15 mars 2012
Redaktionsbloggen

Trampa på en bankman

Politiker har under året sparkat på bankerna mer än en gång. Nu förtiden blir jag inte ens förvånad när Anders Borg blir arg på banker för nästan vad som helst. Däremot blev jag förvånad när jag såg barnprogrammet Gabba Gabba i går kväll. Där fick ”trampa på banker” en helt ny innebörd.

En man i kostym ligger på mage på golvet när programledarna kommer in. Dialogen går så här:

- Vad är det här nu?

- Det är en bankman.

- Det ser jag väl att det är en bankman, varför ligger han på vårt golv?

- Därför att jag tycker att det är så hemskt att man håller på och dödar björnar och tigrar och andra djur och gör skinnfällar av dem men nåt fint vill man ju ha på golvet, så då blev det en bankman.

Kul? Avgör själva. /Unn

Se klippet här.

Fler inlägg om:
6 juli 2015

Så blir vi mer begripliga

Många kunder förstår inte informationen som de får från sin bank, försäkring eller pensionsbolag. Det var utgångspunkten för ett seminarium och Finansliv och Bliwa Livförsäkring arrangerade i Almedalen. Ämnet visade sig populärt och stolarna räckte inte till utan vissa åhörare fick stå längst bak under det timslånga seminariet.

Den undersökning som Bliwa Livförsäkring har gjort visade att 53 procent har svårt att förstå information om sin pension, 51 procent har svårt att förstå information från sitt försäkringsbolag och 42 procent har svårt att förstå information från bank.

När man inte förstår blir kunderna stressade, allra mest stressade blir de över pensionsinformation, som framkallar stress hos 49 procent hos kunderna, jämfört med 35 procent för bankinformation.

Allvarligt är att de allra flesta – 70 procent – inte gör något åt att de inte förstår informationen. De skjuter upp alternativt låter bli helt och hållet att ta reda på vad informationen innebär.

Johan Gunnarsson, vice VD på Bliwa Livförsäkring berättade på seminariet om ett begriplighetsindex som Bliwa tagit fram med symboler som gör det lätt att följa upp hur begriplig information som bolaget sprider är. Bliwa har också börjat arbeta med nytt innehåll och ny design i sin information där text i punktform och symboler underlättar läsningen.

Carola Määttä, kommunikationsdirektör, berättade hur Försäkringskassan arbetar med att dela in befolkningen i olika livssituationer och sedan anpassa kommunikationen till de olika situationerna. Hon berättade också hur Försäkringskassan noga, tillsammans med testgrupper, kommit fram till ett enklare och tydligare sätt att skriva.

Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, pratade om individens ansvar att ta reda på vad som gäller men också att branschen har ett ansvar att vara begriplig. Hon funderar dagligen på hur ett budskap ska bli så begripligt som möjligt och noterade bland annat att texter ofta blir längre om man ska skriva så att alla förstår.

Patrik Hadenius, språkvetare och chefredaktör på Språktidningen, talade om utmaningen att många redan på förhand har bestämt sig för att ”pension är krångligt” och därför inte försöker förstå. Han drog en parallell till danska som många tycker är svårt och därför låser sig i stället för att fokusera på de ord som man faktiskt kan förstå.

I övrigt diskuterade panelen hur alla regelverk och juridik kan försvåra begriplighet i kommunikationen med kunderna, arbete kring standardisering som pågår samt innehållet i produkterna – ibland kanske språket blir krångligt för att produkterna är krångliga, kanske är det där man ska börja.

Här kan du se seminariet i sin helhet:

12 juni 2015

Delar ut hundralappar i kamp för bankomaten

Mjöbäcks Sparbank köTomas Andrén, vd Mjöbäcks Sparbank, har tillsammans med sina kollegor idag för andra gången i juni delat ut en hundralapp till varje kund som gjort ett uttag i bankomaten i Överlida.

Varför gör ni det här?

-          Vi har en överenskommelse med Bankomat AB om att uttagen ur automaten måste uppfylla en viss miniminivå, annars får vi antingen lämna tillbaka automaten eller betala för att ha den kvar. Vår automat har gått under den gränsen.

-          I stället för att betala tilläggskostnad till Stockholm, tycker vi det är bättre att dela ut pengarna till våra kunder och på så sätt få upp antalet uttag, så vi kan ha kvar automaten.

Hur långt skulle det vara till bankomat från er annars? Och kan man inte ta ut i affär också?

-          2,5 mil är det till närmaste bankomat. Och absolut, det är också ett alternativ att ta ut i affär. Vi är inte ute efter att öka kontantmängden i samhället, men de bankomatuttag som ändå görs av våra kunder vill vi att de gör här och inte i Borås eller Göteborg.

Hur har utdelningen gått idag?

-          Det har varit kaos mellan klockan 12 och 13 när vi delat ut. Uppåt 100 personer har stått i kö, den sista hade stått i en timme och en kvart. Vi har gått runt och serverat vatten och delat ut kepsar i värmen. Cirka 150 personer har gjort uttag idag. Förra veckan var det 30 personer, men då var det också mer ett infall, då vi gav erbjudandet till ett gäng kunder som varit på Elmia skogsmässan.

Vilka reaktioner har ni fått?

-          Mediegenomslaget under veckan har varit fullständigt överrumplande. Vi har inte ringt någon, men både Dagens Nyheter, GT/Expressen och Metro har ringt hit.

-          Kunder har sagt ”Oj, detta hade vi ingen aning om – nu ska vi alltid använda automaten i Överlida, klart vi ska ha den kvar”. Vi har också fått dråpliga kommentarer som ”Vilken bankdirektör! Han borde få Nobelpris. Men han får säkert sparken…”.

Tror du ni får behålla bankomaten nu?

-          Med det hysteriska mediegenomslaget som varit, så tror jag faktiskt det.

Text: Åsa Berner

Mjöbäcks Sparbanks vd Tomas Andrén pratar med kunder i bankomatkön.

Tomas Andrén, vd Mjöbäcks Sparbank

Tomas Andrén, vd Mjöbäcks Sparbank

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 juni 2015
fintech

Hallå där Stefan Backlund, vad gör Trustly?

 

Trustly är ett växande svenskt bolag som kopplar samman e-handlare och kunder med sin betalningslösning. Bolaget omsatte förra året omkring 100 miljoner kronor och har cirka 70 anställda.

Finansliv ställde några frågor till marknadschefen Stefan Backlund:

Vad gör Trustly?

- Trustly är en smidig bankbetalningslösning för e-handel, finansiella tjänsteföretag online och marknadsplatser. Med Trustly betalar konsumenten säkert direkt från sitt bankkonto.

Vilket problem har ni försökt lösa?

- Framförallt löser vi skalbarhet i bankbetalningar för kommersiellt bruk i Europa. Vi löser det genom att handlaren bara behöver teckna ett avtal med Trustly istället för mängder med olika banker separat. Multinationella företag väljer Trustly på grund av detta.

Hur många transaktioner har ni en normal månad?

- Vi passerade en miljon transaktioner i månader för en tid sedan vilket var en härlig milstolpe för oss!

Vad är fördelen jämfört med andra betalningslösningar?

- För konsumenten är fördelen att det är gratis och att betalningen kan godkännas smidigt med Mobilt Bank ID. För handlaren blir risken för bedrägeri minimal om man jämför med kort och faktura eftersom pengarna är garanterade då det finns medel på bankkontot.

Hur är ert samarbete med bankerna?

- I stort uppskattar de att vi gör bankkontot riktigt relevant för handel på nätet. Om man tänker efter är bankkontot faktiskt navet i hela e-handelsekonomin som alla andra betalsätt är beroende av på något sätt. Trustly digitaliserar det.

Vad siktar ni på härnäst?
- Senare delen av året hägrar expansioner till Europas allra största ekonomier. Vi skalar upp en redan robust organisation på ett smart för att lyckas lika väl där som i de 8 marknader vi redan finns i.

Stefan Backlund, Trustly

Stefan Backlund, Trustly

Fler inlägg om: ,
5 juni 2015

Provocerande att kvinnor får högre lönepåslag än män?

Större löneökningar till kvinnor är enda vägen att få bort ojämställda löner. Det beskriver de fyra storbankerna när de ska förklara läget i den stora satsningen Lika lön i nummer 5 av Finansliv Medlem. Se artikel här. Avtalet mellan bankarbetsgivarna och Finansförbundet blev sifferlöst mot att kvinnor och män i bank ska få just jämställda löner. Trots att Lika lön pågått sedan 2011 och trots välvilja från bankerna är målet inte inom räckhåll för 3 av 4 storbanker.

Förklaringen?

I Swedbank fattas de stora summorna som behövs för att rätta till lönerna i ett slag, men samtidigt finns i Nordea enheter som inte lyckats fördela de pengar som ändå avsatts särskilt för Lika lön. I alla banker finns oro för en rekyl, det vill säga att de framgångar som nåtts hittills ska ätas upp i nästa lönerevision – eftersom lönesättande chefer inte i grunden tagit till sig att kvinnors arbete ska värderas lika.

Att kvinnors löner uppvärderas i ett slag verkar alltså provocera.

”För att uppnå jämställda löner behöver kvinnornas löneökningar under en period vara större än männens. Vill man verkligen komma tillrätta med osakliga löneskillnader så får man lov att acceptera det.” Så skriver Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius i en debattartikel i Dagens Samhälle idag. Det handlar här om att Medlingsinstitutet måste få skarpare uppdrag och verktyg så att kvinnor på svensk arbetsmarknad tillåts ha högre löneökningstakt än män för att komma ur de cementerade strukturella löneskillnaderna på svensk arbetsmarknad. Annars tar det till år 2066 innan män och kvinnor tjänar lika mycket.

Läs hennes artikel här.

/BrittMari Lantto, redaktör Finansliv

29 maj 2015
tips

Begriplighet ämne för Almedalen-seminarium

Finansinspektionen släppte nyligen en rapport som citerades bland annat i Dagens Nyheter  Där konstaterade man att hälften av svenskarna inte klarar enkel procenträkning och till exempel har svårt att räkna på ränta och avkastning. Detta aktualiserar en diskussion som Finansliv och Bliwa Livförsäkring tar upp på ett seminarium i Almedalen. Vi har satt rubriken ”Att lova trygghet och leverera ångest”.

Seminariet kommer att handla om det faktum att valfriheten blir allt större för konsumenterna, till exempel när det gäller banktjänster, telefoni, el, försäkring och så vidare. Problemet är att kunderna inte alltid förstår vad vi försöker säga dem. Vi kanske använder juridiska begrepp, branschtermer eller interna uttryck. Då är risken stor att de fattar dåliga beslut. Och det är kanske inte hela världen om man tecknar ett dåligt elabonnemang, men om man väljer fel när det gäller pensionen till exempel så kan resultatet bli förödande.

Ibland i debatten hörs argumentet att det är svårt att vara begriplig med de lagliga krav som finns på till exempel finansbranschen. De dokument vi överlämnar till kunden ska följa alla de juridiska formuleringar som sätts upp av lagstiftare och Finansinspektionen och då är det inte alltid säkert att de blir så lättillgängliga. Andra säger att detta bara är svepskäl. Vill vi vara begripliga så kan vi.

Daniel Eriksson, produktchef på Folksam, sa när han talade på Business Model Finance tidigare i vår att vi ofta friskriver oss juridiskt genom att överlämna mängder av dokument till kunderna som de troligen inte kommer att läsa. Detta är inte att vara transparent och tydlig, menade han, utan att vi måste anstränga oss lite mer om vi verkligen vill att kunderna ska förstå.

En ett arbete som pågår är att alla ska använda samma ord för samma sak. För ett år sedan kom till exempel en standard för pensionstermer och fler branschdiskussioner pågår.

Paneldeltagare på Finanslivs och Bliwas seminarium är Ingela Gabrielsson, privatekonom, Nordea, Carola Määttä, kommunikationsdirektör, Försäkringskassan, Patrik Hadenius, chefredaktör, Språktidningen och Johan Gunnarson, vice vd, Bliwa Livförsäkring. Modererar gör jag. Jag kan utlova en spännande diskussion om begriplighet. Så om du är i Almedalen onsdagen den 1 juli, kom då till TCO-parken på Strandgatan 1 klockan 14-15. Vid seminariet kommer också en undersökning av begriplighet i olika branscher att presenteras.

/Unn

ps: Här är alla räknefrågor från Finansinspektionens test. Klarar du dem?