22 februari 2012
Redaktionsbloggen

Loggan var svårast

I dag har vi äntligen premiär för Finanslivs nyhetsbrev. Vi har tyckt ett tag att Facebook och Twitter inte riktigt räcker för att förmedla allt bra som står på finansliv.se, alla våra roliga evenemang och magsinet Finansliv.
Vi började alltså resonera om ytterligare en kanal. Svaret blev ett kostnadsfritt nyhetsbrev som kommer en gång i veckan där vi bjuder på guldkorn ur magasinet, bloggar och tips om event. När vi väl hade bestämt oss för innehållet kom vi till den riktigt kniviga frågan: hur skulle loggan eller sidhuvudet se ut?
Diskussionerna gick höga när AD-Rikard och Marknads-Viktoria diskuterade typsnitt och färger. Ibland blandade jag mig i. Finanslivs logga skulle vara med och så ville vi förklara om brevet handlade ombloggar, magasin eller event, men färgen? Vår härliga oranga färg var upptagen av Finansloppet. Men vilken färg skulle vi välja, som gav rätt associationer, inte var för mesig men förmedlade den varma Finansliv-känslan?
Resultatet blev blå-grön och ett ganska kraftigt typsnitt som alla kunde bli nöjda med. Pust. Så i dag kommer äntligen det första brevet till sina nära 1000 prenumeranter. De får bland annat läsa om försäkringsbluffar och om hedgefonder. Är du med på sändlistan? Om inte, anmäl dig på Finansliv.se. Om du anmäler dig under februari har du chansen att vinna en iPad 2.

 

/Unn

 

Fler inlägg om:
ad
26 mars 2015
Finanslivfrukost

”Hur ska vi stå ut med varandra?”

Vi människor har lätt att missförstå varandra, konstaterade Mattias Lundberg som föreläste för 110 Finansliv-läsare i morse. Mattias Lundberg är psykolog och har bland annat skrivit böckerna ”Jäkla människa” och ”Den lycklige pessimisten”. Han pratade om flera fällor som vi går i när vi försöker umgås med varandra, som att vi utgår ifrån att andra upplever samma känslor som vi själva i en viss situation och att vi alla förenklar vårt tänkande i vardagen, men det är inte säkert att vi förenklar på samma sätt som våra kollegor.

Han pratade också om vårt behov av att kategorisera varandra.

- Vi bedömer hur en människa är utifrån beteendet, sa han och förklarade varför det ofta blir fel.

Foto: Johan Jeppsson

Fler inlägg om:
25 mars 2015

God finans – branschen kan bättre än så här!

Svanen-märkta fastigheter, ekologiska soppor, MSC-märkt fisk, batteriåtervinning. På väg ner i tunnelbanan efter en intervju med Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson blir jag överöst av reklam där alla har något slags hållbarhetsvinkel med tillhörande symbol.

Men pengar har ingen Svanen-märkning. För att vara en bransch som berömmer sig av att vara – och ÄR – blodomloppet i samhället, har finansvärlden legat märkligt lågt när det kommer till hållbarhetsfrågor, som investeringarnas påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

På kort tid har två stora undersökningar underkänt finansföretagens hållbarhetsarbete. I februari visade Swedwatch att finanssektorn varken mäter eller redovisar klimathänsyn i fondförvaltningen. Ett par veckor tidigare lanserades det internationella initiativet Fair Finance Guide i Sverige. Deras kartläggning av de svenska bankernas riktlinjer visade att de i genomsnitt endast uppfyllde 22 procent av de viktigaste internationella principerna för hållbarhet och socialt ansvar.

Och visst, Fair Finance Guides undersökning handlar om riktlinjer. Det viktigaste är självklart vad som görs i praktiken. Men det är inte ett sundhetstecken för en bransch om de stora företagens policies knappt uppfyller en fjärdedel av den internationella standarden.

Vi på Finansliv är säkra på att branschen kan bättre! Både när det gäller att styra om investeringar och att kommunicera bättre med kunderna vad man faktiskt gör, så att de har en rimlig chans att kunna välja hållbart.

Därför kommer Finansliv att låta hållbarhetsfrågorna prägla hela 2015, och jag hoppas att vi har resten av branschen med oss i vår satsning ”God finans”.

Har du tips om något vi bör skriva om som gäller hållbarhet i finansbranschen – mejla till Åsa Berner

Text: Åsa Berner

12 mars 2015

Transparens och hållbarhet på Business Model Finance

Under onsdagen gick tredje upplagan av Business Model Finance av stapeln. Eventet som ägde rum på Nalen i Stockholm arrangerades gemensamt av Finansliv och Cordial.

Finansmarknadsminister Per Bolund gav i sitt inledningstal sin syn på konjunkturen och läget för lagstiftning som rör finansområdet. Han tryckte särskilt på finansbranschens roll för att skapa en mer hållbar värld, och att se de affärsmöjligheter som finns i nya energi- och transportlösningar.

-          Den som inte har med hållbarhet i sin riskanalys, riskerar att sitta med Svarte Petter, när ny teknik tar över och vi får en aktiv klimatpolitik på global nivå, sade Per Bolund.

Hållbarhet var även temat för Michael Wolfs framträdande, där han berättade om hur bankaffären och samhällsengagemanget samverkar. Exempel på detta var bankens satsningar på att dels ge unga ett första jobb och dels underlätta för utrikesfödda akademiker att enklare få tillgång till relevanta arbetsgivare.

-          Det tar fyra veckor för oss att validera att deras kompetens är relevant för oss. När vi gjort det blir de också attraktiva för andra arbetsgivare, sade Michael Wolf.

En annan aspekt av hållbarhet är företagens transparens gentemot kund, som var ämnet för den ena av dagens två paneldebatter. Skandiabankens vd Öyvind Thomassen och Helena Palmgren, vd Brummer Life, berättade om sitt förändringsarbete för att bli mer transparenta; i Skandias fall bland annat genom öppen redovisning av snitträntan och hos Brummer Life i form av mer lättförståeliga årsredovisningar.

Den tredje paneldeltagaren Daniel Eriksson, produktdirektör Folksam, komplicerade bilden genom att varna för att man tror att transparens löser alla problem.

-          Det finns en trend från myndigheter och politiker att tänka ”fixa transparensen och sen är vi färdiga”. Vi skjuter över ansvaret på kunden, sade han.

Business Model Finance 2015 bjöd även på en affärsnyhet från scenen. Henrik Rosvall, grundare och VD för Dreams, en tjänst i form av en app som är tänkt att coacha yngre att spara och spendera smartare, avslöjade att de inlett ett samarbete med Ålandsbanken.

Trygg-Hansas vd Patrick Bergander och Magnus Billing, vd Nasdaq OMX, talade sedan om sina respektive verksamheter och utmaningar, innan det var dags för den avslutande konjunkturpanelen, då Nordeas chefsekonom Annika Winsth och vice Riksbankschefen Martin Flodén hade en glödande debatt om inflationsmål och inflationsmått.

Här är alla bilder!

Text: Åsa Berner

 Foto: Johan Jeppsson

Michael Wolf

businessmodelfinace2015-web-18 

Per Bolund

Annika Winsth och Martin Flodén

business model finance 2015

 

2 mars 2015

Avtal för 40 000 bankanställda klart

Det blir både en kollektiv garanti och en individgaranti i Finansförbundets nya avtal med arbetsgivarna i BAO som undertecknades idag. Plus en ordentlig höjning av lägstalönerna. Men någon central procentsiffra för årets lönehöjningar finns inte, utan den processen ska hanteras lokalt. Troligtvis för lång tid, för avtalet gäller tills vidare och kan tidigast sägas upp per den 1 januari 2018.

–        Vi har fått igenom de flesta av medlemmars viktigaste krav och till sin helhet är det ett bra avtal. Det har varit tuffa förhandlingar och vi är nöjda över att vi till slut lyckades komma överens, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Minimilönerna räknas alltså upp så att den som är 18 år nu får 18 000 kronor i månaden, tidigare gällde 14 200 kronor. För den som fyllt 21 år är lägsta lön numera 20 000 kronor i stället för 17 600 kronor. Minimilönerna kommer framöver att indexregleras och räknas upp årligen.

Avtalet innebär också en fortsatt satsning på jämställda löner, nu utvidgad och med ökad press från Finansförbundet att arbetsgivarna ska hålla vad de lovat.

Ulrika Boëthius vill inte kalla avtalet för sifferlöst eftersom garantierna ändå finns. Hon säger också att anställda i branschen generellt haft en god löneutveckling de senaste åren. Förra året ökade lönerna utan provision med 3,9 procent samtidigt som inflationen var noll procent. Men det finns också medlemsgrupper som under delar av det tidigare fyraåriga avtalet blivit helt utan löneökningar – och därav garantierna i det nya avtalet.

Men vad döljs i då kollektivgarantin som innebär att det totala löneutfallet för Finansförbundets medlemmar på ett företag ska uppgå till minst 50 procent av det totala löneutfallet för alla anställda inom BAO-området? Och vilket skydd ger individgarantin som garanterar att den enskilda medlemmen under en treårsperiod får löneökningar på minst 600 kronor plus ett procentuellt tillägg på lönen som motsvarar 1/9 av den kollektiva lönegarantin?

Här krävs ett räkneexempel för att hänga med. Så här:

Om det totala löneutfallet för de anställda inom BAO-området under de tre kommande åren skulle bli samma som under förra avtalsperioden, det vill säga 11,30 procent, kommer den relativa kollektivgarantin att uppgå till 5,65 procent. Den relativa individgarantin blir då 0,63 procent, det vill säga 1/9 av 5,65 procent.

Det innebär att den som tjänar 30 000 kronor per månad får en total individgaranti för de tre åren på 600 kronor + 189 kronor = 789 kronor (30 000 kronor x 0,0063 = 189 kronor).

Detta ger en individgaranti på i snitt 263 kronor/år.

Samtidigt med detta avtal har även en ny överenskommelse träffats mellan parterna. Denna reglerar parternas ansvar för det lokala arbetet med avtalet. Två av fyra storbanker saknar i dag lokala löneprinciper, där finns alltså inga avtal som reglerar den lokala lönesättningen.

-          Ett så decentraliserat avtal som detta förutsätter att parterna klarar ut både hur man ska umgås lokalt och sakfrågor. Nu finns möjligheten att kalla in en opartisk ordförande från Medlingsinstitutet som kan arbeta fram ett förslag till lösning av sakfrågan, förorda utbildning eller en relationsutredning. Kostnaderna för detta ska tas av arbetsgivaren, säger Ulrika Boëthius.

/Redaktör BrittMari Lantto

16 januari 2015

Hökmark vill att risken ska avgöra

-          Jag rekommenderar muffinsen, för nu blir det tungt och tråkigt.

Med de orden började Gunnar Hökmark dagens pressträff på Europaparlamentets kontor i Stockholm, där han presenterade sin rapport om reformer av bankstrukturen.

Och visst är det ingen lätt materia som rapporten handlar om, men frågan om hur bankernas struktur ska se ut framöver är oerhört viktig för europeiska banker, och för dem som bankerna ger lån till.

Europakommissionen har, utifrån den så kallade Liikanen-rapporten från 2012, förslagit att universalbanker med tillräckligt stor tradingverksamhet ska tvingas separera den traditionella bankverksamheten från tradingen. Syftet är att undvika att lägga förluster från handel med värdepapper på kunder och skattebetalare.

Men Gunnar Hökmark menar att det är fel väg att gå, eftersom åtgärden riskerar att göra det dyrare för bankerna att låna ut pengar, eftersom de inte kan sprida risken med utlåning vidare genom värdepapperisering. Risken är att små och medelstora företag därför får svårt att få finansiering.

-          Det är inget som säger att handel med värdepapper i sig är mer riskfylld än in- och utlåning. Snarare har de specialiserade bankerna, som Lehman Brothers och de spanska kassorna, varit mer utsatta för kriser.

-          Universalbanker har klarat kriser bättre. Stresstester av banker har också visat samma mönster, säger Gunnar Hökmark.

Han vill att riskkriterier, i stället för en viss struktur, ska vara avgörande för om det ska ställas krav på ökat kapital i banken, ökad tillsyn eller separation. Det vill säga att risknivån i bankens verksamhet ska avgöra, inte faktumet att tradingverksamheten är av en viss storlek.

Gunnar Hökmark presenterar sitt förslag för Europaparlamentets ekonomiska utskott nästa vecka, efter det väntar förhandlingar med ministerrådet. Frågan kan väntas vara färdigförhandlad i höst.

Text: Åsa Berner