20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg

13 maj 2015

Provision och korruption

Får rådgivaren betalt för att ge vissa råd? Det vet vi sällan, eftersom det idag sker under bordet. Nu vill myndigheterna äntligen stoppa korruptionen under bordet.

När vi får höra hur råkronadgivare, banker, ppm-säljare, försäkringssäljare kliar varandras ryggar låter det snart som värsta miljard-korruptionen. Ja, jag håller med.

Exemplena är så många det är svårt att veta om vi ska gråta eller bra ilskna till: I fjol ökade ett av landets största försäkringsbolag sina provisionerna till sina säljare. De dubblade ersättningen för den som sålde deras pensionsförsäkring. Och vips såldes deras produkter långt mer än alla andra. Och de fick offentligt beröm för sin ”framgångar”. Får det gå till så? Det slutade med att säljaren som delar ut ett årligt pris till ”årets pensionsbolag” gav det till den som höjt provisionen mest. Denna köpta guldmedalj ”årets livbolag” använder försäkringsbolag i sin reklam…

Tyvärr är det svårt att se igenom korruptionen.

När jag som ung 22-åring började spara till pension var det en säljare som förklarade reglerna för mig. Att han samtidigt band in pengarna på Skandia och de är låsta där än och tog åtminstone 25 000 kronor i ersättning för mötet, sa han inget om. Han fick en väl tilltagen provision. Jag fick inlåsta pengar dränerade på ohyggliga avgifter.

Sedan dess har branschen inte ändrat någonting. De fällt krokben på omvärldens förtroende för dem. Nu har myndigheterna fått nog och ska förbjuda alltihop. Då vill några aktörer protestera. Det sinkar konkurrensen säger de. Det borde branschen ha tänkt på för 30 år sedan.

Lagen som nu ska till siktar in sig på provisioner vid personlig rådgivning. Exakt när och hur den gäller får vi se. Under tiden måste var och en av se upp. Provisionerna kan slå mot oss när de ringer dig hem på kvällen eller att du sitter i ett bankmöte. Exakt vart gränsen ska dras får vi snart se. Det kan inte bli sämre.

/claes hemberg

 

23 april 2015

Amorteringskrav försenas

Amorteringskravet på bolån som vi väntade oss i augusti kan bli försenat. Exakt när eller hur ett krav kan komma på plats är inte bestämt. Men någon form av skuldbroms får vi säkert. Nu väntar inspektionen på regeringens klartecken.

Det är bland andra kammarrätten i Jönköping som sagt ifrån; att Finansinspektionen inte på egen hand kan ändra reglerna. Det går att diskutera, därför avvaktar nu inspektionen. Och under tiden blir senaste månadernas bostadsrally lite lugnare.

Det innebär att amorteringskravet inte kommer att vara på plats från den 1 augusti 2015. Men någon form av kraftfull åtgärd är att vänta. Finansinspektionen stoppar inte krfi aavet för gott, utan signalerar nu mer öppenhet och diskussion.

När jag lyssnat runt väntar mig ett annat nytt ”krav” den 1 januari. Det finns en utbredd åsikt bland myndigheter att politiker att det behövs. Så det lär bli av. Det lär också bli inspektionen som formulerar detta även denna gång.

Ett stalltips är att kravet ändå genomförs på något sätt. Kanske en lite mjukare formulering. Effekten kan bli den exakta samma, men det blir inte ett uttryckligt krav. 1 januari väntar jag mig andra regler som påverkar vår amorteringskultur. Något måste till. Det är många övertygade om.

Sedan lär omarbetningen innehålla flera varianter. Det finns starka intresseorganisationer som pressar på. En sak som bolånarna borde önska sig är ett mer försiktigt genomförande. Förslaget sa exempelvis ”amortera 2% per månad”. Det är ett för stort steg för många lånare. Hellre att amorteringsnivån trappas upp över flera år och höjs kanske 0,5%enheter per år.

Mjukare regler låter bra, men om bankerna subjektivt delar ut amorteringskrav så kan bolånare få¨det svårare förhandla mot bolånebankerna. Därför är tydliga regler också en fråga om konsumenträtt.

Och det jätterally vi har sett i bostadspriserna senaste månaderna kan nu lugnas ned lite. Det är inte lika bråttom att köpa. Eftersom det inte blir något krav 1:a augusti. Men eftersom vi lär få se nya ”krav” så lär bostadspriserna kliva uppåt igen, men bara lite senare.

Vad tycker du om amorteringskravet?/claes hemberg

14 april 2015

Finansbranschen mörkar CO2-utsläpp

Banker, fond- och försäkringsbolag pekar gärna grönt finger åt börsnoterade bolag. Men hur gröna är banker och försäkringsbolag själva? Tyvärr mörkar varannan i branschen sina uppgifter, enligt den oberoende granskare jag hittat. Bankerna är klart bättre än försäkringsbolagen på att visa uppgifterna. Undantaget är Nordea som berättar bara halva sanningen.

Fondsverige kan inte enas kring en gemensam ram för gröna fonder. Det gör att alla har sina egna gröna nyanser och spararna kan omöjligt hålla isär denna snåriga bransch. Pinsamt för branschen att höga hästar är viktigare än vettiga fakta till spararna.

Gröna bankerDen jämförelser jag hittar visar att hälften saknas. Sedan har vi ett gäng försäkringsbolag som Folksam, Länsförsäkringar, SPP, AMF, Alecta… Och lägg gärna till säljare och försäkringsmäklare som Max Mathiessen, Söderberg & Partners, Movestic och vad de kan heta. Här mörkas det hej vilt.  Skandia kommer som ända försäkringsbolag med siffrorna här i maj.

Nordea visar siffror som redan är klimatkompenserade. Gröntvättade. Det blir en tämligen ointressant siffra. Att köpa sig fri för att dölja sina utsläpp hindrar en vettig jämförelse, som om bolagen inte vill berätta de riktiga siffrorna.

Swedbank har höga CO2-tal mest på grund av Baltikum. Skulle koncernen dumpa sina kontor på andra sidan Östersjön så skulle utsläppen snabbt halveras.

Banker spyr inte ut rök och avloppsvatten kan vi tycka. Utan när jag lyssnar runt handlar det en hel del om vilken el du väljer. Banker har ju ofta många hundra kontor. De banker som väljer grön el får genast bättre värden i en klimatjämförelse. Vilket är riktigt enkelt och bra. Men det elementära behöver inte hjälpa; hur många A4-ark som lämnar skrivaren behöver inte påverka CO2 mer än 1 procentenhet.

En annan mycket viktigare fråga lär skilja de gröna bankerna från de gråsvarta är transporter; åker du tåg så sänker du snabbt utsläppen. Men flyg är fortfarande förknippat med bekvämlighet.

Hur grön är du?/claes hemberg

9 april 2015

Norman till riddarrollen

Våra pengar bevakas och skyddas bland annat i Finansinspektionens försorg. Nu behöver de en ny chef. Mitt förslag är en riktig konsumentriddare; Peter Norman. 

Finansinspektionens generaldirektör sedan många år är Martin Andersson. Han har satt hårdare granskningar på insiders, provisioner, konsumenträtt, amorteringar och nu snart snitträntor för bolånare. Många viktiga framsteg kort sagt. 

Som ersättare ser jag genast ett självklart namn. Peter Norman en gedigen bakgrund inom ekonomi, myndigheter och förvaltning. Han kan alla bitar som behövs. Dessutom har han återkommande visat hur han är den riddare i spararnas intressen, som svenska sparare så väl behöver. Han fick fart på avgörande frågor som ISK-kontot och flytträtt på pensioner. Sedan han lämnade rollen som finansmarknadsminister lär han dessutom finns tillgänglig. Klippt och skuren till rollen!

Vad önskar du dig av Finansinspektionen?/claes hemberg

23 mars 2015

ISK pension en fälla

ISK-kontot sopar nu banan med alla andra sparformer. Den gamla pensionsförsäkringen som nu tappar i skatteavdrag fullkomligen grusas jämte ISK. Detta får en rad aktörer famla efter andra halmstrån.

Fackliga organisationer och även fondbolagens förening hittar nu på egna förslag. En vill slopa ISK helt. Andra vill införa en variant – ISK pension. Men är dessa förslag verkligen för spararnas skull? Nej. Menar branschen allvar, så skulle de gör en sak redan i eftermiddag: Införa blixtsnabb flytträtt för alla spararnas pengar. Allt annat är oseriöst girigt finansfluff. Jag väljer ren fri ISK, ren utan avgifter och fri från inlåsning, för de egna sparpengarna ska få växa så mycket som möjligt.

Över 900 000 ISK-konton är nu öppnade. Och vi har över 100 mdr i fonder där. En fullständig succé, som bara allemansfonderna 1984 kan överglänsa.

Framgången är så fundamental att branschen av banker, fondbolag och fackliga organisationer har fått lite panik. Deras makt fanns ju i orörliga sparare som betalade höga årliga avgifter oavsett utvecklingen på kontot. En finansbranschens galärslavar.

Sparare kan med ISK äntligen flytta hur de vill, välja lågprisfonder och dumpa dyra trubbiga fonder, som aldrig förr. En enormt stor framgång för konsumentmakten. Nu kan folk välja helt fritt och utan konstgjorda och dyra inlåsningar. Och samtidigt tappar en stelbent finansindustri och deras fackliga medspelare makt. Ett resultat av att vi haft flera finansmarknadsministrar som genom åren agerat som spararnas minister. Dagens minister Per Bolund markerar sitt mål ytterligare genom att slå ihop rollerna till konsument- och finansmarknadsminister. En markering som heter duga.

fondk isk kapf
klicka upp bilden för att läsa detaljerna

Då är det inte konstigt att stressen på banker och fack ökar och att vi får höra förslag om att slopa ISK (från fack) eller ISK pension (från fondbolagens förening). De vill vrida tillbaka klockan. Branschen insåg inte i förväg hur kraftfullt de fria och smarta ISK-spararna skulle agera. I år har sparandet i här och i lågprisfonder slagit alla rekord.

Men spararnas motståndare har löjeväckande förslag: Att införa ett ISK pension med inlåsning till fyllda 61, uttag i 5 år och lägre skatt skulle i praktiken innebär att staten (vi) betalar för att några få oligopolister och telefonringande pensionssäljare kan låsa in sparare i nya dyra produkter. Vill vi skattebetalare betala för det?

Då visar bankindustrin den slags påklistrad omtänksamhet som vi sett förut. ”Alla kan inte hålla vantarna borta. Därför borde vi erbjuda inlåsning” säger branschen. Vänta nu. Menar de någon som helst allvar med dessa ord skulle de redan i eftermiddag: 1) införa fri flytträtt på alla pengar och 2) flytträtt utan avgifter och 3) på tre dagar. Några dyra flyttar på 6-9 månader som flera erbjuder idag är ett direkt slag i ansiktet på många sparare. Så hem och jobba alla bankers. Kom tillbaka när ni städat i kassaskåpet där ni har låst in 100-tals miljarder av svenska folkets pengar.

ISK syftar oftast på ”investerarsparkonto” men idag vill jag lägga till en tolkning: Bokstäverna ISK ska också tolkas ”inte snörda kunder”. Och så ska de förbli. För med rörlighet pressas avgifter och industrin tvingas till ständiga förbättringar… som spararna saknat de senaste årtiondena.

Hur använder du ISK-kontot?/claes hemberg

3 mars 2015

Fonder ska grön-granskas

Idag är intresset för etiska eller hållbara fonder mycket utbrett bland svenska sparare. Hela 1/3 säger att de är intresserade av ett etiskt fondsparande. Men eko mati praktiken agerar vi helt annorlunda. Endast 3 % av svenska folket som sparar i etiska eller hållbara fonder, säger de själva till Sifo. Majoriteten av dessa sparare är kvinnor. Bland män är det endast 1-2% som sparar i etiska fonder

Samtalet hos finansmarknadsministern inleds med tre föredrag av professorer från Lund, Göteborg och Stockholm. Det ser jag fram mot att blogga om. Sedan ska vi diskutera hur fonder bäst redovisar sitt hållbarhetsarbete och vilken information som ska vara obligatorisk till fondspararen för att hen kunna välja rätt fonder.

I dagsläget är det uppenbart att spararnas förväntningar på hållbarhet är mycket höga. Men spararna själva inte lyckas förverkliga sina idéer i det praktiska valet. Därför är en tydligare ”grön stämpel” mycket efterfrågat.

Redan idag har flertalet av alla fonder en etisk grundgranskning. Många fonder som lever upp till grundkrav från Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen mm. Men när nu alla fonder lever upp till dessa grundkrav så stannar utvecklingen och spararnas möjligheter att påverka stannar av. Därför behövs nya tag.

Idag sker granskningen av hållbarhet mest genom så kallad negativt urval. Fula fiskar lyfts ur fonderna. När andelen fula fiskar är försvinnande få och närmast alla fondernas bolag idag anses som ”fina fiskar”, blir däremot den modellen närmast kraftlös. Därför behöver fondbranschen höja kraven. En metod skulle vara att göra ett positivt urval, där endast fina fiskar premieras.

En fond skulle exempelvis kunna välja bara bland de 10% mest etiska bolagen i varje bransch. På så sätt skulle sparare enklare kunna påverka hållbarhetsdebatten genom sina sparpengar.

Här 15 etiska fonder. Med väldigt olika kritierier. Samtidigt säger DNB, AMF, KPA och SPP att alla deras lever upp till högre krav. Är kraven då för låga, när alla kan få guldmedalj? Vem ska konsumenten tro på?

Hittar du dina etiska fonder?/claes hemberg

18 augusti 2014

Asociala banker på nätet

Handelsbankens är snabbaste på Facebook. Men svaret var rätt innehållslöst. Vilket tyvärr är mycket vanligt. Bättre var svaren på Twitter. Men där vill många banker helst inte svara. Kort sagt tycks bankerna vara asociala. Vad ska sparare göra?

Över 250 000 svenskar har använt Facebook för att kontakta banken. Endast en tiondel eller färre än 25 000 har använt Twitter. Nej, där tycks inte bankerna vilja möta vanligt folk. Men trots att den senare kanalen endast medger svar med 140 tecken, så tycks bankerna där ge ett mycket bättre svar. Några banker har till och med tagit bort sin kundtjänst från Twitte , visar en genomgång av branschtidningen Risk & Försäkring.

Banker är inte alls så sociala som sparare borde kräva. Svenska folket betalar miljarder för servicen, som i sociala medier ofta är nära noll. Bankerna är där mest asociala och flera svarar inte alls på sina sociala nätkontor.

Bäst svar på Facebook kom ifrån SPP och Alecta. Men de var ingalunda snabbast: Handelsbanken var klart snabbast på Facebook. Svaret kom redan efter 5 minuter. Men den låtsas-sparare som ställde en fråga, fick knappast det svar hen förtjänade, utan fick det ganska innehållösa ”Kontakta ditt bankkontor”. Dessvärre var det många banker som svarar just så. Det tycks vara den utbredda Facebook-taktiken i bankvärlden. Några svarade efter 5 min och några efter 5 timmar. Banker tycks se Facebook som ett Godag yxskaft. Hela 4 banker svarade inte alls, trots att de har en Facebooksida.

Märkligt nog har många banker däremot en hel del vänner på Facebook. Nordea ståtar med 100 000 ”gillar”. Nordea tillhörde en av de banker som inte alls svarade på Facebook. Så den sociala biten på Facebook tycks inte alls fungera. Som att banker vägrar svara utifrån spararens villkor. Istället vill banker tvinga in folk på kontoren, så de kan sälja på dem en hemskt dyr blandfond eller strategifond.

Twitter-dialogen med bankerna fungerar på sätt och vis bättre. Här får sparare snabba svar. Snabbast denna gång var en bank som heter Nordnet. Flest följare på Twitter är en bank som heter Avanza. Men det rör sig om få personer eller bara 4 000 på Twitter. Den bilden är rätt talande för mediet. Större banker har ofta mer eller mindre lämnat Twitter. Antagligen för att där sker dialogen mer öppet. Något som banker är ovana vid och är nog rädda för att trampa fel. I vissa fall är den oron med rätta. Men i de flesta fall måste jag medge att branschen är närmast asocial även på Twitter.

MITT RÅD: Vad sparare ska kräva i sociala medier är 1) ett svara och 2) länka till fördjupande svar. Det låter som självklarheter, men är det tydligen inte i sociala medier. 

Twitter eller Facebook? På Facebook är du mer privat. På Twitter kan bli debatt. Så vad du väljer blir mer en fråga om tycke eller smak. Tveka inte att använda bägge. Men Twitters öppenhet tycker jag är mer givande. Det kan bredda perspektiven och ge dig och även debatten nya infallsvinklar.

Hur bemöts dina bankfrågor i sociala medier? Vad vill du se av bankerna?

/Claes Hemberg

24 mars 2014

Hysteri i småbolag

Kurserna i småbolag har gått i taket senaste året. 10 000-tals sparare har köpt upp aktierna. Rusningen har förstärkts av att allt fler bolag vill bli noterade eller ta in färska pengar. Kursgrafen talar sitt tydliga språk; det osar en stickande övertro på småbolagen. Se upp, det kan sluta med en småbolagssmäll. Putin eller de snart anländande rapporterna kan vara det som punkterar småbolagskalaset. Hela 60 bolag har tagit in pengar redan i år. Det är nytt rekord. Majoriteten är småbolag; ofta bioteknik och fastigheter. Ytterligare 20 bolag står dessutom redo med håven närmaste veckorna. Eftersom det mesta är småbolag är summorna inte jättestora. Men plånböckerna bakom har inte heller stora marginaler. Därför kan smällen komma snabbt och slå hårt. Vi talar om småägare i hundratalet småbolag. De lockar dessutom varandra med allt mer uppskruvade förväntningarna, vilket satt marknaden ur spel på ett lite obehagligt sätt.

Aktietorget
Aktietorget är en av börserna för småbolag. Den kraftiga uppgången senaste halvåret är historisk. I mina ögon på ett skrämmande sätt.

 

Nya bolag på börsen är sunt. Att de tar in pengar är positivt. Alternativa bolag är alltid välkomna. Men kurserna i de minsta småbolagen har stigit något enormt senaste tiden. Värdet på bolagen på Aktietorget är nu upp 100 % sedan januari 2013. NGM och OMX smallcap har också rusat. Istället för att väcka kritik har uppgången mest väckt nya drömmare både hos bolagens ledningar, ägare och nytillkomna småsparare. Det ser ut som en aktie-galopp där alla piskar på allt mer.

Bara i år rör det sig om 5 bolag i veckan, som blivit noterade eller har tagit in pengar för nya satsningar eller täcka förlusthål. Och det lär fortsätta i samma tempo närmaste veckorna. Detta borde förstås göra dig misstänksam. Men uppgångarna lockar nya pengar som getingar till hallonsaft.

Det finns för mycket pengar i omlopp. De små nynoterade bolagen stiger ofta 100-200 procent första dagen. Utan att några nyheter tillkommit. Det är förstås helt tossigt. Och det fortgår så länge småägare hört talas om andra småägares vinstlotteri och än mer pengar kastas in. Det blir en skenande köpgalopp, där slutet ter sig allt hårdare.

Visst såg vi liknande upptåg innan finansbubblan år 2008 men nu är uppgången långt brantare. Jag har aldrig tidigare sett en sådan hysteri i småbolag. Varje dag gör nu svenskarna över 10 000 affärer i småbolag. Bara för ett år sedan var siffran 1/3. Snittaffären är ofta på bara 9 000 kronor. Så det är inga samhällsfarliga pengar på spel. Men för den enskilda privatpersonen kan semesterresan eller nya lägenheten snart blåsa bort.

I de affärer vi ser nu är biomedicin och fastigheter främsta lockvaran. Biomedicin för där har värdena över hela världen gått i taket senaste året. Och fastigheter för räntan är låg, de uppfattas mer trygga och även de har rusat på börsen sista tiden.

Hur kraschar detta undrar du? Putins retorik borde räcka. Dåliga rapporter närmaste veckorna från större bolag kan snart knäcka det uppskruvade intresset. Att trista fakta från de små bolagen ska få sparare satt sälja är inte alls lika troligt. För värderingarna är redan tossiga. Det är tycks tyvärr som att småköparna inte alls räknat före sina köp. Att leta efter en saklig analys har de inte hunnit med.

Några större bolag som SAS pref och Hemfosa finns också bland nykomlingarna i år. Där har hela 20 000 sparare tecknat. Även där märks det nyfödda intresset. Men det är en helt annan sak. Här talar vi om genomanalyserade bolag. Bland många små pyttebolag kokar det på ett närmast obehagligt sätt.

Vad säger du om småbolagsrusningen?/Claes Hemberg

3 februari 2014

Vänta inte med konsumentskyddet

Betänktetid vid köp av fonder och bankprodukter samt en kvalitetsstämpel för oberoende råd. Dessutom strängare böter. Det är goda förslag, ur dagens utredning om ökat konsumentskydd i bankvärlden, men var är aktionsplanen? Kräv mer av branschen är mitt repcept. Ge dem tre månader eller plankan, tänker jag.

De svenska myndigheternas framsteg på området konsumentskydd på banken är långsamma. Det är 10 år sedan senaste utredningen. Under tiden har svenska folket betalat 250 mdr i fondavgifter. Telefonsäljare har härjat i PPM, aktieobligationer och garantiprodukter. De samlade utgifterna, förlusterna och ruinerna vågar jag inte tänka på.

”Vi måste kunna spara på lång och kort sikt på egen hand”, sa Birgitta Olsson, konsumentministern när utredningen presenterades idag. Det låter insiktsfullt, men vilka är generalgreppen?

Eftersom finanstjänster är svår att ge ångervecka på så är betänketid och fysisk underskrift ett naturligt krav. Utredaren är inne på frågan, men skicka ut handsken direkt till branschen. Pressa på och ge dem 3 månader på sig att införa det.

Tydligast i dagens utredning är istället diskussionen om rådgivare. Utredaren vill se att fackuttrycket ”oberoende rådgivning” blir granskat och godkänt. Säljer du bara egna produkter är du inte oberoende. Det är enkelt och bara att införa menar jag. Även där: ge branschen 3 månader, annars kommer lagen. Detta fokus på aktion saknar jag.

Ett steg på vägen är att ge Finansinspektionen ansvaret för konsumentskyddet i bankvärlden. Något som tidigare legat hos Konsumentverket vilka har haft alldeles för mycket på sitt bord. Med inspektionen som garant så kommer både tillstånd, böter och svartlistning som en möjlighet för att jaga oseriösa säljare.

I utredningen finns sedan rader av sanningar som: ”Det blir allt viktigare att göra kloka val och att vara medveten om hur avgifterna kan urholka sparkapitalet.” Men jag ser inte att spararna får de verktyg eller skyddsvästar som behövs.

En annan sanning är: ”Om konsumenterna i större utsträckning än vad som sker i dag lämnade fonder som inte presterar särskilt väl, skulle det i skapa större prispress och konkurrens än i dag.” Återigen kan jag bara nicka. Men när tar myndigheterna frågan på allvar?

Kvar står ”jätteelefanten i hörnet” är i form av fonder som kostar svenskarna 40 mdr i fondavgifter varje år. Och lägg till alla andra kontoavgifter, dåliga råd, autocall eller vad nu produkterna kan heta. I bankvärlden går ännu skammen på torra land.

Vilket konsumentskydd saknar du?/claes hemberg