14 augusti 2010
Handelshistoria

Europas nycklar ekar kvar

Europa gick under 800 år från avkrok till världens ekonomiska och kulturella centrum. Och det var inte på egna uppfinningar. Utan tre andra grepp. Grepp som kan vara tänkvärda när vi blickar framåt.

Jag har just sommarläst närmast en pusseldeckare: Vår världs ekonomiska historia, av Johan Söderberg. Han fångar på ett hisnande sätt europeernas segervissa vandring från att ha suttit på en primitiv avkrok, till att med tur och skicklighet bli kungar av industrialiseringen. Och nycklarna som europeerna använde ser vi har en roll än idag. Och kanske de även ger en fingervisning om vad som kommer härnäst?

För jordbruket som lyft Kina, Indien och Mellanöstern var inte alls europeernas språngbräda. Istället hittade de framgången inom nischerna metall, boktryckeri och fartyg. Ja, det var inte egna uppfinningar som vägledde dem, utan att fila på andras original. Europeerna förfinade metallframställningen. Med metall så förbättrades sedan allt från fartyg, vagnar, vapen, hus och broar. Något som snabbt ger i effekt i allt från människors livslängd till tillväxt i ekonomin.

Nästa grepp var att vidareutveckla boktryckarkonsten, som föddes i Kina, men det var i Europa som metoden fick foklig spridning. Genom att både förnya tekniken och snabbt sprida maskinen över hela Europa växte snabbt europeernas förmåga att lagra fakta, kunskap och lärdomar. Böckerna gjorde snabbt de europeiska universiteten till världsledande. Något som snart märktes i statistiken över såväl barnadödlighet som studenter.

Och den sista stora fördelen fick Europa allt större fartyg. Staterna lät handeln utvecklas relativt fritt och med långa räntor. De tog hem kaffe, kanel, muskott, guld, siden, silver och bomull. Europa slukade allt. Så pressades fartygsbyggare att utöka dimensionerna. Det blev en god spiral i sökandet efter nya råvaror, idéer och kunskaper. Samtidigt bestod den europeiska kontinenten länge av hundratals självständiga furstendömen och små nationer. Detta lockade till tävling, inspiration och nytänkande.

Så tänker jag framåt: vilken är framtidens ”metall” som kan förnya våra vardagsting på ett häpnadsväckande sätt? Och vilken maskin är morgondagens ”boktryckeri” som kan lagra och sprida fakta och kunskap, bättre än någonsin tidigare? Och sist: Vilka är de nästa ”fartyg” som öppnar för handel och upptäckter bortom nästa horisont? /Claes

18 augusti 2014

Asociala banker på nätet

Handelsbankens är snabbaste på Facebook. Men svaret var rätt innehållslöst. Vilket tyvärr är mycket vanligt. Bättre var svaren på Twitter. Men där vill många banker helst inte svara. Kort sagt tycks bankerna vara asociala. Vad ska sparare göra?

Över 250 000 svenskar har använt Facebook för att kontakta banken. Endast en tiondel eller färre än 25 000 har använt Twitter. Nej, där tycks inte bankerna vilja möta vanligt folk. Men trots att den senare kanalen endast medger svar med 140 tecken, så tycks bankerna där ge ett mycket bättre svar. Några banker har till och med tagit bort sin kundtjänst från Twitte , visar en genomgång av branschtidningen Risk & Försäkring.

Banker är inte alls så sociala som sparare borde kräva. Svenska folket betalar miljarder för servicen, som i sociala medier ofta är nära noll. Bankerna är där mest asociala och flera svarar inte alls på sina sociala nätkontor.

Bäst svar på Facebook kom ifrån SPP och Alecta. Men de var ingalunda snabbast: Handelsbanken var klart snabbast på Facebook. Svaret kom redan efter 5 minuter. Men den låtsas-sparare som ställde en fråga, fick knappast det svar hen förtjänade, utan fick det ganska innehållösa ”Kontakta ditt bankkontor”. Dessvärre var det många banker som svarar just så. Det tycks vara den utbredda Facebook-taktiken i bankvärlden. Några svarade efter 5 min och några efter 5 timmar. Banker tycks se Facebook som ett Godag yxskaft. Hela 4 banker svarade inte alls, trots att de har en Facebooksida.

Märkligt nog har många banker däremot en hel del vänner på Facebook. Nordea ståtar med 100 000 ”gillar”. Nordea tillhörde en av de banker som inte alls svarade på Facebook. Så den sociala biten på Facebook tycks inte alls fungera. Som att banker vägrar svara utifrån spararens villkor. Istället vill banker tvinga in folk på kontoren, så de kan sälja på dem en hemskt dyr blandfond eller strategifond.

Twitter-dialogen med bankerna fungerar på sätt och vis bättre. Här får sparare snabba svar. Snabbast denna gång var en bank som heter Nordnet. Flest följare på Twitter är en bank som heter Avanza. Men det rör sig om få personer eller bara 4 000 på Twitter. Den bilden är rätt talande för mediet. Större banker har ofta mer eller mindre lämnat Twitter. Antagligen för att där sker dialogen mer öppet. Något som banker är ovana vid och är nog rädda för att trampa fel. I vissa fall är den oron med rätta. Men i de flesta fall måste jag medge att branschen är närmast asocial även på Twitter.

MITT RÅD: Vad sparare ska kräva i sociala medier är 1) ett svara och 2) länka till fördjupande svar. Det låter som självklarheter, men är det tydligen inte i sociala medier. 

Twitter eller Facebook? På Facebook är du mer privat. På Twitter kan bli debatt. Så vad du väljer blir mer en fråga om tycke eller smak. Tveka inte att använda bägge. Men Twitters öppenhet tycker jag är mer givande. Det kan bredda perspektiven och ge dig och även debatten nya infallsvinklar.

Hur bemöts dina bankfrågor i sociala medier? Vad vill du se av bankerna?

/Claes Hemberg

24 mars 2014

Hysteri i småbolag

Kurserna i småbolag har gått i taket senaste året. 10 000-tals sparare har köpt upp aktierna. Rusningen har förstärkts av att allt fler bolag vill bli noterade eller ta in färska pengar. Kursgrafen talar sitt tydliga språk; det osar en stickande övertro på småbolagen. Se upp, det kan sluta med en småbolagssmäll. Putin eller de snart anländande rapporterna kan vara det som punkterar småbolagskalaset. Hela 60 bolag har tagit in pengar redan i år. Det är nytt rekord. Majoriteten är småbolag; ofta bioteknik och fastigheter. Ytterligare 20 bolag står dessutom redo med håven närmaste veckorna. Eftersom det mesta är småbolag är summorna inte jättestora. Men plånböckerna bakom har inte heller stora marginaler. Därför kan smällen komma snabbt och slå hårt. Vi talar om småägare i hundratalet småbolag. De lockar dessutom varandra med allt mer uppskruvade förväntningarna, vilket satt marknaden ur spel på ett lite obehagligt sätt.

Aktietorget
Aktietorget är en av börserna för småbolag. Den kraftiga uppgången senaste halvåret är historisk. I mina ögon på ett skrämmande sätt.

 

Nya bolag på börsen är sunt. Att de tar in pengar är positivt. Alternativa bolag är alltid välkomna. Men kurserna i de minsta småbolagen har stigit något enormt senaste tiden. Värdet på bolagen på Aktietorget är nu upp 100 % sedan januari 2013. NGM och OMX smallcap har också rusat. Istället för att väcka kritik har uppgången mest väckt nya drömmare både hos bolagens ledningar, ägare och nytillkomna småsparare. Det ser ut som en aktie-galopp där alla piskar på allt mer.

Bara i år rör det sig om 5 bolag i veckan, som blivit noterade eller har tagit in pengar för nya satsningar eller täcka förlusthål. Och det lär fortsätta i samma tempo närmaste veckorna. Detta borde förstås göra dig misstänksam. Men uppgångarna lockar nya pengar som getingar till hallonsaft.

Det finns för mycket pengar i omlopp. De små nynoterade bolagen stiger ofta 100-200 procent första dagen. Utan att några nyheter tillkommit. Det är förstås helt tossigt. Och det fortgår så länge småägare hört talas om andra småägares vinstlotteri och än mer pengar kastas in. Det blir en skenande köpgalopp, där slutet ter sig allt hårdare.

Visst såg vi liknande upptåg innan finansbubblan år 2008 men nu är uppgången långt brantare. Jag har aldrig tidigare sett en sådan hysteri i småbolag. Varje dag gör nu svenskarna över 10 000 affärer i småbolag. Bara för ett år sedan var siffran 1/3. Snittaffären är ofta på bara 9 000 kronor. Så det är inga samhällsfarliga pengar på spel. Men för den enskilda privatpersonen kan semesterresan eller nya lägenheten snart blåsa bort.

I de affärer vi ser nu är biomedicin och fastigheter främsta lockvaran. Biomedicin för där har värdena över hela världen gått i taket senaste året. Och fastigheter för räntan är låg, de uppfattas mer trygga och även de har rusat på börsen sista tiden.

Hur kraschar detta undrar du? Putins retorik borde räcka. Dåliga rapporter närmaste veckorna från större bolag kan snart knäcka det uppskruvade intresset. Att trista fakta från de små bolagen ska få sparare satt sälja är inte alls lika troligt. För värderingarna är redan tossiga. Det är tycks tyvärr som att småköparna inte alls räknat före sina köp. Att leta efter en saklig analys har de inte hunnit med.

Några större bolag som SAS pref och Hemfosa finns också bland nykomlingarna i år. Där har hela 20 000 sparare tecknat. Även där märks det nyfödda intresset. Men det är en helt annan sak. Här talar vi om genomanalyserade bolag. Bland många små pyttebolag kokar det på ett närmast obehagligt sätt.

Vad säger du om småbolagsrusningen?/Claes Hemberg

3 februari 2014

Vänta inte med konsumentskyddet

Betänktetid vid köp av fonder och bankprodukter samt en kvalitetsstämpel för oberoende råd. Dessutom strängare böter. Det är goda förslag, ur dagens utredning om ökat konsumentskydd i bankvärlden, men var är aktionsplanen? Kräv mer av branschen är mitt repcept. Ge dem tre månader eller plankan, tänker jag.

De svenska myndigheternas framsteg på området konsumentskydd på banken är långsamma. Det är 10 år sedan senaste utredningen. Under tiden har svenska folket betalat 250 mdr i fondavgifter. Telefonsäljare har härjat i PPM, aktieobligationer och garantiprodukter. De samlade utgifterna, förlusterna och ruinerna vågar jag inte tänka på.

”Vi måste kunna spara på lång och kort sikt på egen hand”, sa Birgitta Olsson, konsumentministern när utredningen presenterades idag. Det låter insiktsfullt, men vilka är generalgreppen?

Eftersom finanstjänster är svår att ge ångervecka på så är betänketid och fysisk underskrift ett naturligt krav. Utredaren är inne på frågan, men skicka ut handsken direkt till branschen. Pressa på och ge dem 3 månader på sig att införa det.

Tydligast i dagens utredning är istället diskussionen om rådgivare. Utredaren vill se att fackuttrycket ”oberoende rådgivning” blir granskat och godkänt. Säljer du bara egna produkter är du inte oberoende. Det är enkelt och bara att införa menar jag. Även där: ge branschen 3 månader, annars kommer lagen. Detta fokus på aktion saknar jag.

Ett steg på vägen är att ge Finansinspektionen ansvaret för konsumentskyddet i bankvärlden. Något som tidigare legat hos Konsumentverket vilka har haft alldeles för mycket på sitt bord. Med inspektionen som garant så kommer både tillstånd, böter och svartlistning som en möjlighet för att jaga oseriösa säljare.

I utredningen finns sedan rader av sanningar som: ”Det blir allt viktigare att göra kloka val och att vara medveten om hur avgifterna kan urholka sparkapitalet.” Men jag ser inte att spararna får de verktyg eller skyddsvästar som behövs.

En annan sanning är: ”Om konsumenterna i större utsträckning än vad som sker i dag lämnade fonder som inte presterar särskilt väl, skulle det i skapa större prispress och konkurrens än i dag.” Återigen kan jag bara nicka. Men när tar myndigheterna frågan på allvar?

Kvar står ”jätteelefanten i hörnet” är i form av fonder som kostar svenskarna 40 mdr i fondavgifter varje år. Och lägg till alla andra kontoavgifter, dåliga råd, autocall eller vad nu produkterna kan heta. I bankvärlden går ännu skammen på torra land.

Vilket konsumentskydd saknar du?/claes hemberg

31 januari 2014

Är siffrorna sanna?

Igår kväll ringde SVTs debattredaktör Terje Carlsson. Han vill väcka debatt om bolagens rapportering. Är den sann, sannolik eller bara irrelevant. Här mitt bidrag på SVT.se

17 januari 2014

SAS nu med fallskärm

SAS ger nu ut en pref-aktie. Det blir en aktie med handbroms, som är bäst för halvgrått börsväder. Stigande räntor och bättre börs borde locka till originalaktien istället.

Aktier med hög ränta har lockat 50 000 svenskar senaste åren. Det är en nygammal stjärna, preferensaktier, som idag har ett samlat värde av 13 mdr. Men utdelningarna är inte garanterade. Trots förtur till utdelning kan vissa aktier bli en besvikelse.

”Preferred share” eller ”aktier med förtur till utdelningar” hade sin storhetstid i USA på 30-talet. I Sverige var det 2006 som fastighetsbolaget Sagax tog upp idén. Bara senaste året har antalet preferensaktier dubblerats till 12 bolag, idag värderade till 12,6 mdr och 18 % procent av bolagens samlade börs värde finns idag i det särskilda aktieslaget. Hela ca 50 000 privatpersoner sparar nu i dessa aktier. Framför allt är det fastighetsbolag som givit ut aktierna och idag är det fastighetsbolag bakom 3 av 4 preferensaktier.

Preferensaktierna har fördelen att de ofta ger förtur till de årliga utdelningarna och ger där 5-7% i ränta varje år. Tanken är att de ska ge mer stabil men mindre avkastning än aktier. De ger samtidigt betydligt mer än ett klassiskt räntesparande. För bolagen tjänar dessa aktier som en billigare form av finansiering än att låna av exempelvis banker. Men aktien i sig kan under tiden tappa i värde. Preferensaktier kan liknas med en aktie som har fallskärmen ute både när börsen går sämre och när den går bättre. Frågan är i vilken takt som preferensägarna bestämmer sig för att sälja, för att istället köpa den vanliga stamaktien. Då kan preffarna falla och originalaktiens stiga väldigt tvärt.

Att bolagens egna chefer och storägare sällan väljer att köpa preferensaktier borde också vara en siPref fakta 3gnal. Visst ger de ofta bra utdelning, men uppsidan är begränsad, vilket gör att långsiktiga investerare hellre kan välja stamaktierna.

Mitt råd: prefaktier ska du jämföra med räntesparande med fast utdelning. Men du behöver hålla ett öga på bolaget. Bäst är aktierna vid halvtråkig börs. Går bolaget väldigt bra så kan kursen på själva prefaktien bli lidande, även om du får din utdelning

Vad väljer du?/Claes Hemberg

Följ diskussionen vidare på https://twitter.com/Claes_Hemberg