ad
21 maj 2012
Finansmarknaden

Genuin börskramare

När börsen faller dyker börsskeptikerna upp på kö. Men de har inte mer rätt nu. Några tillfälligt negativa siffror kan alltid tala för räntor. Men hela världsbilden talar för börs, på ett aldrig så imponerande sätt.

 

Bara för att börsen går ned några dagar i sträck betyder det inte att börsskeptikerna får mer rätt. De har bara fått mer självförtroende och skriker högre. Och vi kan visst lyssna på skeptikerna också. Men vi ska inte tro att de har mer rätt nu. Bara för att de har kall greklandsvind sjunger i deras segel.

 

Hennes kaffe Vavacoffee är inte på börsen än, hon söker riskkapital.

 

Tvärtom lyssnar jag mest på bolagen: Många imponerande starka bolagsrapporterna har överraskat oss under vårkanten. Minns du hur mycket SKF, Trelleborg och många flera bolag steg på rapportdagen? Det var inte ovanligt med 7,8 och 12%. Så bra är många av våra svenska exportbolag. Så mycket växer världens ekonomi i Asien, i Afrika… trots bråket på bakgården som kallas Europa.

 

Detta bolagens styrka och ekonomins knakande tillväxt är det så många som nu glömmer. För nu är det strulande greker som fångar makroanalytikernas blickar. Och när inte längre bolagen viftar med färska siffror är det istället dagsformen från Aten som påverkar aktiekurserna. Därför tycker jag dessa makroveckor är mest politiskt käbbel. Det är bolagen siffror som intresserar mig mest.

 

Grekfrossa och börsnedgång innebär däremot  inte ett slut för börsen som sparform. Utan bolagen fortsätter att slita sitt hår för att skapa bättre produkter, tjänster och att växa. Och istället är samma tillväxt nu billigare för en månad sedan. Alla som är långsiktiga kallar det för köpläge!

 

Och bara för att makrogubbarna rynkar näsan i skuggan av Grekland så är börsen inte död. De genuina börsskeptikerna har inte heller mer rätt. Jag kan förstå att börsen ojämna färd upp och ned väcker skeptiker som hellre kramar ett jämt ränteindex. Men vi måste se idén bakom de olika sparformerna börs eller räntor. Spara i räntor är att lägga pengarna i bankvalv, och banken tar halva förtjänsten. Att spara på börsen är att spara i företag, som försöker göra bättre. Mitt val är enkelt.

Hans reklambyrå Scangroup med 700 anställda och störst i Afrika är redan börsnoterat i New York.

Du kan ändå hitta räntekramare som exempelvis titta på senaste exakt 15 åren. Då har vissa räntor varit bättre än börsen. Ja, men kikar du på 14,5 år eller 17, eller 11 eller 6 år eller 3 år…. så hittar du en annan sanning. Bara för att just 15 år upplevs jämt och fint är det inte mer sanningsbärande för räntespararna. (Jag sparar bara räntor – de pengar jag ska använda närmaste ett året.)

 

Vi har senaste årtiondet haft en börs med större kast. Det är sant. Men det innebär inte att bolagen är sämre. Utan orsaken till kasten ligger hos finansmarknaden. De har spekulerat mer än tidigare. De har gjort bort sig rejält senaste 2008. (Och det finns de banker som lärt sig aldrig spekulerat en krona.)

Men det är inte finansmarknadens brister som ska vara vår termometer eller där vi sparar. Vi måste titta på det vi verkligen sparar i; nyanställda, nya produkter och tjänster och företag som växer runt om i världens näringsliv.

 

Inte sedan jag började läsa affärstidningar för 30 år sedan har jag någonsin sett en sådan häftig bredd av företagande runt om i världen. Aldrig har så många människor fått bättre ekonomi. Vi talar nu om 2-3 miljarder människor som varje dag lever lite mer modernt. Indien har en medelklass på 120 miljoner invånare och så vidare. Självklart stökar detta till lite i statistik och politik världen över. Självklart får detta europeiska politiker att bli oroliga. Men det är inte i politiker och deras rallarsvingar jag sparar.

 

Och bara för att räntepapper under vissa år varit bättre än börsen, gör det mig inte mer börsskeptisk. Nej, jag har aldrig varit så optimstisk om framtiden på bösren. För jag ser inte börsen på 1 år ssikt eller 2 år. Jag sparar för att se mina sparpengar växa på 5, 10, 15 år sikt. Och då tvekar jag inte en sekund. Sedan har vi självklart miljöfrågor, etiska spörsmål mm som behöver lösas på vägen. Men vi har alltid haft hinder på vägen. Det är helhetsbilden jag ser väldigt optismiskt på. Att medier fyller sina framsidor med ett för dagen skeptiskt tungomål kan vi inte bry oss så mycket om. Vi sparar ju inte för att använda pengarna i eftermiddag.

Idag finns det i världen 62 000 börsnoterade i bolag, där människor jobbar och slite för att göra lite bättre till nästa  och nästnästa år. Det är där jag sparar.

 

Vad tror du om börsen?/claes hemberg

 

Fler inlägg om:
ad
8 maj 2013

Nyttig bankkritik

Popgruppen Glesbygd´n drömmer nu om att börja jobba på bank, sjunger de i sina nya låt. Men deras ambition är inte att dra på slipsen, utan de vill förändra och revolutionera… i låten ”På bank”. Låten du måste se och höra http://bit.ly/18WTonI

 

Missförtroendet gentemot bankvärlden bryter fram i vågor. Anders Borg var tidigt ute. Förfatare och journalister har också varit tuffa och hårda. Nu märks kritiken även från kultursveriges musikliv. På flera sätt. Härmodagen träffade jag popgruppen Panetoz. Deras kritik mot bolånbankerna var skarp. Vi luras till att binda berättade en efter en  http://bit.ly/18Wj9EH.

 

Idag inför min födelsedag får jag på mejlen en ny låt från popgruppen Glesbygd’n. Deras låt ”På bank” är skarp, humoristisk, filosofisk och tydlig. De radar upp kritik, tankar, upplevelser och besvikelser.

De kriserar på bankräntan. ”du får inte ens något tack”.

På bankDe upprörs av relationen till banken med ord som  ”Du ger till nån finansvalp”… Och läser vi så ser vi kritik på varje rad. Det gäller serivce, bolånemarginaler, räntenivåer, vinster…

 

Nu är det lätt att negligera kritiken och säga att de har fel, att de har missförstått bankvärlden eller saknar fakta. Men poängen är en annan: Här en helt vanlig grupp ungdomar från glesbygden, som berättar sin historia, sin bild och sina intryck. Det kan inte vara fel, utan bankvärlden behöver ta det på allvar. Och dessa unga är inte ensamma om dessa tankar, om bankvärlden bara törs lyssnar runt lite.

 

I synnerhet kommer bankvärlden tvingas till allvar, när unga och även barn snart, på bussar, på torg och gator börjar nynna; ”På bank…”. Jag blir inte förvånad om detta verkligen blir årets sommarplåga. Att det kan bli rejäl bankplåga, är bara förnamnet. Här är texten http://www.glesbygdn.se/musik/pa-bank/

 

Musiken är rytmisk, häftig och full av influesenser från Balkan och Mellanöstern. Riktigt häftig rent musikaliskt. Bara videon är sevärd: http://www.youtube.com/watch?v=qJosPD7uMbw Om nu bankvärlden törs titta?

 

Vad säger du ”på bank”/claes hemberg

 

7 maj 2013

Börsens hemliga rum

Ägarna till ett aktiebolag ska synas i aktieboken. Sådana är reglerna. Men Northland har skaffat sig ett hemligt rum. Där de nuvarande storägarna nu gömmer sig, som fått ordförande och IR-chefen att lämna bolaget. Men vilka dessa dominanter är, får omvärlden och alla småägare inte veta. Först om två månader släpper de namnen. Det är ovärdigt de 12 000 småägarna som redan förlorat 90 av sitt aktievärde. Och ytterligare en anledning att sälja av allt.

 

De riktiga storägarna i Northland är hemliga till mitten av juli. Det är då först obligationsinnehavarna väntas ge sig till känna. Genom att först då teckna om obligationerna till reda aktier så kommer bolaget få en dramatiskt annan ägarbild.

Under tiden vänder sig bolaget till småägarna och erbjuder dem smulorna och att teckna nya aktier för 25 miljoner kronor. Men när jätteägarna är okända är också bolagets framtid betydligt mer otydliga än de behöver vara.

Så hålls dessa vanliga aktieägare på halster medan ledningen i bolaget och sannolikt olika storägare mycket väl känner till varandra. Ingen skulle sätta sig i en läckande båt, utan att veta vilka andra som sitter däri. En sådan aktie med hemliga rum, där bara vissa kan titta in är inte värdigt vår börs.

På Finansinspektionen och börsen pekar de på att det inte finns några regler för obligationsinnehavare att träda fram. Det är möjligt att inte deras regelböcker uppdaterats i takt med bolagens finansiella trollerier. Men det ska väl inte vanliga småägare får lida för. Även om ägaröverlåtelsen är skrivet på dasspapper så ska rätt ägare offentliggöras. I alla aktieägares intresse.

 

 

Hur reagerar du?/claes hemberg

7 maj 2013

Idrott är politik är ekonomi

Ishockey-VM i Sverige kryper den neutrala idrottsrörelsen för den vitryske diktatorn Lukasjenko. Men idrott är politik är ekonomi är vi människor. Allt hänger ihop. Synd att inte idrottarna ser hela sin roll. Att tysta debatten är mig veterligen censur.

 

Till skillnad från djuren så har människor ett samvete. Vi reagerar mot diktatorer. Det borde gälla även idrottare. Att vi inte ska tala politik i de få möten med Vitryssland vi har ter sig konstigt. Eftersom idrott, politik, ekonomi och allt hänger ihop. Vi kan väl inte lämna politiken till politikerna. Då blir vi lika blinda som när Telia-VD:n nyligen de for österut.

 

Våra två sista diktatorer i Europa Rysslands Putin och Vitrysslands Lukasjenko möter nu återigen på motstånd. I går demonstrerade 10 000 personer i Moskva mot för att uppmärksamma att Putin återvaldes för 1 år sedan. Att demonstrationerna ägde rum utan att Putins utsända fängslade pensionärer och ungdomar, är ett positivt tecken.vitryska flaggan Det tyder på att sakta kanske landet kan släppa sitt feodala arv från 1800-talet, efter många år med riktigt trist enpartistat. Kanske kan rysssar och deras ekonomi öppnas igen.

 

I Vitryssland håller diktatorn Lukasjenko samtidigt landet i ett järngrepp och har förbjudit den gamla vitryska flaggan från tiden före ryska intåget 1919. Men när vitryssar här i Sverige ser sitt landslag i ishockey förbjuds de använda den gamla flaggan.

Jag har aldrig begripit mig på idrottarna rädsla för politik. När ska idrottsrörelsen förstå att idrottare är människor och förstå att de har enorm möjlighet att påverka andra människor och deras vardag. Vi kan inte tvinga ut idrottarnas samveten, men den som vill diskutera kan väl knappast stoppas. Det kallas censur, mig veterligen.

 

/claes hemberg

15 april 2013

Vårbörsen tvekar

Vårbörsen får många att tveka. Senaste tre åren har vi köpt aktier vid nyåret för att sedan sälja av vid utdelningarna. I snitt har det tryckt upp vinterbörsen +4,5% och sedan fällt vårbörsen -5 %. Orsaken är att vi hastigt byter fot från lång sikt till kort sikt. Jag tror det är ett misstag. 

Investerarna tycks ha bytt köpmönster senaste åren. Ser vi 20-30 år tillbaka var vintern och våren ofta en bra köptid. Börsen steg. Sommaren däremot var mer medioker först i oktober brukade börsen ta fart igen. Det visar statistik över flera årtionden. Men senaste åren tycks vi agera annorlunda

BÖRSENS LAPPKAST
Vinterbörs Vårbörs

2010

+6%

-6%

2011

-3%

-0,50%

2012

+8%

-9%

2013

+7%

?

Snitt

+4,50%

-5%

 .

 

Börsåret har börjat riktigt bra senaste 3 av 4 åren. Vi tycks vid årsskiftet blicka ut mer långsiktigt och lämna svaga räntor till förmån för aktiefonder och aktier. Därför köper vi upp börsen årets första tre månader.

 

Börsen har senaste fyra åren stigit som mest +9%, i snitt, under årets första kvartal. Från lägsta till högsta punkten har vi i snitt haft så stora lyft. Men tittar vi på de exakta datumet från 1 januari till sista mars så stannar uppgången på i snitt +4,5%. Det är riktigt starkt och över hälften av avkastningen ett vanligt börsår, på bara ett kvartal.

Men när vi sedan får våra utdelningar på kontot så händer något med våra perspektiv. Plötsligt blir vi kortsiktiga och tycks inte vilja stoppa in dessa nya pengar på börsen, utan vi gör tvärt om och säljer aktier. Vår tveksamhet tycks tillfälligt ta överhanden. Vi har i samma veva sett oron i närområdet, att EU-politiker är osams och att en rad länder har stora ekonomiska problem. Det får oss att rycka närmare säljknappen.

 

Tre år i rad har börsen backat under april och maj. Som mest har den fallit 11 %, i snitt, från högsta till lägsta punkten. Men ser vi till våra två vårmånader är snittet bara -5%.

 

Bara för att vi byter vi fot från långsiktigheten vi har vid nyåret till kortsiktighet som kommer över oss vid utdelningarna. Det är inte logiskt, utan tvärt om till nackdel för våra pengar. De flesta av oss har redan allt för mycket i räntor.

 

Om det upprepas i år vet ingen, och snart är det ändå sommar. Förra sommaren gav som bekant +14%. Att hoppa av och på börsen då och då tror jag är fel taktik, för de flesta sparare. Det är för chansartat. Men att vi kan mentalt vara redo för en sättning. Den kommer ju då och då. Men missa inte sommaren. Den kan som bekant överraska.

 

Vad gör du nu?/Claes Hemberg

9 april 2013

Här din nya pensionsålder

 

ÅLDER IDAG PENSIONS-ÅLDER

60

66 år

59

66 år 121 d

58

66 år 243 d

57

67 år

56

67 år 23 d

55

67 år 46 d

54

67 år 68 d

53

67 år 91 d

52

67 år 114 d

51

67 år 137 d

50

67 år 160 d

49

67 år 182 d

48

67 år 205 d

47

67 år 228 d

46

67 år 251 d

45

67 år 274 d

44

67 år 296 d

43

67 år 319 d

42

67 år 342 d

41

68 år

40

68 år 23 d

39

68 år 46 d

38

68 år 68 d

37

68 år 91 d

36

68 år 114 d

35

68 år 137 d

Nya pensionsåldern blir glidande. För ju senare vi är födda ju längre antas vi leva. Min pensionsålder blir exempelvis 2 mars 2036, då är jag 67 år och 296 dagar.

Eftersom vi lever längre och genomsnittslängden snart passerar 85 år och inom 20 år närmar sig 90 år, så måste vi göra något åt pensionsåldern.

Utredningen idag föreslår att pensionsåldern höjs i rask takt närmaste åren. Redan om fem år höjs den till 66 år. Sedan tar det tre år innan den höjs igen till 67 år. Därefter så sker höjningarna mer långsamt. 68 år blir gränsen först 2038.

Det innebär med andra ord att dagens 60-åringar går i pension vid 66 års ålder. Dagens 57-åringar går i pension vid 67 års ålder och dagens 41-åringar kan sikta på att gå i pension vid 68 års ålder.

Däremellan kan vi själva lätt räkna ut pensionsdatumet. Men det är trots allt bara teori. Det bygger på prognoser. Och att jag nöjer mig med den runda beräkningen. Vissa av oss kan nöja oss med mindre belopp och andra vill ha mer.

Dagens 9-åringar kommer vara de första att gå i pension vid 70 års ålder. Den som är född just idag, går i pension vid 70 år och 202 dagar  (29 oktober 2084 om vi ska tro beräkningarna.

Hur känns din nya pensionsålder?/claes hemberg