Claes Hemberg

Stockholm, sparekonom Avanza Bank och ofta anlitad expert på sparande. Författare till boken ”Spara mindre - få ut mer” och nu senast "Spara klokare 55+". Har tidigare arbetat som journalist på flera dagstidningar.
Claes Hemberg

Fondbolag svaga i hållbarhet

Publicerat den 17 mars 2016 kl. 08:31

Fondbolagen inte särskilt hållbara

Svenska fondbolag är inte särskilt duktiga i frågan om hållbarhet. Det har varit en uppblåst självbild. De flesta får betyget; ljummet. Det visar första oberoende betyget i hållbarhet. Men stirra inte för mycket på bolagets betyg. Det är ju i enskilda fonder du sparar. Även de bästa i fondklassen, AMF, har inte mer än 3:a i betyg på sin Sverigefond. Du som är aktieägare i bolagen borde vara extra kritisk. Har bolagen missat frågan om hållbarhet?

Ofta har svenska helylle fondbolag skrutit över sin höga svansföring i frågor om ”etiska”, ”miljömärkta”, ”hållbara” mm. Men när vi nu får oberoende betyg på fondbolag ser vi att utfallet är mycket svagt och ojämnt.

De må ha snygga regler och planer, men när en oberoende granskare – Sustainanalytics – tittar närmare på fondernas innehåll så landar de flesta kring snittet. De är inte märkbart bättre än snittbolaget i världen. Vilket är rent ut sagt konstigt, eftersom fondernas domineras av svenska bolag, och svenska bolag ligger bättre till än snittet.

De 10% bästa fondbolagen i världen får 5:a i betyg. Det har inget svenskt bolag lyckats med. De 20% bästa i världen får betygen 4. Detta lyckas nästan tre bolag med; AMF, Danske och Lannebo. Bra, men inte imponerande. Jag hade väntat mig att merparten låg i den här häraden.

Resten av fondbolagen får ett ljummet betyg 3. Och den största banken i Sverige Nordea, får sämst betyg av alla. Nära 2. Klart sämst i fråga om hållbarhet. Trist kan vi tycka när det gäller den gamla statliga banken… Men återigen är det fonderna som är viktigast.

Däremot borde visst svenska fondbolag gå hem och kamma sig. Att svenska fondbolag är särskilt duktiga på hållbarhet är inte sant. Nu får de äntligen oberoende betyg att leva upp till. Kanske får det flera att sälja av, byta fot och tänka annorlunda. Det ser jag fram mot.

Är hållbart viktigt för dig?/claes hemberg

Simma med hajar

Publicerat den 31 januari 2016 kl. 11:21

Simma med hajarBankvärlden kan locka en särskild typ av människor (hajar) men framför allt är det arbetssättet på banken (hajpolen) som är farligt,  menar författaren Joris Luyendijk till den nu aktuella boken ”Simma med hajar”. Jag kan bara bekräfta bilden. Det är en glasklar varning för att jobba i bankvärlden eller som ekonomijournalist eller spara sina pengar där.

Genom åren har jag mött många bankmänniskor, i Sverige och utlandet. Visst är det tuffare tag i utlandet, men även på svenska banker är det slående: ingenstans har jag mött så hårt stressade människor som balanserar mellan bonus och sparken. Naturligtvis påverkar detta våra sparpengar. (mer…)

Överförmyndare ska utbildas

Publicerat den 14 december 2015 kl. 14:53

Överförmyndare i Sverige ska nästa år få den första breda utbildningen i sparande, pensioner och försäkringar. Bakom utbildningen står Finansinspektionens folkbildning Gilla din ekonomin.

Gode män tar varje år hand om över 100 00 svenskars ekonomi. Förhoppningsvis tas nu första steget mot ett körkort för rollen. Redan i mars utbildas de på myndigheterna överförmyndarna, som har ansvar att leda och följa upp arbetet. (mer…)

Rådgivningskörkort ett år till

Publicerat den 16 november 2015 kl. 05:32

Årets rådgivningskörkort (ÅKU) ska nu vara uppdaterat. I år handlade det mycket om nya interna bankregler och systemrisker. Gäsp. Kanske inte det som verkligen rör sparare, lånare och kunder direkt i handen… Hellre fokus på det som verkligen kan få pengar att växa hos den vanlige spararen på gatan.

Det är bråda dagar i mitten av november. Alla ska vara klar med årets uppdatering av kunskaperna för att behålla sitt rådgivningskörkort ett år till… Jag blir alltid lika nyfiken kring vilka ämnen som Finanskompetens väljer att lyfta fram. Vad är särskilt extra viktigt att veta närmaste året, kort sagt?

I år fick vi höra många tunga ord som kapitaltäckning, pelar 2, mifid… Det låter som att tala med en jurist, snarare än en bankman vid disken på bankkontoret. Inget illa om jurister, men de får inte sparare att gnistra av klokskap. Nog för att det är verkligheten bakom bankens ytter rum, men knappast verkligheten för spararen, lånaren och bankkunden ute i butiken, vid marmordisken och i mötesrummen.

Ska utbildningen verkligen åstadkomma bättre råd behöver vi väl fokus på det som avgöra folks avkastning, pengakoll och engagemang. Vilka missförstånd, misstag och oro finns där ute. Tänk att ha en rådgivningsskola som vägledde, inspirerade och lyfte rådgivningen.

Min önskelista är enkel:
– hur ska vi rådge till alla sparare med övertunga konton utan ränta?
– hur förbereder vi lånare för en tänkbar bobubbla?
– hur ska vi få sparare att undvika obligationsfonder närmaste åren?
– hur kan vi få alla svenskar att förstå ränta-på-ränta-effekten?
– hur förklarar vi konsumenträtten på ett aptitligt sätt?
– hur kan vi förklara avgifter så att de blir begripliga och vägledande?
– hur ska sparare agera när avdraget i pensionsförsäkringar försvinner?
– hur kan vi förklara att aktiva fonder också kräver aktivare sparare?
– hur ska vi jämföra ISK med kapitalförsäkringar?
– hur förklarar vi traditionell försäkring?

… fixar vi detta så kommer svenska folket få betydligt bättre råd närmaste åren? Och de kommer att få väsentligt mer pengar på kontot de närmaste årtiondena.

Mifid lär ingen fråga om, utan den fortsätter att vara en pappersdrake tätt över huvudet på de inom bankkontrets merinterna rum… /claes

Etiska fonder mörkar

Publicerat den 21 oktober 2015 kl. 08:48

Etisk kompassSparare har väldigt svårt att förstå, hitta och använda etiska fonder. Orsaken är fondbranschen saknar EN måttstock som fondsparare enkelt kan följa och använda. För fondbolagen vägrar komma överens. Käbbel och prestige är tydligen viktigare än spararna. Nu på förmiddagen debatt hos Sveriges konsumenter:

Bara 3% av svenskarna sparar i etikfonder. Orsaken är att de är svåra att förstå och jämföra. Du som valt har ingen aning om hur bra din fond står sig mot andra. Och fondbolagen bryr sig föga. (mer…)

Dämpa bo-smällen nu

Publicerat den 7 oktober 2015 kl. 06:42

Svenska folket har utmärkt vägledning och skydd när vi handlar våffeljärn eller kläder. Men när det gäller vår största utgift i livet boendet, så lämnas många svenskar mest övergivna. Bara med kunskap och verktyg kan politiker och myndigheter dämpa effekterna av den stundande bosmällen. Piskor fungerar bevisligen dåligt.
(mer…)

Bankkontor hotat museum

Publicerat den 24 juni 2015 kl. 13:32

 

Bankkontoren blir allt färre. Andelen kontor som har kontanter har samtidigt halverats på bara några få år. Det är naturligt när banker fallit från att ha varit exklusiv affär till en lågpris-produkt. Orsaken är att vi prutar på bolån, vi väljer lågprisfonder, gratis ISK mm. En trend som bara börjat. Bankvärldens svar blir att skära i kostnader och stänga ned kontor, bland annat.

Lika naturligt blir människor upprörda när deras bankkontor lämnas öde. De upplever banker och tillgången till sedlar som en trygghet i vardagen. Men eftersom samma bankkunder inte vill betala dyra priser för enkla banktjänster så pressas banker att istäswishllet stänga ned kontor. Är det bankkundernas fel. Nej, det är bankvärlden som lever i för stor och osmart kostym.

I bransch efter bransch pressas priserna. Vi har sett det på mat, kläder, bilar, resor och även banktjänster. Nu är lönsamheten så låg att bankerna inte kan motivera alla kontor eller bankomater. Banker har gått från att vara exklusiva marmorpalats till allt mer likna lagerutförsäljning.

För bankkunderna har blivit mer prismedvetna och betalar inte längre vad som helst för banktjänster. Vanligt folk har insett hur viktigt det är att hålla i pengarna. En vanlig fond ska inte kosta 1,5%, utan 0,3%. Ett bolån ska intBankkontore kosta listpriset, utan snittpriset. Vi väljer gratis ISK-konto istället för hemskt dyra pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. Så är vi allt mer prismedvetna, när vi inser att vanliga banktjänsterna inte tillför något exklusivt, utan banktjänster idag mest liknar en borrmaskin från Kina eller en klädesplagg från Indonesien. 

Banker som hävdar att intresset för bankkontor och kontanter saknas, talar bara halva sanningen. Självklart vill människor ha kvar sina lokala bankkontor. Men lika självklart vill folk inte betala vad som helst för att ha ett kontor i närheten. Först när bankerna öppet redovisar den verkliga kostnaden per bankbesök så skulle kunderna inse vad de tackar ja eller nej till.

Vad sägs om en prislista på 100 kronor för att besöka en bankomat eller 1 000 kronor för ett besök på bankkontor. Med den öppenheten skulle förståelsen hos allmänheten bli betydligt större. Då skulle användare mer aktivt börja leta efter billigare sätt att betala och överföra pengar.

Lika glasklart ser vi vart bankvärlden är på väg. 10 000-tals bankanställda har sagts upp senaste åren. Antalet kontor nere på 1500 i hela Sverige.  Ja, de tävlar i att minska antalet bankkontor. Där leder SEB storbankstoppen med endast 170 kontor. De är också bankjätten som har lägst snittränta…

Banktjänster säljs allt mer sällan av en man med slips bakom en marmordisk. Vi hittar jämförelsesajter. Gratisappar. Vi svischar enkelt via mobilen. Ja, till och med begreppet ”besöka eller använda banken” är borta. Idag svishar vi pengar. Det låter både enkelt och billigt. Ungefär vad vi tycker att det är värt.

Och vem går idag gå in på ett bankkontor som snarare är en bankens sista utpost för försäljning? Rådet kan bli en dyr borrmaskin och ännu dyrare fast månadsavgift till dess att du fyllt 70 år…

Vad är ett fysiskt bankbesök värt? Säg det gärna i kronor!/claes hemberg

Bra rapp ekonomi-tv

Publicerat den 8 juni 2015 kl. 11:48

Neurath-tvRiskkapitalisten Christer Gardell väntar sig låga räntor under lång tid och en fortsatt ström av pengar in på börsen. 

Ett nytt ekonomi-tv-format har idag sett dagens ljus. SvD:s ekonomijournalist Carolina Neurath gör ekonomi-TV rakt, enkelt, tydligt och personligt. Jag gillar det.
Sedan kanske Gardells tvärsäkra ”börsen ska upp” innehåller en del gupp på vägen, så köp nu inte allt han pekar på… /claes hemberg

 

Snitträntan: Danske leder än

Publicerat den 2 juni 2015 kl. 17:01

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

Snittpriset: Danske leder än

Publicerat den 2 juni 2015 kl. 17:01

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg