21 maj 2012
Finansmarknaden

Genuin börskramare

När börsen faller dyker börsskeptikerna upp på kö. Men de har inte mer rätt nu. Några tillfälligt negativa siffror kan alltid tala för räntor. Men hela världsbilden talar för börs, på ett aldrig så imponerande sätt.

 

Bara för att börsen går ned några dagar i sträck betyder det inte att börsskeptikerna får mer rätt. De har bara fått mer självförtroende och skriker högre. Och vi kan visst lyssna på skeptikerna också. Men vi ska inte tro att de har mer rätt nu. Bara för att de har kall greklandsvind sjunger i deras segel.

 

Hennes kaffe Vavacoffee är inte på börsen än, hon söker riskkapital.

 

Tvärtom lyssnar jag mest på bolagen: Många imponerande starka bolagsrapporterna har överraskat oss under vårkanten. Minns du hur mycket SKF, Trelleborg och många flera bolag steg på rapportdagen? Det var inte ovanligt med 7,8 och 12%. Så bra är många av våra svenska exportbolag. Så mycket växer världens ekonomi i Asien, i Afrika… trots bråket på bakgården som kallas Europa.

 

Detta bolagens styrka och ekonomins knakande tillväxt är det så många som nu glömmer. För nu är det strulande greker som fångar makroanalytikernas blickar. Och när inte längre bolagen viftar med färska siffror är det istället dagsformen från Aten som påverkar aktiekurserna. Därför tycker jag dessa makroveckor är mest politiskt käbbel. Det är bolagen siffror som intresserar mig mest.

 

Grekfrossa och börsnedgång innebär däremot  inte ett slut för börsen som sparform. Utan bolagen fortsätter att slita sitt hår för att skapa bättre produkter, tjänster och att växa. Och istället är samma tillväxt nu billigare för en månad sedan. Alla som är långsiktiga kallar det för köpläge!

 

Och bara för att makrogubbarna rynkar näsan i skuggan av Grekland så är börsen inte död. De genuina börsskeptikerna har inte heller mer rätt. Jag kan förstå att börsen ojämna färd upp och ned väcker skeptiker som hellre kramar ett jämt ränteindex. Men vi måste se idén bakom de olika sparformerna börs eller räntor. Spara i räntor är att lägga pengarna i bankvalv, och banken tar halva förtjänsten. Att spara på börsen är att spara i företag, som försöker göra bättre. Mitt val är enkelt.

Hans reklambyrå Scangroup med 700 anställda och störst i Afrika är redan börsnoterat i New York.

Du kan ändå hitta räntekramare som exempelvis titta på senaste exakt 15 åren. Då har vissa räntor varit bättre än börsen. Ja, men kikar du på 14,5 år eller 17, eller 11 eller 6 år eller 3 år…. så hittar du en annan sanning. Bara för att just 15 år upplevs jämt och fint är det inte mer sanningsbärande för räntespararna. (Jag sparar bara räntor – de pengar jag ska använda närmaste ett året.)

 

Vi har senaste årtiondet haft en börs med större kast. Det är sant. Men det innebär inte att bolagen är sämre. Utan orsaken till kasten ligger hos finansmarknaden. De har spekulerat mer än tidigare. De har gjort bort sig rejält senaste 2008. (Och det finns de banker som lärt sig aldrig spekulerat en krona.)

Men det är inte finansmarknadens brister som ska vara vår termometer eller där vi sparar. Vi måste titta på det vi verkligen sparar i; nyanställda, nya produkter och tjänster och företag som växer runt om i världens näringsliv.

 

Inte sedan jag började läsa affärstidningar för 30 år sedan har jag någonsin sett en sådan häftig bredd av företagande runt om i världen. Aldrig har så många människor fått bättre ekonomi. Vi talar nu om 2-3 miljarder människor som varje dag lever lite mer modernt. Indien har en medelklass på 120 miljoner invånare och så vidare. Självklart stökar detta till lite i statistik och politik världen över. Självklart får detta europeiska politiker att bli oroliga. Men det är inte i politiker och deras rallarsvingar jag sparar.

 

Och bara för att räntepapper under vissa år varit bättre än börsen, gör det mig inte mer börsskeptisk. Nej, jag har aldrig varit så optimstisk om framtiden på bösren. För jag ser inte börsen på 1 år ssikt eller 2 år. Jag sparar för att se mina sparpengar växa på 5, 10, 15 år sikt. Och då tvekar jag inte en sekund. Sedan har vi självklart miljöfrågor, etiska spörsmål mm som behöver lösas på vägen. Men vi har alltid haft hinder på vägen. Det är helhetsbilden jag ser väldigt optismiskt på. Att medier fyller sina framsidor med ett för dagen skeptiskt tungomål kan vi inte bry oss så mycket om. Vi sparar ju inte för att använda pengarna i eftermiddag.

Idag finns det i världen 62 000 börsnoterade i bolag, där människor jobbar och slite för att göra lite bättre till nästa  och nästnästa år. Det är där jag sparar.

 

Vad tror du om börsen?/claes hemberg

 

Fler inlägg om:
20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg

13 maj 2015

Provision och korruption

Får rådgivaren betalt för att ge vissa råd? Det vet vi sällan, eftersom det idag sker under bordet. Nu vill myndigheterna äntligen stoppa korruptionen under bordet.

När vi får höra hur råkronadgivare, banker, ppm-säljare, försäkringssäljare kliar varandras ryggar låter det snart som värsta miljard-korruptionen. Ja, jag håller med.

Exemplena är så många det är svårt att veta om vi ska gråta eller bra ilskna till: I fjol ökade ett av landets största försäkringsbolag sina provisionerna till sina säljare. De dubblade ersättningen för den som sålde deras pensionsförsäkring. Och vips såldes deras produkter långt mer än alla andra. Och de fick offentligt beröm för sin ”framgångar”. Får det gå till så? Det slutade med att säljaren som delar ut ett årligt pris till ”årets pensionsbolag” gav det till den som höjt provisionen mest. Denna köpta guldmedalj ”årets livbolag” använder försäkringsbolag i sin reklam…

Tyvärr är det svårt att se igenom korruptionen.

När jag som ung 22-åring började spara till pension var det en säljare som förklarade reglerna för mig. Att han samtidigt band in pengarna på Skandia och de är låsta där än och tog åtminstone 25 000 kronor i ersättning för mötet, sa han inget om. Han fick en väl tilltagen provision. Jag fick inlåsta pengar dränerade på ohyggliga avgifter.

Sedan dess har branschen inte ändrat någonting. De fällt krokben på omvärldens förtroende för dem. Nu har myndigheterna fått nog och ska förbjuda alltihop. Då vill några aktörer protestera. Det sinkar konkurrensen säger de. Det borde branschen ha tänkt på för 30 år sedan.

Lagen som nu ska till siktar in sig på provisioner vid personlig rådgivning. Exakt när och hur den gäller får vi se. Under tiden måste var och en av se upp. Provisionerna kan slå mot oss när de ringer dig hem på kvällen eller att du sitter i ett bankmöte. Exakt vart gränsen ska dras får vi snart se. Det kan inte bli sämre.

/claes hemberg

 

23 april 2015

Amorteringskrav försenas

Amorteringskravet på bolån som vi väntade oss i augusti kan bli försenat. Exakt när eller hur ett krav kan komma på plats är inte bestämt. Men någon form av skuldbroms får vi säkert. Nu väntar inspektionen på regeringens klartecken.

Det är bland andra kammarrätten i Jönköping som sagt ifrån; att Finansinspektionen inte på egen hand kan ändra reglerna. Det går att diskutera, därför avvaktar nu inspektionen. Och under tiden blir senaste månadernas bostadsrally lite lugnare.

Det innebär att amorteringskravet inte kommer att vara på plats från den 1 augusti 2015. Men någon form av kraftfull åtgärd är att vänta. Finansinspektionen stoppar inte krfi aavet för gott, utan signalerar nu mer öppenhet och diskussion.

När jag lyssnat runt väntar mig ett annat nytt ”krav” den 1 januari. Det finns en utbredd åsikt bland myndigheter att politiker att det behövs. Så det lär bli av. Det lär också bli inspektionen som formulerar detta även denna gång.

Ett stalltips är att kravet ändå genomförs på något sätt. Kanske en lite mjukare formulering. Effekten kan bli den exakta samma, men det blir inte ett uttryckligt krav. 1 januari väntar jag mig andra regler som påverkar vår amorteringskultur. Något måste till. Det är många övertygade om.

Sedan lär omarbetningen innehålla flera varianter. Det finns starka intresseorganisationer som pressar på. En sak som bolånarna borde önska sig är ett mer försiktigt genomförande. Förslaget sa exempelvis ”amortera 2% per månad”. Det är ett för stort steg för många lånare. Hellre att amorteringsnivån trappas upp över flera år och höjs kanske 0,5%enheter per år.

Mjukare regler låter bra, men om bankerna subjektivt delar ut amorteringskrav så kan bolånare få¨det svårare förhandla mot bolånebankerna. Därför är tydliga regler också en fråga om konsumenträtt.

Och det jätterally vi har sett i bostadspriserna senaste månaderna kan nu lugnas ned lite. Det är inte lika bråttom att köpa. Eftersom det inte blir något krav 1:a augusti. Men eftersom vi lär få se nya ”krav” så lär bostadspriserna kliva uppåt igen, men bara lite senare.

Vad tycker du om amorteringskravet?/claes hemberg

14 april 2015

Finansbranschen mörkar CO2-utsläpp

Banker, fond- och försäkringsbolag pekar gärna grönt finger åt börsnoterade bolag. Men hur gröna är banker och försäkringsbolag själva? Tyvärr mörkar varannan i branschen sina uppgifter, enligt den oberoende granskare jag hittat. Bankerna är klart bättre än försäkringsbolagen på att visa uppgifterna. Undantaget är Nordea som berättar bara halva sanningen.

Fondsverige kan inte enas kring en gemensam ram för gröna fonder. Det gör att alla har sina egna gröna nyanser och spararna kan omöjligt hålla isär denna snåriga bransch. Pinsamt för branschen att höga hästar är viktigare än vettiga fakta till spararna.

Gröna bankerDen jämförelser jag hittar visar att hälften saknas. Sedan har vi ett gäng försäkringsbolag som Folksam, Länsförsäkringar, SPP, AMF, Alecta… Och lägg gärna till säljare och försäkringsmäklare som Max Mathiessen, Söderberg & Partners, Movestic och vad de kan heta. Här mörkas det hej vilt.  Skandia kommer som ända försäkringsbolag med siffrorna här i maj.

Nordea visar siffror som redan är klimatkompenserade. Gröntvättade. Det blir en tämligen ointressant siffra. Att köpa sig fri för att dölja sina utsläpp hindrar en vettig jämförelse, som om bolagen inte vill berätta de riktiga siffrorna.

Swedbank har höga CO2-tal mest på grund av Baltikum. Skulle koncernen dumpa sina kontor på andra sidan Östersjön så skulle utsläppen snabbt halveras.

Banker spyr inte ut rök och avloppsvatten kan vi tycka. Utan när jag lyssnar runt handlar det en hel del om vilken el du väljer. Banker har ju ofta många hundra kontor. De banker som väljer grön el får genast bättre värden i en klimatjämförelse. Vilket är riktigt enkelt och bra. Men det elementära behöver inte hjälpa; hur många A4-ark som lämnar skrivaren behöver inte påverka CO2 mer än 1 procentenhet.

En annan mycket viktigare fråga lär skilja de gröna bankerna från de gråsvarta är transporter; åker du tåg så sänker du snabbt utsläppen. Men flyg är fortfarande förknippat med bekvämlighet.

Hur grön är du?/claes hemberg

9 april 2015

Norman till riddarrollen

Våra pengar bevakas och skyddas bland annat i Finansinspektionens försorg. Nu behöver de en ny chef. Mitt förslag är en riktig konsumentriddare; Peter Norman. 

Finansinspektionens generaldirektör sedan många år är Martin Andersson. Han har satt hårdare granskningar på insiders, provisioner, konsumenträtt, amorteringar och nu snart snitträntor för bolånare. Många viktiga framsteg kort sagt. 

Som ersättare ser jag genast ett självklart namn. Peter Norman en gedigen bakgrund inom ekonomi, myndigheter och förvaltning. Han kan alla bitar som behövs. Dessutom har han återkommande visat hur han är den riddare i spararnas intressen, som svenska sparare så väl behöver. Han fick fart på avgörande frågor som ISK-kontot och flytträtt på pensioner. Sedan han lämnade rollen som finansmarknadsminister lär han dessutom finns tillgänglig. Klippt och skuren till rollen!

Vad önskar du dig av Finansinspektionen?/claes hemberg