ad
10 september 2012
Finansbranschen

Fokus på strategin eller riskhanteringen?

I lördags besökte jag och min kollega Arboga för att hålla en presentation om bland annat riskhantering för ett 60-tal Unga Aktiesparare. Vi avslutade med en workshop där lyssnarna fick tre case-frågor att diskutera med sina stolsgrannar.

En av dessa frågor löd: ”Vad tycker ni är viktigast att bemästra för att bli lönsam i marknaden i det långa loppet?” med följande fem svarsalternativ:
1) Riskhanteringen
2) Sina känslor (psykologin)
3) Strategierna
4) Känsla för marknaden
5) Annat alternativ, nämligen…

När vi lyssnade vad publiken ansåg vara det mest väsentliga att bemästra var det en blandad kompott av svar. En del tyckte riskhanteringen stod högst upp på listan medan andra menade att om vi kan hantera våra strategier på rätt sätt har vi mycket vunnet.

Personligen skulle jag välja alternativ fem, d v s ”Annat alternativ”. Jag är av den åsikten att för att lyckas i dagens marknad är vi tvungna att bemästra samtliga områden. Se det som en stol med fyra stolsben och tar du bort ett stolsben blir det direkt svårare att sitta på stolen, tar du bort två stolsben blir det ännu svårare, o.s.v…

Många som inleder sin karriär på börsen väljer att fokusera på sina strategier, d v s vilka strategier ska jag använda för att tajma mina köp och försäljningar på bästa sätt. Det är dock viktigt att komma ihåg att hantera sin risk, kunna hantera sina känslor och bygga upp en erfarenhet för marknadens rörelser är minst lika viktiga.

Detta kan låta uppenbart för många men min erfarenhet säger mig att det faktiskt är få som verkligen fördelar sitt fokus kring samtliga av dessa områden, vilket kan vara värt att komma ihåg.

/Michael Canborn

Fler inlägg om: ,
30 januari 2013
Börspsykologi

Fyra av fem tror på börsnedgång inför rapportsäsongen

De europeiska och amerikanska börserna har på senare tid visat en imponerande styrka och på bara en månad har Stockholmsbörsens OMXS30-index stigit omkring 6 procent samtidigt som motsvarande siffra för det breda amerikanska S&P 500-index är cirka 7 procent.

Med anledning av den senaste tidens ökade riskaptit har förväntningarna på den stundande rapportsäsongen, som för svenska bolag drar igång på allvar denna vecka, ökat. Detta är någonting som många aktörer i marknaden verkar utnyttja. Enligt IGs sentimentindikator har fyra av fem aktörer positionerat sig för börsnedgång inför rapportsäsongen: av samtliga kunder hos IG som har position i Sverige30 (OMXS30) har 79 procent blankade innehav medan resterande 21 procent har köpta positioner.

En förklaring till ovanstående kundpositionering är troligtvis att många placerare har tagit det säkra före det osäkra och sålt sina köpta innehav för att ta hem vinster med tanke på den starka kursutveckling vi haft sedan årsskiftet och att vi kan stå inför en volatil period på börsen med kraftiga svängningar. En annan bakomliggande anledning kan vara att många tycker att börsuppgången inte är motiverad givet den pågående skuldkrisen i Europa som fortfarande är långt ifrån löst. Och även om makrosiffror för både Europa och USA visar tecken på att det värsta kan vara över är dessa siffror långt ifrån starka utan kommer från låga nivåer.

Denna vecka blir det upp till bevis för många bolag. I dag onsdag kommer H&M, NCC, Nordea, Scania, SKF och Swedbank med rapport. På torsdag är det dags för Astrazeneca, Atlas Copco, Autoliv, Ericsson, SEB och Teliasonera att bekänna färg. På fredag avslutar Electrolux veckans rapportskörd.
/ Michael Canborn

Fler inlägg om: ,
19 november 2012
Finansmarknaden

En ny bubbla på börsen?

Företagsobligationer har haft en häpnadsväckande stark utveckling de senaste åren. Pensionsfonder, hedgefonder och småsparare har successivt allokerat sitt kapital mot dessa för möjligheten att få godkänd avkastning i ett annars lågavkastande börsklimat. Men vad händer den dagen när centralbankerna börjar höja räntan och många aktörer vill sälja sina obligationsinnehav?

Enligt den brittiska tidningen The Independent uppgår numera marknaden för företagsobligationer till 250 miljarder pund och enligt branschsiffror ägs omkring 40 procent av tillgångarna på marknaden av enbart fem stora fonder och 30 procent av de tre största. Farhågor har blossat upp att investerare i dessa företagsobligationer kan få problem att sälja dessa i förtid på grund av bristande likviditet på marknaden.

Trots farhågorna fortsätter pensionsfonder, hedgefonder och småsparare att öka sina exponeringar i företagsobligationer. Enligt statistik från The Pension Protection Fund och The Pensions Regulator har brittiska pensionsfonder för första gången sedan 1950-talet större exponering mot obligationer än aktier. Pensionsfonderna har allokerat 43,2 procent av sitt kapital i obligationsmarknaden varav hälften av innehaven är företagsobligationer. Detta kan jämföras med år 2006 när exponeringen mot obligationsmarknaden för pensionsfonder var 28,3 procent.

Faktum är att emitteringarna av High Yield-obligationer (även kallat för ’skräpobligationer’) i oktober nådde ett nytt All Time High med hela 306 miljarder dollar i värde av nya ’skräpobligationer’. Detta bekräftar alltså bilden att investeringar i företagsobligationer är det ’nya normala’ och ett sätt för marknadsaktörer att få godkänd avkastning i ett annars lågavkastande börsklimat.

Vi befinner oss i ett ekonomiskt läge som passar företagsobligationer optimalt: låga räntor tillsammans med låg inflation har de senaste åren pressat upp obligationspriserna och många High Yield-obligationsfonder har haft en imponerande utveckling. Nordea European High Yield Bond Fund steg exempelvis 80 procent år 2009, 11 procent år 2010, -6 procent år 2011 och i år har fonden avancerat hela 22 procent.

Men vad händer när centralbankerna slutar att sänka räntorna och så småningom även börjar höja räntorna? Detta kommer allt annat lika att tynga obligationspriset. En annan riskfaktor är ökad inflation alternativt en kraftigt ökad riskaversion på de finansiella marknaderna där många företag riskerar att gå omkull. Vid ett sådant scenario kommer det sannolikt bli trångt i dörren när många aktörer vill sälja sina riskabla företagsobligationer, framför allt om köparna av dessa företagsobligationer försvinner och likviditeten blir dålig.

Mvh
Michael Canborn

Fler inlägg om: ,
13 november 2012
Finansmarknaden

Riksbanken kommer att sänka räntan

Den senaste tiden har sannolikheten ökat för att Riksbanken kommer sänka räntan vid räntemötet som äger rum måndag-tisdag den 17-18 december. Dåliga makrosiffror över Sveriges ekonomi tyder på att Eurokrisen har börjat spilla över på Sverige.

Enligt många analytiker betraktas Sverige och den svenska kronan numera som en ”safe haven”. Detta påstående har jag varit väldigt skeptisk till och anledningen är egentligen rätt enkelt varför den svenska kronan inte kommer vara en tillflyktsvaluta om krisen eskalerar; likviditeten är för dålig i SEK i förhållande till valutor som USD, CHF och JPY. Det historiska sambandet visar också relativt tydligt att kronan brukar ha väldigt stora problem att stärka sig under perioder med kraftigt ökad riskaversion på de finansiella marknaderna och denna gång är inte annorlunda.

Hur som helst, siffror över den svenska industriproduktionen som kom förra veckan var sämre än analytikerkårens förväntningar och nu i förmiddags (13 november) kom siffror över den svenska inflationen som uppgick till 0,4% i årstakt och detta är ganska mycket lägre än Riksbankens mål på 2%. Dåliga makrosiffror ackompanjerat med låg inflation ger Stefan Ingves öppet mål när det kommer till att sänka räntan framöver.

Värt att uppmärksamma är även den svenska kronan som trots den senaste tidens försvagning handlas på historiskt höga nivåer, detta sett till TCW-index som visar kronvärdet i förhållande till en korg av andra valutor (se grafen nedan). En för hög kronkurs är dåligt för svenska exportörer och eftersom Sverige är ett exporttungt land ger detta Riksbanken ytterligare en anledning att sänka räntan.
Riksbanken kommer med stor sannolikhet att sänka räntan med 25 punkter till 1 procent vid räntemötet och beskedet den 18 december. Detta borde (om allt annat är lika) ge en svagare krona. Av IGs kunder som positionerar sig i EUR/SEK tror dock 62% på en stigande krona mot euron medan 40% tror på en stigande krona mot den amerikanska dollarn.

/ Michael Canborn

Fler inlägg om: ,
5 november 2012
Asien

Spara till nyfödda sonen

För exakt två veckor sedan, måndagen den 22 oktober, blev jag pappa för första gången. En 3,6 kilos grabb föddes som har fått namnet Gustav. Jag har fram till i dag varit pappaledig och mina tankar har mestadels kretsat kring blöjbyten och hans välmående snarare än jobbet och börsen.

Däremot har jag, finansnörd som jag är, börjat fundera på hur vi ska lägga upp vårt sparande till honom. Det finns ju fler än ett sätt att gå tillväga. Vår ursprungliga tanke är att bygga upp ett sparande till Gustav som han kan få användning av när det är dags för att ta körkort och kanske rusta upp hemmet med möbler/redskap när dagen kommer att flytta hemifrån. Resterande pengar ska han kunna röra när han exempelvis har fyllt 25 år.

Att i nuläget månadsspara på ett sparkonto tycker jag med dagens låga räntor inte är ett alltför spännande alternativ även om det så småningom kan bli intressant att allokera en del av sparandet till sparkonton när räntorna är högre. Och eftersom det är ett månadssparande blir det onödigt höga avgifter att spara i aktier med tanke på courtageavgifterna vid varje transaktion. Spontant känns det som att det klassiska ”fondsparandet” är det mest intressanta alternativet.

Och då kommer nästa fråga: Vilka fonder platsar bäst i en fondportfölj som har en tidshorisont på över 18 år? Om vi ska tro på det gamla talesättet ”börsen går alltid upp på lång sikt” kan det vara klokt att ha en viss andel i indexfonder med låga avgifter. Dock är jag skeptisk till detta talesätt och tycker mig se en del tendenser att detta beteendemönster har förändrats de senaste tolv åren.

Fonder i tillväxtmarknader kan annars vara ett alternativ. En viss exponering mot Asien kanske inte är så dumt heller? En indexfond som följer utvecklingen på flera olika asiatiska börser, exempelvis Kina, Sydkorea, Taiwan, Hongkong och Indien? Borde kunna ge en bra riskspridning med möjlighet till hög avkastning inom ett perspektiv på minst 18 år.

Hedgefonder då? Tja, enligt de flesta undersökningar underpresterar hedgefonder mot sitt jämförelseindex efter avgifter. Däremot kan jag tycka att Brummer & Partners har en del spännande hedgefonder att erbjuda, exempelvis deras Multi-Strategy-fond som är en fondandelsfond som placerar i bolagets andra hedgefonder. Fonden har haft en låg korrelation till övriga risktillgångar och kan därför vara bra för diversifiering.

Ja, trots att man jobbar i branschen är det lite av en djungel. Vad tror ni om ovanstående tankar?

/ Michael Canborn

17 oktober 2012
Börspsykologi

Allt är inte guld som glimmar

Det är ofta jag får höra hur tryggt och säkert det är att äga guld, gärna fysiska guldtackor men även genom att komma åt prisutvecklingen via CFD-kontrakt och råvarucertifikat. Att många tyr sig till guld beror gissningsvis på den historiskt sett höga avkastning som metallen har genererat samt faktumet att det i dessa dagar är väldigt enkelt att handla/placera i denna råvara.

Enligt Commodity Futures Trading Comission, CFTC, är antalet nettolånga kontrakt i guld uppe på den högsta nivån på 7½ månad. Och det är inte bara småsparare, hedgefonder och institutionella placerare som köper, även många centralbanker har ökat sina guldreserver. På bara ett år har världens centralbanker mer än fördubblat sina guldköp.

Hur som helst, om vi bortser från att det har blivit enklare att placera i guld och att metallen har givit en bra avkastning genom åren, är troligtvis en förklaring bakom det stora intresset kring guld i dessa dagar att det är en s.k. ”inflationshedge”. Med FEDs och ECBs aggressiva QEs och interveneringar kommer inflationen sannolikt att pressas upp vilket i sin tur gynnar guldpriset. Därför ser många aktörer guldet som den perfekta tillgången att äga vid ett börsklimat där inflationen skjuter i höjden.

I min värld är det däremot ett varningstecken att en bred majoritet redan har köpt guld. Flocken brukar ju sällan få rätt när det kommer till börsens värld som älskar att slå så många som möjligt på fingrarna. Och vad händer om guldpriset börjar falla snabbt och abrupt – blir det inte trångt i dörren när många storspelare kanske vill ut samtidigt?  IGs kundsentimentindikator pekar i samma riktning; 80% av de som positionerar sig i guld har köpt metallen medan enbart 20% har blankat.

/ Michael Canborn

Fler inlägg om: ,