Ovana eller vana

Publicerat den 27 april 2012 kl. 13:51

När man vant sig med något är det svårt att vänja sig av med det

Beroenden så som rökning och socker pratas det om ofta. Men beroenden till saker eller en viss standard pratas det mer sällan om.

Jag har ingen bil, jag ser inte behovet av det nu när jag bor inne i stan, men om jag skaffade en bil skulle jag säkert inte förstå hur jag klarade mig utan. Att skapa sig ett behov är någonting man kan göra själv, men det är svårare att få bort ett redan skapat behov. Det stöter man på dagligen. Jag vet t.ex. inte hur jag skulle klara mig utan vissa av mina prylar och elektronik. Men innan jag hade dom så hade jag heller inget behov av dom.

Vem trodde för 10 år sedan att folk ville kunna sköta sina bankaffärer med mobilen, helt öppet ute på stan? Idag är jag nästan beroende av att kunna gå in och betala mina räkningar vart jag än är.

Apple är väldigt duktiga på att skapa behov som man inte visste att man hade. Vem trodde att man skulle ha behov av att prata till en telefon när man vill ringa någon, istället för att slå upp det i telefonboken och trycka på numret? Jag tror att Apple kan skapa ett behov genom att bygga in en mobil betallösning i sina devices och på så sätt få ut en standard till den breda marknaden.

För mobila betalningar har inte riktigt slagit igenom ännu, även fast det finns hundratals studier och försök på olika mobila lösningar så har inget riktigt blivit en standard än. Jag trodde att när Google, med Google wallet, presenterade sin lösning så kunde fler och fler personer ta det till sig. Men det har inte riktigt kommit igång i hela världen ännu.

Vad händer nu när telefonperatörerna och bankerna kommer med (olika) mobila betallösningar?

Kommer vi nu vänja oss av med betalkort även fast det är en ganska smidig lösning? Finns behovet att betala med mobilen överallt?

Det tror jag. För mobilen är just vad den heter, mobil. Och man har idag alltid den med sig. Man har i för sig alltid med sig sin plånbok också, men skulle det inte vara skönt att bara behöva ha med sig en sak när man går hemifrån?

Och hur är det när man vant sig med något?

Sen när vi väl har det så kommer det vara svårt att vänja sig av med det då det är så pass enkelt. För vad händer om man då glömmer sin mobil någonstans, blir bestulen på den eller om den går sönder. Då står man där utan varken SL-kort, pengar och nycklar. Man blir extremt beroende av en enda liten, liten sak. Och då är vi sårbara.

Och vad händer när man vant sig med en viss standard på sitt leverne?

Man vill oftast bara ha det bättre hela tiden, och man höjer sin standard allt eftersom att ens inkomster ökar (om de gör det). Men vad händer om man blir av med sitt jobb? Man får helt plötsligt en mycket lägre inkomst och man kan inte bara fortsätta som man gjort tidigare. Man kanske får sluta äta på restaurang. Och istället för att ha den senaste prylen hela tiden så får man ha kvar sin iPhone 4. Även fast det finns en iPhone 4S och iPhone 5. Man kanske inte kan bo kvar i villan som man köpt och som man slitit med i flera år.

Vad har du för en vana (eller ovana) som du inte kan tänka dig att vara utan?