärksamhet åt att fullgöra de förpliktelser som krävs av en ordförande
  • Förmåga att förstå aktieägarnas intressen som helhet snarare än särintressen eller grupper
  • Personliga och professionell integritet och sunda värderingar.

Detta är egenskaper jag tycker man kan kräva av en ordförande i ett större bolag, noterat eller offentligt ägt.

Ordföranden har en central roll.  Ledarskapsförmåga är ofta viktigare än formell kompetens. En 60 årig persons utbildning är i sig inte så avgörande eftersom den i  i de allra flesta fall passerat bäst för datum med god marginal.

Styrelser är en ägarfråga. Vill ägaren så kan den sätta in sin 18 åriga dotter eller sin åldriga far. Det är därför vi måste våga prata om kravet på kompetens och inte kapitulera för vissa ägares särintressen.

Ägaren måste också förbereda sig. För att veta vilken styrelse man behöver ha måste man veta vad man vill med bolaget genom att  blicka framåt och inte bakåt. Ägaren behöver fråga sig – vad vill vi ska hända med bolaget de närmsta 10 åren? Då faller sig kompetenskraven ganska naturligt.

22 maj 2011
"Sveriges bråkigaste kvinna i näringslivet"
tips

Hej Finansliv

För er som inte känner mig så är jag en 52-årig kvinna som jobbat 28 år i finansbranschen.  Är gift med Ronny Svensson, filmkritiker på TV4 Nyhetsmorgon, har tre barn, Moa, Thea och Thor, katten Melker och snart hunden Winston.  Bor på Gärdet i Stockholm men har mina rötter på Bjärehalvön i Skåne.  Jag har bland annat jobbat med allemansfonder, stiftelseförvaltning, aktiemäkleri och diskretionär förvaltning. Jag har varit fondchef, VD för fondbolag och bankdirektör på S:t Eriksfonden, SEB, Trygg Hansa och KPA pension. Sedan tio år tillbaka är jag på Folksam. Här håller jag på med ägarfrågor som belöningssystem, styrelsetillsättningar och hållbarhetsfrågor. Inte i Folksam utan i de noterade bolag som Folksam investerar spararnas och försäkringstagarnas pengar i. Det är rätt mycket pengar, Folksam brukar vara bland de tio största aktieägarna i svenska bolag och totalt investeras så mycket som 270 miljarder. Att förvalta andra personers pengar är ett stort ansvar. På Folksam har vi stor vägledning av de direktiv styrelserna givit oss. De rör bland annat vilka etiska krav vi ska ställa på företag. Jag kommer därför att skriva en del om etik och näringsliv.

Ett annat av mina intressen är att ifrågasätta, kritisera och ja, bråka kort sagt. Jämställdhet, fondavgifter, lönsamhet, orättvisor och andra dumheter som av och till är ett problem i finansvärlden engagerar mig djupt. En hel del av det jag skriver kommer därför att vara lite bråkigt. Jag har också en titel att leva upp till. 2008 blev jag utsedd till ”Sveriges bråkigaste kvinna i näringslivet” av tidningen Passion for Business. Min åsikt är att en god diskussion förlänger livet. I morgon ska jag skriva om bonus och varför det kan vara bra för lönsamheten.  Välkomna till mina blogginlägg!