Vilka är dina “Core Values”?

Publicerat den 30 juli 2012 kl. 20:54

Någon har påstått att vi lever i eftertänksamhetens tidevarv, en tid då vi har tid att fundera, tid att få ordning och reda på tankarna och tillvaron, tid att spendera med familj och vänner, tid för utbildning, tid för semester, och tid att njuta av det välstånd som byggts upp under många generationer. Det är verkligen mycket dagens befolkning har att vara tacksamma över. Det är ofta lätt att glömma bort hur bra man egentligen har det. Satt och tittade på olympiaden i London häromdagen och förundrades över alla atleterna, hur vältränade de är, och, inte minst, deras målmedvetenhet och strävan att göra sitt bästa. De måste verkligen vara drivna och planera sina dagar i detalj runt sin idrott och sin träning. Låter först helt utmattande, men vid närmare eftertanke, antar jag att strukturen och målet att komma till OS, kanske till och med att vinna en medalj,måste vara befriande. Målet är klart och det är i allmänhet enklare om man har ett mål med tillvaron. Det är annars lätt att bli överväldigad av livets alla möjligheter och val. I den komplicerade vardagen finner nog många framgångsrika atleter just det enkla programmet befriande. Sedan handlar det nog bara om att följa programmet.Vad vet jag egentligen? Använder ordet nog med tanke på att jag inte är en framgångsrik atlet, inte ens en atlet, utan tvärtom dagligen är bombarderad med förslag och alternativ, som gör att tillvaron alltsomoftast framstår som överväldigande. Dessutom gör ju inte direkt New York djungeln saker och ting enklare. The winner takes it all.

Tankarn far vidare till OS igen och de hamnar vad det lider på Mohammed Ali. Hans legend tycks bara växa med åren och Ali handlar numera om så mycket mer än bara boxning. Religion, civil rights, Vietnam, hans foundation och arbete för välgörande ändamål, och mycket mer. Detta ledde till hans 2005 Presidential Medal of Freedom, den högsta civila utmärkelsen i USA. Listan av lång på mottagare av priset, några är Moder Teresa, Lech Walesa, Nelson Mandela, Stephen Hawkings. Det är en lång vandring sedan hans uppmärksammade vägran att strida för USA i Vietnam, som på den tiden av många sågs som landsförräderi. Som Ali sa: ”I ain’t got no quarrel with them Viet Cong… No Viet Cong ever called me nigger”. Det är numera nästan svårt att riktigt förstå den tidens rassegregerade USA. Läs gärna mer om Ali i den förträffliga boken av New Yorks egen David Remnick, ”King of the World”.

Ali har numera ett center uppkallat efter sig i hans hemstad Louisville i Kentucky. Kanske dags att åka dit och kombinera det med hästkapplöpningarna i maj. Vad som är intressant med Ali är just att han inte bara är en boxare, utan en person som verkligen levt livet till sitt fulla. Med energi, passion och med val. Val baserade på vad som är rätt och fel. Ali har sex grundprinciper för sitt levene, så kallade Core Values: ”Respect, confidence, conviction, dedication, spirituality and giving”. I dagens stressfyllda samhälle gäller det nog att ha någonting liknande; en konkret plan för att få ordning och reda på alla pusselbitarna i vardagen. Det är alltför lätt att bara låta dagarna och månaderna rulla på till en slags slentrianmässig intighet. Funderar själv på vilka grundprinciper jag har. Försöker mig nog mest hanka mig fram i vardagsmyllret. Någon Ali lär jag nog inte bli, men det är nog dags att försöka se klarare på tillvaron och försöka förstå vilka drivkrafter som i alla fall borde vara mina så kallade ”Core Values”. Funderar ett tag och kommer fram till följande: ”Ärlighet, respekt, tacksamhet,nyfikenhet, givmildhet, eftertänksamhet, spiritualitet, göra sitt bästa och passionerat levene”. Det finns säkert mer som skulle kunna tilläggas, men jag tror faktiskt att det är en bra början. Tror förvisso det är för sent att kvalificera till ett OS, men om jag följer mina principer och värderingar, kommer jag nog vad som än händer gå segrande ur striden. En dag i taget…