13 januari 2012
Finansmarknaden

Bric II: först utbildning

(BRIC II steg 2) Tillväxten i Bric-länderna avgörs nu av nya reformer. Väst har gjort liknande tilltag senaste 100 åren. Utifrån deras framgångar är enkelt att förutspå effekterna, säger Jim O´Neill, Bric:s upphovsman. De två första nycklarna är utbildning och politiker.

O´Neill andra bok beskriver faktorerna som ska avgöra tillväxten framöver. Den första faktorna i varje land är utbildning, slår han fast. Det krävs utbildning för att både producera och konsumera. Vi i väst underskattar lätt det vi lärt oss, men det krävs idag ett utbrett kunnande för att utveckla nya tjänster och produkter som kan övervinna nya marknader. Också för att skapa en välfärd med bra hälsa och låg korruption, krävs kunskap.

I utbildningkampen är ett land på efterkälken; Indien. Det saknas infrastruktur som skolor och universitet för att fånga upp alla som flyttar in till städerna. Kina satsar enormt mycket på att öka utbildningsnivån, även om den är mer elitistisk och siktar på att ta över Nobelglansen. Ryssarna är kända för sitt utbildningsväsende, men när det sedan gäller det att omsätta kunskaperna, tycks de köra fast på ett sätt som inte sker i Kina. Brasilien har senaste årtiondet gjort stora framsteg när det gäller utbildning. Denna insikt om utbildningens roll, bäddar i land efter land för både produktion och konsumtion i en skala för sig.

Mobil banking, banktjänster via mobiltelefon, beskriver O´Neill som en av världshistoriens största ekonomiska välfärdsspridare. Människor får både tillgång till handel, men också under relativt säkra omständigheter eftersom de inte bär sin ekonomi på sig i form av stjälbara mynt och sedlar. Mitt ute på slätten kan en människa starta ett företag som både säljer och beställer varor till fjärran regioner och länder, bara via sin mobil. Det är global ekonomi sin minsta men också kanske mest sprudlande form.

POLITIKERNAS makrokompetens grundlägger tillväxt
Brasilien 5,5
Kina 5,4
Ryssland 4,8
Indien 4
SydKorea

  

7,6

  

 

Nästa baskrav för att växa vidare är politiker som förstår utveckling och produktion. Det handlar inte om demokrati, utan om ren realpolitik som är beredd att reformera, förändra och stimulera. Ekonomer talar om stabila mackrofaktorer. Låga prisökningar, stabila räntor och en självständig riksbank är några basfakta. För fem år sedan ledde Kina här. Men nu är Brasilien förbi och leder Bricländernas politiker-race. Det har givit enorm effekt senaste åren, menar O´Neill.  Jämför gärna med Syd Korea. Här får politikerna nära dubbelt så höga poäng som de indiska politikerna. De indiska politikerna vill säkert väl. Men demokratin fungerar inte riktig än så professionellt som ekonomin behöver.

I sparvalet finns här två enkla svar. Enklast: tillväxtfonder http://shorturl.se/?Oktrw. Dessutom finns smalare Bric-fonder http://shorturl.se/?YXj81 vilka rör sig i stort sätt som tillväxtfonderna. En större chansning är att välja direkt lokala Kina-, Brasilienfonder och en rad mindre tillväxtländer mm http://shorturl.se/?f3by1 

 

Vad väljer du? /claes hemberg

Fler inlägg om:
20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg

13 maj 2015

Provision och korruption

Får rådgivaren betalt för att ge vissa råd? Det vet vi sällan, eftersom det idag sker under bordet. Nu vill myndigheterna äntligen stoppa korruptionen under bordet.

När vi får höra hur råkronadgivare, banker, ppm-säljare, försäkringssäljare kliar varandras ryggar låter det snart som värsta miljard-korruptionen. Ja, jag håller med.

Exemplena är så många det är svårt att veta om vi ska gråta eller bra ilskna till: I fjol ökade ett av landets största försäkringsbolag sina provisionerna till sina säljare. De dubblade ersättningen för den som sålde deras pensionsförsäkring. Och vips såldes deras produkter långt mer än alla andra. Och de fick offentligt beröm för sin ”framgångar”. Får det gå till så? Det slutade med att säljaren som delar ut ett årligt pris till ”årets pensionsbolag” gav det till den som höjt provisionen mest. Denna köpta guldmedalj ”årets livbolag” använder försäkringsbolag i sin reklam…

Tyvärr är det svårt att se igenom korruptionen.

När jag som ung 22-åring började spara till pension var det en säljare som förklarade reglerna för mig. Att han samtidigt band in pengarna på Skandia och de är låsta där än och tog åtminstone 25 000 kronor i ersättning för mötet, sa han inget om. Han fick en väl tilltagen provision. Jag fick inlåsta pengar dränerade på ohyggliga avgifter.

Sedan dess har branschen inte ändrat någonting. De fällt krokben på omvärldens förtroende för dem. Nu har myndigheterna fått nog och ska förbjuda alltihop. Då vill några aktörer protestera. Det sinkar konkurrensen säger de. Det borde branschen ha tänkt på för 30 år sedan.

Lagen som nu ska till siktar in sig på provisioner vid personlig rådgivning. Exakt när och hur den gäller får vi se. Under tiden måste var och en av se upp. Provisionerna kan slå mot oss när de ringer dig hem på kvällen eller att du sitter i ett bankmöte. Exakt vart gränsen ska dras får vi snart se. Det kan inte bli sämre.

/claes hemberg

 

23 april 2015

Amorteringskrav försenas

Amorteringskravet på bolån som vi väntade oss i augusti kan bli försenat. Exakt när eller hur ett krav kan komma på plats är inte bestämt. Men någon form av skuldbroms får vi säkert. Nu väntar inspektionen på regeringens klartecken.

Det är bland andra kammarrätten i Jönköping som sagt ifrån; att Finansinspektionen inte på egen hand kan ändra reglerna. Det går att diskutera, därför avvaktar nu inspektionen. Och under tiden blir senaste månadernas bostadsrally lite lugnare.

Det innebär att amorteringskravet inte kommer att vara på plats från den 1 augusti 2015. Men någon form av kraftfull åtgärd är att vänta. Finansinspektionen stoppar inte krfi aavet för gott, utan signalerar nu mer öppenhet och diskussion.

När jag lyssnat runt väntar mig ett annat nytt ”krav” den 1 januari. Det finns en utbredd åsikt bland myndigheter att politiker att det behövs. Så det lär bli av. Det lär också bli inspektionen som formulerar detta även denna gång.

Ett stalltips är att kravet ändå genomförs på något sätt. Kanske en lite mjukare formulering. Effekten kan bli den exakta samma, men det blir inte ett uttryckligt krav. 1 januari väntar jag mig andra regler som påverkar vår amorteringskultur. Något måste till. Det är många övertygade om.

Sedan lär omarbetningen innehålla flera varianter. Det finns starka intresseorganisationer som pressar på. En sak som bolånarna borde önska sig är ett mer försiktigt genomförande. Förslaget sa exempelvis ”amortera 2% per månad”. Det är ett för stort steg för många lånare. Hellre att amorteringsnivån trappas upp över flera år och höjs kanske 0,5%enheter per år.

Mjukare regler låter bra, men om bankerna subjektivt delar ut amorteringskrav så kan bolånare få¨det svårare förhandla mot bolånebankerna. Därför är tydliga regler också en fråga om konsumenträtt.

Och det jätterally vi har sett i bostadspriserna senaste månaderna kan nu lugnas ned lite. Det är inte lika bråttom att köpa. Eftersom det inte blir något krav 1:a augusti. Men eftersom vi lär få se nya ”krav” så lär bostadspriserna kliva uppåt igen, men bara lite senare.

Vad tycker du om amorteringskravet?/claes hemberg

14 april 2015

Finansbranschen mörkar CO2-utsläpp

Banker, fond- och försäkringsbolag pekar gärna grönt finger åt börsnoterade bolag. Men hur gröna är banker och försäkringsbolag själva? Tyvärr mörkar varannan i branschen sina uppgifter, enligt den oberoende granskare jag hittat. Bankerna är klart bättre än försäkringsbolagen på att visa uppgifterna. Undantaget är Nordea som berättar bara halva sanningen.

Fondsverige kan inte enas kring en gemensam ram för gröna fonder. Det gör att alla har sina egna gröna nyanser och spararna kan omöjligt hålla isär denna snåriga bransch. Pinsamt för branschen att höga hästar är viktigare än vettiga fakta till spararna.

Gröna bankerDen jämförelser jag hittar visar att hälften saknas. Sedan har vi ett gäng försäkringsbolag som Folksam, Länsförsäkringar, SPP, AMF, Alecta… Och lägg gärna till säljare och försäkringsmäklare som Max Mathiessen, Söderberg & Partners, Movestic och vad de kan heta. Här mörkas det hej vilt.  Skandia kommer som ända försäkringsbolag med siffrorna här i maj.

Nordea visar siffror som redan är klimatkompenserade. Gröntvättade. Det blir en tämligen ointressant siffra. Att köpa sig fri för att dölja sina utsläpp hindrar en vettig jämförelse, som om bolagen inte vill berätta de riktiga siffrorna.

Swedbank har höga CO2-tal mest på grund av Baltikum. Skulle koncernen dumpa sina kontor på andra sidan Östersjön så skulle utsläppen snabbt halveras.

Banker spyr inte ut rök och avloppsvatten kan vi tycka. Utan när jag lyssnar runt handlar det en hel del om vilken el du väljer. Banker har ju ofta många hundra kontor. De banker som väljer grön el får genast bättre värden i en klimatjämförelse. Vilket är riktigt enkelt och bra. Men det elementära behöver inte hjälpa; hur många A4-ark som lämnar skrivaren behöver inte påverka CO2 mer än 1 procentenhet.

En annan mycket viktigare fråga lär skilja de gröna bankerna från de gråsvarta är transporter; åker du tåg så sänker du snabbt utsläppen. Men flyg är fortfarande förknippat med bekvämlighet.

Hur grön är du?/claes hemberg

9 april 2015

Norman till riddarrollen

Våra pengar bevakas och skyddas bland annat i Finansinspektionens försorg. Nu behöver de en ny chef. Mitt förslag är en riktig konsumentriddare; Peter Norman. 

Finansinspektionens generaldirektör sedan många år är Martin Andersson. Han har satt hårdare granskningar på insiders, provisioner, konsumenträtt, amorteringar och nu snart snitträntor för bolånare. Många viktiga framsteg kort sagt. 

Som ersättare ser jag genast ett självklart namn. Peter Norman en gedigen bakgrund inom ekonomi, myndigheter och förvaltning. Han kan alla bitar som behövs. Dessutom har han återkommande visat hur han är den riddare i spararnas intressen, som svenska sparare så väl behöver. Han fick fart på avgörande frågor som ISK-kontot och flytträtt på pensioner. Sedan han lämnade rollen som finansmarknadsminister lär han dessutom finns tillgänglig. Klippt och skuren till rollen!

Vad önskar du dig av Finansinspektionen?/claes hemberg