30 maj 2012
Finansmarknaden

Mårder i finansbranschen?

Finansbranschen bygger strukturer, hierarkier och stabilitet. Men det vill INTE unga ha. Nu lämnar Mårder aktiespararna. Tyvärr tror jag han inte vill till finansbraschen. Där skulle han behövas.

 

Pratade med Gunther Mårder igår, efter att han kastat in handduken på Aktiespararna. Han verkligen storgillar organisationen och brinner för dess kall. Halv sitt liv har han verkat där. MEN när jag ringde låg han och slumrade. Han var påfallande lättad efter beslutet. Nu ska han bara umgås med familjen några månader. De väntar barn nummer två och ska bara vara fyra hela sommaren.

 

Kan du tänka dig att någon vd i finansbranschen eller erkänd chef skulle uttrycka sig så. Nej, för majoriteten i finansvärlden råder strama slipsar, jobb 6 dagar i veckan, alltid vara påläst och tillgänglig. Och bara lämna ett jobb? Nej, i finansbranschen finns två kategorier; slitvargar och karriärplanerare, skojas det. Samtidigt är finansvärlden en enorm hierarki, där chefer rapporterar till chefer som rapporterar till chefer. Vilka är då i finansbranschen för att förändra och förbättra?

 

Som reporter, för 20 år sedan, har jag varit runt i en rad industrier. Aldrig har jag sett så höga torn som i finansbranschen. Antalet chefer, specialister, enorma datasystem och drivor av ansvar har branschen löst med fler nivåer, riskansvariga, regelpärmar mm.
Hur krockar då detta inte totalt med vassa unga personligheter, uppfinnare, förändringsbenägna nytänkare. Sådana som förädlar och får företag att ta nya stora steg. Sådana som finansbranschen är akut behov av för att föryngra och förnya.

 

Osökt tänker jag på Gunther Mårder: Kommer han söka sig till finansbranschen tänker jag. Nej, absolut inte, tänker jag spontant. Han är för modern, för fri i tanken, för familjekär, för icke-bankig. Så missar branschen en given kandidat till ett toppjobb. Det är ett underbetyg åt finansbranschen. Och hur branschen ska ta sig ur denna återvändsgata har jag ingen aning om.

 

/claes hemberg

 

Fler inlägg om:
  • Pingback: alkaline water()

  • Pingback: blue ofica()

  • Pingback: pret personnel()

  • Claes Hemberg

    Roligt att ni är positiva till branschen. Det jag hör från de som prövat runt på banken är att det är tryggt, men att viljan till förändring är mycket låg. Förändringar drar ut på många år, om de någonsin blir av…

    Mycket fokus läggs på att dra in nya pengar, men väldigt lite fokuserar på att ge spararen ett bättre sparande.

    Berätta gärna mer om förändringarna ni ser – på ritigt. Jag är mycket nyfiken!

    /c

  • Johan

    Mycket har förändrats i brnaschen de senaste åren och är en hel del mytet som lever kvar. I finansbranschen i Sverige kan du jobba trots små barn. Inte många som tittar snett på dig för att du vabbar eller är föräldraledig några månader. Har många vänner som är kvar som anställda i branschen och som lyckas kombinera jobbet med familjelivet vilket inte varit möjligt för äldre kollegor. Själv valde jag att säga upp mig för några år sedan då jag tyckte att allt var för stelbent. Försökte implementera lite nya ideer på banken jag jobbade på men det hände aldrig något så sade upp mig. Driver nu ideerna på egen hand och tjänar 5gg så mycket fast jag jobbar betydligt mindre.

    Re: Mathias Olsson
    Inträsdes barriärerna i finansbranschen är extremt höga så inte lätt att starta eget i den branschen. Är bara försäkringsförmedlare man kan bli som egen utan att det är så höga inträdes barriärer.

  • Mathias Olsson

    Jag anser finansbranschen är den perfekta branschen för entreprenörer (unga som äldre) att starta företag inom. Man brukar ju säga att där det finns höga priser eller höga trösklar för kunder, där kan man som utmanare enkelt tjäna pengar.

    Avanza är ju ett sådant exempel, och jag försöker inte smöra nu, som utmanar. Fler sådana aktörer får plats i denna gigantiska (omsättningsmässigt) bransch som kallas finansbranschen.

    Jag har för mig att det var Walt Disney som sa att ”när man inte får ett jobb, då startar man eget”. Tänk på det allihopa. Finansbranschen ger er ett stort, öppet mål att skjuta på. Ta chansen.

24 juni 2015

Bankkontor hotat museum

 

Bankkontoren blir allt färre. Andelen kontor som har kontanter har samtidigt halverats på bara några få år. Det är naturligt när banker fallit från att ha varit exklusiv affär till en lågpris-produkt. Orsaken är att vi prutar på bolån, vi väljer lågprisfonder, gratis ISK mm. En trend som bara börjat. Bankvärldens svar blir att skära i kostnader och stänga ned kontor, bland annat.

Lika naturligt blir människor upprörda när deras bankkontor lämnas öde. De upplever banker och tillgången till sedlar som en trygghet i vardagen. Men eftersom samma bankkunder inte vill betala dyra priser för enkla banktjänster så pressas banker att istäswishllet stänga ned kontor. Är det bankkundernas fel. Nej, det är bankvärlden som lever i för stor och osmart kostym.

I bransch efter bransch pressas priserna. Vi har sett det på mat, kläder, bilar, resor och även banktjänster. Nu är lönsamheten så låg att bankerna inte kan motivera alla kontor eller bankomater. Banker har gått från att vara exklusiva marmorpalats till allt mer likna lagerutförsäljning.

För bankkunderna har blivit mer prismedvetna och betalar inte längre vad som helst för banktjänster. Vanligt folk har insett hur viktigt det är att hålla i pengarna. En vanlig fond ska inte kosta 1,5%, utan 0,3%. Ett bolån ska intBankkontore kosta listpriset, utan snittpriset. Vi väljer gratis ISK-konto istället för hemskt dyra pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. Så är vi allt mer prismedvetna, när vi inser att vanliga banktjänsterna inte tillför något exklusivt, utan banktjänster idag mest liknar en borrmaskin från Kina eller en klädesplagg från Indonesien. 

Banker som hävdar att intresset för bankkontor och kontanter saknas, talar bara halva sanningen. Självklart vill människor ha kvar sina lokala bankkontor. Men lika självklart vill folk inte betala vad som helst för att ha ett kontor i närheten. Först när bankerna öppet redovisar den verkliga kostnaden per bankbesök så skulle kunderna inse vad de tackar ja eller nej till.

Vad sägs om en prislista på 100 kronor för att besöka en bankomat eller 1 000 kronor för ett besök på bankkontor. Med den öppenheten skulle förståelsen hos allmänheten bli betydligt större. Då skulle användare mer aktivt börja leta efter billigare sätt att betala och överföra pengar.

Lika glasklart ser vi vart bankvärlden är på väg. 10 000-tals bankanställda har sagts upp senaste åren. Antalet kontor nere på 1500 i hela Sverige.  Ja, de tävlar i att minska antalet bankkontor. Där leder SEB storbankstoppen med endast 170 kontor. De är också bankjätten som har lägst snittränta…

Banktjänster säljs allt mer sällan av en man med slips bakom en marmordisk. Vi hittar jämförelsesajter. Gratisappar. Vi svischar enkelt via mobilen. Ja, till och med begreppet ”besöka eller använda banken” är borta. Idag svishar vi pengar. Det låter både enkelt och billigt. Ungefär vad vi tycker att det är värt.

Och vem går idag gå in på ett bankkontor som snarare är en bankens sista utpost för försäljning? Rådet kan bli en dyr borrmaskin och ännu dyrare fast månadsavgift till dess att du fyllt 70 år…

Vad är ett fysiskt bankbesök värt? Säg det gärna i kronor!/claes hemberg

8 juni 2015

Bra rapp ekonomi-tv

Neurath-tvRiskkapitalisten Christer Gardell väntar sig låga räntor under lång tid och en fortsatt ström av pengar in på börsen. 

Ett nytt ekonomi-tv-format har idag sett dagens ljus. SvD:s ekonomijournalist Carolina Neurath gör ekonomi-TV rakt, enkelt, tydligt och personligt. Jag gillar det.
Sedan kanske Gardells tvärsäkra ”börsen ska upp” innehåller en del gupp på vägen, så köp nu inte allt han pekar på… /claes hemberg

 

2 juni 2015

Snitträntan: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

2 juni 2015

Snittpriset: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg