27 juni 2012
Redaktionsbloggen

Sommarläsning 1: Hönor och ekonomi

Halva redaktionen har gått på semester medan andra halvan fortsätter att slita en eller ett par veckor till.
Själv hör jag till den lediga halvan och har laddat upp med en hög intressanta böcker inför semesten.
Mina första semesterdagar har jag ägnat åt att läsa ut The Henhouse av Ulf Egestrand. Han är en av Finanslivs bloggare, men det är inte bara därför jag blivit intresserad av läsningen utan snarare det faktum att boken utlovar en översikt över ekonomiska grundregler utan att vara tung.
Författaren själv är en av karaktärerna i boken medan övriga är påhittade. I boken ska Ulf hjälpa sin granne Tim att förstå ekonomi för att fatta beslut om – och senare övertyga banken om – att expandera sin hönsfarm.
Vid mysiga träffar i trädgården med kaffe och diverse bakverk går Ulf och Tim igenom de principer som styr ekonomin i såväl länder som företag och hushåll. Några överskådliga modeller hjälper läsaren att hänga med i resonemangen.
Boken lämpar sig väl som som sommarläsning för småföretagare och andra som är nyfikna på grundläggande ekonomiska begrepp som valutarisker, kassaflöde, balansräkning och tillgångar.
Ramhistorien gör det lätt att ta till sig fakta och The Henhouse skulle även lämpa sig som kurslitteratur.
Dags för nästa bok i högen. Skönlitteratur eller fakta? Det bestämmer jag i morgon. Nu fotboll med 6-åringen. / Unn

20120627-160714.jpg

Fler inlägg om:
10 april 2015

Arbetsmiljö goes Kaizen

AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner på forskning inom miljö och hälsa och är därmed Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Med stigande siffror för sjukskrivningar blir förebyggande hälsoarbete alltmer intressant och denna fredagsmorgon kunde ett av många hälsoprojekt presentera sina slutsatser.

Det handlar om lasarettet i Enköping som sedan några år arbetar med Lean för att förbättra arbetsprocesser och effektivitet. Samtidigt har forskare från Karolinska Institutet i flera år studerat hur hälsoarbetet ska kunna utvecklas på arbetsplatserna. Fallgroparna är många: alltför ofta blir hälsoprojekten ett sidospår med begränsat intresse från ledningen och som läggs ner när projektledaren utifrån försvinner eller en eldsjäl byter jobb. Nu var idén att, tillsammans med anställda på lasarettet i Enköping, integrera det hälsofrämjande arbetet i Leanprocessen.

Tänkt och gjort. Kaizen, alltså Leans begrepp om små, ständiga förbättringar, togs upp även för hälsofrågor på Leanmötena på deltagande enheter. Deltagarna skrev förbättringsförslag på lappar, med datum för genomförande och ansvarig person, som sattes upp på Leantavlan. Och projektet kunde visa på framgång. Hälsa kom att diskuteras mer vid förändringar i arbetet, det hälsofrämjande arbetet integrerades mer i verksamheten, personalen och chefer blev mer stödjande för och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. Projektet fick också positiva effekter för hur Kaizen som sådan uppfattades som metod – fler blev positiva till metoden. Även arbetsprestation och arbetsförmåga hade högre värden i projektgruppen än i kontrollgruppen, men här var värdena inte signifikanta, det vill säga resultatet var inte lika tydligt säkerställt.

”Man” och ”någon” försvinner, det vill säga saker blir faktiskt gjorda, med Kaizen. Även det viktiga hälsoarbetet. Säkert väldigt viktigt när Lean tenderar att effektivisera arbetet så att det ingenstans finns minipauser i processerna.

Efterlysning! Jobbar du också med Lean? Är arbetsmiljöarbetet och/eller det hälsofrämjande arbetet med i det arbetet? Det vore kul att skriva om detta i Finansliv, hör av dig! Till brittmari.lantto@finansliv.se eller varför inte slå en signal – 072-24 59 873.

/Redaktör BrittMari Lantto

26 mars 2015
Finanslivfrukost

”Hur ska vi stå ut med varandra?”

Vi människor har lätt att missförstå varandra, konstaterade Mattias Lundberg som föreläste för 110 Finansliv-läsare i morse. Mattias Lundberg är psykolog och har bland annat skrivit böckerna ”Jäkla människa” och ”Den lycklige pessimisten”. Han pratade om flera fällor som vi går i när vi försöker umgås med varandra, som att vi utgår ifrån att andra upplever samma känslor som vi själva i en viss situation och att vi alla förenklar vårt tänkande i vardagen, men det är inte säkert att vi förenklar på samma sätt som våra kollegor.

Han pratade också om vårt behov av att kategorisera varandra.

- Vi bedömer hur en människa är utifrån beteendet, sa han och förklarade varför det ofta blir fel.

Foto: Johan Jeppsson

Fler inlägg om:
25 mars 2015

God finans – branschen kan bättre än så här!

Svanen-märkta fastigheter, ekologiska soppor, MSC-märkt fisk, batteriåtervinning. På väg ner i tunnelbanan efter en intervju med Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson blir jag överöst av reklam där alla har något slags hållbarhetsvinkel med tillhörande symbol.

Men pengar har ingen Svanen-märkning. För att vara en bransch som berömmer sig av att vara – och ÄR – blodomloppet i samhället, har finansvärlden legat märkligt lågt när det kommer till hållbarhetsfrågor, som investeringarnas påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

På kort tid har två stora undersökningar underkänt finansföretagens hållbarhetsarbete. I februari visade Swedwatch att finanssektorn varken mäter eller redovisar klimathänsyn i fondförvaltningen. Ett par veckor tidigare lanserades det internationella initiativet Fair Finance Guide i Sverige. Deras kartläggning av de svenska bankernas riktlinjer visade att de i genomsnitt endast uppfyllde 22 procent av de viktigaste internationella principerna för hållbarhet och socialt ansvar.

Och visst, Fair Finance Guides undersökning handlar om riktlinjer. Det viktigaste är självklart vad som görs i praktiken. Men det är inte ett sundhetstecken för en bransch om de stora företagens policies knappt uppfyller en fjärdedel av den internationella standarden.

Vi på Finansliv är säkra på att branschen kan bättre! Både när det gäller att styra om investeringar och att kommunicera bättre med kunderna vad man faktiskt gör, så att de har en rimlig chans att kunna välja hållbart.

Därför kommer Finansliv att låta hållbarhetsfrågorna prägla hela 2015, och jag hoppas att vi har resten av branschen med oss i vår satsning ”God finans”.

Har du tips om något vi bör skriva om som gäller hållbarhet i finansbranschen – mejla till Åsa Berner

Text: Åsa Berner

12 mars 2015

Transparens och hållbarhet på Business Model Finance

Under onsdagen gick tredje upplagan av Business Model Finance av stapeln. Eventet som ägde rum på Nalen i Stockholm arrangerades gemensamt av Finansliv och Cordial.

Finansmarknadsminister Per Bolund gav i sitt inledningstal sin syn på konjunkturen och läget för lagstiftning som rör finansområdet. Han tryckte särskilt på finansbranschens roll för att skapa en mer hållbar värld, och att se de affärsmöjligheter som finns i nya energi- och transportlösningar.

-          Den som inte har med hållbarhet i sin riskanalys, riskerar att sitta med Svarte Petter, när ny teknik tar över och vi får en aktiv klimatpolitik på global nivå, sade Per Bolund.

Hållbarhet var även temat för Michael Wolfs framträdande, där han berättade om hur bankaffären och samhällsengagemanget samverkar. Exempel på detta var bankens satsningar på att dels ge unga ett första jobb och dels underlätta för utrikesfödda akademiker att enklare få tillgång till relevanta arbetsgivare.

-          Det tar fyra veckor för oss att validera att deras kompetens är relevant för oss. När vi gjort det blir de också attraktiva för andra arbetsgivare, sade Michael Wolf.

En annan aspekt av hållbarhet är företagens transparens gentemot kund, som var ämnet för den ena av dagens två paneldebatter. Skandiabankens vd Öyvind Thomassen och Helena Palmgren, vd Brummer Life, berättade om sitt förändringsarbete för att bli mer transparenta; i Skandias fall bland annat genom öppen redovisning av snitträntan och hos Brummer Life i form av mer lättförståeliga årsredovisningar.

Den tredje paneldeltagaren Daniel Eriksson, produktdirektör Folksam, komplicerade bilden genom att varna för att man tror att transparens löser alla problem.

-          Det finns en trend från myndigheter och politiker att tänka ”fixa transparensen och sen är vi färdiga”. Vi skjuter över ansvaret på kunden, sade han.

Business Model Finance 2015 bjöd även på en affärsnyhet från scenen. Henrik Rosvall, grundare och VD för Dreams, en tjänst i form av en app som är tänkt att coacha yngre att spara och spendera smartare, avslöjade att de inlett ett samarbete med Ålandsbanken.

Trygg-Hansas vd Patrick Bergander och Magnus Billing, vd Nasdaq OMX, talade sedan om sina respektive verksamheter och utmaningar, innan det var dags för den avslutande konjunkturpanelen, då Nordeas chefsekonom Annika Winsth och vice Riksbankschefen Martin Flodén hade en glödande debatt om inflationsmål och inflationsmått.

Här är alla bilder!

Text: Åsa Berner

 Foto: Johan Jeppsson

Michael Wolf

businessmodelfinace2015-web-18 

Per Bolund

Annika Winsth och Martin Flodén

business model finance 2015

 

2 mars 2015

Avtal för 40 000 bankanställda klart

Det blir både en kollektiv garanti och en individgaranti i Finansförbundets nya avtal med arbetsgivarna i BAO som undertecknades idag. Plus en ordentlig höjning av lägstalönerna. Men någon central procentsiffra för årets lönehöjningar finns inte, utan den processen ska hanteras lokalt. Troligtvis för lång tid, för avtalet gäller tills vidare och kan tidigast sägas upp per den 1 januari 2018.

–        Vi har fått igenom de flesta av medlemmars viktigaste krav och till sin helhet är det ett bra avtal. Det har varit tuffa förhandlingar och vi är nöjda över att vi till slut lyckades komma överens, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

Minimilönerna räknas alltså upp så att den som är 18 år nu får 18 000 kronor i månaden, tidigare gällde 14 200 kronor. För den som fyllt 21 år är lägsta lön numera 20 000 kronor i stället för 17 600 kronor. Minimilönerna kommer framöver att indexregleras och räknas upp årligen.

Avtalet innebär också en fortsatt satsning på jämställda löner, nu utvidgad och med ökad press från Finansförbundet att arbetsgivarna ska hålla vad de lovat.

Ulrika Boëthius vill inte kalla avtalet för sifferlöst eftersom garantierna ändå finns. Hon säger också att anställda i branschen generellt haft en god löneutveckling de senaste åren. Förra året ökade lönerna utan provision med 3,9 procent samtidigt som inflationen var noll procent. Men det finns också medlemsgrupper som under delar av det tidigare fyraåriga avtalet blivit helt utan löneökningar – och därav garantierna i det nya avtalet.

Men vad döljs i då kollektivgarantin som innebär att det totala löneutfallet för Finansförbundets medlemmar på ett företag ska uppgå till minst 50 procent av det totala löneutfallet för alla anställda inom BAO-området? Och vilket skydd ger individgarantin som garanterar att den enskilda medlemmen under en treårsperiod får löneökningar på minst 600 kronor plus ett procentuellt tillägg på lönen som motsvarar 1/9 av den kollektiva lönegarantin?

Här krävs ett räkneexempel för att hänga med. Så här:

Om det totala löneutfallet för de anställda inom BAO-området under de tre kommande åren skulle bli samma som under förra avtalsperioden, det vill säga 11,30 procent, kommer den relativa kollektivgarantin att uppgå till 5,65 procent. Den relativa individgarantin blir då 0,63 procent, det vill säga 1/9 av 5,65 procent.

Det innebär att den som tjänar 30 000 kronor per månad får en total individgaranti för de tre åren på 600 kronor + 189 kronor = 789 kronor (30 000 kronor x 0,0063 = 189 kronor).

Detta ger en individgaranti på i snitt 263 kronor/år.

Samtidigt med detta avtal har även en ny överenskommelse träffats mellan parterna. Denna reglerar parternas ansvar för det lokala arbetet med avtalet. Två av fyra storbanker saknar i dag lokala löneprinciper, där finns alltså inga avtal som reglerar den lokala lönesättningen.

-          Ett så decentraliserat avtal som detta förutsätter att parterna klarar ut både hur man ska umgås lokalt och sakfrågor. Nu finns möjligheten att kalla in en opartisk ordförande från Medlingsinstitutet som kan arbeta fram ett förslag till lösning av sakfrågan, förorda utbildning eller en relationsutredning. Kostnaderna för detta ska tas av arbetsgivaren, säger Ulrika Boëthius.

/Redaktör BrittMari Lantto