ad
28 november 2011
Finansmarknaden

Tvångsobligationer skrämmande tanke

En oberoende analytiker föreslår nu tvångsobligationer – tvingande pensionssparande i obligationer. Det låter som ord från finansanalytikern i Orwells dystopi 1984. Tänk att låsa in människors pengar med tvång i obligationer. En fruktansvärd tanke.

Den oberoende analytikern Peter Malmqvist uttrycker idagens di.se att ”pensionssparare ska ha mindre aktier och mer obligationer. Särskilt inför pension”. Han vill till och med tvinga att 10% av pensionskapitalet ska placeras i obligationer hos en vanlig 35-åring och långt mer för den som är nära 65. Syftet säger han är att skydda skattebetalarna. Jag begriper att han är oroliga för våra pensioner. Det kommer bli mycket tufft. Men du skyddar inte medborgarna med stalinistiska tvångsobligationerna. Du skapar ett malmqvistianskt Gulag.

Mina egna sparpengar är min egen extrakassa. Jag har ju redan sparat obegripligt mycket pengar till min garanterade statliga pensionen, som är just tvångsförvaltad. Någon gräns får det vara för statens intrång i våra liv. Nej, tvärt om behöver vi som PPM-fonderna och nya ISK-kontot lockvaror som väcker engagemang och bättring.

Den malmqvistianska världsbilden tycks vara född i augustikraschens ruiner. Men den nya kurssvängningarna är inte ett ekonomiskt problem. Vi vet att företag skapar större vinster än kassavalv. Utan vi måste istället ge bättre förklaringar och mer tålamod. Ändå kommer inte alla sparare förstå alla detaljer. Liksom alla passagerar på ett flygplan inte förstår en jetmotor. Utan bägge kräver ett mått av förtroende för att vi ska åka med. Och vi bygger inte förtroende med tvång. Nej, tvång passiviserar och låser in människor, i en tid då vi behöver fler banbrytande idéer för att klara vår hisnande globala konkurrens.

De malmqvistianska tvångsobligationerna ska dessutom utökas till en allmän broms inför 65-årsdagen. Malmqvist vill att spara i 65-årsåldern att ha 75% tvångsobligationer. Att över huvudet ställa sig på bromsen bara för att vi närmar oss 65, är ett märkligt missförstånd. Tvärt om är åren 55 till 65, den viktigaste tiden i livet att spara och se pengarna att växa, inför pensionen. Dagens 65-åringar är sedan aktiva och engagerade. De vill ta hand om sin hälsa och sina pengar i 20-25 långa år. Att då sätta pengarna på räntekonto är rena stenåldern. Mycket få människa skulle spara i räntor på 25 års sikt, inte ens efter 65, varför ska vi ha våra så viktiga pensionspengar där då.

Nej, så lite som möjligt i räntor, måste vara receptet. Dels för att vi måste våga tro att människors idéer, uppfinningar och arbete i företag världen över skapar mer värde en kassavalven hos en bank. Och dels för att räntor över huvudtaget inte är skapat som en sparform, utan som en delbetalning. Nej, vi ska inte ställa lägre utan långt högre krav på våra sparpengar. För redan idag jobbar inte våra sparpengar heltid åt oss. De jobbar ofta mer än halvtid åt banken. Så mycket kostar nämligen fondavgifter, in-, uttags-, kringavgifter och boräntor. Insåg bara spararna hur illa förvaltade deras sparpengar är skulle de göra revolution eller gå i landsflykt.

Tror du på tvångsobligationer?/claes hemberg

Fler inlägg om:
ad
14 juni 2013

Raketskolan behöver tre viktiga lektioner

Raketer är tjusiga när vi ser att värdet på kontot stiger 1-2-3 gånger på kort tid. Vi kan se det i både aktier och fonder. Men sådana kurser blir enormt sköra och nyanlända ägare kan därför snabbt se värdet halveras. Raketskolan har istället tre lektioner; 1) Köp inte i rusningen. 2) Vänta på en rejäl rekyl om du är köpsugen. 3) Sälj merparten om du är lycklig raketresenär.

 

Fingerprint heter senaste årets raketaktie. Kursen är upp 29 gånger sedan förra sommaren. Det imponerar, glimrar och lockar. Och visst ska vi gratulera de som varit med på resan. Men att nu hoppa på och tro att du ska få sola dig i glansen blir lätt ett hopplöst feltramp. Jag förstår att det enormt lockande. Det ser ut som gratispengar. Visst kan kursen gå ytterligare 10 eller 20 procent. Men när aktien rör sig på de här höga nivåerna, så är balansgången enormt smal och fallhöjden hissnande. En halverad kurs nästa vecka skulle tyvärr inte överraska. Det tror jag inte dina magsyror eller din plånbok är redo för.

Bolaget Fingerprint jobbar med precis som det låter; tumavtryck som identifikation i den elektroniska industrin. Tekniken är spännande och efterfrågad. Vem som ska sälja tekniken lär de däremot bli flera om. Tekniken lär dessutom mötas av bakslag, konkurrens och priskrig. Därför är inte ens en den godaste och mest hjältelika teknik ett självklart köp. Det måste finnas ett vettigt kilopris på den. Och här slår Fingerprint-älskarna slint. Bolaget måste lyckas med allt de tänkt sig i många många år, för att vara värda dagens höga pris. Så måste också handfast teknik måste översättas i framtida siffror och gissningar. Så blir också elementär teknik gissningslek på börsen.

Och kursen ska faktiskt inte ens upp på en viktig order från Microsoft. För många köpare hade hoppats på att Microsoft skulle köpa det svenska bolaget. Så kan ordern till och med räknas som en kursdödare.

Att lägga stora pengar på Fingerprint eller annan aktie, vilken som helst, är som att satsa dina sparpengar på världens nu mest framgångsrika Formel-1-stjärna ska ta hem alla segrare närmaste fem åren. Det är ett enormt högt spel. Föraren är kanske den mest troliga att lyckas, om någon ska lyckas. Men du behöver inte satsa allt på EN segrare. Det är här vi ofta tänker fel. Det räcker med att föraren stukar handen på semestern. Så känsliga är även köp i raketaktier.

 

Här mina personliga och andras erfarenheter av raketaktier:

Raketskolan:

Lektion 1) Köp inte i rusningen: Deras fallhöjd är enorm. På raketnivåer så slår aktiekursen väldigt fort. Du fastnar med ögonen på kursen, får fjärilar ömsom ont i magen. Du blir kursberoende på ett överdrivet sätt. Den som lägger pengar på raketaktier köper nämligen ofta för allt för stora pengar. Pengar som hen inte är beredd att förlora. Nej, slås inte av glansen kring raketaktier. Den känslan stavas girighet.

Lektion 2) Köp lite vid rekyl: Ska du spara i raketaktier så vet vi alla att rekylerna kommer. Optimismen vänds alltid någon gång till överdriven pessimism. Köp när kursen är ned 30-40%. Men köp fortfarande bara med pengar du är beredd att förlora. För raketer kan också gå i backen helt och hållet. Köp vid 3-4 tillfällen så blir färden jämnare.

Lektion 3) Att hoppa av raketer i tid: Har du varit med om en raketresa så är det lätt att köpa mer av samma aktie. Det är vanligaste misstaget. Och då är du snart på lektion 1 igen. Nej, sälj av istället lite då och då. Erkänn att du nått målet. Men sälj inte av rädsla, utan för att det har gått fantastiskt bra. Aktier är inget självändamål, utan det du vill göra med pengarna.

 

Vilka raketer har du i bagaget?/claes hemberg

28 maj 2013

Pensionsfånge med minuspension

Spararen Alexis får minuspension, säger beskedet. Och han får inte byta. Han är en pensionsfånge till han går i pension. ”Reglerna måste ändras. Nu skyddar de pensionsbolagen och inte spararna”, säger Alexis.

 

Att spara är viktigt säger staten. Men när vi upptäcker avgifterna som pensionsbolagen tar ut blir vi lätt upprörda. Det rör sig ofta om flera 100 000-tals kronor som sipprar ifrån kontot. Och när vi upptäcker att våra pengar är låsta i årtionden blir vi förstås rasande. Här Alexis pensionsbesked.

 

Pensionfånge alexis

Alexis har sparat i flera år. Men avgifterna som ser blygsamma ut med sina %-tal, har i själva verket ätit upp varje krona han sparat på kontot.

 

Antagligen är det årsavgifter som fått kontot att börja backa. Kåpans löfte ”våra låga avgifter ger dig högre pension” blir här närmast ett hån.

 

”Jag besökte minpenision.se. Det är därifrån skärmdumpen kommer. Ska Kåpan ha rätt att sätta sina avgifter som de vill, måste också jag ha rätt att flytta. Här måste staten ingripa.”

Annars menar Alexis att staten måste stoppa, inte bara honom, utan även stoppa pensionsbolagens fria prissättning. Friheten får inte bara vara till bolagens fördel.

”Standardiserade avgifter hos pensionsbolagen är det enda rätta om jag inte får rätt att flytta. Det handlar om konsumentskydd. Rimlig avgift kan bara jag själv avgöra. I övriga världen i livet får jag välja. Men inte är. Jag förstår inte varför”.

 

För två år sedan skrev Alexis brev till Kåpan för att flytta pengarna till en billigare pensionslösning. Men han har ännu inte fått svar.

”Mitt brev hamnade väl i deras soptunna. Men jag nysparar inte där, det har jag dubbelkollat”.

Nu sparar Alexis på en ny adress. Där är det flyttbart, många fonder att välja mellan och med inga fasta avgifter är han noggrann att påpeka.

 

”Jag sparar på konton utan avgifter. Jag har både fonder och aktier, ungefär hälften hälften. Jag har mest tillväxtfonder och några blandade aktier, stabila med bra utdelning.”

När han väljer fonder letar han efter de som givit bäst avkastning. Just nu har han bland annat East Capital Turkiet och Eastcapital fondpaket. Deras avgifter har han koll på, för de har han valt själv. Men vad som stör honom är Kåpan som tror sig kunna ta ut vilka avgifter som helst. Han kan ju ändå inte flytta. Först när det blir flytträtt, kommer Kåpan, upptäcka om de har rätt avgifter. För det kan bara konsumenten avgöra. Om nu inte staten ska bestämma bolagens avgifter.

Vad tycker du? /Claes Hemberg

28 maj 2013

Försäkringsmäklare stoppas

Den kanske fulaste formen av råd kring sparpengar ska nu stopas. Provisioner som lockar rådgivare att sälja dyra produkter blir förbjudna. Telefonsamtal från lömska försäkringsmäklare kommer snart att upphöra. Inte en dag för sent.

Sedan flera år har försäkringsförmedlare ringt runt, bokat möten och sålt ofta obegripliga produkter, ofta till äldre damer i välbeställda områden. Säljarna har erbjudit ”fantastiska strukturerade produkter med enastående hävstång”.

Vad de verkligen har sålt är 100-lappar för 110 kronor styck. Efter tre-fyra år har spararen i bästa fall fått 100 kronor tillbaka. Så har sparare köpt avgifter och inte fått något för pengarna, förutom just avgifter.

Det har i alla fall inte gått jättemycket minus har sparare nästa skyddat säljare, när jag tala med dme. Och det är just en taktik som säljarna haft. Liten risk, men höga avgifter, gör att sparare inte blir jättemissnöjda. Utan bara lite missnöjda. Och därför har de kunnat fortsätta

När jag har klagat på säljarna att deras strukturerade produkter saknar tillväxtpotential. Delarna i produkten är för dyra. Då svarar de ”Då kan du alltid öka på hävstången”. Lägg in 1 000 kronor till så ökar chansen. Men återigen luras de. De säljare 1000-lappen men låter bara 300 kronor nå kontot. Resten tar de i avgift.

Nu försvinner de inte bort redan i morgon eftermiddag. Det lär dröja åtminstone till årsskiftet. Så sänk inte garden när det ringer i luren. Det kan fortfarande vara en försäkringsmäklare.

/claes hemberg

24 maj 2013

Japan skakar vidare

Japanska börsen är upp över 40% i år.  Den har nu fallit 7%+3% på bara två dagar, men uppgången kan återvända, men den blir mycket ojämn och känslig, säger David Kallus är amerikansk hedgefond förvaltare, över en kopp kaffe.

 

Japanska ekonomin genomgår nu en omdaning. Billigare valuta ska hjälpa den exportberoende ekonomin att sälja mer. Hittills har det fungerat och börsen har på kort tid nått högsta punkten på många år. Sista två dagarna har börsen nu fallet 7% och idag 3%. Men det är köpläge menar Kallus. För börsen hämtar sig, menar han.

Valutan är han lika bestämd kring. ”Att blanka yen” är en av tiden enklaste val, säger David Kallus. Mr Kallus har en ovanligt nära relation tilll Japan för att vara amerikansk förvaltare. Hans fru är japanska.

 

david kallus

 

Den japanska valutan ska ned ytterligare 30% väntar sig Kallus. Det behövs för att valutan verkligen ska få den positiva ekonomiska effekt som politikerna eftersträvar.

Och stimulanserna verkar japanerna vara eniga om. Även om ett nyval väntas i sommar ser Kallus inga verkliga stopp på den japanska utvecklingen. Billigare yen kommer sätta fart på japanska ekonomin.

 

Frågan är bara vad omvärlden gör. Korea och Kina är stora handelspartners och konkurrenter. En fejd mellan Kina och Japan kring några japanska öar tror han kan bli en förlösande faktor. Det kan snabbt stoppa affärerna mellan länderna och det skulle snabbt sätta stopp för den japanska börsuppgången. Det skulle även sätta käppar i hjulen för kineserna själva. En sådan fejd mellan Kina och Japan skulle sannolikt sänka det ekonomiska humöret över hela jordklotet.

 

Andra stopp i den japanska rusningen kan vara inställda reformer. Politikerna har lovat avgörande reformer i förvaltningen för att öka dynamiken i näringslivet och ekonomin. Men det har Kallus inte mycket för. Han tror inte på några reformer alls. Japanerna vill inte förändras.

Mitt råd: Undvik Japan. Experimentet kan lyckas. Jag hoppas det. Men jag vågra inte lägga några sparpengar där. Utan hela världens ekonomi med 10% Japan är tillräckligt spännande ändå.

/Claes Hemberg

8 maj 2013

Nyttig bankkritik

Popgruppen Glesbygd´n drömmer nu om att börja jobba på bank, sjunger de i sina nya låt. Men deras ambition är inte att dra på slipsen, utan de vill förändra och revolutionera… i låten ”På bank”. Låten du måste se och höra http://bit.ly/18WTonI

 

Missförtroendet gentemot bankvärlden bryter fram i vågor. Anders Borg var tidigt ute. Förfatare och journalister har också varit tuffa och hårda. Nu märks kritiken även från kultursveriges musikliv. På flera sätt. Härmodagen träffade jag popgruppen Panetoz. Deras kritik mot bolånbankerna var skarp. Vi luras till att binda berättade en efter en  http://bit.ly/18Wj9EH.

 

Idag inför min födelsedag får jag på mejlen en ny låt från popgruppen Glesbygd’n. Deras låt ”På bank” är skarp, humoristisk, filosofisk och tydlig. De radar upp kritik, tankar, upplevelser och besvikelser.

De kriserar på bankräntan. ”du får inte ens något tack”.

På bankDe upprörs av relationen till banken med ord som  ”Du ger till nån finansvalp”… Och läser vi så ser vi kritik på varje rad. Det gäller serivce, bolånemarginaler, räntenivåer, vinster…

 

Nu är det lätt att negligera kritiken och säga att de har fel, att de har missförstått bankvärlden eller saknar fakta. Men poängen är en annan: Här en helt vanlig grupp ungdomar från glesbygden, som berättar sin historia, sin bild och sina intryck. Det kan inte vara fel, utan bankvärlden behöver ta det på allvar. Och dessa unga är inte ensamma om dessa tankar, om bankvärlden bara törs lyssnar runt lite.

 

I synnerhet kommer bankvärlden tvingas till allvar, när unga och även barn snart, på bussar, på torg och gator börjar nynna; ”På bank…”. Jag blir inte förvånad om detta verkligen blir årets sommarplåga. Att det kan bli rejäl bankplåga, är bara förnamnet. Här är texten http://www.glesbygdn.se/musik/pa-bank/

 

Musiken är rytmisk, häftig och full av influesenser från Balkan och Mellanöstern. Riktigt häftig rent musikaliskt. Bara videon är sevärd: http://www.youtube.com/watch?v=qJosPD7uMbw Om nu bankvärlden törs titta?

 

Vad säger du ”på bank”/claes hemberg