John Roberts – ett får i ulvakläder?

Publicerat den 3 juli 2012 kl. 02:11

De konservativa i USA är mer eller mindre paralyserade av förvåning, misstro och chock. Deras tillstånd är på en nivå som kan vara svår att förstå tills man i stillhet begrunda det som skedde tidigare under veckan. Av de nio domarna i Högsta Domstolen, som förresten utsätts på livstid av presidenten, förväntades de fem konservativa domarna, chefsdomaren John Roberts (tillsatt av George W Bush 2005), Antonin Scalia (tillsatt av Ronald Reagan 1986), Clarence Thomas (tillsatt av George H.W. Bush 1991), Samuel Alito (tillsatt av George W Bush 2006) och Anthony Kennedy (tillsatt av Ronald Reagan 1988) fatta ett ödesdigert beslut mot Obama och de liberala domarna Ruth Bader Ginsburg (tillsatt av Bill Clinton 1993), Stephen Breyer (tillsatt av Bill Clinton 1994), Sonia Sotomayer (tillsatt av Barack Obama 2090) och Elena Kagan (tillsatt av Barack Obama 2010) om hälsovårdsreformen Obamacare; eller mer korrekt Affordable Care Act . Visst följdes debatten och media spekulerade som vanligt, men i grund och botten visste nog de flesta hur det skulle sluta.

Döm av förvåningen då det liberala blocket faktiskt vann genom en femte röst av ingen mindre änden konservative chefsdomaren John Roberts. Det är nästan svårt att skriva detta faktiskt. Det är ungefär som om Fälldin plötsligt skulle rösta för fler kärnkraftverk, som om Spanien skulle förlora mot Malta i fotboll, eller som om Kuba skulle invadera USA. Kanske inga bra exempel, men ni förstår nog. Chockerande helt enkelt. De konservativa i USA, och då menar jag inte den moderate Mitt Romney, John McCain, Ron Paul, eller de övriga urvattnade Rockefeller style republikanerna, utan de som utgör de sanna konservativa republikanerna, de socialt konservativa gräsrötterna. De är helt plötsligt rosenrasade, vansinniga på deras man, chefsdomaren John Roberts. Hur kunde han, den förrädaren?

Det intressanta är inte att republikanerna fördömer lagen, som påstås öka risken för en ny lågkonjunktur, öka budgetunderskottet och vårdkostnaderna, utan snarare hur den stabila konservativa majoriteten i Högsta Domstolen helt plötsligt tydligen inte är säkert konservativ. Lagen klubbades igenom för två år sedan och har varit omstridd sedan dess. Då den var skriven på ett ytterst långrandigt och vagt sätt, fanns det redan från början juridiska frågeställningar och tvister huruvida lagen var förenligt med den amerikanska konstitutionen eller ej. Detta ledde helt kort till att lagen togs upp för analys och beslut av Högsta Domstolens nio domare.

I grund och botten handlar nyckelfrågan i lagen om kravet på obligatorisk försäkring, det så kallade individuella mandatet. Man måste helt enkelt vara föräkrad, annars blir man straffbeskattad. Rent tekniskt förklarades problematiken av John Roberts med att mandatet med straffavgiften i själva verket inte är ett mandat, utan att i det istället i realiteten är en skatt och att kongressen bestämmer över skatterna. Ett mandat vore inte tillåtet, men en skatt är förenligt med konstitutionen, enligt Roberts.

Man skall komma ihåg att belutet fattades av domstolen under samma vecka som HD höll med om invändningarna mot den hårda invandrarlagen i Arizona. Bitterheten är minst sagt påtaglig i konservativa led. Där hade man utgått från att HD skulle fälla mandatet med argumentet att kongressen inte kan tvinga folk att köpa en produkt. Republikanerna med Boehmer i spetsen säger sig vilja riva upp Obamacare, men faktum är att de inte har ett konkret motförslag. Detta kan komma att bli ett problem för dem, då de visar sig handlingsförlamade och oeniga samtidigt som en stigande andel oberoende väljare faktiskt stödjer den nya lagen. Obamacare kommer definitivt bli en av de viktigaste valfrågorna i år, och det är helt klart att Obama vann rond nummer ett. Överraskande nog med hjälp av John Roberts av alla, tydligen en får i ulvakläder, i alla fall utifrån de konservativa väljarna sett att se det hela. Tvivlar på att de sitter och lyssnar på Nationalteatern, men helt klart är att de undrar vem man kan lita på…