En luftrenare är en maskin som i alla fall jag inte kände till innan jag flyttade till Kina. Den renar luften (givetvis) genom ett HEPA-filter som suger in mögel, damm och andra små partiklar som är farliga att andas in.
En sådan maskin ska kunna förlänga livet med upp till åtta år om man på en plats med häftiga luftföroreningar. De dominerande märken, i alla fall här i Kina, är svenska Blue Air och schweiziska IQ Air.
Då en vän för ett par veckor sedan gifte sig och flyttade hem till Sverige så gav han sin Blue Air luftrenare till mig. Men eftersom jag redan (givetvis) har en så lade jag ut den på internet för försäljning.
Nypris för en Blue Air 403 är 4 100 yuan, ungefär lika mycket i koronor. Jag beslutade mig för att ta 3 000 yuan för denna begagnade maskin, och genast började mail och meddelanden ramla in från folk som ville köpa den.
Luftrenare verkar vara bra business i Kina nu. Efter smogtäcket som plågade landets norra delar denna vinter, ska flera återförsäljare i Peking ha fått slut på sina luftrenare, och en väntetid på flera veckor gällde om man ville beställa en ny.
3 000 kronor kan ju ses som en investering med bra återkastning, om den förlänger ens liv med flera år. Men då en finnig britt plockade upp luftrenaren hemma hos mig här i går, kan jag återigen inte låta bli att tänka: ”Hur mycket kostar Kinas miljöförstöring, egentligen?”
Kinas myndigheter kom för bara ett par veckor sedan med ett svar: 1 100 miljarder kronor, om året.
Siffran kommer från Kinas miljöministerium, som i en undersökning uppskattade att landet förlorade denna summa i ”ekonomiska förluster” på grund av föroreningar under år 2010.
Det är mer än dubbelt så mycket än vad samma slags undersökning visade för år 2004, då ”bara” just över 500 miljarder kronor gick förlorade av samma anledning.
2010 var också första gången som kostnaden för föroreningarna växte snabbare (13,7 procent) än Kinas ekonomi (10,4 procent). Utgiften utgjorde dessutom 2010 2,5 procent av hela Kinas BNP.
Och då erkänner till och med Kinas miljöministerium att studien, och därmed även uppskattningen, är inkomplett.
Man har nämligen inte räknat med kostnaden för att förstöra ekosystemet – som skogar, våtmarker och grässlätter – vilket skulle ha fått kostnaden att öka till över 1 500 miljarder kronor, eller 3,5 procent som andel av BNP.
Dessutom hade man inte tillgång till data i alla områden, ofta för att lokala politiker satt käppar i hjulen för undersökningar. Sammantaget fick detta miljöministeriet att på sin hemsida fastslå: ”The existing accounting system fails to reflect the true cost of resources consumption and environmental degradation, as a result the country’s economic achievement has been over exaggerated”.
Alltså borde hela Kinas tillväxtsiffror skrivas ner, eftersom de uppnåtts på bekostnad av framtiden. Men än viktigare, så tar rapport från Kinas miljöministerium inte heller med hälsokostnader i beräkningarna. För i Kina, ”världens mest förorenade land”, är miljöförstöringens följder på hälsan förödande.
En annan färsk studie visar nämligen hur utomhus luftföroreningar bidrog till 1,2 miljoner tidiga dödsfall i Kina under 2010. Därmed står Kina för 40 procent av världens alla dödsfall från föroreningar. Två är Indien med 620 000 sådana dödsfall.
Detta enligt forskare från bland annat Världshälsoorganisationen och University of Washington, som också menar att 25 miljoner år av hälsosamt liv försvann från Kina 2010 på grund av föroreningarna. Det är en hel del arbetstimmar som går förlorade där.
Och om man även på något luddigt vis räknar in begreppet ”framtida förlorade arbetstimmar” blir kostnaden ännu högre. För ett par veckor sedan kom nämligen Bloomberg med en artikel som sammanfattade olika forskarrapporter, vilka alla drog tydliga samband mellan Kinas miljöföroreningar och defekter hos nyfödda barn.
I provinsen Shanxi, härjad av en växande kolindustri, är det 18 gånger vanligare än i USA med defekter i neuralröret bland nyfödda barn. Det innebär att delar av bebisens hjärna, kranium eller ryggrad saknas, eller inte är korrekt sammanlänkande. Dessa foster överlever oftast bara några veckor.
En annan undersökning – gjord av Columbia University och tre kinesiska lärosäten – visade att en stor koleldad kraftstation i staden Chongqing gav nyfödda barn där problem med motoriken, DNA och utvecklingen av hjärnan.
Detta kom man fram till efter att ha undersökt ett stort urval mödrar och bebisar under tiden som kraftstationen var öppen och tillfälligt stängd.
Kort sagt kan man dra följande slutsatser:
1) Kina har enorm, kostsamma miljöproblem
2) Allt som har med miljö att göra har en lysande framtid i Kina
3) Kanske skulle jag kunnat ha sålt min luftrenare dyrare!
