23 mars 2015

ISK pension en fälla

ISK-kontot sopar nu banan med alla andra sparformer. Den gamla pensionsförsäkringen som nu tappar i skatteavdrag fullkomligen grusas jämte ISK. Detta får en rad aktörer famla efter andra halmstrån.

Fackliga organisationer och även fondbolagens förening hittar nu på egna förslag. En vill slopa ISK helt. Andra vill införa en variant – ISK pension. Men är dessa förslag verkligen för spararnas skull? Nej. Menar branschen allvar, så skulle de gör en sak redan i eftermiddag: Införa blixtsnabb flytträtt för alla spararnas pengar. Allt annat är oseriöst girigt finansfluff. Jag väljer ren fri ISK, ren utan avgifter och fri från inlåsning, för de egna sparpengarna ska få växa så mycket som möjligt.

Över 900 000 ISK-konton är nu öppnade. Och vi har över 100 mdr i fonder där. En fullständig succé, som bara allemansfonderna 1984 kan överglänsa.

Framgången är så fundamental att branschen av banker, fondbolag och fackliga organisationer har fått lite panik. Deras makt fanns ju i orörliga sparare som betalade höga årliga avgifter oavsett utvecklingen på kontot. En finansbranschens galärslavar.

Sparare kan med ISK äntligen flytta hur de vill, välja lågprisfonder och dumpa dyra trubbiga fonder, som aldrig förr. En enormt stor framgång för konsumentmakten. Nu kan folk välja helt fritt och utan konstgjorda och dyra inlåsningar. Och samtidigt tappar en stelbent finansindustri och deras fackliga medspelare makt. Ett resultat av att vi haft flera finansmarknadsministrar som genom åren agerat som spararnas minister. Dagens minister Per Bolund markerar sitt mål ytterligare genom att slå ihop rollerna till konsument- och finansmarknadsminister. En markering som heter duga.

fondk isk kapf
klicka upp bilden för att läsa detaljerna

Då är det inte konstigt att stressen på banker och fack ökar och att vi får höra förslag om att slopa ISK (från fack) eller ISK pension (från fondbolagens förening). De vill vrida tillbaka klockan. Branschen insåg inte i förväg hur kraftfullt de fria och smarta ISK-spararna skulle agera. I år har sparandet i här och i lågprisfonder slagit alla rekord.

Men spararnas motståndare har löjeväckande förslag: Att införa ett ISK pension med inlåsning till fyllda 61, uttag i 5 år och lägre skatt skulle i praktiken innebär att staten (vi) betalar för att några få oligopolister och telefonringande pensionssäljare kan låsa in sparare i nya dyra produkter. Vill vi skattebetalare betala för det?

Då visar bankindustrin den slags påklistrad omtänksamhet som vi sett förut. ”Alla kan inte hålla vantarna borta. Därför borde vi erbjuda inlåsning” säger branschen. Vänta nu. Menar de någon som helst allvar med dessa ord skulle de redan i eftermiddag: 1) införa fri flytträtt på alla pengar och 2) flytträtt utan avgifter och 3) på tre dagar. Några dyra flyttar på 6-9 månader som flera erbjuder idag är ett direkt slag i ansiktet på många sparare. Så hem och jobba alla bankers. Kom tillbaka när ni städat i kassaskåpet där ni har låst in 100-tals miljarder av svenska folkets pengar.

ISK syftar oftast på ”investerarsparkonto” men idag vill jag lägga till en tolkning: Bokstäverna ISK ska också tolkas ”inte snörda kunder”. Och så ska de förbli. För med rörlighet pressas avgifter och industrin tvingas till ständiga förbättringar… som spararna saknat de senaste årtiondena.

Hur använder du ISK-kontot?/claes hemberg

ad
3 mars 2015

Fonder ska grön-granskas

Idag är intresset för etiska eller hållbara fonder mycket utbrett bland svenska sparare. Hela 1/3 säger att de är intresserade av ett etiskt fondsparande. Men eko mati praktiken agerar vi helt annorlunda. Endast 3 % av svenska folket som sparar i etiska eller hållbara fonder, säger de själva till Sifo. Majoriteten av dessa sparare är kvinnor. Bland män är det endast 1-2% som sparar i etiska fonder

Samtalet hos finansmarknadsministern inleds med tre föredrag av professorer från Lund, Göteborg och Stockholm. Det ser jag fram mot att blogga om. Sedan ska vi diskutera hur fonder bäst redovisar sitt hållbarhetsarbete och vilken information som ska vara obligatorisk till fondspararen för att hen kunna välja rätt fonder.

I dagsläget är det uppenbart att spararnas förväntningar på hållbarhet är mycket höga. Men spararna själva inte lyckas förverkliga sina idéer i det praktiska valet. Därför är en tydligare ”grön stämpel” mycket efterfrågat.

Redan idag har flertalet av alla fonder en etisk grundgranskning. Många fonder som lever upp till grundkrav från Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen mm. Men när nu alla fonder lever upp till dessa grundkrav så stannar utvecklingen och spararnas möjligheter att påverka stannar av. Därför behövs nya tag.

Idag sker granskningen av hållbarhet mest genom så kallad negativt urval. Fula fiskar lyfts ur fonderna. När andelen fula fiskar är försvinnande få och närmast alla fondernas bolag idag anses som ”fina fiskar”, blir däremot den modellen närmast kraftlös. Därför behöver fondbranschen höja kraven. En metod skulle vara att göra ett positivt urval, där endast fina fiskar premieras.

En fond skulle exempelvis kunna välja bara bland de 10% mest etiska bolagen i varje bransch. På så sätt skulle sparare enklare kunna påverka hållbarhetsdebatten genom sina sparpengar.

Här 15 etiska fonder. Med väldigt olika kritierier. Samtidigt säger DNB, AMF, KPA och SPP att alla deras lever upp till högre krav. Är kraven då för låga, när alla kan få guldmedalj? Vem ska konsumenten tro på?

Hittar du dina etiska fonder?/claes hemberg

18 augusti 2014

Asociala banker på nätet

Handelsbankens är snabbaste på Facebook. Men svaret var rätt innehållslöst. Vilket tyvärr är mycket vanligt. Bättre var svaren på Twitter. Men där vill många banker helst inte svara. Kort sagt tycks bankerna vara asociala. Vad ska sparare göra?

Över 250 000 svenskar har använt Facebook för att kontakta banken. Endast en tiondel eller färre än 25 000 har använt Twitter. Nej, där tycks inte bankerna vilja möta vanligt folk. Men trots att den senare kanalen endast medger svar med 140 tecken, så tycks bankerna där ge ett mycket bättre svar. Några banker har till och med tagit bort sin kundtjänst från Twitte , visar en genomgång av branschtidningen Risk & Försäkring.

Banker är inte alls så sociala som sparare borde kräva. Svenska folket betalar miljarder för servicen, som i sociala medier ofta är nära noll. Bankerna är där mest asociala och flera svarar inte alls på sina sociala nätkontor.

Bäst svar på Facebook kom ifrån SPP och Alecta. Men de var ingalunda snabbast: Handelsbanken var klart snabbast på Facebook. Svaret kom redan efter 5 minuter. Men den låtsas-sparare som ställde en fråga, fick knappast det svar hen förtjänade, utan fick det ganska innehållösa ”Kontakta ditt bankkontor”. Dessvärre var det många banker som svarar just så. Det tycks vara den utbredda Facebook-taktiken i bankvärlden. Några svarade efter 5 min och några efter 5 timmar. Banker tycks se Facebook som ett Godag yxskaft. Hela 4 banker svarade inte alls, trots att de har en Facebooksida.

Märkligt nog har många banker däremot en hel del vänner på Facebook. Nordea ståtar med 100 000 ”gillar”. Nordea tillhörde en av de banker som inte alls svarade på Facebook. Så den sociala biten på Facebook tycks inte alls fungera. Som att banker vägrar svara utifrån spararens villkor. Istället vill banker tvinga in folk på kontoren, så de kan sälja på dem en hemskt dyr blandfond eller strategifond.

Twitter-dialogen med bankerna fungerar på sätt och vis bättre. Här får sparare snabba svar. Snabbast denna gång var en bank som heter Nordnet. Flest följare på Twitter är en bank som heter Avanza. Men det rör sig om få personer eller bara 4 000 på Twitter. Den bilden är rätt talande för mediet. Större banker har ofta mer eller mindre lämnat Twitter. Antagligen för att där sker dialogen mer öppet. Något som banker är ovana vid och är nog rädda för att trampa fel. I vissa fall är den oron med rätta. Men i de flesta fall måste jag medge att branschen är närmast asocial även på Twitter.

MITT RÅD: Vad sparare ska kräva i sociala medier är 1) ett svara och 2) länka till fördjupande svar. Det låter som självklarheter, men är det tydligen inte i sociala medier. 

Twitter eller Facebook? På Facebook är du mer privat. På Twitter kan bli debatt. Så vad du väljer blir mer en fråga om tycke eller smak. Tveka inte att använda bägge. Men Twitters öppenhet tycker jag är mer givande. Det kan bredda perspektiven och ge dig och även debatten nya infallsvinklar.

Hur bemöts dina bankfrågor i sociala medier? Vad vill du se av bankerna?

/Claes Hemberg

24 mars 2014

Hysteri i småbolag

Kurserna i småbolag har gått i taket senaste året. 10 000-tals sparare har köpt upp aktierna. Rusningen har förstärkts av att allt fler bolag vill bli noterade eller ta in färska pengar. Kursgrafen talar sitt tydliga språk; det osar en stickande övertro på småbolagen. Se upp, det kan sluta med en småbolagssmäll. Putin eller de snart anländande rapporterna kan vara det som punkterar småbolagskalaset. Hela 60 bolag har tagit in pengar redan i år. Det är nytt rekord. Majoriteten är småbolag; ofta bioteknik och fastigheter. Ytterligare 20 bolag står dessutom redo med håven närmaste veckorna. Eftersom det mesta är småbolag är summorna inte jättestora. Men plånböckerna bakom har inte heller stora marginaler. Därför kan smällen komma snabbt och slå hårt. Vi talar om småägare i hundratalet småbolag. De lockar dessutom varandra med allt mer uppskruvade förväntningarna, vilket satt marknaden ur spel på ett lite obehagligt sätt.

Aktietorget
Aktietorget är en av börserna för småbolag. Den kraftiga uppgången senaste halvåret är historisk. I mina ögon på ett skrämmande sätt.

 

Nya bolag på börsen är sunt. Att de tar in pengar är positivt. Alternativa bolag är alltid välkomna. Men kurserna i de minsta småbolagen har stigit något enormt senaste tiden. Värdet på bolagen på Aktietorget är nu upp 100 % sedan januari 2013. NGM och OMX smallcap har också rusat. Istället för att väcka kritik har uppgången mest väckt nya drömmare både hos bolagens ledningar, ägare och nytillkomna småsparare. Det ser ut som en aktie-galopp där alla piskar på allt mer.

Bara i år rör det sig om 5 bolag i veckan, som blivit noterade eller har tagit in pengar för nya satsningar eller täcka förlusthål. Och det lär fortsätta i samma tempo närmaste veckorna. Detta borde förstås göra dig misstänksam. Men uppgångarna lockar nya pengar som getingar till hallonsaft.

Det finns för mycket pengar i omlopp. De små nynoterade bolagen stiger ofta 100-200 procent första dagen. Utan att några nyheter tillkommit. Det är förstås helt tossigt. Och det fortgår så länge småägare hört talas om andra småägares vinstlotteri och än mer pengar kastas in. Det blir en skenande köpgalopp, där slutet ter sig allt hårdare.

Visst såg vi liknande upptåg innan finansbubblan år 2008 men nu är uppgången långt brantare. Jag har aldrig tidigare sett en sådan hysteri i småbolag. Varje dag gör nu svenskarna över 10 000 affärer i småbolag. Bara för ett år sedan var siffran 1/3. Snittaffären är ofta på bara 9 000 kronor. Så det är inga samhällsfarliga pengar på spel. Men för den enskilda privatpersonen kan semesterresan eller nya lägenheten snart blåsa bort.

I de affärer vi ser nu är biomedicin och fastigheter främsta lockvaran. Biomedicin för där har värdena över hela världen gått i taket senaste året. Och fastigheter för räntan är låg, de uppfattas mer trygga och även de har rusat på börsen sista tiden.

Hur kraschar detta undrar du? Putins retorik borde räcka. Dåliga rapporter närmaste veckorna från större bolag kan snart knäcka det uppskruvade intresset. Att trista fakta från de små bolagen ska få sparare satt sälja är inte alls lika troligt. För värderingarna är redan tossiga. Det är tycks tyvärr som att småköparna inte alls räknat före sina köp. Att leta efter en saklig analys har de inte hunnit med.

Några större bolag som SAS pref och Hemfosa finns också bland nykomlingarna i år. Där har hela 20 000 sparare tecknat. Även där märks det nyfödda intresset. Men det är en helt annan sak. Här talar vi om genomanalyserade bolag. Bland många små pyttebolag kokar det på ett närmast obehagligt sätt.

Vad säger du om småbolagsrusningen?/Claes Hemberg

3 februari 2014

Vänta inte med konsumentskyddet

Betänktetid vid köp av fonder och bankprodukter samt en kvalitetsstämpel för oberoende råd. Dessutom strängare böter. Det är goda förslag, ur dagens utredning om ökat konsumentskydd i bankvärlden, men var är aktionsplanen? Kräv mer av branschen är mitt repcept. Ge dem tre månader eller plankan, tänker jag.

De svenska myndigheternas framsteg på området konsumentskydd på banken är långsamma. Det är 10 år sedan senaste utredningen. Under tiden har svenska folket betalat 250 mdr i fondavgifter. Telefonsäljare har härjat i PPM, aktieobligationer och garantiprodukter. De samlade utgifterna, förlusterna och ruinerna vågar jag inte tänka på.

”Vi måste kunna spara på lång och kort sikt på egen hand”, sa Birgitta Olsson, konsumentministern när utredningen presenterades idag. Det låter insiktsfullt, men vilka är generalgreppen?

Eftersom finanstjänster är svår att ge ångervecka på så är betänketid och fysisk underskrift ett naturligt krav. Utredaren är inne på frågan, men skicka ut handsken direkt till branschen. Pressa på och ge dem 3 månader på sig att införa det.

Tydligast i dagens utredning är istället diskussionen om rådgivare. Utredaren vill se att fackuttrycket ”oberoende rådgivning” blir granskat och godkänt. Säljer du bara egna produkter är du inte oberoende. Det är enkelt och bara att införa menar jag. Även där: ge branschen 3 månader, annars kommer lagen. Detta fokus på aktion saknar jag.

Ett steg på vägen är att ge Finansinspektionen ansvaret för konsumentskyddet i bankvärlden. Något som tidigare legat hos Konsumentverket vilka har haft alldeles för mycket på sitt bord. Med inspektionen som garant så kommer både tillstånd, böter och svartlistning som en möjlighet för att jaga oseriösa säljare.

I utredningen finns sedan rader av sanningar som: ”Det blir allt viktigare att göra kloka val och att vara medveten om hur avgifterna kan urholka sparkapitalet.” Men jag ser inte att spararna får de verktyg eller skyddsvästar som behövs.

En annan sanning är: ”Om konsumenterna i större utsträckning än vad som sker i dag lämnade fonder som inte presterar särskilt väl, skulle det i skapa större prispress och konkurrens än i dag.” Återigen kan jag bara nicka. Men när tar myndigheterna frågan på allvar?

Kvar står ”jätteelefanten i hörnet” är i form av fonder som kostar svenskarna 40 mdr i fondavgifter varje år. Och lägg till alla andra kontoavgifter, dåliga råd, autocall eller vad nu produkterna kan heta. I bankvärlden går ännu skammen på torra land.

Vilket konsumentskydd saknar du?/claes hemberg

31 januari 2014

Är siffrorna sanna?

Igår kväll ringde SVTs debattredaktör Terje Carlsson. Han vill väcka debatt om bolagens rapportering. Är den sann, sannolik eller bara irrelevant. Här mitt bidrag på SVT.se

17 januari 2014

SAS nu med fallskärm

SAS ger nu ut en pref-aktie. Det blir en aktie med handbroms, som är bäst för halvgrått börsväder. Stigande räntor och bättre börs borde locka till originalaktien istället.

Aktier med hög ränta har lockat 50 000 svenskar senaste åren. Det är en nygammal stjärna, preferensaktier, som idag har ett samlat värde av 13 mdr. Men utdelningarna är inte garanterade. Trots förtur till utdelning kan vissa aktier bli en besvikelse.

”Preferred share” eller ”aktier med förtur till utdelningar” hade sin storhetstid i USA på 30-talet. I Sverige var det 2006 som fastighetsbolaget Sagax tog upp idén. Bara senaste året har antalet preferensaktier dubblerats till 12 bolag, idag värderade till 12,6 mdr och 18 % procent av bolagens samlade börs värde finns idag i det särskilda aktieslaget. Hela ca 50 000 privatpersoner sparar nu i dessa aktier. Framför allt är det fastighetsbolag som givit ut aktierna och idag är det fastighetsbolag bakom 3 av 4 preferensaktier.

Preferensaktierna har fördelen att de ofta ger förtur till de årliga utdelningarna och ger där 5-7% i ränta varje år. Tanken är att de ska ge mer stabil men mindre avkastning än aktier. De ger samtidigt betydligt mer än ett klassiskt räntesparande. För bolagen tjänar dessa aktier som en billigare form av finansiering än att låna av exempelvis banker. Men aktien i sig kan under tiden tappa i värde. Preferensaktier kan liknas med en aktie som har fallskärmen ute både när börsen går sämre och när den går bättre. Frågan är i vilken takt som preferensägarna bestämmer sig för att sälja, för att istället köpa den vanliga stamaktien. Då kan preffarna falla och originalaktiens stiga väldigt tvärt.

Att bolagens egna chefer och storägare sällan väljer att köpa preferensaktier borde också vara en siPref fakta 3gnal. Visst ger de ofta bra utdelning, men uppsidan är begränsad, vilket gör att långsiktiga investerare hellre kan välja stamaktierna.

Mitt råd: prefaktier ska du jämföra med räntesparande med fast utdelning. Men du behöver hålla ett öga på bolaget. Bäst är aktierna vid halvtråkig börs. Går bolaget väldigt bra så kan kursen på själva prefaktien bli lidande, även om du får din utdelning

Vad väljer du?/Claes Hemberg

Följ diskussionen vidare på https://twitter.com/Claes_Hemberg

16 januari 2014

Stora fonder tappar

Svenskarnas stora fonder går allt sämre. Under 80-talet klarade var tredje att nå börssnittet. Senaste åren är det rejält utför och bara 1 av 50 slår idag börssnittet. Lite blygsamt erkänner nu banksverige misstagen och erbjuder billiga fonder som följer börsen mycket bättre.

Svenskarnas största sparform Sverigefonder har genomgått ett tyst ras i de senaste 30 åren. Börsen är upp, men fonderna hänger inte med. Under 80-talet var de mycket bättre, visar siffror från Morningstar/Placera.

Stora fonder tappar

Antalet fonder var färre, så antalet medtävlare var färre. Dessutom var börstrenden mer jämn. Därför klarade ofta var tredje fond av att slå börssnittet. Under 90-talet var det var femte som slog snittet. Under 00-talet är det direkt ovanligt.

Problemet är att dyra fondförvaltarna väljer fel aktier. Trots diger analys och kostnader på totalt 40 mdr varje år, så lyckas 19 av 20 inte nå börssnittet. Lägger vi på deras löner så går ekipaget baklänges. För spararnas vore de bättre om dessa förvaltare stannade hemma

Bland storbankerna är Nordea klart sämst och har hållit jumboplatsen sedan många år tillbaka. Senaste året har bara 1 % av deras Sverigefonder slagit börssnittet. Ännu sämre senaste året är Swedbank. Noll är bättre än snittet. Även Handelsbanken och SEB finns i samma pinsamma härad. Endast de mindre fondbolagen lyckas bättre. 8 gånger bättre lyckas småbolagen. Men även deras siffror är egentligen ingenting att vara stolt över. Endast 1 av 6 småfonder lyckas bättre än index. Det är inte heller någon vidare reklam. Bättre var det förr.

Mitt råd: att välja bland dyra aktier fonder är överkurs för 9 av 10 svenskar.
- Välj istället efter prislappen. 0,3-0,4% kostar en billig fond. Det är 75% rabatt mot normalpris.
- De finns idag vad gäller Sverige, Europa, USA och Global.

Vad väljer du?/Claes Hemberg

16 januari 2014

Pengar farliga, fina eller fula

Teater Brunnsgatan 8 sätter nu upp pjäsen Svinrik. Före premiären den 6 februari träffas regissören och jag ska träffas på scenen för att prata pengar.

Teaterchefen Martina Montelius har snart premiär på sin pjäs om pengar. Pjäsen ”Svinrik” ska återge vardagen för de rikaste rika. Huvudkaraktärerna i familjen Berfont (väldigt lik den bioaktuelle svindlaren Belfort i Wolf on WallStreet). På teatern har han god kontroll över kapitalet men inte känslorna.

Martina menar att ”pengar är otäcka saker”. Till och med familjens hund är ledsen.svinrik

Jag håller nu inte riktigt med om bilden av rika. Pengar är inte värre än äpplen, bilar, cyklar eller alkohol. Det är vad vi människor gör med sakerna som kan vara mer eller mindre otäckt, gott eller tråkigt. Jag tror inte på animism – att vissa saker är goda och andra onda. Vare sig sedlar, mynt eller barn. Istället är de ansvariga som ska bära hundhuvudet.

Martina beskriver i pjäsen familjen Berfont som rik och olycklig. Men jag tror inte rika är mer olyckliga än andra. De med iphone kan ibland vara olyckliga. Även de med röda bilar eller villa i Norrköping. Å andra sidan har pengar en kraft som vi kan använda enklare, snabbare och mer kraftfullt. Och enkelheten är själva idén.

Å precis som vi kan använda en hammare rätt (slå på spikar) och fel (slå på tummar), så kan även pengaverktyget missbrukas.

Om vi bara tänkt efter lite före. Ja, ekonomi är kanske mest av allt just det: tänk lite efter före. Att göra av med pengar är lätt. Att vara nöjd även 1 eller 5 år senare kräver lite eftertanke. Det är pengar och ekonomi för mig.

Vilka är myterna om pengar som vi borde slå hål på?/claes hemberg

13 januari 2014

Handla småbolag bäst kl 13.30

Aktiehandel i småbolag får nu extra strålkastarljus. Dagliga aktie-auktioner ska förenkla handeln i alla småbolag. Några småägare i exempelvis Ework och Lammhult har börjat använda dem, men flertalet småägare tycks ha helt missat de dagliga auktionerna. För börssverige har glömt att berätta om dem.

Sedan 2007 har handeln i småbolag haft motvind. Bolagen är inte alltid duktiga på att förklara sig. Sparare missförstår och rent av fastnar i aktier de inte vill ha, för handeln är så gles.

SÅ HÄR GÖR DU PÅ AUKTIONEN – varje dag
13.30 Stoppas den löpande handeln. Auktionen startar.
13.30-13.35 Delta med köp/sälj. Orderbok byggs.
13.35 Genomförs auktionen och ordrar som möts genomförs
13.36 Handeln återupptas som vanligt
*Gäller på listan smallcap

Börsen svar är nu dagliga aktie-auktioner. Precis som auktioner ute i Sommarsverige lockar folk så hoppas börsen att fler aktier ska byta ägare  när alla får en extra samlingstid, kl 13.30. Då sker en 5 minuters uppsamlingstid i alla småbolag. Sedan sker själva matchningen kl 13.35. Annars fortgår handeln som vanligt från 09.00-17.30.

Det är en riktigt vass idé. Och vi ser redan hur flera bolag lyckats locka som bäst 40-45% av den dagliga handeln till dessa auktionstillfällen. Det har gällt bolag som Ework, Lammhult och Sensys. Men de flesta småägare har inte alls upptäckt auktionerna. För bankerna har glömt att berätta. Det är pinsamt. Auktionen är ett utmärkt konsumentgrepp. Kanske en tid på förmiddagen vid 11 skulle varit bättre, men låt oss pröva det här nu.

Detta kan förhoppningsvis hjälpa aktieägare i många närmast döda aktier. Nu kan det bli lite handel där, lite rörlighet, som gör att ägare kan köpa och sälja. Det kan säkert ge liv åt många bortglömda aktier. Ett bättre konsumentskydd.

Vad tycker du om de dagliga aktieauktionerna? Har du prövat?/claes hember