11 maj 2011
appar

Högtflygande planer

Jag hade härom dagen besök av några nordiska kolleger. En punkt på dagordningen var att se Stockholm från toppen av Globen, något som uppskattades av gästerna Carsten Jörgensen, Finans i Danmark, Svein Åge Eriksen, Finansfokus i Norge och Lars H Knudsen från Forsikring i Danmark.

Turen upp till Globens tak kunde också ses som en symbol för höjden på alla idéer som snurrade runt under dagen. Bland annat pratade vi om Ipad-lösningar och hade god hjälp av Pontus Jeppsson, affärsutvecklingschef på IDG, som har släppt flera magasin på Ipad, senast M3 som lanserades i går.

Vi funderade på när och om våra magasin skulle passa för Ipad, om våra läsare har eller kommer att skaffa sig läsplattor och om de i så fall vill ta del av vårt material i den kanalen. Utan att avslöja för mycket kan jag säga att åsikterna var minst sagt blandade.

Finansliv har hittills släppt en app för Iphone, där man kan följa flödet på www.finansliv.se på ett fint sätt i telefonen. Den kommer snart även för Ipad och Android. Magasinet finns sedan länge tillgängligt som pdf-tidning via apparna Qiozk och Paperton. Men ska vi göra något mer? En fullt ut anpassad version av Finansliv för Ipad? Inte än, är det beslut som jag kommit fram till efter vår inspirerande nordiska dag. Eller vad tycker ni? /Unn

Unn Edberg, Finansliv, Svein Åge Eriksen, Finansfokus, Carsten Jörgensen, Finans

20 maj 2015

Effektiv tids- och stresshantering på Finanslivsstil

Den avslutande delen av Finanslivsstil handlade om stress och effektiv tidshantering. Bosse Angelöw, docent och expert på tidshantering gav många konkreta tips. Bland annat tipsade han om mobilmetoden – att ställa alarmet på mobilen varje halvtimme för att man då ska bryta av det man gör och få lite återhämtning. Ett annat tips var att dela in hemfärden från jobbet i tre delar. En första del för att reflektera över arbetsdagen (och helst fokusera på sådant man lyckats med) en tredjedel ”semester” ren och skär egentid och en tredjedel planering för hemmet, det vill säga praktiska tankar som ”vad ska vi ha till middag”.

De cirka femtio åhörarna lyssnade uppmärksamt och för er som inte var där kommer inom kort en kurs på Finansliv Academy som bygger dels på Bosse Angelöws Finanslivsstil-föreläsning och dels på material ur hans bok ”Effektiv tidshantering”.

Foto: Johan Jeppsson

30 april 2015

Dubbla guldägg för reflexkampanj

Det blev storslam för If Skadeförsäkring som vann dubbla guldägg på Guldäggsgalan igår. Tillsammans med reklambyrån Forsman & Bodenfors prisades de för kampanjen Watch your back, som vill sudda bort töntstämpeln på att bära reflex. Kategorierna de vann i var integrerat och alternativa media.

Kajsa Svärd, marknadsansvarig för privat på If Skadeförsäkring, har varit en av de ansvariga för kampanjen.

Grattis! Hur känns det?

- Tack så jättemycket! Det känns verkligen kul. Vi är alla väldigt glada för det här.

Hur föddes idén till kampanjen?

- Vi har pratat om vikten av att bära reflexer i 100 år känns det som, men har sett i undersökningar att det är få som använder reflexer. Framför allt är det unga i storstad som är dåliga på det, och det är ofta glömska eller fåfänga som gör att man inte har reflex på sig när man går ut på vintern.

- Vi ville utmana oss själva och hitta ett nytt sätt att prata kring reflexer och göra det lättare att använda. Ann-Sofie Back, som gjort reflexkläderna, är en otrolig kreatör som vågar göra annorlunda grejer. Förutom att det blir lättare att automatiskt ha reflex genom att man har med sig en väska, jacka eller mössa, så blir det lite snyggare än en plastbit som dinglar.

Var har man kunnat köpa reflexkläderna?

- Antingen online  eller i vissa utvalda butiker. Men fokus har inte legat på att sälja kläder, utan vi ville inspirera till utveckling av andra typer av reflexer än de traditionella, och det har vi sett redan att det kommit många nya roliga varianter. Det känns som det blivit en trend.

Vad har ni fått för respons?

- Det har varit en otrolig respons. Det är jättekul att vi vunnit guldägg och andra priser, men det viktigaste har varit den stora respons vi fått av allmänheten på till exempel sociala medier. Folk har verkligen uppskattat initiativet. De som köpt kläder har lagt upp bilder och kommenterat på Facebook och Instagram. Vi har också fått många kommentarer på mejl.

- Internt är alla jättestolta. Alla vet att vi har pratat säkerhet länge och har sett att vi nu har lyckats få reflexer mer populära.

Var står guldäggen nu?

- Vi fick dem budade hit idag, så vi får se var de hamnar. Det har varit många involverade i projektet, så jag tror att det är många som vill känna och klämma på guldäggen.

Se videon till Watch your back

Text: Åsa Berner

22 april 2015

Hur ska vi få folks förtroende?

”Finansbranschen och högre förtroende – går det ihop?” var namnet på ett seminarium arrangerat av Narva i morse. Panelen bestod av Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet, Henrik von Sydow på Carnegie privatbank, Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius samt Gunvor Engström, styrelseledamot i Tredje AP-fonden och Länsförsäkringar fondförvaltning.

Det finns en förtroendekris för finansbranschen, det var deltagarna överens om. Liksom att det är tacksamt att slå på banker i opinionen. Ulrika Boëthius vittnade om att bankernas medarbetare direkt får känna av om det varit negativ rapportering om branschen i media.

-          Att slå på kapitalet triggar igång. Det drabbar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, och kan även handla om fysiska angrepp, sade hon.

Men ser man till enskilda kundrelationer så är kunderna oftast ganska nöjda, sa hon vidare.

-          Kundmötet blir en allt viktigare konkurrensfaktor, som är avgörande för förtroendet, sa Henrik von Sydow.

Panelen tog också upp frågan att branschen varit för upptagen med strider om floden av nya regler, så att den missat förtroendefrågan.

 

Eva Trouin hänvisade till en Nordnet-undersökning som visat att en femtedel avstår från sparande på grund av dålig kunskap.

-          Det behöver göras mer, och tidigare, i skolan kring privatekonomi, sa hon.

På fråga från publiken om bankerna verkligen tycker att lågt förtroende är ett problem och om ett bättre förtroende skulle öka intäkterna, svarade Eva Trouin att förtroendet är en viktig fråga för att få kunder att gå in i branschen och ta hand om sina pengar.

Men hon menade också att det finns problem med transparens för andra större aktörer med andra affärsmodeller, som inte är lika rörliga.

-          Storbankerna kan inte vara transparenta och prata öppet om varför vissa avgifter finns – att ta bort avgifter på en jättestock slår hårt.

 

Hela panelen tryckte på branschaktörernas ansvar för att vara mer synliga, och inte bara när det kommit en stor rapport.

-          De måste förklara vad de gör, så att människor lär känna dem och får en relation till dem, sa Gunvor Engström.

-          Ut och twittra! Var mer aktiva i debatten och svara på kundernas frågor, uppmanade Eva Trouin branschens vd:ar.

Henrik von Sydow höll med.

-          Peka på samhällsnyttan med finansbranschen, att den är strategisk för stabilitet framöver, sa han.

 

Ulrika Boëthius fick avsluta seminariet med att påpeka att en viktig del i förtroendeproblemet är hur branschen hanterar sina ersättningar.

-          Glöm inte den allmänna känslan för rättvisa och ansvar. Det sticker i folks ögon med 15-procentiga löneökningar, när andra får nöja sig med nästan noll, sa hon.

-          Det är en mänsklig reaktion, som spelar in om man tycker att bankerna är ansvarsfulla, fortsatte hon.

 

 

 

 

 

10 april 2015

Arbetsmiljö goes Kaizen

AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner på forskning inom miljö och hälsa och är därmed Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Med stigande siffror för sjukskrivningar blir förebyggande hälsoarbete alltmer intressant och denna fredagsmorgon kunde ett av många hälsoprojekt presentera sina slutsatser.

Det handlar om lasarettet i Enköping som sedan några år arbetar med Lean för att förbättra arbetsprocesser och effektivitet. Samtidigt har forskare från Karolinska Institutet i flera år studerat hur hälsoarbetet ska kunna utvecklas på arbetsplatserna. Fallgroparna är många: alltför ofta blir hälsoprojekten ett sidospår med begränsat intresse från ledningen och som läggs ner när projektledaren utifrån försvinner eller en eldsjäl byter jobb. Nu var idén att, tillsammans med anställda på lasarettet i Enköping, integrera det hälsofrämjande arbetet i Leanprocessen.

Tänkt och gjort. Kaizen, alltså Leans begrepp om små, ständiga förbättringar, togs upp även för hälsofrågor på Leanmötena på deltagande enheter. Deltagarna skrev förbättringsförslag på lappar, med datum för genomförande och ansvarig person, som sattes upp på Leantavlan. Och projektet kunde visa på framgång. Hälsa kom att diskuteras mer vid förändringar i arbetet, det hälsofrämjande arbetet integrerades mer i verksamheten, personalen och chefer blev mer stödjande för och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. Projektet fick också positiva effekter för hur Kaizen som sådan uppfattades som metod – fler blev positiva till metoden. Även arbetsprestation och arbetsförmåga hade högre värden i projektgruppen än i kontrollgruppen, men här var värdena inte signifikanta, det vill säga resultatet var inte lika tydligt säkerställt.

”Man” och ”någon” försvinner, det vill säga saker blir faktiskt gjorda, med Kaizen. Även det viktiga hälsoarbetet. Säkert väldigt viktigt när Lean tenderar att effektivisera arbetet så att det ingenstans finns minipauser i processerna.

Efterlysning! Jobbar du också med Lean? Är arbetsmiljöarbetet och/eller det hälsofrämjande arbetet med i det arbetet? Det vore kul att skriva om detta i Finansliv, hör av dig! Till brittmari.lantto@finansliv.se eller varför inte slå en signal – 072-24 59 873.

/Redaktör BrittMari Lantto

26 mars 2015
Finanslivfrukost

”Hur ska vi stå ut med varandra?”

Vi människor har lätt att missförstå varandra, konstaterade Mattias Lundberg som föreläste för 110 Finansliv-läsare i morse. Mattias Lundberg är psykolog och har bland annat skrivit böckerna ”Jäkla människa” och ”Den lycklige pessimisten”. Han pratade om flera fällor som vi går i när vi försöker umgås med varandra, som att vi utgår ifrån att andra upplever samma känslor som vi själva i en viss situation och att vi alla förenklar vårt tänkande i vardagen, men det är inte säkert att vi förenklar på samma sätt som våra kollegor.

Han pratade också om vårt behov av att kategorisera varandra.

- Vi bedömer hur en människa är utifrån beteendet, sa han och förklarade varför det ofta blir fel.

Foto: Johan Jeppsson

Fler inlägg om: