24 juni 2015

Bankkontor hotat museum

 

Bankkontoren blir allt färre. Andelen kontor som har kontanter har samtidigt halverats på bara några få år. Det är naturligt när banker fallit från att ha varit exklusiv affär till en lågpris-produkt. Orsaken är att vi prutar på bolån, vi väljer lågprisfonder, gratis ISK mm. En trend som bara börjat. Bankvärldens svar blir att skära i kostnader och stänga ned kontor, bland annat.

Lika naturligt blir människor upprörda när deras bankkontor lämnas öde. De upplever banker och tillgången till sedlar som en trygghet i vardagen. Men eftersom samma bankkunder inte vill betala dyra priser för enkla banktjänster så pressas banker att istäswishllet stänga ned kontor. Är det bankkundernas fel. Nej, det är bankvärlden som lever i för stor och osmart kostym.

I bransch efter bransch pressas priserna. Vi har sett det på mat, kläder, bilar, resor och även banktjänster. Nu är lönsamheten så låg att bankerna inte kan motivera alla kontor eller bankomater. Banker har gått från att vara exklusiva marmorpalats till allt mer likna lagerutförsäljning.

För bankkunderna har blivit mer prismedvetna och betalar inte längre vad som helst för banktjänster. Vanligt folk har insett hur viktigt det är att hålla i pengarna. En vanlig fond ska inte kosta 1,5%, utan 0,3%. Ett bolån ska intBankkontore kosta listpriset, utan snittpriset. Vi väljer gratis ISK-konto istället för hemskt dyra pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. Så är vi allt mer prismedvetna, när vi inser att vanliga banktjänsterna inte tillför något exklusivt, utan banktjänster idag mest liknar en borrmaskin från Kina eller en klädesplagg från Indonesien. 

Banker som hävdar att intresset för bankkontor och kontanter saknas, talar bara halva sanningen. Självklart vill människor ha kvar sina lokala bankkontor. Men lika självklart vill folk inte betala vad som helst för att ha ett kontor i närheten. Först när bankerna öppet redovisar den verkliga kostnaden per bankbesök så skulle kunderna inse vad de tackar ja eller nej till.

Vad sägs om en prislista på 100 kronor för att besöka en bankomat eller 1 000 kronor för ett besök på bankkontor. Med den öppenheten skulle förståelsen hos allmänheten bli betydligt större. Då skulle användare mer aktivt börja leta efter billigare sätt att betala och överföra pengar.

Lika glasklart ser vi vart bankvärlden är på väg. 10 000-tals bankanställda har sagts upp senaste åren. Antalet kontor nere på 1500 i hela Sverige.  Ja, de tävlar i att minska antalet bankkontor. Där leder SEB storbankstoppen med endast 170 kontor. De är också bankjätten som har lägst snittränta…

Banktjänster säljs allt mer sällan av en man med slips bakom en marmordisk. Vi hittar jämförelsesajter. Gratisappar. Vi svischar enkelt via mobilen. Ja, till och med begreppet ”besöka eller använda banken” är borta. Idag svishar vi pengar. Det låter både enkelt och billigt. Ungefär vad vi tycker att det är värt.

Och vem går idag gå in på ett bankkontor som snarare är en bankens sista utpost för försäljning? Rådet kan bli en dyr borrmaskin och ännu dyrare fast månadsavgift till dess att du fyllt 70 år…

Vad är ett fysiskt bankbesök värt? Säg det gärna i kronor!/claes hemberg

8 juni 2015

Bra rapp ekonomi-tv

Neurath-tvRiskkapitalisten Christer Gardell väntar sig låga räntor under lång tid och en fortsatt ström av pengar in på börsen. 

Ett nytt ekonomi-tv-format har idag sett dagens ljus. SvD:s ekonomijournalist Carolina Neurath gör ekonomi-TV rakt, enkelt, tydligt och personligt. Jag gillar det.
Sedan kanske Gardells tvärsäkra ”börsen ska upp” innehåller en del gupp på vägen, så köp nu inte allt han pekar på… /claes hemberg

 

2 juni 2015

Snitträntan: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

2 juni 2015

Snittpriset: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg

13 maj 2015

Provision och korruption

Får rådgivaren betalt för att ge vissa råd? Det vet vi sällan, eftersom det idag sker under bordet. Nu vill myndigheterna äntligen stoppa korruptionen under bordet.

När vi får höra hur råkronadgivare, banker, ppm-säljare, försäkringssäljare kliar varandras ryggar låter det snart som värsta miljard-korruptionen. Ja, jag håller med.

Exemplena är så många det är svårt att veta om vi ska gråta eller bra ilskna till: I fjol ökade ett av landets största försäkringsbolag sina provisionerna till sina säljare. De dubblade ersättningen för den som sålde deras pensionsförsäkring. Och vips såldes deras produkter långt mer än alla andra. Och de fick offentligt beröm för sin ”framgångar”. Får det gå till så? Det slutade med att säljaren som delar ut ett årligt pris till ”årets pensionsbolag” gav det till den som höjt provisionen mest. Denna köpta guldmedalj ”årets livbolag” använder försäkringsbolag i sin reklam…

Tyvärr är det svårt att se igenom korruptionen.

När jag som ung 22-åring började spara till pension var det en säljare som förklarade reglerna för mig. Att han samtidigt band in pengarna på Skandia och de är låsta där än och tog åtminstone 25 000 kronor i ersättning för mötet, sa han inget om. Han fick en väl tilltagen provision. Jag fick inlåsta pengar dränerade på ohyggliga avgifter.

Sedan dess har branschen inte ändrat någonting. De fällt krokben på omvärldens förtroende för dem. Nu har myndigheterna fått nog och ska förbjuda alltihop. Då vill några aktörer protestera. Det sinkar konkurrensen säger de. Det borde branschen ha tänkt på för 30 år sedan.

Lagen som nu ska till siktar in sig på provisioner vid personlig rådgivning. Exakt när och hur den gäller får vi se. Under tiden måste var och en av se upp. Provisionerna kan slå mot oss när de ringer dig hem på kvällen eller att du sitter i ett bankmöte. Exakt vart gränsen ska dras får vi snart se. Det kan inte bli sämre.

/claes hemberg

 

23 april 2015

Amorteringskrav försenas

Amorteringskravet på bolån som vi väntade oss i augusti kan bli försenat. Exakt när eller hur ett krav kan komma på plats är inte bestämt. Men någon form av skuldbroms får vi säkert. Nu väntar inspektionen på regeringens klartecken.

Det är bland andra kammarrätten i Jönköping som sagt ifrån; att Finansinspektionen inte på egen hand kan ändra reglerna. Det går att diskutera, därför avvaktar nu inspektionen. Och under tiden blir senaste månadernas bostadsrally lite lugnare.

Det innebär att amorteringskravet inte kommer att vara på plats från den 1 augusti 2015. Men någon form av kraftfull åtgärd är att vänta. Finansinspektionen stoppar inte krfi aavet för gott, utan signalerar nu mer öppenhet och diskussion.

När jag lyssnat runt väntar mig ett annat nytt ”krav” den 1 januari. Det finns en utbredd åsikt bland myndigheter att politiker att det behövs. Så det lär bli av. Det lär också bli inspektionen som formulerar detta även denna gång.

Ett stalltips är att kravet ändå genomförs på något sätt. Kanske en lite mjukare formulering. Effekten kan bli den exakta samma, men det blir inte ett uttryckligt krav. 1 januari väntar jag mig andra regler som påverkar vår amorteringskultur. Något måste till. Det är många övertygade om.

Sedan lär omarbetningen innehålla flera varianter. Det finns starka intresseorganisationer som pressar på. En sak som bolånarna borde önska sig är ett mer försiktigt genomförande. Förslaget sa exempelvis ”amortera 2% per månad”. Det är ett för stort steg för många lånare. Hellre att amorteringsnivån trappas upp över flera år och höjs kanske 0,5%enheter per år.

Mjukare regler låter bra, men om bankerna subjektivt delar ut amorteringskrav så kan bolånare få¨det svårare förhandla mot bolånebankerna. Därför är tydliga regler också en fråga om konsumenträtt.

Och det jätterally vi har sett i bostadspriserna senaste månaderna kan nu lugnas ned lite. Det är inte lika bråttom att köpa. Eftersom det inte blir något krav 1:a augusti. Men eftersom vi lär få se nya ”krav” så lär bostadspriserna kliva uppåt igen, men bara lite senare.

Vad tycker du om amorteringskravet?/claes hemberg

14 april 2015

Finansbranschen mörkar CO2-utsläpp

Banker, fond- och försäkringsbolag pekar gärna grönt finger åt börsnoterade bolag. Men hur gröna är banker och försäkringsbolag själva? Tyvärr mörkar varannan i branschen sina uppgifter, enligt den oberoende granskare jag hittat. Bankerna är klart bättre än försäkringsbolagen på att visa uppgifterna. Undantaget är Nordea som berättar bara halva sanningen.

Fondsverige kan inte enas kring en gemensam ram för gröna fonder. Det gör att alla har sina egna gröna nyanser och spararna kan omöjligt hålla isär denna snåriga bransch. Pinsamt för branschen att höga hästar är viktigare än vettiga fakta till spararna.

Gröna bankerDen jämförelser jag hittar visar att hälften saknas. Sedan har vi ett gäng försäkringsbolag som Folksam, Länsförsäkringar, SPP, AMF, Alecta… Och lägg gärna till säljare och försäkringsmäklare som Max Mathiessen, Söderberg & Partners, Movestic och vad de kan heta. Här mörkas det hej vilt.  Skandia kommer som ända försäkringsbolag med siffrorna här i maj.

Nordea visar siffror som redan är klimatkompenserade. Gröntvättade. Det blir en tämligen ointressant siffra. Att köpa sig fri för att dölja sina utsläpp hindrar en vettig jämförelse, som om bolagen inte vill berätta de riktiga siffrorna.

Swedbank har höga CO2-tal mest på grund av Baltikum. Skulle koncernen dumpa sina kontor på andra sidan Östersjön så skulle utsläppen snabbt halveras.

Banker spyr inte ut rök och avloppsvatten kan vi tycka. Utan när jag lyssnar runt handlar det en hel del om vilken el du väljer. Banker har ju ofta många hundra kontor. De banker som väljer grön el får genast bättre värden i en klimatjämförelse. Vilket är riktigt enkelt och bra. Men det elementära behöver inte hjälpa; hur många A4-ark som lämnar skrivaren behöver inte påverka CO2 mer än 1 procentenhet.

En annan mycket viktigare fråga lär skilja de gröna bankerna från de gråsvarta är transporter; åker du tåg så sänker du snabbt utsläppen. Men flyg är fortfarande förknippat med bekvämlighet.

Hur grön är du?/claes hemberg

9 april 2015

Norman till riddarrollen

Våra pengar bevakas och skyddas bland annat i Finansinspektionens försorg. Nu behöver de en ny chef. Mitt förslag är en riktig konsumentriddare; Peter Norman. 

Finansinspektionens generaldirektör sedan många år är Martin Andersson. Han har satt hårdare granskningar på insiders, provisioner, konsumenträtt, amorteringar och nu snart snitträntor för bolånare. Många viktiga framsteg kort sagt. 

Som ersättare ser jag genast ett självklart namn. Peter Norman en gedigen bakgrund inom ekonomi, myndigheter och förvaltning. Han kan alla bitar som behövs. Dessutom har han återkommande visat hur han är den riddare i spararnas intressen, som svenska sparare så väl behöver. Han fick fart på avgörande frågor som ISK-kontot och flytträtt på pensioner. Sedan han lämnade rollen som finansmarknadsminister lär han dessutom finns tillgänglig. Klippt och skuren till rollen!

Vad önskar du dig av Finansinspektionen?/claes hemberg

23 mars 2015

ISK pension en fälla

ISK-kontot sopar nu banan med alla andra sparformer. Den gamla pensionsförsäkringen som nu tappar i skatteavdrag fullkomligen grusas jämte ISK. Detta får en rad aktörer famla efter andra halmstrån.

Fackliga organisationer och även fondbolagens förening hittar nu på egna förslag. En vill slopa ISK helt. Andra vill införa en variant – ISK pension. Men är dessa förslag verkligen för spararnas skull? Nej. Menar branschen allvar, så skulle de gör en sak redan i eftermiddag: Införa blixtsnabb flytträtt för alla spararnas pengar. Allt annat är oseriöst girigt finansfluff. Jag väljer ren fri ISK, ren utan avgifter och fri från inlåsning, för de egna sparpengarna ska få växa så mycket som möjligt.

Över 900 000 ISK-konton är nu öppnade. Och vi har över 100 mdr i fonder där. En fullständig succé, som bara allemansfonderna 1984 kan överglänsa.

Framgången är så fundamental att branschen av banker, fondbolag och fackliga organisationer har fått lite panik. Deras makt fanns ju i orörliga sparare som betalade höga årliga avgifter oavsett utvecklingen på kontot. En finansbranschens galärslavar.

Sparare kan med ISK äntligen flytta hur de vill, välja lågprisfonder och dumpa dyra trubbiga fonder, som aldrig förr. En enormt stor framgång för konsumentmakten. Nu kan folk välja helt fritt och utan konstgjorda och dyra inlåsningar. Och samtidigt tappar en stelbent finansindustri och deras fackliga medspelare makt. Ett resultat av att vi haft flera finansmarknadsministrar som genom åren agerat som spararnas minister. Dagens minister Per Bolund markerar sitt mål ytterligare genom att slå ihop rollerna till konsument- och finansmarknadsminister. En markering som heter duga.

fondk isk kapf
klicka upp bilden för att läsa detaljerna

Då är det inte konstigt att stressen på banker och fack ökar och att vi får höra förslag om att slopa ISK (från fack) eller ISK pension (från fondbolagens förening). De vill vrida tillbaka klockan. Branschen insåg inte i förväg hur kraftfullt de fria och smarta ISK-spararna skulle agera. I år har sparandet i här och i lågprisfonder slagit alla rekord.

Men spararnas motståndare har löjeväckande förslag: Att införa ett ISK pension med inlåsning till fyllda 61, uttag i 5 år och lägre skatt skulle i praktiken innebär att staten (vi) betalar för att några få oligopolister och telefonringande pensionssäljare kan låsa in sparare i nya dyra produkter. Vill vi skattebetalare betala för det?

Då visar bankindustrin den slags påklistrad omtänksamhet som vi sett förut. ”Alla kan inte hålla vantarna borta. Därför borde vi erbjuda inlåsning” säger branschen. Vänta nu. Menar de någon som helst allvar med dessa ord skulle de redan i eftermiddag: 1) införa fri flytträtt på alla pengar och 2) flytträtt utan avgifter och 3) på tre dagar. Några dyra flyttar på 6-9 månader som flera erbjuder idag är ett direkt slag i ansiktet på många sparare. Så hem och jobba alla bankers. Kom tillbaka när ni städat i kassaskåpet där ni har låst in 100-tals miljarder av svenska folkets pengar.

ISK syftar oftast på ”investerarsparkonto” men idag vill jag lägga till en tolkning: Bokstäverna ISK ska också tolkas ”inte snörda kunder”. Och så ska de förbli. För med rörlighet pressas avgifter och industrin tvingas till ständiga förbättringar… som spararna saknat de senaste årtiondena.

Hur använder du ISK-kontot?/claes hemberg