30 augusti 2010
bank

Upp som en sol och ned som en bank(aka)

Så klart är dagens stora snackis HQ Banks fall. Hur i all världen kunde det gå så illa? Vi på redaktionen pratar om de båda ”coola” bankerna där alla ville vara – Carnegie och HQ – som nu bägge har fått sig rejäla törnar, även om Carnegie verkar ha rest sig ur dyn.

Ord som fartblindhet och grupptryck yr över redaktionsgolvet medan vi målmedvetet men stressat petar in några rader om HQ Bank i vår tidning minuter före tryckaren trycker på ”kör”-knappen, eller vad nu knappen kan tänkas heta. Känns skönt att kunna vara någorlunda aktuella fast vi är månadstidning. /Unn

  • Pingback: alkaline water machine()

  • Pingback: blue ofica()

  • Pingback: yellow october()

  • Pingback: click here()

  • Pingback: credit auto()

  • Pingback:  ()

  • Unn Edberg

    Underbar liknelse med vilsna kompasser. Både rätt instrument och en väl utvecklad magkänsla/moral skulle nog göra susen.

  • Göran Jönsson

    Så var det alltså dags igen. Vi hyste kanske lite till mans en förhoppning om att Carnegieaffären var den sista i sitt slag. Men icke sa Nicke. Och vi som har några år på nacken har väl turbulensen under och efter Skandiaffären i relativt färskt minne.

    Mins att jag läste i samband med denna affär att en professor på Handelshögskolan ville skicka Skandialedningen på etikkurs. Lät inte som en dum idé då och är väl lika gångbar i dag. Men vad är då egentligen etik? Och är den nämnda ledningen och deras efterföljare mottaglig för slik utbildning? För länge sedan läste jag en definition av etik som fortfarande står sig. Den gick ut ungefär på följande : ”Etik, det är som en inre kompass som pekar ut den rätta riktningen”. Nog så bra. Men har man någon gång orienterat efter kompass i en okänd storskog och passerat under en kraftledning utan att märka det. Eller har man navigerat efter kompass över okända vatten och passerat en undervattenskabel. Då är kompassen inte mycket värd. I båda fallen får kompassen spelet och kommer troligen att leda helt fel. Antingen vilse i skogen eller upp på en osynlig grynna. Vad har då detta med ”etikkompassen” att göra? Jo, även ”etikkompassen” låter sig påverkas av yttre kraftfält. Efter alla etikdebatter som rasat efter avslöjanden om företagsskandaler, kan man nog dra slutsatsen att den rådande kulturen i de aktuella företagen är det kraftfält som får de inre kompasserna att löpa amok. Men, invänder någon, har du aldrig hört talas om andra kompasser än de gamla magnetiska som uppfanns av kineserna vid vår tideräknings början? Det finns ju gyrokompasser och GPS. Jovisst, utmärkta instrument som inte låter sig påverkas av yttre kraftfält. Det är bara en eller annan hake. De måste installeras och de måste förses med energi. Så etikkurser i alla ära. Utan att man samtidigt förser kursdeltagarna med tillförlitliga instrument och en garanterad framtida energiförsörjning till dessa, är nog inte kurserna mycket värda. Kraftfälten tar det nog dessvärre lång tid att eliminera. Om det nånsin går. I vart fall inte med mindre att ägarna ser och förstår problemen och är beredda att agera tidigt och kraftfullt.

    Men så var det som sagt dags igen. Vart är vi på väg? Det handlar ju inte om att någon manipulerat kassaapparaten på ”Kentas Grill och Billack” utan om en bank. Med en fortsatt utveckling längs detta spår skulle väl ingen ens höja på ögonbrynen om självaste Anders Borg skulle ertappas med att ha falskdeklarerat. Eller om ärkebiskopen bekände att han i själva verket är muslim. Eller för den delen om kungen hade pantsatt riksregalierna för att täcka upp sitt, enligt egen mening, otillräckliga apanage.

22 april 2015

Hur ska vi få folks förtroende?

”Finansbranschen och högre förtroende – går det ihop?” var namnet på ett seminarium arrangerat av Narva i morse. Panelen bestod av Eva Trouin, Sverigechef på Nordnet, Henrik von Sydow på Carnegie privatbank, Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius samt Gunvor Engström, styrelseledamot i Tredje AP-fonden och Länsförsäkringar fondförvaltning.

Det finns en förtroendekris för finansbranschen, det var deltagarna överens om. Liksom att det är tacksamt att slå på banker i opinionen. Ulrika Boëthius vittnade om att bankernas medarbetare direkt får känna av om det varit negativ rapportering om branschen i media.

-          Att slå på kapitalet triggar igång. Det drabbar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö, och kan även handla om fysiska angrepp, sade hon.

Men ser man till enskilda kundrelationer så är kunderna oftast ganska nöjda, sa hon vidare.

-          Kundmötet blir en allt viktigare konkurrensfaktor, som är avgörande för förtroendet, sa Henrik von Sydow.

Panelen tog också upp frågan att branschen varit för upptagen med strider om floden av nya regler, så att den missat förtroendefrågan.

 

Eva Trouin hänvisade till en Nordnet-undersökning som visat att en femtedel avstår från sparande på grund av dålig kunskap.

-          Det behöver göras mer, och tidigare, i skolan kring privatekonomi, sa hon.

På fråga från publiken om bankerna verkligen tycker att lågt förtroende är ett problem och om ett bättre förtroende skulle öka intäkterna, svarade Eva Trouin att förtroendet är en viktig fråga för att få kunder att gå in i branschen och ta hand om sina pengar.

Men hon menade också att det finns problem med transparens för andra större aktörer med andra affärsmodeller, som inte är lika rörliga.

-          Storbankerna kan inte vara transparenta och prata öppet om varför vissa avgifter finns – att ta bort avgifter på en jättestock slår hårt.

 

Hela panelen tryckte på branschaktörernas ansvar för att vara mer synliga, och inte bara när det kommit en stor rapport.

-          De måste förklara vad de gör, så att människor lär känna dem och får en relation till dem, sa Gunvor Engström.

-          Ut och twittra! Var mer aktiva i debatten och svara på kundernas frågor, uppmanade Eva Trouin branschens vd:ar.

Henrik von Sydow höll med.

-          Peka på samhällsnyttan med finansbranschen, att den är strategisk för stabilitet framöver, sa han.

 

Ulrika Boëthius fick avsluta seminariet med att påpeka att en viktig del i förtroendeproblemet är hur branschen hanterar sina ersättningar.

-          Glöm inte den allmänna känslan för rättvisa och ansvar. Det sticker i folks ögon med 15-procentiga löneökningar, när andra får nöja sig med nästan noll, sa hon.

-          Det är en mänsklig reaktion, som spelar in om man tycker att bankerna är ansvarsfulla, fortsatte hon.

 

 

 

 

 

10 april 2015

Arbetsmiljö goes Kaizen

AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner på forskning inom miljö och hälsa och är därmed Sveriges största finansiär av arbetsmiljöforskning. Med stigande siffror för sjukskrivningar blir förebyggande hälsoarbete alltmer intressant och denna fredagsmorgon kunde ett av många hälsoprojekt presentera sina slutsatser.

Det handlar om lasarettet i Enköping som sedan några år arbetar med Lean för att förbättra arbetsprocesser och effektivitet. Samtidigt har forskare från Karolinska Institutet i flera år studerat hur hälsoarbetet ska kunna utvecklas på arbetsplatserna. Fallgroparna är många: alltför ofta blir hälsoprojekten ett sidospår med begränsat intresse från ledningen och som läggs ner när projektledaren utifrån försvinner eller en eldsjäl byter jobb. Nu var idén att, tillsammans med anställda på lasarettet i Enköping, integrera det hälsofrämjande arbetet i Leanprocessen.

Tänkt och gjort. Kaizen, alltså Leans begrepp om små, ständiga förbättringar, togs upp även för hälsofrågor på Leanmötena på deltagande enheter. Deltagarna skrev förbättringsförslag på lappar, med datum för genomförande och ansvarig person, som sattes upp på Leantavlan. Och projektet kunde visa på framgång. Hälsa kom att diskuteras mer vid förändringar i arbetet, det hälsofrämjande arbetet integrerades mer i verksamheten, personalen och chefer blev mer stödjande för och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. Projektet fick också positiva effekter för hur Kaizen som sådan uppfattades som metod – fler blev positiva till metoden. Även arbetsprestation och arbetsförmåga hade högre värden i projektgruppen än i kontrollgruppen, men här var värdena inte signifikanta, det vill säga resultatet var inte lika tydligt säkerställt.

”Man” och ”någon” försvinner, det vill säga saker blir faktiskt gjorda, med Kaizen. Även det viktiga hälsoarbetet. Säkert väldigt viktigt när Lean tenderar att effektivisera arbetet så att det ingenstans finns minipauser i processerna.

Efterlysning! Jobbar du också med Lean? Är arbetsmiljöarbetet och/eller det hälsofrämjande arbetet med i det arbetet? Det vore kul att skriva om detta i Finansliv, hör av dig! Till brittmari.lantto@finansliv.se eller varför inte slå en signal – 072-24 59 873.

/Redaktör BrittMari Lantto

26 mars 2015
Finanslivfrukost

”Hur ska vi stå ut med varandra?”

Vi människor har lätt att missförstå varandra, konstaterade Mattias Lundberg som föreläste för 110 Finansliv-läsare i morse. Mattias Lundberg är psykolog och har bland annat skrivit böckerna ”Jäkla människa” och ”Den lycklige pessimisten”. Han pratade om flera fällor som vi går i när vi försöker umgås med varandra, som att vi utgår ifrån att andra upplever samma känslor som vi själva i en viss situation och att vi alla förenklar vårt tänkande i vardagen, men det är inte säkert att vi förenklar på samma sätt som våra kollegor.

Han pratade också om vårt behov av att kategorisera varandra.

- Vi bedömer hur en människa är utifrån beteendet, sa han och förklarade varför det ofta blir fel.

Foto: Johan Jeppsson

Fler inlägg om:
25 mars 2015

God finans – branschen kan bättre än så här!

Svanen-märkta fastigheter, ekologiska soppor, MSC-märkt fisk, batteriåtervinning. På väg ner i tunnelbanan efter en intervju med Swedbanks hållbarhetschef Amanda Jackson blir jag överöst av reklam där alla har något slags hållbarhetsvinkel med tillhörande symbol.

Men pengar har ingen Svanen-märkning. För att vara en bransch som berömmer sig av att vara – och ÄR – blodomloppet i samhället, har finansvärlden legat märkligt lågt när det kommer till hållbarhetsfrågor, som investeringarnas påverkan på miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

På kort tid har två stora undersökningar underkänt finansföretagens hållbarhetsarbete. I februari visade Swedwatch att finanssektorn varken mäter eller redovisar klimathänsyn i fondförvaltningen. Ett par veckor tidigare lanserades det internationella initiativet Fair Finance Guide i Sverige. Deras kartläggning av de svenska bankernas riktlinjer visade att de i genomsnitt endast uppfyllde 22 procent av de viktigaste internationella principerna för hållbarhet och socialt ansvar.

Och visst, Fair Finance Guides undersökning handlar om riktlinjer. Det viktigaste är självklart vad som görs i praktiken. Men det är inte ett sundhetstecken för en bransch om de stora företagens policies knappt uppfyller en fjärdedel av den internationella standarden.

Vi på Finansliv är säkra på att branschen kan bättre! Både när det gäller att styra om investeringar och att kommunicera bättre med kunderna vad man faktiskt gör, så att de har en rimlig chans att kunna välja hållbart.

Därför kommer Finansliv att låta hållbarhetsfrågorna prägla hela 2015, och jag hoppas att vi har resten av branschen med oss i vår satsning ”God finans”.

Har du tips om något vi bör skriva om som gäller hållbarhet i finansbranschen – mejla till Åsa Berner

Text: Åsa Berner

12 mars 2015

Transparens och hållbarhet på Business Model Finance

Under onsdagen gick tredje upplagan av Business Model Finance av stapeln. Eventet som ägde rum på Nalen i Stockholm arrangerades gemensamt av Finansliv och Cordial.

Finansmarknadsminister Per Bolund gav i sitt inledningstal sin syn på konjunkturen och läget för lagstiftning som rör finansområdet. Han tryckte särskilt på finansbranschens roll för att skapa en mer hållbar värld, och att se de affärsmöjligheter som finns i nya energi- och transportlösningar.

-          Den som inte har med hållbarhet i sin riskanalys, riskerar att sitta med Svarte Petter, när ny teknik tar över och vi får en aktiv klimatpolitik på global nivå, sade Per Bolund.

Hållbarhet var även temat för Michael Wolfs framträdande, där han berättade om hur bankaffären och samhällsengagemanget samverkar. Exempel på detta var bankens satsningar på att dels ge unga ett första jobb och dels underlätta för utrikesfödda akademiker att enklare få tillgång till relevanta arbetsgivare.

-          Det tar fyra veckor för oss att validera att deras kompetens är relevant för oss. När vi gjort det blir de också attraktiva för andra arbetsgivare, sade Michael Wolf.

En annan aspekt av hållbarhet är företagens transparens gentemot kund, som var ämnet för den ena av dagens två paneldebatter. Skandiabankens vd Öyvind Thomassen och Helena Palmgren, vd Brummer Life, berättade om sitt förändringsarbete för att bli mer transparenta; i Skandias fall bland annat genom öppen redovisning av snitträntan och hos Brummer Life i form av mer lättförståeliga årsredovisningar.

Den tredje paneldeltagaren Daniel Eriksson, produktdirektör Folksam, komplicerade bilden genom att varna för att man tror att transparens löser alla problem.

-          Det finns en trend från myndigheter och politiker att tänka ”fixa transparensen och sen är vi färdiga”. Vi skjuter över ansvaret på kunden, sade han.

Business Model Finance 2015 bjöd även på en affärsnyhet från scenen. Henrik Rosvall, grundare och VD för Dreams, en tjänst i form av en app som är tänkt att coacha yngre att spara och spendera smartare, avslöjade att de inlett ett samarbete med Ålandsbanken.

Trygg-Hansas vd Patrick Bergander och Magnus Billing, vd Nasdaq OMX, talade sedan om sina respektive verksamheter och utmaningar, innan det var dags för den avslutande konjunkturpanelen, då Nordeas chefsekonom Annika Winsth och vice Riksbankschefen Martin Flodén hade en glödande debatt om inflationsmål och inflationsmått.

Här är alla bilder!

Text: Åsa Berner

 Foto: Johan Jeppsson

Michael Wolf

businessmodelfinace2015-web-18 

Per Bolund

Annika Winsth och Martin Flodén

business model finance 2015