20 maj 2015

Effektiv tids- och stresshantering på Finanslivsstil

Den avslutande delen av Finanslivsstil handlade om stress och effektiv tidshantering. Bosse Angelöw, docent och expert på tidshantering gav många konkreta tips. Bland annat tipsade han om mobilmetoden – att ställa alarmet på mobilen varje halvtimme för att man då ska bryta av det man gör och få lite återhämtning. Ett annat tips var att dela in hemfärden från jobbet i tre delar. En första del för att reflektera över arbetsdagen (och helst fokusera på sådant man lyckats med) en tredjedel ”semester” ren och skär egentid och en tredjedel planering för hemmet, det vill säga praktiska tankar som ”vad ska vi ha till middag”.

De cirka femtio åhörarna lyssnade uppmärksamt och för er som inte var där kommer inom kort en kurs på Finansliv Academy som bygger dels på Bosse Angelöws Finanslivsstil-föreläsning och dels på material ur hans bok ”Effektiv tidshantering”.

Foto: Johan Jeppsson

30 april 2015

Dubbla guldägg för reflexkampanj

Det blev storslam för If Skadeförsäkring som vann dubbla guldägg på Guldäggsgalan igår. Tillsammans med reklambyrån Forsman & Bodenfors prisades de för kampanjen Watch your back, som vill sudda bort töntstämpeln på att bära reflex. Kategorierna de vann i var integrerat och alternativa media.

Kajsa Svärd, marknadsansvarig för privat på If Skadeförsäkring, har varit en av de ansvariga för kampanjen.

Grattis! Hur känns det?

- Tack så jättemycket! Det känns verkligen kul. Vi är alla väldigt glada för det här.

Hur föddes idén till kampanjen?

- Vi har pratat om vikten av att bära reflexer i 100 år känns det som, men har sett i undersökningar att det är få som använder reflexer. Framför allt är det unga i storstad som är dåliga på det, och det är ofta glömska eller fåfänga som gör att man inte har reflex på sig när man går ut på vintern.

- Vi ville utmana oss själva och hitta ett nytt sätt att prata kring reflexer och göra det lättare att använda. Ann-Sofie Back, som gjort reflexkläderna, är en otrolig kreatör som vågar göra annorlunda grejer. Förutom att det blir lättare att automatiskt ha reflex genom att man har med sig en väska, jacka eller mössa, så blir det lite snyggare än en plastbit som dinglar.

Var har man kunnat köpa reflexkläderna?

- Antingen online  eller i vissa utvalda butiker. Men fokus har inte legat på att sälja kläder, utan vi ville inspirera till utveckling av andra typer av reflexer än de traditionella, och det har vi sett redan att det kommit många nya roliga varianter. Det känns som det blivit en trend.

Vad har ni fått för respons?

- Det har varit en otrolig respons. Det är jättekul att vi vunnit guldägg och andra priser, men det viktigaste har varit den stora respons vi fått av allmänheten på till exempel sociala medier. Folk har verkligen uppskattat initiativet. De som köpt kläder har lagt upp bilder och kommenterat på Facebook och Instagram. Vi har också fått många kommentarer på mejl.

- Internt är alla jättestolta. Alla vet att vi har pratat säkerhet länge och har sett att vi nu har lyckats få reflexer mer populära.

Var står guldäggen nu?

- Vi fick dem budade hit idag, så vi får se var de hamnar. Det har varit många involverade i projektet, så jag tror att det är många som vill känna och klämma på guldäggen.

Se videon till Watch your back

Text: Åsa Berner

22 april 2015

Hur ska vi få folks förtroende?

”Finansbranschen och högre förtroende – går det ihop?” var namnet på ett seminarium arrangerat av Narva i morse. Panelen bestod av Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet, Henrik von Sydow på Carnegie privatbank, Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius samt Gunvor Engström, styrelseledamot i Tredje AP-fonden och Länsförsäkringar fondförvaltning.

Det finns en förtroendekris för finansbranschen, det var deltagarna överens om. Liksom att det är tacksamt att slå på banker i opinionen. Ulrika Boëthius vittnade om att bankernas medarbetare direkt får känna av om det varit negativ rapportering om branschen i media.

-          Att slå på kapitalet triggar igång. Det drabbar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, och kan även handla om fysiska angrepp, sade hon.

Men ser man till enskilda kundrelationer så är kunderna oftast ganska nöjda, sa hon vidare.

-          Kundmötet blir en allt viktigare konkurrensfaktor, som är avgörande för förtroendet, sa Henrik von Sydow.

Panelen tog också upp frågan att branschen varit för upptagen med strider om floden av nya regler, så att den missat förtroendefrågan.

 

Eva Trouin hänvisade till en Nordnet-undersökning som visat att en femtedel avstår från sparande på grund av dålig kunskap.

-          Det behöver göras mer, och tidigare, i skolan kring privatekonomi, sa hon.

På fråga från publiken om bankerna verkligen tycker att lågt förtroende är ett problem och om ett bättre förtroende skulle öka intäkterna, svarade Eva Trouin att förtroendet är en viktig fråga för att få kunder att gå in i branschen och ta hand om sina pengar.

Men hon menade också att det finns problem med transparens för andra större aktörer med andra affärsmodeller, som inte är lika rörliga.

-          Storbankerna kan inte vara transparenta och prata öppet om varför vissa avgifter finns – att ta bort avgifter på en jättestock slår hårt.

 

Hela panelen tryckte på branschaktörernas ansvar för att vara mer synliga, och inte bara när det kommit en stor rapport.

-          De måste förklara vad de gör, så att människor lär känna dem och får en relation till dem, sa Gunvor Engström.

-          Ut och twittra! Var mer aktiva i debatten och svara på kundernas frågor, uppmanade Eva Trouin branschens vd:ar.

Henrik von Sydow höll med.

-          Peka på samhällsnyttan med finansbranschen, att den är strategisk för stabilitet framöver, sa han.

 

Ulrika Boëthius fick avsluta seminariet med att påpeka att en viktig del i förtroendeproblemet är hur branschen hanterar sina ersättningar.

-          Glöm inte den allmänna känslan för rättvisa och ansvar. Det sticker i folks ögon med 15-procentiga löneökningar, när andra får nöja sig med nästan noll, sa hon.

-          Det är en mänsklig reaktion, som spelar in om man tycker att bankerna är ansvarsfulla, fortsatte hon.

 

 

 

 

 

10 april 2015

Arbetsmiljö goes Kaizen

AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner på forskning inom miljö och hälsa och är därmed Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Med stigande siffror för sjukskrivningar blir förebyggande hälsoarbete alltmer intressant och denna fredagsmorgon kunde ett av många hälsoprojekt presentera sina slutsatser.

Det handlar om lasarettet i Enköping som sedan några år arbetar med Lean för att förbättra arbetsprocesser och effektivitet. Samtidigt har forskare från Karolinska Institutet i flera år studerat hur hälsoarbetet ska kunna utvecklas på arbetsplatserna. Fallgroparna är många: alltför ofta blir hälsoprojekten ett sidospår med begränsat intresse från ledningen och som läggs ner när projektledaren utifrån försvinner eller en eldsjäl byter jobb. Nu var idén att, tillsammans med anställda på lasarettet i Enköping, integrera det hälsofrämjande arbetet i Leanprocessen.

Tänkt och gjort. Kaizen, alltså Leans begrepp om små, ständiga förbättringar, togs upp även för hälsofrågor på Leanmötena på deltagande enheter. Deltagarna skrev förbättringsförslag på lappar, med datum för genomförande och ansvarig person, som sattes upp på Leantavlan. Och projektet kunde visa på framgång. Hälsa kom att diskuteras mer vid förändringar i arbetet, det hälsofrämjande arbetet integrerades mer i verksamheten, personalen och chefer blev mer stödjande för och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. Projektet fick också positiva effekter för hur Kaizen som sådan uppfattades som metod – fler blev positiva till metoden. Även arbetsprestation och arbetsförmåga hade högre värden i projektgruppen än i kontrollgruppen, men här var värdena inte signifikanta, det vill säga resultatet var inte lika tydligt säkerställt.

”Man” och ”någon” försvinner, det vill säga saker blir faktiskt gjorda, med Kaizen. Även det viktiga hälsoarbetet. Säkert väldigt viktigt när Lean tenderar att effektivisera arbetet så att det ingenstans finns minipauser i processerna.

Efterlysning! Jobbar du också med Lean? Är arbetsmiljöarbetet och/eller det hälsofrämjande arbetet med i det arbetet? Det vore kul att skriva om detta i Finansliv, hör av dig! Till brittmari.lantto@finansliv.se eller varför inte slå en signal – 072-24 59 873.

/Redaktör BrittMari Lantto

26 mars 2015
Finanslivfrukost

”Hur ska vi stå ut med varandra?”

Vi människor har lätt att missförstå varandra, konstaterade Mattias Lundberg som föreläste för 110 Finansliv-läsare i morse. Mattias Lundberg är psykolog och har bland annat skrivit böckerna ”Jäkla människa” och ”Den lycklige pessimisten”. Han pratade om flera fällor som vi går i när vi försöker umgås med varandra, som att vi utgår ifrån att andra upplever samma känslor som vi själva i en viss situation och att vi alla förenklar vårt tänkande i vardagen, men det är inte säkert att vi förenklar på samma sätt som våra kollegor.

Han pratade också om vårt behov av att kategorisera varandra.

- Vi bedömer hur en människa är utifrån beteendet, sa han och förklarade varför det ofta blir fel.

Foto: Johan Jeppsson

Fler inlägg om:
25 mars 2015

God finans – branschen kan bättre än så här!

Svanen-märkta fastigheter, ekologiska soppor, MSC-märkt fisk, batteriåtervinning. På väg ner i tunnelbanan efter en intervju med Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson blir jag överöst av reklam där alla har något slags hållbarhetsvinkel med tillhörande symbol.

Men pengar har ingen Svanen-märkning. För att vara en bransch som berömmer sig av att vara – och ÄR – blodomloppet i samhället, har finansvärlden legat märkligt lågt när det kommer till hållbarhetsfrågor, som investeringarnas påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

På kort tid har två stora undersökningar underkänt finansföretagens hållbarhetsarbete. I februari visade Swedwatch att finanssektorn varken mäter eller redovisar klimathänsyn i fondförvaltningen. Ett par veckor tidigare lanserades det internationella initiativet Fair Finance Guide i Sverige. Deras kartläggning av de svenska bankernas riktlinjer visade att de i genomsnitt endast uppfyllde 22 procent av de viktigaste internationella principerna för hållbarhet och socialt ansvar.

Och visst, Fair Finance Guides undersökning handlar om riktlinjer. Det viktigaste är självklart vad som görs i praktiken. Men det är inte ett sundhetstecken för en bransch om de stora företagens policies knappt uppfyller en fjärdedel av den internationella standarden.

Vi på Finansliv är säkra på att branschen kan bättre! Både när det gäller att styra om investeringar och att kommunicera bättre med kunderna vad man faktiskt gör, så att de har en rimlig chans att kunna välja hållbart.

Därför kommer Finansliv att låta hållbarhetsfrågorna prägla hela 2015, och jag hoppas att vi har resten av branschen med oss i vår satsning ”God finans”.

Har du tips om något vi bör skriva om som gäller hållbarhet i finansbranschen – mejla till Åsa Berner

Text: Åsa Berner

12 mars 2015

Transparens och hållbarhet på Business Model Finance

Under onsdagen gick tredje upplagan av Business Model Finance av stapeln. Eventet som ägde rum på Nalen i Stockholm arrangerades gemensamt av Finansliv och Cordial.

Finansmarknadsminister Per Bolund gav i sitt inledningstal sin syn på konjunkturen och läget för lagstiftning som rör finansområdet. Han tryckte särskilt på finansbranschens roll för att skapa en mer hållbar värld, och att se de affärsmöjligheter som finns i nya energi- och transportlösningar.

-          Den som inte har med hållbarhet i sin riskanalys, riskerar att sitta med Svarte Petter, när ny teknik tar över och vi får en aktiv klimatpolitik på global nivå, sade Per Bolund.

Hållbarhet var även temat för Michael Wolfs framträdande, där han berättade om hur bankaffären och samhällsengagemanget samverkar. Exempel på detta var bankens satsningar på att dels ge unga ett första jobb och dels underlätta för utrikesfödda akademiker att enklare få tillgång till relevanta arbetsgivare.

-          Det tar fyra veckor för oss att validera att deras kompetens är relevant för oss. När vi gjort det blir de också attraktiva för andra arbetsgivare, sade Michael Wolf.

En annan aspekt av hållbarhet är företagens transparens gentemot kund, som var ämnet för den ena av dagens två paneldebatter. Skandiabankens vd Öyvind Thomassen och Helena Palmgren, vd Brummer Life, berättade om sitt förändringsarbete för att bli mer transparenta; i Skandias fall bland annat genom öppen redovisning av snitträntan och hos Brummer Life i form av mer lättförståeliga årsredovisningar.

Den tredje paneldeltagaren Daniel Eriksson, produktdirektör Folksam, komplicerade bilden genom att varna för att man tror att transparens löser alla problem.

-          Det finns en trend från myndigheter och politiker att tänka ”fixa transparensen och sen är vi färdiga”. Vi skjuter över ansvaret på kunden, sade han.

Business Model Finance 2015 bjöd även på en affärsnyhet från scenen. Henrik Rosvall, grundare och VD för Dreams, en tjänst i form av en app som är tänkt att coacha yngre att spara och spendera smartare, avslöjade att de inlett ett samarbete med Ålandsbanken.

Trygg-Hansas vd Patrick Bergander och Magnus Billing, vd Nasdaq OMX, talade sedan om sina respektive verksamheter och utmaningar, innan det var dags för den avslutande konjunkturpanelen, då Nordeas chefsekonom Annika Winsth och vice Riksbankschefen Martin Flodén hade en glödande debatt om inflationsmål och inflationsmått.

Här är alla bilder!

Text: Åsa Berner

 Foto: Johan Jeppsson

Michael Wolf

businessmodelfinace2015-web-18 

Per Bolund

Annika Winsth och Martin Flodén

business model finance 2015

 

2 mars 2015

Avtal för 40 000 bankanställda klart

Det blir både en kollektiv garanti och en individgaranti i Finansförbundets nya avtal med arbetsgivarna i BAO som undertecknades idag. Plus en ordentlig höjning av lägstalönerna. Men någon central procentsiffra för årets lönehöjningar finns inte, utan den processen ska hanteras lokalt. Troligtvis för lång tid, för avtalet gäller tills vidare och kan tidigast sägas upp per den 1 januari 2018.

–        Vi har fått igenom de flesta av medlemmars viktigaste krav och till sin helhet är det ett bra avtal. Det har varit tuffa förhandlingar och vi är nöjda över att vi till slut lyckades komma överens, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Minimilönerna räknas alltså upp så att den som är 18 år nu får 18 000 kronor i månaden, tidigare gällde 14 200 kronor. För den som fyllt 21 år är lägsta lön numera 20 000 kronor i stället för 17 600 kronor. Minimilönerna kommer framöver att indexregleras och räknas upp årligen.

Avtalet innebär också en fortsatt satsning på jämställda löner, nu utvidgad och med ökad press från Finansförbundet att arbetsgivarna ska hålla vad de lovat.

Ulrika Boëthius vill inte kalla avtalet för sifferlöst eftersom garantierna ändå finns. Hon säger också att anställda i branschen generellt haft en god löneutveckling de senaste åren. Förra året ökade lönerna utan provision med 3,9 procent samtidigt som inflationen var noll procent. Men det finns också medlemsgrupper som under delar av det tidigare fyraåriga avtalet blivit helt utan löneökningar – och därav garantierna i det nya avtalet.

Men vad döljs i då kollektivgarantin som innebär att det totala löneutfallet för Finansförbundets medlemmar på ett företag ska uppgå till minst 50 procent av det totala löneutfallet för alla anställda inom BAO-området? Och vilket skydd ger individgarantin som garanterar att den enskilda medlemmen under en treårsperiod får löneökningar på minst 600 kronor plus ett procentuellt tillägg på lönen som motsvarar 1/9 av den kollektiva lönegarantin?

Här krävs ett räkneexempel för att hänga med. Så här:

Om det totala löneutfallet för de anställda inom BAO-området under de tre kommande åren skulle bli samma som under förra avtalsperioden, det vill säga 11,30 procent, kommer den relativa kollektivgarantin att uppgå till 5,65 procent. Den relativa individgarantin blir då 0,63 procent, det vill säga 1/9 av 5,65 procent.

Det innebär att den som tjänar 30 000 kronor per månad får en total individgaranti för de tre åren på 600 kronor + 189 kronor = 789 kronor (30 000 kronor x 0,0063 = 189 kronor).

Detta ger en individgaranti på i snitt 263 kronor/år.

Samtidigt med detta avtal har även en ny överenskommelse träffats mellan parterna. Denna reglerar parternas ansvar för det lokala arbetet med avtalet. Två av fyra storbanker saknar i dag lokala löneprinciper, där finns alltså inga avtal som reglerar den lokala lönesättningen.

-          Ett så decentraliserat avtal som detta förutsätter att parterna klarar ut både hur man ska umgås lokalt och sakfrågor. Nu finns möjligheten att kalla in en opartisk ordförande från Medlingsinstitutet som kan arbeta fram ett förslag till lösning av sakfrågan, förorda utbildning eller en relationsutredning. Kostnaderna för detta ska tas av arbetsgivaren, säger Ulrika Boëthius.

/Redaktör BrittMari Lantto

16 januari 2015

Hökmark vill att risken ska avgöra

-          Jag rekommenderar muffinsen, för nu blir det tungt och tråkigt.

Med de orden började Gunnar Hökmark dagens pressträff på Europaparlamentets kontor i Stockholm, där han presenterade sin rapport om reformer av bankstrukturen.

Och visst är det ingen lätt materia som rapporten handlar om, men frågan om hur bankernas struktur ska se ut framöver är oerhört viktig för europeiska banker, och för dem som bankerna ger lån till.

Europakommissionen har, utifrån den så kallade Liikanen-rapporten från 2012, förslagit att universalbanker med tillräckligt stor tradingverksamhet ska tvingas separera den traditionella bankverksamheten från tradingen. Syftet är att undvika att lägga förluster från handel med värdepapper på kunder och skattebetalare.

Men Gunnar Hökmark menar att det är fel väg att gå, eftersom åtgärden riskerar att göra det dyrare för bankerna att låna ut pengar, eftersom de inte kan sprida risken med utlåning vidare genom värdepapperisering. Risken är att små och medelstora företag därför får svårt att få finansiering.

-          Det är inget som säger att handel med värdepapper i sig är mer riskfylld än in- och utlåning. Snarare har de specialiserade bankerna, som Lehman Brothers och de spanska kassorna, varit mer utsatta för kriser.

-          Universalbanker har klarat kriser bättre. Stresstester av banker har också visat samma mönster, säger Gunnar Hökmark.

Han vill att riskkriterier, i stället för en viss struktur, ska vara avgörande för om det ska ställas krav på ökat kapital i banken, ökad tillsyn eller separation. Det vill säga att risknivån i bankens verksamhet ska avgöra, inte faktumet att tradingverksamheten är av en viss storlek.

Gunnar Hökmark presenterar sitt förslag för Europaparlamentets ekonomiska utskott nästa vecka, efter det väntar förhandlingar med ministerrådet. Frågan kan väntas vara färdigförhandlad i höst.

Text: Åsa Berner

3 december 2014

Hon får Finanslivstipendiet

För första gången har Finanslivstipendiet delats ut av IFU och Finansliv. Stipendiat blev Nina Olin från Växjö.
-          Det är fantastiskt roligt! Nu ska jag ge grabbarna på kontoret en match, säger hon.

Nina Olin har arbetat i försäkringsbranschen i över 25 år, både på skadesidan och med försäljning. I dag arbetar hon på Nordeuropa Liv och Hälsa i Växjö. I säljteamet är hon enda kvinna och den enda utan IFU-diplom men nu blir det ändring: Finanslivstipendiet ger rätt till IFU:s utbildning till Diplomerad Livförsäkringsrådgivare och är värt 105 000 kronor.

-          Hittills har jag inte kunnat göra klart alla affärer utan har fått lämna över kunder till kolleger med diplom. Nu kommer jag ha möjlighet att slutföra affärerna och kunna vara till ännu större nytta för mina kunder, säger Nina Olin.

Nina Olin såg annonsen för Finanslivstipendiet i tidningen och bestämde sig direkt för att söka.

-          Barnen är utflugna, nu är det min tur att satsa på mig. Det är många arbetsgivare som kräver att man har IFU-diplom men de är inte alla som är beredda att betala för det. Nu kunde jag fixa det själv!

Nina Olin fick motta stipendiechecken av Maria Enger, affärsansvarig IFU, på eventet KundfokusFinans den 18 november. Juryn har förutom Maria Enger bestått av Mari Ternbo, kanslichef Finansförbundet, Andreas Westerius, tf kanslichef FTF, Klas Ottosson, IFU och Unn Edberg, chefredaktör Finansliv (ordförande).

Juryns motivering:

”Nina Olin, Nordeuropa Liv och hälsa, tilldelas Finanslivsstipendiet 2014. Nina Olin har potential att efter genomförd utbildning åstadkomma stor nytta för kunderna. Hennes brinnande engagemang och långa försäkringserfarenhet gör att hon kommer att förvalta sina nya kunskaper på bästa sätt. Finanslivstipendiet gör det möjligt för Nina Olin att lyckas med sin målsättning: Att göra försäkring enklare.”

NinaOlin

Nina Olin, Nordeuropa Liv och hälsa. Foto: Johan Jeppsson