22 februari 2012
Finansmarknaden

12 bra år i Afrika

 (Östafrika 20-26 mars) Senaste årtiondet märks mer positiva siffror från Afrika. Första gången så tappar inte kontinenten år för år, utan växer lite grann i kapp.

Efter Sovjetsunionens fall öppnades stora delar av Afrika för reformer. Det fanns inte längre en storebror som gynnade diktatorer av stort och smårt. Sedan dess har många länder sett sociala reformer, kantade av sk  demokratiska val. De har gjort sig av med statliga bolag. Men fortfarande saknas bättre ägandereformer och jordbruksplanering.

Ändå har 90-talets reformer börjat att märkas i ekonomin. Sedan år 2000 högsta tillväxten på 30 år. Länge var kontinenten den som tappade mot omvärlden år efter år. Men nu talar Afrika om en tillväxt på 5-6 procent. Nu växer inte kontinenten ikapp Kina, än. Men här växer det mer än större delen av världen som snittar på 3-4%.

”Och bilden av Afrika har ändrats ur ekonomernas perspektiv: Nordafrika ligger inte längre i Afrika, utan i Mellanöstern. När vi idag talar om Afrika menar allt fler Sub-Sahara”.

Kontinenten har några snabbväxande ekonomiska centra och några megastäder som Lagos och Johannesburg har redan ett försteg.

”Även i Östafrika vill bli en starkare enhet. Kenya var industrilandet. Tanzania var det akademiska navet. Det gör ett närmare samarbete mellan länderna säkert lovärt. Om det går i praktiken, är svårare att säga.”

En av bromsarna är i dag bristen på ekonomisk politik. Det märks bland annat i höga räntor, som gör investeringar orimligt dyra. Ändå byggs det både fastigheter och vägar i högt tempo, men behovet är betydligt större. Senaste året har lokala banker varit starkare än riksbanken, vilket pressat ned valutan. Men prisökningarna är ändå låga tycker vanligt folk som jämför med rekordinflationen har varit över 400%. Men prisökningar på 15% är ett basproblem. Det gör att privatpersoner inte sparar, utan helst konsumerar direkt. Och på den idén är det svårt att bygga på lång sikt.

Det finns samtidigt mycket kvar att göra inom basnäringen jordbruket. Här väntas stor potential, jämfört med andra änder på samma breddgrader. Jordbruket i Kenya är idag mycket småskaligt. Etiopien har haft tydligare planer. Idag använder de dessutom bara 1/10 av gödningsmedel av det vi använder i väst. Dessutom har kenyanska staten varit duktiga på att beskatta bönderna, eftersom marken är lätt att beskatta. ”Det är tvärt emot vår subventioner av jordbruket i Europa, påpekar Fries.

Blomsterindstrin har däremot stuckit ut, även om påverkats av omvärlden i större utsträckning, eftersom det främst är en exportvara.

”Fram till finanskrisen. När många finanskillar i London förlorade jobben märktes det på blomsterplantagen i Kenya”

Vad vill du fråga Karn Fries?/claes hemberg

Fler inlägg om:
24 juni 2015

Bankkontor hotat museum

 

Bankkontoren blir allt färre. Andelen kontor som har kontanter har samtidigt halverats på bara några få år. Det är naturligt när banker fallit från att ha varit exklusiv affär till en lågpris-produkt. Orsaken är att vi prutar på bolån, vi väljer lågprisfonder, gratis ISK mm. En trend som bara börjat. Bankvärldens svar blir att skära i kostnader och stänga ned kontor, bland annat.

Lika naturligt blir människor upprörda när deras bankkontor lämnas öde. De upplever banker och tillgången till sedlar som en trygghet i vardagen. Men eftersom samma bankkunder inte vill betala dyra priser för enkla banktjänster så pressas banker att istäswishllet stänga ned kontor. Är det bankkundernas fel. Nej, det är bankvärlden som lever i för stor och osmart kostym.

I bransch efter bransch pressas priserna. Vi har sett det på mat, kläder, bilar, resor och även banktjänster. Nu är lönsamheten så låg att bankerna inte kan motivera alla kontor eller bankomater. Banker har gått från att vara exklusiva marmorpalats till allt mer likna lagerutförsäljning.

För bankkunderna har blivit mer prismedvetna och betalar inte längre vad som helst för banktjänster. Vanligt folk har insett hur viktigt det är att hålla i pengarna. En vanlig fond ska inte kosta 1,5%, utan 0,3%. Ett bolån ska intBankkontore kosta listpriset, utan snittpriset. Vi väljer gratis ISK-konto istället för hemskt dyra pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. Så är vi allt mer prismedvetna, när vi inser att vanliga banktjänsterna inte tillför något exklusivt, utan banktjänster idag mest liknar en borrmaskin från Kina eller en klädesplagg från Indonesien. 

Banker som hävdar att intresset för bankkontor och kontanter saknas, talar bara halva sanningen. Självklart vill människor ha kvar sina lokala bankkontor. Men lika självklart vill folk inte betala vad som helst för att ha ett kontor i närheten. Först när bankerna öppet redovisar den verkliga kostnaden per bankbesök så skulle kunderna inse vad de tackar ja eller nej till.

Vad sägs om en prislista på 100 kronor för att besöka en bankomat eller 1 000 kronor för ett besök på bankkontor. Med den öppenheten skulle förståelsen hos allmänheten bli betydligt större. Då skulle användare mer aktivt börja leta efter billigare sätt att betala och överföra pengar.

Lika glasklart ser vi vart bankvärlden är på väg. 10 000-tals bankanställda har sagts upp senaste åren. Antalet kontor nere på 1500 i hela Sverige.  Ja, de tävlar i att minska antalet bankkontor. Där leder SEB storbankstoppen med endast 170 kontor. De är också bankjätten som har lägst snittränta…

Banktjänster säljs allt mer sällan av en man med slips bakom en marmordisk. Vi hittar jämförelsesajter. Gratisappar. Vi svischar enkelt via mobilen. Ja, till och med begreppet ”besöka eller använda banken” är borta. Idag svishar vi pengar. Det låter både enkelt och billigt. Ungefär vad vi tycker att det är värt.

Och vem går idag gå in på ett bankkontor som snarare är en bankens sista utpost för försäljning? Rådet kan bli en dyr borrmaskin och ännu dyrare fast månadsavgift till dess att du fyllt 70 år…

Vad är ett fysiskt bankbesök värt? Säg det gärna i kronor!/claes hemberg

8 juni 2015

Bra rapp ekonomi-tv

Neurath-tvRiskkapitalisten Christer Gardell väntar sig låga räntor under lång tid och en fortsatt ström av pengar in på börsen. 

Ett nytt ekonomi-tv-format har idag sett dagens ljus. SvD:s ekonomijournalist Carolina Neurath gör ekonomi-TV rakt, enkelt, tydligt och personligt. Jag gillar det.
Sedan kanske Gardells tvärsäkra ”börsen ska upp” innehåller en del gupp på vägen, så köp nu inte allt han pekar på… /claes hemberg

 

2 juni 2015

Snitträntan: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

2 juni 2015

Snittpriset: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg