Popgruppen Glesbygd´n drömmer nu om att börja jobba på bank, sjunger de i sina nya låt. Men deras ambition är inte att dra på slipsen, utan de vill förändra och revolutionera… i låten ”På bank”. Låten du måste se och höra http://bit.ly/18WTonI

Missförtroendet gentemot bankvärlden bryter fram i vågor. Anders Borg var tidigt ute. Förfatare och journalister har också varit tuffa och hårda. Nu märks kritiken även från kultursveriges musikliv. På flera sätt. Härmodagen träffade jag popgruppen Panetoz. Deras kritik mot bolånbankerna var skarp. Vi luras till att binda berättade en efter en  http://bit.ly/18Wj9EH.

Idag inför min födelsedag får jag på mejlen en ny låt från popgruppen Glesbygd’n. Deras låt ”På bank” är skarp, humoristisk, filosofisk och tydlig. De radar upp kritik, tankar, upplevelser och besvikelser.

De kriserar på bankräntan. ”du får inte ens något tack”.

De upprörs av relationen till banken med ord som  ”Du ger till nån finansvalp”… Och läser vi så ser vi kritik på varje rad. Det gäller serivce, bolånemarginaler, räntenivåer, vinster…

Nu är det lätt att negligera kritiken och säga att de har fel, att de har missförstått bankvärlden eller saknar fakta. Men poängen är en annan: Här en helt vanlig grupp ungdomar från glesbygden, som berättar sin historia, sin bild och sina intryck. Det kan inte vara fel, utan bankvärlden behöver ta det på allvar. Och dessa unga är inte ensamma om dessa tankar, om bankvärlden bara törs lyssnar runt lite.

I synnerhet kommer bankvärlden tvingas till allvar, när unga och även barn snart, på bussar, på torg och gator börjar nynna; ”På bank…”. Jag blir inte förvånad om detta verkligen blir årets sommarplåga. Att det kan bli rejäl bankplåga, är bara förnamnet. Här är texten http://www.glesbygdn.se/musik/pa-bank/

Musiken är rytmisk, häftig och full av influesenser från Balkan och Mellanöstern. Riktigt häftig rent musikaliskt. Bara videon är sevärd: http://www.youtube.com/watch?v=qJosPD7uMbw Om nu bankvärlden törs titta?

Vad säger du ”på bank”/claes hemberg

Ägarna till ett aktiebolag ska synas i aktieboken. Sådana är reglerna. Men Northland har skaffat sig ett hemligt rum. Där de nuvarande storägarna nu gömmer sig, som fått ordförande och IR-chefen att lämna bolaget. Men vilka dessa dominanter är, får omvärlden och alla småägare inte veta. Först om två månader släpper de namnen. Det är ovärdigt de 12 000 småägarna som redan förlorat 90 av sitt aktievärde. Och ytterligare en anledning att sälja av allt.

De riktiga storägarna i Northland är hemliga till mitten av juli. Det är då först obligationsinnehavarna väntas ge sig till känna. Genom att först då teckna om obligationerna till reda aktier så kommer bolaget få en dramatiskt annan ägarbild.

Under tiden vänder sig bolaget till småägarna och erbjuder dem smulorna och att teckna nya aktier för 25 miljoner kronor. Men när jätteägarna är okända är också bolagets framtid betydligt mer otydliga än de behöver vara.

Så hålls dessa vanliga aktieägare på halster medan ledningen i bolaget och sannolikt olika storägare mycket väl känner till varandra. Ingen skulle sätta sig i en läckande båt, utan att veta vilka andra som sitter däri. En sådan aktie med hemliga rum, där bara vissa kan titta in är inte värdigt vår börs.

På Finansinspektionen och börsen pekar de på att det inte finns några regler för obligationsinnehavare att träda fram. Det är möjligt att inte deras regelböcker uppdaterats i takt med bolagens finansiella trollerier. Men det ska väl inte vanliga småägare får lida för. Även om ägaröverlåtelsen är skrivet på dasspapper så ska rätt ägare offentliggöras. I alla aktieägares intresse.

Hur reagerar du?/claes hemberg

Ishockey-VM i Sverige kryper den neutrala idrottsrörelsen för den vitryske diktatorn Lukasjenko. Men idrott är politik är ekonomi är vi människor. Allt hänger ihop. Synd att inte idrottarna ser hela sin roll. Att tysta debatten är mig veterligen censur.

Till skillnad från djuren så har människor ett samvete. Vi reagerar mot diktatorer. Det borde gälla även idrottare. Att vi inte ska tala politik i de få möten med Vitryssland vi har ter sig konstigt. Eftersom idrott, politik, ekonomi och allt hänger ihop. Vi kan väl inte lämna politiken till politikerna. Då blir vi lika blinda som när Telia-VD:n nyligen de for österut.

Våra två sista diktatorer i Europa Rysslands Putin och Vitrysslands Lukasjenko möter nu återigen på motstånd. I går demonstrerade 10 000 personer i Moskva mot för att uppmärksamma att Putin återvaldes för 1 år sedan. Att demonstrationerna ägde rum utan att Putins utsända fängslade pensionärer och ungdomar, är ett positivt tecken. Det tyder på att sakta kanske landet kan släppa sitt feodala arv från 1800-talet, efter många år med riktigt trist enpartistat. Kanske kan rysssar och deras ekonomi öppnas igen.

I Vitryssland håller diktatorn Lukasjenko samtidigt landet i ett järngrepp och har förbjudit den gamla vitryska flaggan från tiden före ryska intåget 1919. Men när vitryssar här i Sverige ser sitt landslag i ishockey förbjuds de använda den gamla flaggan.

Jag har aldrig begripit mig på idrottarna rädsla för politik. När ska idrottsrörelsen förstå att idrottare är människor och förstå att de har enorm möjlighet att påverka andra människor och deras vardag. Vi kan inte tvinga ut idrottarnas samveten, men den som vill diskutera kan väl knappast stoppas. Det kallas censur, mig veterligen.

/claes hemberg

Nya pensionsåldern blir glidande. För ju senare vi är födda ju längre antas vi leva. Min pensionsålder blir exempelvis 2 mars 2036, då är jag 67 år och 296 dagar.

Eftersom vi lever längre och genomsnittslängden snart passerar 85 år och inom 20 år närmar sig 90 år, så måste vi göra något åt pensionsåldern.

Utredningen idag föreslår att pensionsåldern höjs i rask takt närmaste åren. Redan om fem år höjs den till 66 år. Sedan tar det tre år innan den höjs igen till 67 år. Därefter så sker höjningarna mer långsamt. 68 år blir gränsen först 2038.

Det innebär med andra ord att dagens 60-åringar går i pension vid 66 års ålder. Dagens 57-åringar går i pension vid 67 års ålder och dagens 41-åringar kan sikta på att gå i pension vid 68 års ålder.

Däremellan kan vi själva lätt räkna ut pensionsdatumet. Men det är trots allt bara teori. Det bygger på prognoser. Och att jag nöjer mig med den runda beräkningen. Vissa av oss kan nöja oss med mindre belopp och andra vill ha mer.

Dagens 9-åringar kommer vara de första att gå i pension vid 70 års ålder. Den som är född just idag, går i pension vid 70 år och 202 dagar  (29 oktober 2084 om vi ska tro beräkningarna.

Hur känns din nya pensionsålder?/claes hemberg

Teliasonera stoppar huvudet djupt ned i sanden, när de diskuterar årets som gått. I inbjudan till morgondagens bolagstämma missar de alla heta telia-frågor.

”Bästa aktieägarna…” inleds brevet som i dagarna gått ut till alla 500 000 aktieägare i Teliasonera. För imorgon bjuder Telia in till bolagstämma och ska diskutera året som gått. Men ”det bästa” är bra tveksamt.

Det är tragikomiskt hur bolaget väljer att beskriva året som gått och bolagets historia. De jämför först de senaste tio åren sedan Telia och Sonera gick ihop. Sedan dess (2002) är aktiekursen upp 47% och utdelningarna har givit 80%. Men det är irrelevanta fakta för 500 000 aktieägare. Den sanna bilden för dem är fortfarande minus, eftersom de köpte i 13 juni 2000. De har köpt för idagens värde 89 kronor. Och saknar fortfarande en hel del pengar. Det är utifrån den verkligheten bolaget borde tänka och tala.

Att bolaget sedan dess vuxit från 20 till 71 miljoner abbonemang kan låt fint. Men sanningen är att de därmed växer 1/3 av världsmarknaden hunnit växa under samma tid. Men återigen glömmer bolaget att svara på de självklara frågorna, istället talar de om antalet miljarder som nått aktieägarna. En siffra som vanliga 100-aktieägare knappast kan känn igen sig i.

Och det som många aktieägare självklart undrar efter detta krisår är ju de heta frågor som Telia överraskat oss med sista året. Jag tänker på ….

Avlyssningen i Ukraina

Mutorna i Uzbekistan

Uppsagd VD

Uppsagd styrelse

Går det att växa i centralasien med höga ambitioner mot korruption.

Men det missar bolaget av någon anledning. En annan relevant fråga torde vara att dela upp bolaget i en nordiska och en tillväxtdel, så att staten kan stanna som trygg ägare i den nordiska delen och slippa de tillsynes för svåra frågorna i tillväxtländerna. Då kan aktieägarna själva välja om de vill ha svensk moral eller någon annan moral i sitt sparande.

Hur tänker du om Telia-aktien?/claes hemberg

Varje dag kan vi haka upp oss på något ekonomiskt orosmoln. Men låt oss titta lite längre fram och det ljusnar på riktigt, säger rösterna från veckans stora möte på Globen.

På Globens scen fick vi i veckan höra de övertygande nyanserna från 25 väl insatta scengäster. Vi slapp de överdrivna rubrikerna kring tragiken på Cypern, Ryssland och Bryssel, utan vi höra påfallande positiva fakta direkt från de som verkligen deltar och bygger vår ekonomi med många år i sikte. De liknar förresten på många sätt oss själva – vi som sparar.

Superinvesteraren Laszlo Szombatfalvy gav sina köptips och sina klarsynta råd. . http://www.youtube.com/watch?v=1fi7kEzqU0w

Börsveckans Daniel Svensson var också tydlig http://www.youtube.com/watch?v=Wpg81gOFAdA

Professor Hans Rosling berättade om vilka fyra ekonomier som nu tar fart. Ratos vd Susanna Campbell sa det. ”Vi ser många bara tillfällen att investera just nu”.

Sandvikens vd Olof Faxander sa det rätt ut: ”Det syns inte i dagens siffror, men signalerna är positiva”. Hexagons vd Ola Rollén skojade om det. ”Nä vi ska inte köpa mer nu”. Och medgav sedan att han visst är i köptagen medan det fortfarande är billigt.

Så blev årets Forum det mest optimstiska mötet sedan våren 2007, tänker jag. Tack för det alla bidrag från er som deltog på Globen och via webben. Och låt oss diskutera vidare!

God helg!/claes hemberg

Aldrig har så många kvinnor besökt börsen i Stockholm. Över 1 000 kvinnor deltog  när Amelia Adamo, Linda Skugge och jag äntrade scenen. Jag berättade om kvinnors tre hinder och mina tre kvinnliga förebilder. Se kvällen här http://bit.ly/WsJ7NE

Kvinnor kan lätt få ut mycket mer pengar av sina pengar. Det finns egentligen bara tre ekonomiska hinder; Chefen, maken och de själva. Det handlar om att Skaffa mer pengar, Skaffa mer makt över pengarna och Skaffa mer tillväxt på pengarna.

Vi börjar med första hindret för att Skaffa mer pengar. Hindret är Chefen. Kvinnor har idag 15 % lägre lön än deras män. Det rör sig om 25 000 kronor varje år. Lösningen är lägg mer tid på lönesnacket, fråga manliga kollegor om deras lön, deras argument och boka möte med chefen. Vänta inte på att bli uppbjudna till dans. Att byta chef är också ett alternativ. Tala också pensionen. Har du låga avgifter i pensionen. De kan lätt påverka resultatet 20-30 procent. Fråga och ställ krav!

Fråga nummer två är Maken. Det handlar om att Ta makten över pengarna. Alldeles för många kvinnor låter männen ta ansvaret de långsiktiga affärerna; hus, resor, renoveringar mm. Ta kommandot där och du lär dig en hel del om ekonomi. Det är en superb vardagsskola. Familjens bokslut kanske inte låter kul, enda vägen att få grepp om ekonomin är att just greppa den.

Hinder nummer tre är mitt kärnområde. Få ut mer för pengarna. Här tar jag hjälp av landlagskaptenen i svenska damlaget i fotboll. Pia Sundhage. Hon har vunnit OS-guld och gör det genom att bygga lag. På samma sätt kan kvinnor tänka i sparandet.  Jo, om Pia Sundhage skulle ställa upp sitt lag som snittkvinnan sparar sina pengar så skulle hon ha fem målvakter och fem backar och kanske en övergiven mittfältare. Och inget mer. Så fungerar svenska kvinnors två potter: den på sparkonto och den på räntefonder, och någon enstaka mest bortglömda aktie. Det ger inga guldmedaljer i plånboken.

Kan vi istället använda Pia Sundhages upplägg när vi bygger vårt sparande, så blir det istället för 1% kanske 6-7-8 gånger mer. Istället för att låna ut till banken som bara ger 1 procent så behöver vi lära oss att låna ut till dem som ger oss mer. Till dem som uppfinner, anställer, bygger fabriker och växer. Företag. Och i de sparar vi enklast genom aktiefonder eller aktier. Skillnaden är enorm. Företag ger upp till 8 gånger mer än bankkontot. Det gäller bara att lära sig spelstilen.

Vi följer Sundhages upplägg och gör det med sparpengarna:

A)     Ha en målvakt. Sparkontot, men  lägga bara 1 av 11 sparkronor där. De du ska använda närmaste 1-2 åren. Större delen av sparpengarna ska vi ju använda längre fram i tiden.

B)      Ha ett fyra backar. Kanske 1/3 del av sparpengarna. Som kan skydda men också vara offensiva. Här väljer jag billiga globlafonder. AMF, SPP, Danske Global har dem för 0,4 %. Det är bra. Är här får jag 3-4 gånger mer än på sparkontot. Det finns dyra också, men de är mest överkurs.

C)      Ha fyra på mittfältet behöver vi vara mer offensiva. Enklast är Sverigefonder. Här finns både vassa som Didner & Gerge och Carnegie eller billiga som Spiltan, AMF, SPP…. Här kan vi också ha aktier. Jag vill då se breda aktier. Mina favoriter här är två bolag som leds av två kvinnor. Deras meriter är strålande. De är två investmentbolagen Ratos med Susanne Campbell och Kinnevik med Mia Brunell Livfors. De är också bra startaktier för dig som aldrig haft aktier tidigare. De innehåller nämligen flera bolag och får då jämnare färd på börsen.

D)     Ha tre i anfallet. Här är det enklast med tillväxtfonder. Här har SPP och Öhman två billiga. Jag tänker också på aktier Trelleborg, Sandvik, H&M, Hadex, Oriflame, Doro och andra som växer.

Så kan kvinnan som idag har mest sparkonto och räntefonder istället skaffa sig fyra potter som har lite olika spelstilar och tillväxt. Ska du börja med aktier ha minst 5 aktier. För fler aktier ger mer jämn värdestegring och det är roligare att följa. Så skullle snittkvinnans avkastning på 1-2 procent öka till 7-8 procent. Och hon gör det på ett ISK-konto så hon har så låg skatt som möjligt. Och få ut ytterligare 1-2% per år bara genom att tänka på låg skatten.

Vad tror du kan göra kvinnors pengar starkare och mer växtkraftiga?/claes hemberg

Ska flytträtten inte bara bli en papperstiger, utan fungera i praktiken krävs revolution på pensionsbolag och rådgivare. Flytträtten måste få en tydlig uppförandekod med begränsade flyttider och avgifter. En myndig kontrollör måste sedan hålla branschen stramt koppel. Så att konsumenten blir vinnaren. Därför föreslog jag en pensionsombudsman i mitt svar till regeringen.

Pensionsbolagen vill närmast alla införa flytträtt. Men deras service, avgifter och bemötande gentemot spararna är dessvärre ofta mest klandervärda. Flyttarna är tröga och hemskt dyra. Och detta riskerar direkt att ta död på spararnas redan sköra intresse för frågan. När sparare själva snart kan se över alla sina pengar på riktigt måste de bemötas på spararnas villkor.

För att verkligen fånga spararnas åsikter lät jag Sifo intervjua konsumenterna. Och spararnas åsikter är tydliga. De vill ha snabba och billiga flyttar. Och det handlar inte bara om orimligt höga krav, utan naturlig krav. Ska sparare enagagera sig kräver de också seriös och modernt service. Det vill säga snabbt och billigt.

Spararna vill se flyttar på 6,7 dagar, enligt Sifo. (snittet i branschen är 4-5 månader)

Spararna vill se maximal flyttavgift på 81,50 kronor, enligt Sifo. (snittet i branschen är + 5000 kr)

Enormt höga krav eller rentav upp i det blå, kan pensionsbolagen tycka. Men för den moderna konsumenten är snabba svar, snabb service och till låga priser närmast självklart. Annars tappar dagens moderna konsument direkt intresse. Så vill samhället engagera oss att bry oss om våra pensioner så måste också rätten främst vara på spararnas sida. Vi kan inte bygga ett pensionsystem som bygger på pensionsbolagens sirap i maskineriet. Även rådgivarna måste få långt hårdare koppel och varför inte munnkorg.

Ska flytträtten inte bli en papperstiger, utan fungera i praktiken så måste bolagen tvingas att byta perspektiv. Det går inte att erbjuda flyttar på 6 månader för ofta 10 000-tals kronor. Här krävs tydliga regler för flytträtten, och en myndig roll att bevaka spararnas intressen: en pensionsombudsman.

Nej, jag söker härmed inte ett nytt jobb, som pensionsombudsman. Även om det låter som ett viktigt jobb.

Vad väntar du dig av flytträtten?/claes hemberg