Tagg: EU

Kommissionen avvaktar med böter för underskott

Publicerat den 19 maj 2016 kl. 00:43

Spanien, Portugal och Italien får mer tid på sig att få ner sina underskott i linje med unionens finansiella regler. Därmed undviker man för tillfället böter och politisk turbulens. Samtidigt lär trovärdigheten kring finansreglerna ifrågasättas.

När Kommissionen presenterade sina ekonomiska rekommendationer för EU-länderna på onsdagen låg främst tre länder i fokus. Spanien, Portugal och Italien. Inför dagens besked hade det spekulerats i att Kommissionen för första gången skulle bötfälla ett EU-land för att det har större underskott än tre procent av BNP vilket är maxgränsen i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som syftar till att skapa sunda offentliga finanser. Alla tre länderna fick dock respit.

Både Portugal och Spanien får var sitt extra år på sig att justera sitt underskott. För Portugals del har man året ut på sig. Spaniens deadline är 2017. Italien, som länge hänvisat till exceptionella kostnader för migration och säkerhet, fick i sin tur mer flexibilitet i sin budget för innevarande år.

Böter är dock inte uteslutna, Kommissionen ska återkomma till länderna senare i år. Italien ska granskas i höst medan Spanien och Portugal ska tas upp redan i början av juli.

Undviker spanskt val

Att Kommissionen inte fattade beslut om böter idag för Spanien och Portugal beror mycket på det spanska valet den 26e juni.

– Nu är inte rätt läge, ekonomiskt eller politiskt att ta det steget, sa EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici på dagens presskonferens.

Kommissionen vill undvika hätsk debatt om EU och åtstramningar, särskilt med tanke på att vänsterpartiet Podemos, som är stark motståndare till EU:s åtstramningspolitik, går framåt. EU-böter på upp till 0,2 procent av BNP skulle inte falla i god jord samtidigt som det i stort sätt är politiskt omöjligt för den nuvarande regeringen att driva igenom reformer för att justera underskottet en månad innan valet.

Trovärdiga regler

Samtidigt är det en svår balansgång för Kommissionen. Trovärdigheten kring de finansiella reglerna har i ifrågasatts tidigare, senast för ett år sedan när Frankrike slapp böter och istället fick en tvåårig respit för att få ner sitt underskott. Portugal och Spanien har varnats förut och även tidigare fått mer tid på sig att få ner underskotten. Spanien har haft ett för stort underskott under fyra års tid och under dessa år konstant missat de uppsatta budgetmålen. Dessutom har sittande premiärminister Mariano Rajoy precis utlovat skattelättnader om han skulle vinna valet i juni.

Ekonomikommissionären Moscovici försäkrar dock att han och hans kollegor lägger stor vikt vid att reglerna ska följas och att de ska vara trovärdiga.

– Det är absolut legitimt att ge länderna ett år till. Men vi säger inte att allt är okej. Så väl för Italien, Spanien och Portugal har vi rendez-vous-klausuler, sa Moscovici som syftade på att man ska komma tillbaka med nya bedömningarna kring länderna senare i år.

Fortsatt oro för svenska bomarknad

När det gäller rekommendationen till Sverige varnar Kommissionen i sin rapport för obalanser på bostadsmarknaden och att privatpersoner drar på sig stora skulder. Detta ses som en risk för den ekonomiska stabiliteten. Kommissionen säger också att brist på bostäder hämmar arbetsmarknaden och utgör hinder för invandrares att få jobb.

Därför uppmanas regeringen att dra ner på skatteavdrag för räntor alternativt höja fastighetsskatten.

Liknande varningar har dock utfärdats i tidigare Kommissionsrapporter utan att det fått större genomslag i Sverige.

Grekland behöver skuldlättnader

Publicerat den 9 maj 2016 kl. 21:44

Eurogruppen vill se hur man kan lätta på den enorma grekiska skuldbördan både på kort och lång sikt. Från EU-håll hoppas man att det, tillsammans med extra åtstramningar, ska blidka skeptiska IMF och att man inom några veckor kan betala ut nya nödlån till det krisdrabbade landet.

Efter påtryckningar från Internationella Valutafonden (IMF) hade euroområdets finansministrar ikväll en första diskussion om hur kan ska hantera den gigantiska grekiska statsskulden som i år väntas nå 200 procent av BNP. Valutafonden har krävt större skuldlättnader än de europeiska långivarna som tidigare har sagt att man bara ska prata om lättnader ”om det är nödvändigt”.

Ikväll sa eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, att skuldlättnader kommer behövas.

– Om man tittar framåt så kommer det finns problem med skuldernas hållbarhet som vi måste hantera. Hur stor problemet är, när och hur vi måste hantera det ska vi diskutera på nästa möte, sa Dijsselbloem på presskonferensen i Bryssel.

Inför nästa möte den 24e maj ska eurogruppens tjänstemän tillsammans med Kommissionen och IMF göra en hållbarhetsanalys. Den ska baseras på vad Grekland faktiskt behöver betala tillbaka varje år till skillnad från skuldnivå i förhållande till BNP som man tidigare fokuserat på. Utifrån det ska man föreslå lättnader i tre steg.

Skuldlättnader på kort och lång sikt

På kort sikt kan det handla om att lägga om lån till en längre fast ränta. Vid varje utbetalning kan man också laborera med olika löptider för att se till att det inte blir för stora återbetalningar ett enskilt år. Man kan också lösa ut dyra lån mot billigare.

– Vi vet att vissa långivare tar ut högre ränta än vi så man skulle kunna återbetala dem tidigare vilket skulle minska kostnaderna för lånen, sa Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond ESM.

Regling syftade på de tidigare IMF-lånen som Grekland har tagit och som har högre ränta än de europeiska nödlånen. Det var en åtgärd som Irland också gjorde i sitt nödlånsprogram.

På medellång sikt kan man också kunna förlänga löptider och skjuta fram betalningar. Detta kan dock ske först i slutet på det grekiska besparingsprogrammet, alltså först 2018, och förutsatt att landet genomför de ekonomiska reformer som långivarna kräver. På längre sikt kan det bli aktuellt att titta på andra åtgärder. Vad dessa kan innebära ville inte eurogruppsordföranden Dijsselbloem specificera närmare men han poängterade att det inte i något läge handlar om att skriva av skulderna nominellt.

Klaus Regling lade till att lättnader i form av förlängda löptider och sänkta räntor kan betyda mycket. Enligt Regling sparar Grekland sammanlagt åtta miljarder euro om året, fyra procent av BNP, genom sådana lättnader som man beslutat om tidigare.

Den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos var nöjd efter mötet.

– Det är en stor lättnad att vi har haft den här diskussionen och att vi nu pratar om detaljer, sa Tsakalotos som också hoppades att Grekland snart kan vända blad efter många år av ekonomisk kris.

Kan få nya pengar utan skulduppgörelse

Frågan är dock om dessa skuldlättnader i tre steg räcker för att få med sig IMF i nödlånet vilket är ett krav från flera euroländer, däribland Tyskland. IMF har menat att de grekiska skulderna inte är hållbara på lång sikt och de omedelbara åtgärder som eurogruppen har diskuterat gäller bara kortsiktigt. Beslut om den långsiktiga hållbarheten skjuter man på framtiden.

Jeroen Dijsselbloem menade dock att IMF gillar idén om både kort- och långsiktiga lättnader. Och han sa också att beslut om utbetalning av nödlån kan ske även om man inte är helt klara med skulddiskussionen till nästa möte den 24e maj.

På så sätt skulle man lösa den akuta likviditetskrisen även om skuldfrågan drar ut på tiden. Grekland måste betala tillbaka på lån på flera miljarder euro i juli och saknar i dagsläget pengar för att klara det.

Har förbättrat extra besparingar

Förutom skuldlättnader har IMF också har krävt så kallade beredskapsbesparingar av Grekland eftersom man inte litar på att landets och EU:s ekonomiska kalkyler håller. Dijsselbloem sa efter mötet att man hade vässat det förslag som grekerna lagt fram. Besparingarna ska omfatta åtgärder både på utgiftssidan och intäktssidan. Vilka de exakta åtgärderna ska bli ska man besluta om längre fram tillsammans med långivarna i fall det blir aktuellt.

Enligt grekisk lag är det juridiskt omöjligt att på förhand lagstifta om specifika besparingar. Lösningen som presenterats är att man ska lagstifta om en beredskapsmekansim som ska triggas automatiskt om Grekland inte når överskottsmålet i nödprogrammet.

– På så sätt är det lagligt bestämt vad som händer när och vem som gör vad. Det kommer leverera ytterligare ett besparingspaket vid behov, sa Jeroen Dijsselbloem.

Ökad oro för Europas ekonomi

Publicerat den 3 maj 2016 kl. 22:21

Kommissionen skriver ner sin ekonomiska prognos och varnar samtidigt för en rad risker både i omvärlden och på hemmaplan. För Sverige, som är en av de snabbast växande ekonomierna i EU, ser det dock bättre ut.

Den europeiska ekonomin väntas växa med 1,8 procent i år. Den bedömningen gör EU-kommissionen i sin vårprognos som presenterades på tisdagen. I euroområdet spås något lägre tillväxt, 1,6 procent. Aktiviteten i ekonomin är alltjämt svag, inflationen väntas ligga runt noll procent i år för att därefter öka till 1,5 procent 2017. Arbetslösheten är fortsatt väldigt hög i flera EU-länder även om den sakta minskar.

I Sverige ser det dock ljusare ut. Tillväxten, driven av inhemsk konsumtion, väntas landa på 3,4 procent i år vilket är den femte högsta i EU. Nästa år väntas den svenska ekonomin växa 2,9 procent. Kommissionen konstaterar också att arbetslösheten kommer att minska samtidigt som budgetunderskottet är relativt lågt trots det stora inflödet av flyktingar 2015.

Jämfört med den tidigare prognosen från i höstas är det en rejäl uppskrivning. I November spådde Kommissionen en svensk tillväxt på 2,8 procent för 2016.

Vinden vänder i Europa

I EU som helhet och för euroområdet skrivs däremot prognosen ner något. De medvindar som Kommissionen pratade om för ett år sedan verkar ha vänt. Det låga oljepriset som tidigare gynnat Europa har stigit samtidigt som tillväxtmarknader som Kina har svalnat. Lägg därtill ökade risker i form av en svajigare finansmarknad och geopolitisk oro. De externa omvärldsfaktorerna är helt enkelt inte lika gynnsamma som tidigare.

– Den framtida tillväxten kommer i större utsträckning bero på möjligheter vi själva skapar, säger eurokommissionären Valdis Dombrovskis.

Men samtidigt är det inte bara externa faktorer som försämrat läget utan även inom EU växer orosmoln fram. De senaste veckorna har spänningarna kring Grekland ökat i takt med att landets regering och långivarna inte kunnat enas om reformer och utbetalning av nytt nödlån. Farhågor om en ”ny het grekisk sommar” har vuxit fram med hänvisning till förra årets långdragna förhandlingar där Grekland stod på randen till att lämna eurosamarbetet.

Storbritanniens folkomröstning om fortsatt EU-medlemskap den 23e juni kan också skapa stor oreda i ekonomin framöver beroende på utgången. I den nuvarande prognosen väntas Storbritannien växa mer än EU-snittet men det förutsätter att landet stannar i unionen.

– Vår prognos bygger på ingen politikförändring och ni vet förstås vad det betyder för Storbritannien, säger EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici.

Regeringar kan stimulera mer

Moscovici pekar annars på ljusglimtarna i den europeiska ekonomin. Det finns god tillgång till billigt kapital, aktiviteten i ekonomin spås öka och investeringar väntas ta fart nästa år. Samtidigt väntar sig Kommissionen ökad finanspolitisk stimulans. Den franske kommissionären ger också sitt stöd till ECB-chefen Mario Draghi som har haft infekterade duster med den tyska finansministern om hur man bäst borde stimulera den europeiska ekonomin. ECB har, likt många andra centralbanker, i stort sett tömt sin stimulansverktygslåda och många menar att länder som Tyskland, med starka finanser och ett stort bytesbalansöverskott, borde lätta på den offentliga plånboken för att få fart på ekonomin.

– Det är klart att penningpolitiken är viktigt men den kan inte göra allt. Vi borde inte vara fientligt inställda till tillväxt, säger Moscovici.

Strandade förhandlingar i Aten – Grekland ber om toppmöte

Publicerat den 27 april 2016 kl. 19:20

Det blir inget snabb uppgörelse mellan Grekland och långivarna. Torsdagens möte med eurogruppen ställs in sedan förhandlingar strandat i Aten. Samtidigt har Grekland bett att frågan tas upp på högsta politiska nivå men fått nobben även där.

Samtalen mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna avbröts på tisdagen sedan man inte kunnat komma överens om hur landet ska säkra nya så kallade beredskapsbesparingar. Därmed föll också planen om en snabb uppgörelse och beslut om delutbetalning av nödlån denna vecka.

Efter eurogruppens möte i Amsterdam i fredags var tanken att Grekland snabbt skulle ta fram alternativa besparingar att ha i beredskap i fall man skulle missa det framtida överskottsmålet. Det var ett krav från IMF som tvivlar på att de reformer som grekerna presenterat hittills räcker för att nå det övergripande målet i landets nödprogram – ett primäröverskott, före betalningar av räntor, på 3,5 procent år 2018.

Beredskapsåtgärder i kombination med kvicka samtal om landets skuldbörda skulle öppna för ett extrainkallat eurogruppsmöte imorgon torsdag där euroländernas finansministrar skulle besluta om nästa delutbetalning av nödlån i storleksordningen fem miljarder euro. På tisdag kväll meddelande dock talespersonen för eurogruppens ordförande att det inte blir något möte då förhandlarna behövde mer tid för att enas.

Extra besparingar på 3,6 miljarder

De extra besparingarna som IMF krävt för att delta i nödlånsprogrammet uppgår till två procent av BNP. Det motsvarar 3,6 miljarder euro. Detta ska läggas till de åtstramningar som Grekland redan beslutat om vilka uppgår till tre procent av BNP, eller 5,4 miljarder euro.

Efter det senaste eurogruppsmötet sa den grekiska finansministern Euklidis Tsakalotos att det är juridiskt omöjligt att beredskapslagstifta i Grekland men att han och regeringen ändå skulle hitta en lösning.

Tsakalotos har sedan dess varit inne på att de extra åtgärderna att ha i beredskap skulle ske genom allmänna besparingar i landets alla departement. IMF menar dock att detta inte är effektivt och fonden vill hellre se fortsatta besparingar inom pensionssystemet och slopade skatteundantag.

Tas upp på högsta nivå

Samtidigt har den grekiska premiärministern, Alexis Tsipras, svårt att acceptera att IMF överhuvudet taget kräver extra åtstramningar. Tsipras har sagt att han varken ska göra mer eller mindre än vad man kom överens om förra sommaren när man under kaotiska former förhandlade fram Greklands tredje nödlån. Kraven från IMF går enligt Tsipras längre än den överenskommelsen. Han har därför ringt upp rådets ordförande Donald Tusk och bett honom kalla till ett eurotoppmöte för att frågan tas upp på allra högsta politiska nivå.

Rådsordföranden såg dock ingen anledning till att ta upp frågan bland euroländernas stats- och regeringschefer.

– Jag är övertygad om att det finns mer arbete att göra för finansministrarna, sa Donald Tusk vid lunchtid idag efter att ha samrått med eurogruppens ordförande och Kommissionens dito.

Enligt en anonym EU-källa är läget inte så pass akut att det motiverar ett toppmöte om Grekland. Först i juli, då landet ska göra en större återbetalning av lån på 3,5 miljarder euro, måste man ha nått en uppgörelse.

– Det är inte omöjligt att vi kommer dit (till ett toppmöte) men det får i så fall bli om en månad eller två, säger källan.

Samtidigt uppmanade Tusk parterna att sätta upp en ny deadline i förhandlingarna och sätta ett nytt datum för ett extrainsatt eurogruppsmöte.

– Jag pratar inte om veckor utan dagar, sa rådsordföranden.

Tveksamt om IMF-krav på Grekland är lagliga

Publicerat den 22 april 2016 kl. 21:29

IMF tvivlar på att de grekiska kalkylerna går ihop och kräver ytterligare besparingar som ska triggas per automatik om landet missar sina överskottsmål. Euroländernas finansministrar välkomnar idén men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Enligt den grekiska ministern är det juridiskt omöjligt.

Grekland och de internationella långivarna uppges vara väldigt nära en uppgörelse och därmed också en ny delutbetalning av nödlån. Det är bara några detaljer som återstår att reda ut. Problemet är att långivarna inom EU och IMF är oense om de reformer man har kommit överens om räcker för att Grekland ska nå det övergripande målet i nödprogrammet – ett primäröverskott före räntebetalningar, på 3,5 procent av BNP år 2018.

Den grekiska regeringen är övertygad om att målet kommer nås med de reformer som nu ligger på bordet vilka involverar såväl sänkt pension som höjd skatt. De europeiska långivarna i EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM, gör samma bedömning.

IMF är betydligt mer pessimistisk och menar att det primära överskottet snarare kommer landa kring 1,5 procent överskott.

Automatiska besparingar

När eurogruppen träffades i Amsterdam på fredagen nådde man dock en kompromiss. För att blidka IMF beslutade man att Grekland på förhand ska identifiera och lagstifta om ytterligare besparingar. Dessa ska uppgå till två procent av BNP, det vill säga skillnaden mellan EU:s och IMF:s prognoser, och de ska triggas mer eller mindre per automatik om Grekland missar överskottsmålet.

IMF-chefen Christine Lagarde som var med på mötet i Amsterdam välkomnade kompromissen.

Parallellt ska man också titta på den grekiska skuldbördan och hur den kan lättas. Hållbarheten i den grekiska skulden har varit en annan stötesten mellan långivarna EU och IMF och fonden har krävt större lättnader för att gå med i programmet.

Förhoppningen är att man snabbt ska kunna lösa skuldfrågan och att Grekland samtidigt ska kunna driva igenom beslut om framtida beredskapsbesparingar. Det kan i så fall bli ett extra eurogruppsmöte nästa torsdag för att besluta om nästa delutbetalning av landets nödlån.

Olaglig kompromiss?

Vad för typ av besparingar grekerna ska ha i beredskap är dock oklart. Idén är också juridiskt osäker. Enligt finansminister Euklidis Tsakalotos kan man i Grekland inte lagstifta om besparingar att ha i beredskap.

– Det betyder att du inte kan säga att man ska göra X om läget i världen, Y, råder 2018. Du kan inte göra detta i laglig form, sa han efter eurogruppens möte på fredagen samtidigt som han påpekade att samma problematik gäller i andra EU-länder, som Frankrike.

Trots det var den grekiske ministern övertygad om att regeringen kommer hitta en lösning som är trovärdig såväl för långivarna, investerare och för det grekiska folket.

– Vi har många idéer hur detta ska lösas. Syrizaregeringen är full av idéer, sa Euklidis Tsakalotos innan han avslutade sin presskonferens utan att ge mer detaljer.

Kommissionen inte tuff nog mot fuskande EU-länder

Publicerat den 19 april 2016 kl. 22:24

Europeiska revisionsrätten kritiserar EU-kommission för att inte agera tillräckligt hårt mot medlemsländer som bryter mot reglerna och har för stora underskott och skulder. I en färsk rapport ifrågasätts både Kommissionens kontrollarbete och trovärdighet.

– Kommissionen måste bli striktare. Den vet inte tillräckligt om vad som händer på fältet och den tillämpar inte reglerna konsekvent, sa Milan Martin Cvikl, ledamoten inom revisionsrätten som ansvarat för rapporten som släpptes på tisdagen.

Rätten har granskat hur Kommissionen har tillämpat förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) och skulder i sex EU-länder (Cypern, Frankrike, Italien, Malta, Tjeckien och Tyskland) mellan åren 2008-2015.

Enligt den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten får ett EU-land inte ha ett underskott som är större än tre procent av BNP och inte heller en statsskuld större än 60 procent av BNP. Detta för att garantera sunda offentliga finanser och ekonomiskt stabilitet inom unionen. Är underskott eller skulder för stora så ska Kommissionen agera och tillsammans med EU:s finansministrar sätta upp mål och deadlines för när obalanserna ska vara korrigerade. Det är i denna övervakning som Kommissionen har brustit enligt revisionsrätten.

Kommissionen sett mellan fingrarna

Dels får Kommissionen kritik för att den riktar in sig på rättsliga aspekter av förfarandet snarare än på faktiska reformer som krävs för att komma tillrätta med skulderna eller underskotten. Kommissionen använder inte heller sina befogenheter fullt ut och trots att det finns tydliga riktlinjer och procedurer har man varit inkonsekvent i sitt agerande menar revisionsrätten.

Man har sett mellan fingrarna när stora medlemsländer som Italien och Frankrike inte hållit sig inom ramarna för det finansiella regelverket. Frankrike fick till exempel mer tid på sig än brukligt för att få ner sitt underskott.

Dessutom borde Kommissionen vara mer öppen i sin analys av EU-länders statsfinanser. Bristen på öppenhet och att man inte vet hur tjänstemännen inom Kommissionens har räknat i sina utvärderingar gör att man kan ifrågasätta trovärdigheten skriver rätten i sin rapport.

För att stärka trovärdigheten och förbättra granskningen uppmanas EU:s statistikbyrå, Eurostat, att utvärdera EU-ländernas egna kontrollsystem och förbättra kontroller på plats. Kommissionen borde enligt revisionsrätten redovisa sina bedömningar öppet, fokusera mer på att minska statsskulder i kraftigt skuldsatta EU-länder samt förstärka övervakningen för att se till att finansfuskande medlemsländer faktiskt genomför strukturreformer.

Har blivit bättre

Även om rapporten innehåller svidande kritik så skriver revisionsrätten också att Kommissionen har förbättrat sin granskning av EU-ländernas finanser de senaste åren. Det är också något som Annika Breidthardt, talesperson för ekonomifrågor inom Kommissionen, framhåller, även om hon medger att kritiken i viss mån är befogad.

– Vi välkomnar rapporten från revisionsrätten. Den kan bidra i vårt arbete med att förbättra EDP, säger hon.

Om Kommissionen kan tänka sig att ändra sättet man beräknar underskott på vill Annika Breidhardt dock inte svara på. Det är en fråga som är aktuell just nu och som ska diskuteras bland EU:s finansministrar senare i veckan.

Storbolagens vinst och skatt ska vara offentliga

Publicerat den 12 april 2016 kl. 23:11

EU-kommissionen föreslår att multinationella bolag offentligt publicerar information om vinst, betald skatt och antalet anställda för alla EU-länder de verkar i. Detta för att motarbeta skatteflykt. Företagarföreningar menar att det kan hota investeringar i EU. De som förespråkar mer öppenhet menar i sin tur att föreslaget inte är tillräckligt ambitiöst.

Alla multinationella bolag som verkar i EU och som omsätter mer än 750 miljoner euro globalt ska offentligt publicera information om sina verksamheter enligt ett förslag som Kommissionen presenterade på tisdagen.

Förslaget omfattar fler än 6 000 bolag som tillsammans står för 90 procent av de multinationella företagens globala omsättning. Dessa företag ska offentligt redogöra för skatter de har betalat och som de är skyldiga, vinst före skatt, omsättning, antalet anställda samt ge detaljer om verksamheten, information som ska finnas tillgängligt för allmänheten i minst fem år.

Bolagsinformationen ska göras offentlig land-för-land i alla EU-länder där bolagen verkar. För verksamhet i icke EU-länder räcker det att redovisa en klumpsumma över hur mycket skatt man har betalat utanför EU. Har ett storbolag dock någon form av verksamhet i länder som EU-kommissionen klassar som skatteparadis krävs att företaget ger lika detaljerad information som för sina verksamheter inom EU.

– Så om ett stort multinationellt bolag verkar inom EU och till exempel betalar skatt i Panama så måste det redovisas, säger Jonathan Hill, kommissionären som ansvarar för förslaget.

Att europeiska bolags verksamheter i skatteparadis också inkluderas är något som tillkommit i förslaget efter Panama-läckan. Det var inte med i tidigare utkast berättade en EU-källa idag. Det betyder att förslaget har vässats men trots det får Kommissionen omfattande kritik.

Medborgare får mindre information än myndigheter

Företagarföreningen BUSINESSEUROPE beklagar att informationen ska göras offentlig och man menar att det kan göra EU mindre attraktivt för utländska investeringar. Även de som har efterfrågat mer öppenhet kring storbolagens skatt är missnöjda. Dels med att allmänheten får mindre information än skatteverken som även får del av och dessutom utbyter uppgifter om kapital och materiella tillgångar.

Men framförallt handlar kritiken från öppenhetsförespråkare om redovisningen av bolagens verksamhet i skatteparadis. Det är Kommissionen som kommer avgöra vilka länder som ska klassas som skatteparadis och som därmed ska svartlistas av EU. Urvalet ska ske i samråd med EU-länderna och Europaparlamentet. Organisationen Eurodad är en av dem som befarar att flera länder, som de ser som skatteparadis, inte kommer svartlistas vilket i förlängningen kommer ge storbolag fortsatta möjligheter att ducka för skatt på hemmaplan.

https://twitter.com/eurodad/status/719875758055899137

När Kommissionen presenterade en tidigare svartlista förra sommaren fick man omfattande kritik för att inga europeiska länder var med. Många pekade då på EU-länder som Luxemburg och Irland nog borde varit med och även andra europeiska länder som Schweiz. Kritiken blev så omfattande att Kommissionen backade och tog bort svartlistan från sin hemsida.

Kommissionen kommer inte presentera en ny lista förrän 2017 sannolikt. Innan dess ska EU-länderna och EU-parlamentet försöka enas om det förslag om offentlig land-för-land-rapportering som lagts fram idag. Det kan bli knivigt. Parlamentet har visserligen efterfrågat offentlig rapportering men det verkar finnas lite stöd för det bland medlemsländerna.

EU-kommissionär väntar ingen större granskning efter Panamaskandal

Publicerat den 4 april 2016 kl. 22:58

EU-kommissionen ska titta på de uppgifter om skattefiffel som kommer från de läckta Panamadokumenten men man räknar inte med någon större granskning då det inte handlar om statsstöd. Däremot kan det bli aktuellt att starta nya utredningar med den gamla Luxleaksläckan.

EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager kommer ta del av informationen som nu kommer fram i avslöjandet om skattesmitning via Panamabaserade advokatbyrån Mossack Fonseca. Men det är tveksamt om hon kommer kunna agera eftersom det inte verkar vara en fråga om statsstöd.

– Vi tittar på all data oavsett källa. Men informationen i media handlar främst om företag och individer, det låter inte som statsstöd, säger Margrethe Vestager.

Sammanlagt handlar det om 11,5 miljoner Mossack Fonseca-dokument som läckts till medier runt om i världen. Flera kända namn förekommer bland dem som har nyttjat byråns tjänster, däribland Rysslands president Vladimir Putin, Islands statsminister Sigmundur David Gunnlaugsson och världens bästa fotbolls spelare, Lionel Messi.

Fel av Nordea”

400-500 svenskar uppges finnas med i dokumenten. Många av dem ska ha fått hjälp att starta brevlådeföretag via Nordeas filial i Luxemburg där även Mossack Fonseca har kontor.

Margrethe Vestager säger att hon inte vill vara för snabb i att döma Nordea och de andra bankerna som har möjliggjort potentiell skattefiffel via den Panamabaserade byrån. Uppläggen kan i mångt och mycket vara lagliga menar politikern Vestager. Privatpersonen är dock av en annan åsikt.

– Privat tycker jag det är fel. Och som skandinav skulle jag värdesätta att Nordea nu gick ut och sa att detta inte är Nordea, säger hon.

Den danska kommissionären menar att det är lagstiftarna som får täppa till hålen om det skulle visa sig att uppläggen med brevlådeföretagen är lagliga. Och det är främst en fråga för enskilda länder då EU har lite att säga till om i skattefrågor.

De granskningar som Kommissionen faktiskt kan göra baseras på unionens konkurrensregler där det inte är tillåtet att ge skattefördelar till enskilda bolag. Så var fallet med McDonald’s och Fiat i Luxemburg, Starbuck’s i Nederländerna och Apple på Irland. Men även om Margrethe Vestager inte räknar med att öppna många nya granskningar genom Panamaskandalen antyder hon att det kan finnas mer att hämta i de tidigare läckta Luxleaksdokumenten.

Ska utreda interna koncernlån
De senaste två åren har Vestager och hennes stab granskat över 1 000 så kallade förhandsbesked där bolag fått veta på förhand vad de kommer få betala i skatt, i vissa fall väldigt lite skatt. 600 av beskeden kom från Luxleaks. Hittills har man främst granskat internprissättning men nu ska man i större utsträckning också titta på lån som går mellan dotterbolag i en och samma koncern.

– Vi ser att det finns en risk att detta används för att minska den beskattningsbara vinsten, säger Vestager och tillägger att denna typ av interna koncernlån är mer vanligt förekommande i Luxleaksdokumenten än metoden med internprissättning.

Det skulle kunna betyda att Kommissionen kommer öppna fler granskningar framöver.

Grekisk uppgörelse inom två veckor

Publicerat den 31 mars 2016 kl. 11:35

Grekland och långivarna närmar sig sakta varandra. Förhandlingar ska återupptas i Aten i helgen och man hoppas komma överens de kommande två veckorna. Men för att lyckas måste den grekiska regeringen blidka reformtuffa IMF liksom advokater på hemmaplan som har lamslagit landets juridiska processer i protest mot nya besparingar.

Enligt grekisk press har regeringen i Aten föreslagit nya besparingar på motsvarande 5,5 miljarder euro. Det ska finansieras genom ökad skatt på diesel, sänkt gräns för skattefri inkomst liksom sänkt pension vilket länge varit en av de tyngsta stötestenarna.

Åtgärderna ligger i linje med de krav som ställts av EU-institutionerna, det vill säga Kommissionen och europeiska centralbanken (ECB). Den tredje parten i långivartrojkan, internationella valutafonden (IMF), uppges dock insistera på hårdare besparingar.

IMF försvårar förhandlingarna

Grekiska regeringsföreträdare har öppet anklagat valutafonden för att försvåra de tidigare samtalen i Aten. Dels därför att fonden inte gett klara besked om den ska delta eller inte som långivare i det senaste nödlånet som Grekland förhandlade fram förra sommaren. Och dels genom att ställa tuffare krav än de europeiska långivarna.

IMF:s krav bottnar i att fonden gör en annan bedömning av läget i den grekiska ekonomin. Grekland och EU menar båda att landet nådde ett primäröverskott, det vill säga före räntebetalningar på lån, på 0,2 procent för 2015. Det skulle betyda att man med marginal slog målet som var ett underskott på 0,25 procent av BNP. IMF:s kalkyler visar dock på ett underskott på 0,6 procent.

Varje decimal är viktig då det påverkar hur mycket besparingar grekerna måste göra. Det har också betydelse för att nå det övergripande målet man kom överens om förra sommaren. Det säger att Grekland ska nå ett primäröverskott på 3,5 procent till 2018.

EU:s statistikbyrå, Eurostat, ska presentera officiell statistik för den grekiska ekonomin den 21 april, dagen innan euroländernas finansministrar träffas i Amsterdam.

IMF vill därmed att den grekiska regeringen skär mer i sina utgifter. Alternativt att man skriver av delar av landets skuldberg som bedöms uppgå till nära 200 procent av BNP. En skuldavskrivning är dock en icke-fråga för de flesta andra euroländer. Samtidigt är IMF-medverkan i nödlånet essentiell för flera av euroländerna, däribland Tyskland, som menar att IMF skulle ge större legitimitet till hela åtgärdsprogrammet.

Advokater protesterar

Samtidigt finns det ett fortsatt folkligt motstånd mot de föreslagna besparingarna och inte bara bland vanliga arbetare utan även inom landets advokatsamfund. Grekiska advokater har vägrat arbeta i protest mot åtgärder som skulle innebära att de får betala högre månatliga avgifter till pensionssystemet. Sedan mitten av januari har bara domstolsfall som bedömt som akuta avgjorts. Andra har ställts in vilket har skapat förseningar i tusentals domstolsfall. I går beslutade samfundet också att förlänga protesten till 15 april.

Vid det laget hoppas regeringen i Aten ha nått en uppgörelse med långivarna. Förhoppningen är också att landets parlament då ska kunna godkänna reformerna och att långivarna i en första översyn bedömt grekernas besparingar som tillräckliga innan eurogruppens möte den 22 april. Ett ok där skulle i sin tur öppna upp för delutbetalning av nödlån på närmare sex miljarder euro. Men än viktigare för grekerna är att det skulle bereda väg för samtal om skuldlättnader.

Det har varit frågan med stort F för Alexis Tsipras och hans regering och även om det inte handlar om att skriva av skulderna nominellt utan snarare om förlängda löptider och eventuellt sänkta räntor så är det en prestigefråga för regeringen. Förhoppningen är att samtal om att lätta på skuldbördan ska komma igång redan i april.

Vardagen återvänder sakta till Bryssel

Publicerat den 29 mars 2016 kl. 12:43

För en vecka sedan rapporterade jag live från Bryssel strax efter att bomberna hade smällt på den internationella flygplatsen i Zaventem. Jag hade precis tagit tunnelbanan till Schumanstationen i EU-kvarteren. Jag stod på Rue de la Loi utanför kontoret när den andra bomben smällde av vid Maelbeekstationen ungefär 150 meter bort. En självmordsbombare hade gått på en vagn på samma linje som jag själv åkt med 45 minuter tidigare. Närmare 20 människor miste livet vid den attacken. Över hundra skadades. Sammanlagt har 28 människor dött av de två attackerna i tunnelbanan och på flygplatsen. Över 300 har skadats.

Veckan som gått har präglats av oro för nya attacker och jakt på misstänkta terrorister. Men det har samtidigt funnits en stark vilja att återgå till normal vardag. Likt efter attackerna i Paris i januari och i november har många velat visa att de inte låter sig skrämmas av terrorister. Många har gått till jobbet som vanligt. De har lämnat barnen på skolan, gått och handlat mat, gått på restaurang och tagit en öl på en uteservering.

Men även om den här viljan finns, att, likt ett slags trots, inte låta sig påverkas av terroristernas dödliga attacker, märker man en skillnad mot tidigare. Riktigt som vanligt, som innan attackerna, är det inte. Det är en ökad närvaro av polis och militär. Man hör oftare ljudet av sirener och helikoptrarnas propellrar. Gatorna är inte lika fulla med folk och färre nyttjar tunnelbanans begränsade trafik.

Min sambo jobbar på en av EU:s institutioner. Idag var deras första vanliga arbetsdag på en vecka efter påskledigheten. Hon tog cykeln till jobbet. Andra av hennes kollegor promenerade, tog taxi eller bil. Ingen tog tunnelbanan.

Själv tog jag tunnelbanan hem från jobbet i onsdags. Jag fick som alla andra öppna min väska och jacka innan jag gick ner på perrongen. Man vill inte låta sig skrämmas men väntan på Schumanstationen och på tåget var ändå spänd.

Jag var inte heller bekväm med att gå omkring på en av Bryssels större tågstationer i söndags. Visserligen bevakades den enda öppna ingången av tungt beväpnad militär men de som gick in kunde ändå passera utan vidare med stora resväskor i släptåg. Jag var nog inte ensam om att tänka på vad en av dessa väskor skulle kunna innehålla. Det är tankar man inte vill tänka man som man tänker ändå.

Zaventem flygplats där den första attacken ägde rum i tisdag är alltjämt stängd. Man håller på att testa en provisorisk anläggning för att kunna återuppta en mindre del av flygtrafiken. Att återställa de delar av byggnaden som förstörts av de kraftiga smällarna och bygga upp nya data-, och säkerhetssystem kan ta flera månader. Lika lång tid, om inte längre, kommer det sannolikt ta för mig och många andra Brysselbor att verkligen komma tillbaka till vardagen. En känsla av trygghet kan raseras på några sekunder. Att bygga upp den igen tar lång tid.