5 januari 2012
Finansbranschen

Måste bankfolk vara höger?

Varför är alla människor som arbetar i bankvärlden högerfolk? Och hur krampar inte detta kring branschens dagliga arbete och framtidutblick.

På DN kultur skriver författaren Bengt Ohlsson under rubriken; Måste kulturen vara vänster? http://shorturl.se/?RVOJd Just den frågan lär ha slagit många utanför kultursektorn. När de på banken tittar på andra – exempelivs kulturfolk - så är frågan så mycket enklare: Varför bär många kulturmänniskor på ett närmast allergiskt förhållande till högern, storföretag och bankvärlden, undrar de på banken. Många i finansvärlden närmast kiknar när de hör om kulturfolkets fasta hållning i debatter på teaternscener, i konsten, litteraturen, poesin mm. Men inte skrattar bankfolket åt alla högermänniskor på banken.

Finns det gener, miljö eller är det en stilla självpåtagen beklädnad, oavsett politisk kantring? Samma Olsson-fråga i DN borde vi ställa oss, vi som arbetar i bankvärlden. Men tvärt om: Varför måste alla bankmänniskor vara höger?

Som tidigare kulturarbetare (journalist) har jag haft insyn i bägge lägren. När jag arbetade som journalist var journalister i det mesta bara vänstermänniskor. Och det var inte konstigt. Samhället som journalistiken var och är stadd att granska representerades länge av maktspelare som storkapital, banker, adel, präster och kungahuset. Eftersom arbetarna kom ”underifrån” för att utmana just det gamla systemet var det inte heller att konstigt att journalistiken fick samma angreppsvinkel och gjorde armkrok med arbetarrörelsen. Granskningen av själva arbetarrörelsen blev förstås mindre vass, utan det var länge den gamla makten som var den utpekade stora buffel som journalistiken ville fälla.

Men visst har journalistiken blivit mindre vänster. Det märks inte minst senaste åren en granskning av såväl kollektivavtal, LO, hela rörelsen och inte minst socialdemokratiska partiledare som aldrig hade varit möjlig, för bara 10-20 år sedan. På samma sätt tyker jag mig se att hela kultursverige är idag mer politiskt balanserat än tidigare. Samtidigt som yttersta kulturvänstern också finns kvar.

Men fastare är bankvärlden. Här härskar högern, måste vi tillstå. VD:arna talar alltid först till aktieägarna. Som om spararna knappt finns. Få banker rapporterar kundnytta. Avsättningar till bonusar hörs däremot vida. För högerns cementbakar i bankvärlden tycks var mer djupt rotade. Branschen tycks locka människor som vill sälla sig till makten snarare än de vill förändra den göra banken mer samhällsnyttig. För hur kan vi annars förklara den bristande lyhördhet och oförmåga till förändring i bankvärlden som spararna allt mer högljutt klagar över. Bankvärlden fortsätter istället med ohemula avgifter, otydliga fakta till sparare, krångliga pensionsvillkor, försäljning förklätt till råd, banker vägrar flytträtt och några banker kräver rådgivning för val av ny sparform… Då tycks bankerna tycks vara våra sista bastiljer.

Men kritiken kommer inte inifrån bankerna. Inte ens spararna är förmögna att formulera sig. Utan media hjälper till. Det är tur att media är lite mer vänster, tänker jag. Eller är media kanske just bara samhällsnyttiga? Till och med vår finansminister och finansmarknadsminister framstår närmast som vänster i relationen till dagens bankvärld.

Tänk om bankvärlden fick en tydlig dos vänster. Mer ödmjukhet för okunskap, olikheter, mer stöd och mer service. Vad jag vet så har flera banker och myndigheter inom finansvärlden senaste tiden anställt journalister. Hoppas dessa håller sin kritiska fackla glödande. Det handlar inte bara om svenskarnas privat ekonomi. Hela samhällsekonomin skulle antagligen må bättre av mer vänsterfolk på banken. Tänk en uttalad vänstermänniska med rutig skjorta i styrelserummet vid Kungsträdgården… Och inte bara denna solida höger som vi nu ser. Då skulle pensioner, fondavgifter och bolånemarginaler inte bara vara fråga om intjäning och vinst, utan också samhällsnytta. Då hade svenska sparare fått se andra bullar.

/claes hemberg

Fler inlägg om:
  • Pingback: hay day spelen()

  • Pingback: alkaline water machine()

  • Pingback: blue ofica()

  • Pingback: direct payday loans surrey bc lender()

  • Pingback: payday loans hamilton()

  • Pingback: low cost car insurance()

  • Pingback: Best Headphones()

  • Pingback: lawyer()

  • Pingback: waterproof work boots()

  • Pingback: credit auto()

  • Pingback: gsm reparatie()

  • Pingback: הובלות()

  • Pingback: http://www.mytatuaggi.com()

  • http://henriklarssonbauman.com Henrik

    All buisness som tänker i profit först, är dagssländor. Företagssamhet som bygger på en produkt företagaren uppriktigt tror på faller inte så lätt. Höger eller vänster spelar ingen roll i det långa loppet.

  • Pingback: Bankhögerns ömma tå -Forts. Måste bankfolk vara höger? | Finansliv()

  • anna

    riktigt bra att ta upp debatten. Det är så många fina finansmänniskor som inte erkänner att de har en värdering som kan påverka deras sätt att utföra arbetet.

    självklart finns en politisk dimension i finansbranschen. Att ge till sparare eller till aktieägare? Utifrån debatten dessa dagar är det inte svårt att se vart det barkar…

    och kulturvänstern lär också stanna kvar på sin barrikad är jag rädd

  • Pingback: …med Benke och ”kulturvänstern”…()

  • ann-mari anttila

    Vänster, höger?
    Ja är man löneslav, så är man klart inte kapitalägare. Men det kapitalägarna lyckats med är att få även löneslavarna att tro att de är kapitalägare och visst många äger skuldtyngda lägenheter o hus eller de ägs av bankerna rättare sagt men folk har lurats att tro de äger sina hem. Pensionerna spelas bort på aktiemarknaden, och du blir skyldig banken pengar för att de snillade bort din pension. Snart får människorna upp ögonen och då blir det inte kul.
    Läs Marx!!

  • ann-mari anttila

    Ja många tankar, men det är ganska klart är att de som har, inte vill att andra ska få lika mycket. Kapitalägarna skapar system som kan mjölka flertalet, ge några på vägen en dossör för att smörja systemet. Hela det finansiella systemet är ett gigantiskt pyramidspel och snart är dess dagar räknade. jag hoppas bara att
    det finns unga kloka människor som börjat fundera på hur vi skall
    leva i framtiden. För som jag ser det så är kapitalismens tid snart ute. Den skälver i dödsryckningar…Kris efter kris efter kris, ja så mycket förstår jag att något är allvarligt fel. Marx bör nog studeras
    igen.

  • Per T

    Strålande vändning av perspektivet – smart!

    Tyvärr håller jag dock med tidigare kommentatorer om att du verkar ha en lite konstig bild av vad höger- respektive vänstervärderibgar står för. Tillspetsat: du målar upp en världsbild värdig den mest inbitne socialist …

    Styrkan i Olssons text är just att han vågar släppa den traditionella vänsterretoriken att högersympatisörer inte vill folk gott. Du målar tyvärr upp samma gamla hörn som det brukar vara.
    Skillnaden mellan vänster och höger är inte så mycket målet som vägen dit.

    Men det är en väldigt intressant iakttagelse att det inte ”går” att vara vänster och jobba på bank. Kanske har det att göra med att vänstern hellre ser andra mål än vinst för företagsverksamhet?

  • Leif Skoog

    @Gertrud N. Du har nog rätt. Kulturen skyr finansvärlden för att de inte är primärt intresserade av pengar och de är nog anledningen till att det finns få högermänniskor inom kulturen. Där finns det pengar att tjäna men det är svårt och många tjänar inga peng alls.

  • Gertrud N

    Det finns verkligen en hel del ”sossar” i bankvärlden. De röstar nog inte längre S men har sina grundvärderingar i behåll. Anledningen till bristen på vänsterfolk i finansvärlden är att det inte var rumsrent att intressera sig för ekonomi eller kapital i vänsterkretsar på 70-talet. Trivialt men sant. Ingen regering (eller finansförvaltning) kan fungera idag utan spetskompetens inom ekonomi och det tror jag de flesta förstår.

  • marcus skinnar

    I artikeln framställs det som att höger innebär att man inte är kundinriktad och vänster innebär att man är kundinriktad

    - Är man höger så tror man på individens ansvar över kollektivet, är man vänster så tror man på kollektivets ansvar över individen.

    I sin yrkesutövning kan det inte spela någon roll alls vilket politiskt system personen föredrar – vänster eller höger är som om han/hon är gay eller hetro.

  • Johan

    Stockholmsbörsens (NASDAQ OMX) VD, Jens Henriksson, sticker ut från mängden, som uttalad socialdemokrat.

  • irene carlsson

    Så sant! Visst är det mest högerspöken i bankvärlden. Även om här finns en och annan sosse med. Men någon riktig vänster har jag aldrig mött. Tror det är emot deras genetik.

    Pengar är trots allt grunden i kapitalismen som många sedan Marx haft väldigt starka uppfattningar om. Att det påverkar utfallet av verksamheten tror jag är helt naturligt. Tyvärr. Är du på jobbet för att tjäna pengar och bygga företag? ELLER är du på jobbet för att du vill hjälpa människor att ta hand om sina pengar? Jag tror att 8 av 10 i bankvärlden är knallblå. Det har alltid varit så. Kanske det nu förändras! Det skulle alla tjäna på

  • Kalle

    Det är sant att många bankfolk röstar borgerligt men det är inte en helt nyanserad bild av verkligheten du gör. Speciellt inte det där att man inte skulle bry sig om kunderna. Jag arbetar på en av de fyra stora bankerna i Sverige och det vi får upprepade gånger höra att det viktigaste är att sätta kunden i fokus och behandla kunder och medarbetare med respekt.

    En anledning till att bankfolk är mer vänster än höger är kanske att folk med vänstersympatier inte söker sig till finansjobb pga riktiga eller oriktiga ”sanningar” om branschen.

    Jag älskar mitt arbete men är samtidigt mycket kritiskt till mångt och mycket inom finansbranschen. Även om det inte gått lika illa i Sverige som USA tycker jag det är mycket viktigt att regeringen ger resurser till finansinspektionen så sådana skandaler som med HQ Bank inte kan äga rum. Jag röstat både rött och blått och har ett flertal både inom vänskapskretsen och familjen som röstar åt vänster.

    För att namedroppa en gammal sosse som innehaft tunga poster inom bankväsendet får vi inte glömma den gode Klas Eklund.

    Det är alltid sunt för samhället att myndigheter och företag granskas av duktiga journalister. Att dessa journalister sympatiserar mest med det ena eller andra blocket är inte så mycket att göra åt. Ett bra exempel på en mångsidig granskare är väl Jan Josefsson som dragit ner byxorna på politiker både till höger och vänster.

    Hoppas jag bidrog till att göra gråzonen lite tydligare :) Det är aldrig inte riktigt så enkelt som man tror.

  • Christopher

    Bra där! Din text tillför ett intressant perspektiv. Till skillnad från Ohlssons löjligt vinklade åsiktsregistrering av kulturarbetarna (nån kulturvänster har Sverige inte haft på många år).

  • Jocke Z

    Bengts artikel var tydlig och genomtänkt. Den här känns som en ”spin off” som snurrar till begreppen och krånglar till utgångspunkten. Det positiva är kanske att vi vädrar dessa vänster/höger tankar. Det känns som det skulle behövas.
    På banken jag arbetar sätter vi samhällsnytta i fokus.
    Är det vänster eller höger – jag och några högerspöken undrar.? .

  • Birgitta

    … jag menar det finns anledningar till att bankfolket tiger…

  • Birgitta
  • David

    Jo, visst är det mer höger än vänster inom bankvärlden. Och kanske är det så att på samma sätt som Reinfeldt, för att inte nämna Bildt och moderaterna i allmänhet, symboliserar ondskan för kulturvänstern, så symboliserar Ohly och vänsterpartiet ondskan inom ”bankirskrået”.

    Däremot så är det ganska naivt att tro att servicen och samhällsnyttan nödvändigtvis skulle bli så mycket bättre om vänstern tog över bankerna. Man kan lika gärna tänka sig att den blev sämre, med stor byråkrati och där kundservicen blir som ett eko från 70-talet: ”Taxi, var god dröj”. Eller när det var helt omöjligt att göra ett bankärende efter klockan 15.

    Men ska man ta exemplet med Bengt Ohlssons uppgörelse med kulturvänstern, så ligger det närmare till hands att önska att bankhögern kunde lägga ner sina fördomar om vänstern. Kanske vill inte Ohly skapa femårsplaner för svenskt näringsliv, kanske blir inte en idé från socialdemokraterna om att ta med ett sysselsättningsmål i budgeten fel bara för att den kommer från socialdemokraterna?

    Ska man komplicera det ytterligare kan man ju ta med liberaler i diskussionen, som här självklart anses tillhöra högern, på samma sätt som de självklart anses tillhöra vänstern i USA.

  • Alex

    Erik E,

    Jag förvånas över dina argument. Du skriver ”… kulturfolk [...] smyger där medvetet eller omedvetet in sina vänstervärderingar”.

    Menar du att kultur ska vara neutral (till vad, undrar man givetvis. Allt?)? Och att om en kulturutövare i så fall ger uttryck för _något_ över huvud taget så har alltså denne ”smugit” in sina värderingar?

    Vidare: ”Bankfolk ägnar sig inte åt opinionsbildning [...] Medan kulturfolk har stor påverkan.”

    Jag tror att du (oavsiktligt eller avsiktligt) skriver ned bankfolkets inverkan på vanliga människors liv och att du (oavsiktligt eller avsiktligt) skriver upp detsamma för kulturutövarna. Du nämner Mankell. Tror du på fullt allvar att hans inflytande, genom att ”smyga in vänstervärderingar”, på något sätt kan jämföras med det samlade bankfolket i deras respektive strävan att nå det som de tror är det rätta?

    Och vad gäller din synpunkt på kulturskribenterna så måste jag anstränga mig för att finna kraft att kommentera. Du tror inte att en rådande kulturpolitik kan ha någon som helst inverkan på kulturen själv och att detta engagerar dem som arbetar med att rapportera om densamma?

    Summering: om jag har förstått dig rätt så ska vi alltså sträva efter kultur utan innehåll samt medier som rapporterar helt okritiskt om denna och dess förutsättningar. Om någon (Gud förbjude!) antyder ett politiskt ställningstagande i något av dessa två fall så har vi att göra med *trumvirvel* – ETT DEMOKRATISKT PROBLEM.

    Välkommen till högerns Sverige, gott folk.

  • Erik E

    Det är inte riktigt jämförbart. Bankfolk ägnar sig inte åt opinionsbildning, de är rätt anonyma för vanligt folk.

    Medan kulturfolk har stor påverkan. De skriver romaner som många läser, och smyger där medvetet eller omedvetet in sina vänstervärderingar, t.ex. Mankell, Guillou. Och läses sedan av massor av människor som omedvetet påverkas. Skådespelare får idolstatus och de åsikter de ger uttryck för offentligt gör intryck på fansen. Filmer skapas med mer eller mindre tydliga politiska budskap, så påverkar dem som ser dem.

    Och sist men inte minst: alla dessa kulturjournalister på tidningarnas kultursidor och bland ledarsidor och på radio och TV som inte drar sig för att också propagera i frågor som har mer med politik och värderingar än kultur att göra.

    Detta är ett demokratiskt problem värt att lyfta. Men om bankfolk är höger, det är inte konstigare än att bönder är Center och påverkar inte opinionen.

  • Claes Hemberg

    David, jag tänkte ett slag på herr Sundström, när jag skrev texten. Och slogs av att de som ska ”skydda människor” tydligen har en liten annan läggning än de som ska ratta pengar. Sedan valde jag bort den nyansen. Folksam är ju rörelsen eget bolag. Konstigt om inte de är vänsterkantring. Det har antagligen även finanschefen på LO… Så visst finns de små röda skotten, men det är knappt…/claes

  • David

    Vad sägs om arbetarrörelsens Folksam? Med dess VD Anders Sundström.

24 juni 2015

Bankkontor hotat museum

 

Bankkontoren blir allt färre. Andelen kontor som har kontanter har samtidigt halverats på bara några få år. Det är naturligt när banker fallit från att ha varit exklusiv affär till en lågpris-produkt. Orsaken är att vi prutar på bolån, vi väljer lågprisfonder, gratis ISK mm. En trend som bara börjat. Bankvärldens svar blir att skära i kostnader och stänga ned kontor, bland annat.

Lika naturligt blir människor upprörda när deras bankkontor lämnas öde. De upplever banker och tillgången till sedlar som en trygghet i vardagen. Men eftersom samma bankkunder inte vill betala dyra priser för enkla banktjänster så pressas banker att istäswishllet stänga ned kontor. Är det bankkundernas fel. Nej, det är bankvärlden som lever i för stor och osmart kostym.

I bransch efter bransch pressas priserna. Vi har sett det på mat, kläder, bilar, resor och även banktjänster. Nu är lönsamheten så låg att bankerna inte kan motivera alla kontor eller bankomater. Banker har gått från att vara exklusiva marmorpalats till allt mer likna lagerutförsäljning.

För bankkunderna har blivit mer prismedvetna och betalar inte längre vad som helst för banktjänster. Vanligt folk har insett hur viktigt det är att hålla i pengarna. En vanlig fond ska inte kosta 1,5%, utan 0,3%. Ett bolån ska intBankkontore kosta listpriset, utan snittpriset. Vi väljer gratis ISK-konto istället för hemskt dyra pensionsförsäkringar och kapitalförsäkringar. Så är vi allt mer prismedvetna, när vi inser att vanliga banktjänsterna inte tillför något exklusivt, utan banktjänster idag mest liknar en borrmaskin från Kina eller en klädesplagg från Indonesien. 

Banker som hävdar att intresset för bankkontor och kontanter saknas, talar bara halva sanningen. Självklart vill människor ha kvar sina lokala bankkontor. Men lika självklart vill folk inte betala vad som helst för att ha ett kontor i närheten. Först när bankerna öppet redovisar den verkliga kostnaden per bankbesök så skulle kunderna inse vad de tackar ja eller nej till.

Vad sägs om en prislista på 100 kronor för att besöka en bankomat eller 1 000 kronor för ett besök på bankkontor. Med den öppenheten skulle förståelsen hos allmänheten bli betydligt större. Då skulle användare mer aktivt börja leta efter billigare sätt att betala och överföra pengar.

Lika glasklart ser vi vart bankvärlden är på väg. 10 000-tals bankanställda har sagts upp senaste åren. Antalet kontor nere på 1500 i hela Sverige.  Ja, de tävlar i att minska antalet bankkontor. Där leder SEB storbankstoppen med endast 170 kontor. De är också bankjätten som har lägst snittränta…

Banktjänster säljs allt mer sällan av en man med slips bakom en marmordisk. Vi hittar jämförelsesajter. Gratisappar. Vi svischar enkelt via mobilen. Ja, till och med begreppet ”besöka eller använda banken” är borta. Idag svishar vi pengar. Det låter både enkelt och billigt. Ungefär vad vi tycker att det är värt.

Och vem går idag gå in på ett bankkontor som snarare är en bankens sista utpost för försäljning? Rådet kan bli en dyr borrmaskin och ännu dyrare fast månadsavgift till dess att du fyllt 70 år…

Vad är ett fysiskt bankbesök värt? Säg det gärna i kronor!/claes hemberg

8 juni 2015

Bra rapp ekonomi-tv

Neurath-tvRiskkapitalisten Christer Gardell väntar sig låga räntor under lång tid och en fortsatt ström av pengar in på börsen. 

Ett nytt ekonomi-tv-format har idag sett dagens ljus. SvD:s ekonomijournalist Carolina Neurath gör ekonomi-TV rakt, enkelt, tydligt och personligt. Jag gillar det.
Sedan kanske Gardells tvärsäkra ”börsen ska upp” innehåller en del gupp på vägen, så köp nu inte allt han pekar på… /claes hemberg

 

2 juni 2015

Snitträntan: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

2 juni 2015

Snittpriset: Danske leder än

De bästa prutbankerna börjar nu bli synliga. Danske banks kunder har bäst boränta. Det ser vi när snitträntorna nu börjar publiceras. Danske vinner 3 av 5 snitträntor.

SBAB har minst prutmån och Handelsbanken däremot visar den störst prutmån: 0,61%. Det gäller på 1-åringen. Men det visar sig inte så mycket värt, när de utgick från ett ovanligt dyrt listpris. Danske tar ändåBästa snitträntan 2 juni förstaplatsen.

Plötsligt ser alla bolånare räntan som andra verkligen betalar. Länge leve snitträntan. Den visar hur många tusenlappar du i snitt kan hämta hem. Och du får ett skarpt räntevapen att använda på bolånebanken. Så gör du.

Mer nischade banker som Danske och Skandiabanken lyckas bäst. De har antagligen insett att de måste vara mer prutvänliga. Annars blir de ingen bolåneaffär.

Storbankerna är inte jättedåliga på snitträntor. Men deras gamla listpriser ligger klart i överkant. Så spridningen mellan bästa och sämsta ränta lär också vara störst just hos storbankerna. Problemet är att folk inte känt till prutmånerna och därför inte kunnat pruta på ett rimligt sätt. Den som däremot redan flyttat bolånet från en storbank har sannolikt gjort det för att hen insett prutmånen och då även prutat mer.

Danske är inte bara bäst på snittpris. Danskes listpriser är också i en klass för sig. När Nordeas och Handelsbankens listpris är sammanvägt pekar det på 2,08 och 2,04, så seglar Danske in blott på 1,88.

Statliga SBAB har bättre sammanvägt listpris än storbankerna, 1,93. Men prutmånen är den lägsta i branschen. Det är nog ungefär så som många väntat sig. De tar en bronsplats på 2-åringen.

Värsta prutmånen hittar vi hos Handelsbanken. Skillnaden mellan deras listränta för 1-åSnitträntan så använder du denringen och vad snittlånaren betalar är 0,61% (snitträntan). Svenskt rekord.

Hur ska du då använda snitträntan? 1) Börja med att titta på vad du har för boränta idag. 2) Titta vad snittsvensken har enligt bilden intill. 3) Eftersom de tre på varje nivå här intill är de bästa i varje klass, är det just dessa tre du borde ringa i första hand. Ring alla tre. De är bästa prutbankerna.

Hur agerar du med snittränta som skjutvapen i räntevärlden? /claes hemberg

20 maj 2015

Var är bankvd:arna?

En historisk kritik mot banksverige har växt fram de senaste åren. Avgifter, löften, service och inlåsningar håller inte måttet. Nu når kritiken stormstyrka. Men vd:arna är tysta som muren. Inser vd:arna inte allvaret eller har de något att dölja? Eller är tystnad bara ett stilla Ja…

Bankchefer som inte deltog. Foto Peter Norman

I SVTs Plus ville dessa bankchefer inte delta. Foto Peter Norman

Hade den svidande kritiken mot bankvärlden istället gällt SAS, Volvo eller ABB så hade vd:arna tvingats löpa gatlopp. Nu däremot är bank:vdarna osynliga och knäpptysta. Dessa toppchefer som sägs jobba i en förtroendebransch, som omhuldar 1000-tals mdr av svenska folkets pengar…

Banker, fonder och försäkringsbolag har senaste 30 åren haft en extremt gynnad situation. De har kunnat plocka gratispengar från svenska folket. För när samhället sluta sköta allt sparande så har svenskarna fått allt ansvar rakt ned i knät. Utan nämnvärt konsumentskydd. Det har givit ett gigantiskt fondsparande med höga avgifter och bolån med hiskliga vinstmarginaler direkt i bankernas, fondernas och försäkringsbolagens fickor. Under tiden har smått naiva politiker och myndigheter inte hängt med. Nu däremot har missnöjet jäst över. Även myndigheter har sakta vaknat. Nu behövs en ordentlig städning av bankbyken. Och här kan inte vd:arna inte bara sitta tysta.

Kritiken mot banker och fondbolagen på banker, försäkrings- och pensionsbolag blir allt mer Fly bankfällanhögljudd. Det är inte bara författare utan organisationer, grupper, politiker, myndigheter och inte minst privatpersoner som säger ifrån. De klagar på snåriga bolån, otydlig avgifter, fonder som inte gör jobbet, inlåsta pengar, höga marginaler…

Vd:arna däremot låtsas som att kritiken inte finns. Låt säga att all kritik bara är luft värd, borde vd:n inte säga ifrån i så fall. Säg att kritiken är 5% rätt, borde vd:n inte då försöka förklara detta.

Den nu breda tystnaden är mig mycket märklig och närmast kuslig. Vem lever i verkligheten och vem lever i mardrömmen? Månadsspararen som i 30 år lagt undan 400 kr sägs ha betalat 1,5% i vanlig fondavgift. Och lägg till kontoavgifter. Ingen berättar för henne att det rör sig om 175 000 kr. För konsumenträtten saknas.

Lägg till att hennes egna pension är inlåst på ett försäkringsbolag, med avgifter på 2-3%. Här vägras hon rätten att ta hand om sina egna pengar. Utan de är fast till 70 årsdagen… Det är en skam mot såväl civil- som rättssamhället att en bransch tillåts fortsätta så här. Och då törs politiker tala om självreglering. Jag ryser…

Häromdagen läste jag två böcker som naket redovisar bankvärldens värderingar och arbetssätt. En bankman högt upsammansvärjningenpsatt på en av våra stora banker skriver själv manifestet Fly bankfällan. Journalisten Joel Dahlberg skriver en snarlik kritik under titeln Sammansvärjningen.

Men var är vd:arna när det blåser kallt, undrar jag. Om en vän möttes av så fullständigt nedgörande kritik skulle jag hjälpa hen att hitta ett svar, ge ett perspektiv och ge fakta. Men det är tyst ifrån vd:arna. Som om kritiken inte finns. Då beter de sig som envåldshärskare i förnekelsens mörka diktaturer… Eller är bankkritiken osakligt fel. Men säg det i så fall.

Kan samhället tillåta att vd:arna i en bransch som ska vara en ryggrad i samhället och kalla sig förtroende bransch ignorerar det offentliga samtalet?

Vad väntar du dig av vd:arna?/claes hemberg