21 januari 2011
Ipad

Det har hänt en del med reklamen

Noterade i går när jag läste DN att Swedbank gjort en fin annons för iPad. Med en filmsnutt om bankens historia. Kul att de satsar på det nya mediet (även om en person i min närhet fnyste åt formuleringen ”vi tar oss inte vatten över huvudet” och sarkastiskt kommenterade ”nähä, bara hela Östersjön” med hänvisning till krisen i Baltikum).

Det har ju hänt en hel del med reklam de senaste åren. Följande reklamfilm från bildandet av Föreningssparbanken skulle nog inte passera marknadschefens nålsöga i dag. Men den är härlig. Inte minst musiken. Trevlig helg! /Unn

Fler inlägg om: , ,
29 maj 2015
tips

Begriplighet ämne för Almedalen-seminarium

Finansinspektionen släppte nyligen en rapport som citerades bland annat i Dagens Nyheter  Där konstaterade man att hälften av svenskarna inte klarar enkel procenträkning och till exempel har svårt att räkna på ränta och avkastning. Detta aktualiserar en diskussion som Finansliv och Bliwa Livförsäkring tar upp på ett seminarium i Almedalen. Vi har satt rubriken ”Att lova trygghet och leverera ångest”.

Seminariet kommer att handla om det faktum att valfriheten blir allt större för konsumenterna, till exempel när det gäller banktjänster, telefoni, el, försäkring och så vidare. Problemet är att kunderna inte alltid förstår vad vi försöker säga dem. Vi kanske använder juridiska begrepp, branschtermer eller interna uttryck. Då är risken stor att de fattar dåliga beslut. Och det är kanske inte hela världen om man tecknar ett dåligt elabonnemang, men om man väljer fel när det gäller pensionen till exempel så kan resultatet bli förödande.

Ibland i debatten hörs argumentet att det är svårt att vara begriplig med de lagliga krav som finns på till exempel finansbranschen. De dokument vi överlämnar till kunden ska följa alla de juridiska formuleringar som sätts upp av lagstiftare och Finansinspektionen och då är det inte alltid säkert att de blir så lättillgängliga. Andra säger att detta bara är svepskäl. Vill vi vara begripliga så kan vi.

Daniel Eriksson, produktchef på Folksam, sa när han talade på Business Model Finance tidigare i vår att vi ofta friskriver oss juridiskt genom att överlämna mängder av dokument till kunderna som de troligen inte kommer att läsa. Detta är inte att vara transparent och tydlig, menade han, utan att vi måste anstränga oss lite mer om vi verkligen vill att kunderna ska förstå.

En ett arbete som pågår är att alla ska använda samma ord för samma sak. För ett år sedan kom till exempel en standard för pensionstermer och fler branschdiskussioner pågår.

Paneldeltagare på Finanslivs och Bliwas seminarium är Ingela Gabrielsson, privatekonom, Nordea, Carola Määttä, kommunikationsdirektör, Försäkringskassan, Patrik Hadenius, chefredaktör, Språktidningen och Johan Gunnarson, vice vd, Bliwa Livförsäkring. Modererar gör jag. Jag kan utlova en spännande diskussion om begriplighet. Så om du är i Almedalen onsdagen den 1 juli, kom då till TCO-parken på Strandgatan 1 klockan 14-15. Vid seminariet kommer också en undersökning av begriplighet i olika branscher att presenteras.

/Unn

ps: Här är alla räknefrågor från Finansinspektionens test. Klarar du dem?

 

 

 

20 maj 2015

Effektiv tids- och stresshantering på Finanslivsstil

Den avslutande delen av Finanslivsstil handlade om stress och effektiv tidshantering. Bosse Angelöw, docent och expert på tidshantering gav många konkreta tips. Bland annat tipsade han om mobilmetoden – att ställa alarmet på mobilen varje halvtimme för att man då ska bryta av det man gör och få lite återhämtning. Ett annat tips var att dela in hemfärden från jobbet i tre delar. En första del för att reflektera över arbetsdagen (och helst fokusera på sådant man lyckats med) en tredjedel ”semester” ren och skär egentid och en tredjedel planering för hemmet, det vill säga praktiska tankar som ”vad ska vi ha till middag”.

De cirka femtio åhörarna lyssnade uppmärksamt och för er som inte var där kommer inom kort en kurs på Finansliv Academy som bygger dels på Bosse Angelöws Finanslivsstil-föreläsning och dels på material ur hans bok ”Effektiv tidshantering”.

Foto: Johan Jeppsson

30 april 2015

Dubbla guldägg för reflexkampanj

Det blev storslam för If Skadeförsäkring som vann dubbla guldägg på Guldäggsgalan igår. Tillsammans med reklambyrån Forsman & Bodenfors prisades de för kampanjen Watch your back, som vill sudda bort töntstämpeln på att bära reflex. Kategorierna de vann i var integrerat och alternativa media.

Kajsa Svärd, marknadsansvarig för privat på If Skadeförsäkring, har varit en av de ansvariga för kampanjen.

Grattis! Hur känns det?

- Tack så jättemycket! Det känns verkligen kul. Vi är alla väldigt glada för det här.

Hur föddes idén till kampanjen?

- Vi har pratat om vikten av att bära reflexer i 100 år känns det som, men har sett i undersökningar att det är få som använder reflexer. Framför allt är det unga i storstad som är dåliga på det, och det är ofta glömska eller fåfänga som gör att man inte har reflex på sig när man går ut på vintern.

- Vi ville utmana oss själva och hitta ett nytt sätt att prata kring reflexer och göra det lättare att använda. Ann-Sofie Back, som gjort reflexkläderna, är en otrolig kreatör som vågar göra annorlunda grejer. Förutom att det blir lättare att automatiskt ha reflex genom att man har med sig en väska, jacka eller mössa, så blir det lite snyggare än en plastbit som dinglar.

Var har man kunnat köpa reflexkläderna?

- Antingen online  eller i vissa utvalda butiker. Men fokus har inte legat på att sälja kläder, utan vi ville inspirera till utveckling av andra typer av reflexer än de traditionella, och det har vi sett redan att det kommit många nya roliga varianter. Det känns som det blivit en trend.

Vad har ni fått för respons?

- Det har varit en otrolig respons. Det är jättekul att vi vunnit guldägg och andra priser, men det viktigaste har varit den stora respons vi fått av allmänheten på till exempel sociala medier. Folk har verkligen uppskattat initiativet. De som köpt kläder har lagt upp bilder och kommenterat på Facebook och Instagram. Vi har också fått många kommentarer på mejl.

- Internt är alla jättestolta. Alla vet att vi har pratat säkerhet länge och har sett att vi nu har lyckats få reflexer mer populära.

Var står guldäggen nu?

- Vi fick dem budade hit idag, så vi får se var de hamnar. Det har varit många involverade i projektet, så jag tror att det är många som vill känna och klämma på guldäggen.

Se videon till Watch your back

Text: Åsa Berner

22 april 2015

Hur ska vi få folks förtroende?

”Finansbranschen och högre förtroende – går det ihop?” var namnet på ett seminarium arrangerat av Narva i morse. Panelen bestod av Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet, Henrik von Sydow på Carnegie privatbank, Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius samt Gunvor Engström, styrelseledamot i Tredje AP-fonden och Länsförsäkringar fondförvaltning.

Det finns en förtroendekris för finansbranschen, det var deltagarna överens om. Liksom att det är tacksamt att slå på banker i opinionen. Ulrika Boëthius vittnade om att bankernas medarbetare direkt får känna av om det varit negativ rapportering om branschen i media.

-          Att slå på kapitalet triggar igång. Det drabbar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, och kan även handla om fysiska angrepp, sade hon.

Men ser man till enskilda kundrelationer så är kunderna oftast ganska nöjda, sa hon vidare.

-          Kundmötet blir en allt viktigare konkurrensfaktor, som är avgörande för förtroendet, sa Henrik von Sydow.

Panelen tog också upp frågan att branschen varit för upptagen med strider om floden av nya regler, så att den missat förtroendefrågan.

 

Eva Trouin hänvisade till en Nordnet-undersökning som visat att en femtedel avstår från sparande på grund av dålig kunskap.

-          Det behöver göras mer, och tidigare, i skolan kring privatekonomi, sa hon.

På fråga från publiken om bankerna verkligen tycker att lågt förtroende är ett problem och om ett bättre förtroende skulle öka intäkterna, svarade Eva Trouin att förtroendet är en viktig fråga för att få kunder att gå in i branschen och ta hand om sina pengar.

Men hon menade också att det finns problem med transparens för andra större aktörer med andra affärsmodeller, som inte är lika rörliga.

-          Storbankerna kan inte vara transparenta och prata öppet om varför vissa avgifter finns – att ta bort avgifter på en jättestock slår hårt.

 

Hela panelen tryckte på branschaktörernas ansvar för att vara mer synliga, och inte bara när det kommit en stor rapport.

-          De måste förklara vad de gör, så att människor lär känna dem och får en relation till dem, sa Gunvor Engström.

-          Ut och twittra! Var mer aktiva i debatten och svara på kundernas frågor, uppmanade Eva Trouin branschens vd:ar.

Henrik von Sydow höll med.

-          Peka på samhällsnyttan med finansbranschen, att den är strategisk för stabilitet framöver, sa han.

 

Ulrika Boëthius fick avsluta seminariet med att påpeka att en viktig del i förtroendeproblemet är hur branschen hanterar sina ersättningar.

-          Glöm inte den allmänna känslan för rättvisa och ansvar. Det sticker i folks ögon med 15-procentiga löneökningar, när andra får nöja sig med nästan noll, sa hon.

-          Det är en mänsklig reaktion, som spelar in om man tycker att bankerna är ansvarsfulla, fortsatte hon.

 

 

 

 

 

10 april 2015

Arbetsmiljö goes Kaizen

AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner på forskning inom miljö och hälsa och är därmed Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Med stigande siffror för sjukskrivningar blir förebyggande hälsoarbete alltmer intressant och denna fredagsmorgon kunde ett av många hälsoprojekt presentera sina slutsatser.

Det handlar om lasarettet i Enköping som sedan några år arbetar med Lean för att förbättra arbetsprocesser och effektivitet. Samtidigt har forskare från Karolinska Institutet i flera år studerat hur hälsoarbetet ska kunna utvecklas på arbetsplatserna. Fallgroparna är många: alltför ofta blir hälsoprojekten ett sidospår med begränsat intresse från ledningen och som läggs ner när projektledaren utifrån försvinner eller en eldsjäl byter jobb. Nu var idén att, tillsammans med anställda på lasarettet i Enköping, integrera det hälsofrämjande arbetet i Leanprocessen.

Tänkt och gjort. Kaizen, alltså Leans begrepp om små, ständiga förbättringar, togs upp även för hälsofrågor på Leanmötena på deltagande enheter. Deltagarna skrev förbättringsförslag på lappar, med datum för genomförande och ansvarig person, som sattes upp på Leantavlan. Och projektet kunde visa på framgång. Hälsa kom att diskuteras mer vid förändringar i arbetet, det hälsofrämjande arbetet integrerades mer i verksamheten, personalen och chefer blev mer stödjande för och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. Projektet fick också positiva effekter för hur Kaizen som sådan uppfattades som metod – fler blev positiva till metoden. Även arbetsprestation och arbetsförmåga hade högre värden i projektgruppen än i kontrollgruppen, men här var värdena inte signifikanta, det vill säga resultatet var inte lika tydligt säkerställt.

”Man” och ”någon” försvinner, det vill säga saker blir faktiskt gjorda, med Kaizen. Även det viktiga hälsoarbetet. Säkert väldigt viktigt när Lean tenderar att effektivisera arbetet så att det ingenstans finns minipauser i processerna.

Efterlysning! Jobbar du också med Lean? Är arbetsmiljöarbetet och/eller det hälsofrämjande arbetet med i det arbetet? Det vore kul att skriva om detta i Finansliv, hör av dig! Till brittmari.lantto@finansliv.se eller varför inte slå en signal – 072-24 59 873.

/Redaktör BrittMari Lantto