Tagg: Grekland

Strandade förhandlingar i Aten – Grekland ber om toppmöte

Publicerat den 27 april 2016 kl. 19:20

Det blir inget snabb uppgörelse mellan Grekland och långivarna. Torsdagens möte med eurogruppen ställs in sedan förhandlingar strandat i Aten. Samtidigt har Grekland bett att frågan tas upp på högsta politiska nivå men fått nobben även där.

Samtalen mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna avbröts på tisdagen sedan man inte kunnat komma överens om hur landet ska säkra nya så kallade beredskapsbesparingar. Därmed föll också planen om en snabb uppgörelse och beslut om delutbetalning av nödlån denna vecka.

Efter eurogruppens möte i Amsterdam i fredags var tanken att Grekland snabbt skulle ta fram alternativa besparingar att ha i beredskap i fall man skulle missa det framtida överskottsmålet. Det var ett krav från IMF som tvivlar på att de reformer som grekerna presenterat hittills räcker för att nå det övergripande målet i landets nödprogram – ett primäröverskott, före betalningar av räntor, på 3,5 procent år 2018.

Beredskapsåtgärder i kombination med kvicka samtal om landets skuldbörda skulle öppna för ett extrainkallat eurogruppsmöte imorgon torsdag där euroländernas finansministrar skulle besluta om nästa delutbetalning av nödlån i storleksordningen fem miljarder euro. På tisdag kväll meddelande dock talespersonen för eurogruppens ordförande att det inte blir något möte då förhandlarna behövde mer tid för att enas.

Extra besparingar på 3,6 miljarder

De extra besparingarna som IMF krävt för att delta i nödlånsprogrammet uppgår till två procent av BNP. Det motsvarar 3,6 miljarder euro. Detta ska läggas till de åtstramningar som Grekland redan beslutat om vilka uppgår till tre procent av BNP, eller 5,4 miljarder euro.

Efter det senaste eurogruppsmötet sa den grekiska finansministern Euklidis Tsakalotos att det är juridiskt omöjligt att beredskapslagstifta i Grekland men att han och regeringen ändå skulle hitta en lösning.

Tsakalotos har sedan dess varit inne på att de extra åtgärderna att ha i beredskap skulle ske genom allmänna besparingar i landets alla departement. IMF menar dock att detta inte är effektivt och fonden vill hellre se fortsatta besparingar inom pensionssystemet och slopade skatteundantag.

Tas upp på högsta nivå

Samtidigt har den grekiska premiärministern, Alexis Tsipras, svårt att acceptera att IMF överhuvudet taget kräver extra åtstramningar. Tsipras har sagt att han varken ska göra mer eller mindre än vad man kom överens om förra sommaren när man under kaotiska former förhandlade fram Greklands tredje nödlån. Kraven från IMF går enligt Tsipras längre än den överenskommelsen. Han har därför ringt upp rådets ordförande Donald Tusk och bett honom kalla till ett eurotoppmöte för att frågan tas upp på allra högsta politiska nivå.

Rådsordföranden såg dock ingen anledning till att ta upp frågan bland euroländernas stats- och regeringschefer.

– Jag är övertygad om att det finns mer arbete att göra för finansministrarna, sa Donald Tusk vid lunchtid idag efter att ha samrått med eurogruppens ordförande och Kommissionens dito.

Enligt en anonym EU-källa är läget inte så pass akut att det motiverar ett toppmöte om Grekland. Först i juli, då landet ska göra en större återbetalning av lån på 3,5 miljarder euro, måste man ha nått en uppgörelse.

– Det är inte omöjligt att vi kommer dit (till ett toppmöte) men det får i så fall bli om en månad eller två, säger källan.

Samtidigt uppmanade Tusk parterna att sätta upp en ny deadline i förhandlingarna och sätta ett nytt datum för ett extrainsatt eurogruppsmöte.

– Jag pratar inte om veckor utan dagar, sa rådsordföranden.

Tveksamt om IMF-krav på Grekland är lagliga

Publicerat den 22 april 2016 kl. 21:29

IMF tvivlar på att de grekiska kalkylerna går ihop och kräver ytterligare besparingar som ska triggas per automatik om landet missar sina överskottsmål. Euroländernas finansministrar välkomnar idén men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Enligt den grekiska ministern är det juridiskt omöjligt.

Grekland och de internationella långivarna uppges vara väldigt nära en uppgörelse och därmed också en ny delutbetalning av nödlån. Det är bara några detaljer som återstår att reda ut. Problemet är att långivarna inom EU och IMF är oense om de reformer man har kommit överens om räcker för att Grekland ska nå det övergripande målet i nödprogrammet – ett primäröverskott före räntebetalningar, på 3,5 procent av BNP år 2018.

Den grekiska regeringen är övertygad om att målet kommer nås med de reformer som nu ligger på bordet vilka involverar såväl sänkt pension som höjd skatt. De europeiska långivarna i EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM, gör samma bedömning.

IMF är betydligt mer pessimistisk och menar att det primära överskottet snarare kommer landa kring 1,5 procent överskott.

Automatiska besparingar

När eurogruppen träffades i Amsterdam på fredagen nådde man dock en kompromiss. För att blidka IMF beslutade man att Grekland på förhand ska identifiera och lagstifta om ytterligare besparingar. Dessa ska uppgå till två procent av BNP, det vill säga skillnaden mellan EU:s och IMF:s prognoser, och de ska triggas mer eller mindre per automatik om Grekland missar överskottsmålet.

IMF-chefen Christine Lagarde som var med på mötet i Amsterdam välkomnade kompromissen.

Parallellt ska man också titta på den grekiska skuldbördan och hur den kan lättas. Hållbarheten i den grekiska skulden har varit en annan stötesten mellan långivarna EU och IMF och fonden har krävt större lättnader för att gå med i programmet.

Förhoppningen är att man snabbt ska kunna lösa skuldfrågan och att Grekland samtidigt ska kunna driva igenom beslut om framtida beredskapsbesparingar. Det kan i så fall bli ett extra eurogruppsmöte nästa torsdag för att besluta om nästa delutbetalning av landets nödlån.

Olaglig kompromiss?

Vad för typ av besparingar grekerna ska ha i beredskap är dock oklart. Idén är också juridiskt osäker. Enligt finansminister Euklidis Tsakalotos kan man i Grekland inte lagstifta om besparingar att ha i beredskap.

– Det betyder att du inte kan säga att man ska göra X om läget i världen, Y, råder 2018. Du kan inte göra detta i laglig form, sa han efter eurogruppens möte på fredagen samtidigt som han påpekade att samma problematik gäller i andra EU-länder, som Frankrike.

Trots det var den grekiske ministern övertygad om att regeringen kommer hitta en lösning som är trovärdig såväl för långivarna, investerare och för det grekiska folket.

– Vi har många idéer hur detta ska lösas. Syrizaregeringen är full av idéer, sa Euklidis Tsakalotos innan han avslutade sin presskonferens utan att ge mer detaljer.

Grekisk uppgörelse inom två veckor

Publicerat den 31 mars 2016 kl. 11:35

Grekland och långivarna närmar sig sakta varandra. Förhandlingar ska återupptas i Aten i helgen och man hoppas komma överens de kommande två veckorna. Men för att lyckas måste den grekiska regeringen blidka reformtuffa IMF liksom advokater på hemmaplan som har lamslagit landets juridiska processer i protest mot nya besparingar.

Enligt grekisk press har regeringen i Aten föreslagit nya besparingar på motsvarande 5,5 miljarder euro. Det ska finansieras genom ökad skatt på diesel, sänkt gräns för skattefri inkomst liksom sänkt pension vilket länge varit en av de tyngsta stötestenarna.

Åtgärderna ligger i linje med de krav som ställts av EU-institutionerna, det vill säga Kommissionen och europeiska centralbanken (ECB). Den tredje parten i långivartrojkan, internationella valutafonden (IMF), uppges dock insistera på hårdare besparingar.

IMF försvårar förhandlingarna

Grekiska regeringsföreträdare har öppet anklagat valutafonden för att försvåra de tidigare samtalen i Aten. Dels därför att fonden inte gett klara besked om den ska delta eller inte som långivare i det senaste nödlånet som Grekland förhandlade fram förra sommaren. Och dels genom att ställa tuffare krav än de europeiska långivarna.

IMF:s krav bottnar i att fonden gör en annan bedömning av läget i den grekiska ekonomin. Grekland och EU menar båda att landet nådde ett primäröverskott, det vill säga före räntebetalningar på lån, på 0,2 procent för 2015. Det skulle betyda att man med marginal slog målet som var ett underskott på 0,25 procent av BNP. IMF:s kalkyler visar dock på ett underskott på 0,6 procent.

Varje decimal är viktig då det påverkar hur mycket besparingar grekerna måste göra. Det har också betydelse för att nå det övergripande målet man kom överens om förra sommaren. Det säger att Grekland ska nå ett primäröverskott på 3,5 procent till 2018.

EU:s statistikbyrå, Eurostat, ska presentera officiell statistik för den grekiska ekonomin den 21 april, dagen innan euroländernas finansministrar träffas i Amsterdam.

IMF vill därmed att den grekiska regeringen skär mer i sina utgifter. Alternativt att man skriver av delar av landets skuldberg som bedöms uppgå till nära 200 procent av BNP. En skuldavskrivning är dock en icke-fråga för de flesta andra euroländer. Samtidigt är IMF-medverkan i nödlånet essentiell för flera av euroländerna, däribland Tyskland, som menar att IMF skulle ge större legitimitet till hela åtgärdsprogrammet.

Advokater protesterar

Samtidigt finns det ett fortsatt folkligt motstånd mot de föreslagna besparingarna och inte bara bland vanliga arbetare utan även inom landets advokatsamfund. Grekiska advokater har vägrat arbeta i protest mot åtgärder som skulle innebära att de får betala högre månatliga avgifter till pensionssystemet. Sedan mitten av januari har bara domstolsfall som bedömt som akuta avgjorts. Andra har ställts in vilket har skapat förseningar i tusentals domstolsfall. I går beslutade samfundet också att förlänga protesten till 15 april.

Vid det laget hoppas regeringen i Aten ha nått en uppgörelse med långivarna. Förhoppningen är också att landets parlament då ska kunna godkänna reformerna och att långivarna i en första översyn bedömt grekernas besparingar som tillräckliga innan eurogruppens möte den 22 april. Ett ok där skulle i sin tur öppna upp för delutbetalning av nödlån på närmare sex miljarder euro. Men än viktigare för grekerna är att det skulle bereda väg för samtal om skuldlättnader.

Det har varit frågan med stort F för Alexis Tsipras och hans regering och även om det inte handlar om att skriva av skulderna nominellt utan snarare om förlängda löptider och eventuellt sänkta räntor så är det en prestigefråga för regeringen. Förhoppningen är att samtal om att lätta på skuldbördan ska komma igång redan i april.

Grekland nära nödlånspengar

Publicerat den 9 november 2015 kl. 21:55

Eurogruppen kunde som väntat inte besluta om utbetalning av nödlån till Grekland på kvällens möte. Men om allt går som det ska kommer Grekland och dess banker få färska pengar inom kort.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos hade ett gemensamt budskap efter euro-finansministermötet i Bryssel ikväll. Grekland går åt rätt håll och närmar sig utbetalning av nödlån.

Den grekiska regeringen väntar på en försenad betalning på två miljarder euro som skulle betalats ut  oktober.  Samtidigt väntar de grekiska bankerna på ett betydligt större kapitaltillskott. Upp till 25 miljarder euro har man pratat om för banksektorn inom det tredje nödlånet som Grekland förhandlade fram i somras. 10 miljarder av dessa pengar finns redan tillgängliga på ett konto i Luxemburg och skulle kunna användas till rekapitalisering av bankerna. Men för att pengarna ska kunna betalas ut behöver man lösa några återstående knutar med långivarna.

Tvistar om utmätning av bostäder

Den grekiska regeringen har genomfört eller godkänt de flesta av de så kallade milstolpar, det vill säga krav, som långivarna satt upp för att landet ska få del av det nya nödlånet. Men några frågor kvarstår att lösa. Det gäller bland annat hur bankerna styrs och när bostäder ska kunna tas till försäljning i de fall bankkunder inte kan betala tillbaka sina lån.

Långivarna vill sänka gränsen för när ett hem ska kunna utmätas för att täcka upp för nödlidande krediter. Den grekiska regeringen vill ha en högre ribba än långivartrojkan.

Stresstesten av de grekiska bankerna som Europeiska Centralbanken, ECB, genomförde nyligen visade på att de nödlidande lånen uppgick till hela 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor, och att de fyra ledande bankerna i Grekland kunde behöva 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott.

Beslut inom en vecka

Jeroen Dijsselbloem betonade efter kvällens möte att tiden var knapp och att man måste lösa de här frågorna de kommande dagarna. Ekonomikommissionären Moscivici trodde att man skulle hinna i tid.

– Vi jobbar dag och natt, verkligen dag och natt, för att lösa de frågorna som fortfarande är kvar, sa han.

Den grekiske finansministern var också optimistisk.

– Jag förväntar mig att vi kommer ha goda nyheter om en vecka, sa Euklidis Tsakalotos på väg ut från mötesbyggnaden i Bryssel.

Grekiska banker behöver 135 miljarder

Publicerat den 31 oktober 2015 kl. 16:42

De ledande grekiska bankerna behöver ta in över 130 miljarder kronor i färskt kapital. Det visar det senaste stresstestet från Europeiska Centralbanken. Efter att bankerna har dopat sig inför testet är dock kapitalbehoven lägre än väntat.

I ett scenario där det ekonomiska läget försämras behöver de största grekiska bankerna 14,4 miljarder euro, drygt 135 miljarder kronor, i kapitaltillskott. I detta försämrade scenario räknar ECB med att den grekiska ekonomin backar ytterligare med sex procent fram till 2017. I ett sådant läge skulle Piraaeus Bank behöver 4,9 miljarder euro, National Bank of Greece 4,6 miljarder, Alpha Bank 2,7 och Eurobank 2,1.

I ett grundscenario, med måttligare utveckling i ekonomin, beräknas bankerna behöva 4,4 miljarder. Detta är betydligt lägre än det belopp som har avsatts till rekapitalisering av bankerna. I det tredje nödprogrammet på 86 miljarder euro som Grekland förhandlade fram med långivarna i somras öronmärktes 25 miljarder euro till bankrekapitalisering. De kapitalkontroller som infördes kring denna period, då Grekland stod på randen att lämna euron, är fortfarande gällande.

Inför testerna har det rapporterats att bankerna ska ha ”dopat sig” och att de försökt stärka sina balansräkningar genom att erbjuda fordringsägare aktier för att sänka skuldbördan.

Behöver rekapitaliseras innan årsskiftet

De grekiska bankerna har en vecka på sig, fram till 6 november, att meddela hur de ska täppa till kapitalbehoven. Siktet är inställt på att rekapitalisera bankerna innan årskiftet. Efter 1 januari 2016 blir det nämligen svårare för stater att stödja banker på fallrepet då privata investerare måste ta en större del av förlusten jämfört med idag.

Financial Times rapporterar att bankerna kan skrapa ihop 5-6 miljarder euro själva. Resten ska komma från Greklands egna nödfond som kan köpa en mix av olika värdepapper utställda av bankerna.

Nödlidande krediter på 1 000 miljarder

Enligt Reuters ska stresstesten också visa att de grekiska bankerna har nödlidande lån på totalt 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor. Det är lån där låntagaren inte gjort avbetalningar på 90 dagar eller mer. En av åtgärderna i det grekiska nödlåneprogrammet är att regeringen ska snabba på hanteringen av nödlidande krediter. Det är dock en av många åtgärder som inte drivits igenom.

Den första utbetalningen av nödlån i det tredje och nuvarande nödprogrammet har försenats eftersom Grekland, i långivarnas ögon, inte implementerat tillräckligt med reformer. Därför har, som ofta förr, utbetalningen av nödlån försenats. Den grekiska regeringen skulle ha fått två miljarder euro i slutet av oktober. Nu hoppas man kunna slutföra översynen av åtgärder och betala ut nödlånet i november.

På ett besök i Aten tidigare i veckan konstaterade EU:s eurokommissionär, Valdis Dombrovskisk, att den grekiska regeringen är redo att jobba hårt med nödprogrammet. Men samtidigt sa han att det inte finns någon tid att förlora.

Osäkert läge efter grekiskt val

Publicerat den 20 september 2015 kl. 22:31

Vänsterradikala Syriza och den förre premiärministern Alexis Tsipras vann det grekiska valet. Man lovar att följa EU:s åtstramningspolitik men framtiden är ändå oviss. Det ser ut att bli en svag koalitionsregering som har stora utmaningar framför sig.

Med 35 procent av rösterna räknade hade Syriza fått 35,4 procent. Den främsta utmanaren, Ny demokrati, hade fått 28,1 procent och dess ledare erkände sig besegrad. Det var det tredje valet bara i år för grekerna om man räknar med folkomröstningen om EU:s åtstramningspolitik i somras. Valdeltagandet blev det lägsta någonsin i landet, hela 45 procent valde att inte rösta. I januari låg valdeltagande på 67 procent. Den politiska apatin har alltså ökat markant och många har känt sig svikna av Tsipras som gick med på omfattande besparingar och tuffa reformer för att få nytt nödlån trots att han efter valsegern i januari lovade att sätta stopp för ”den förnedrande åtstramningspolitiken”.

Svag koalition

Ändå var det Syriza och Tsipras som blev klar vinnare i valet under söndagen. Som det ser ut i skrivande stund kommer han att bilda regeringen med sin gamla partner, högerpopulistiska Självständiga greker. Men även om Syrizaledaren har blivit av med den rebelliska och åtstramningsfientliga vänsterfalangen inom sitt egna parti, som bröt sig ur och bildade eget parti som inte verkar ha lyckats ta sig in i parlamentet, så blir den ny-gamla koalitionen svag. Tillsammans har de bara 155 av 300 stolar i parlamentet och det i ett läge när de har enormt svåra och impopulära beslut att fatta och driva igenom. Risken för att det blir ytterligare ett nyval längre fram ska därför inte uteslutas.

Det verkligt svåra provet kvar

Det viktiga för Tsipras blir nu att snabbt bilda regering och sätta igång med reformarbetet. Inte bara för att den grekiska ekonomin behöver det utan för att undvika att en ny kris blossar upp igen. I samband med valet har man redan förlorat viss tid och levererar inte den grekiska regeringen de reformer man lovat sina europeiska långivare så riskerar man att inte få de ut kommande delutbetalningarna av nödlån. Då riskerar man i sin tur att återigen att hamna i akut finansiell nöd med risk för inställda betalningar och statsbankrutt.

Reuters skriver att en talesperson inom Syriza uppgett under kvällen att regeringen ska driva igenom de reformer man har lovat. SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist, konstaterar att kommer bli svårt och att risken för Grexit, det vill säga att Grekland tillslut tvingas lämna euron, fortfarande finns kvar.

Att nå krisavtal är i sig svårt, att verkställa politiken är ännu svårare. Stora testet blir 2016.”, skriver Robert Bergqvist på Twitter.

Så ska EU lösa flyktingkrisen

Publicerat den 9 september 2015 kl. 18:11

Jämlik omfördelning av 160 000 flyktingar inom EU. En gemensam lista över länder säkra nog att skicka tillbaka asylsökande till. Mer pengar till genuin gränskontroll och ökat stöd till konfliktdrabbade områden. Det är EU-kommissions svar på flyktingkrisen.

I sitt årliga tal om läget inom EU konstaterade EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att unionen inte mår bra.

– Det är för lite Europa i den europeiska unionen. Och det är för lite union i den europeiska unionen, sa Jean-Claude Juncker i sitt timlånga anförande inför Europaparlamentet i Strasbourg idag.

Det mesta av talet och den efterföljande debatten handlade om flyktingkrisen och hur den ska lösas.

Sverige ta över 4 000 flyktingar

Juncker föreslog en omfördelning av 120 000 flyktingar från de EU-länder som fått ta emot flest flyktingar de senaste månaderna. 50 400 ska flyttas från Grekland, 15 600 från Italien och 54 000 från Ungern. Sverige uppmanas ta emot 4 469 av dessa.

Siffran läggs till de 40 000 som Kommissionen föreslog att EU-länderna skulle fördela i maj. Den idén gillades dock inte av medlemsländerna som i juli urvattnade förslaget till en frivillig omfördelning.

Juncker insisterade idag på att den sammanlagda siffran att fördelas, 160 000, måste vara tvingande.

Detta skulle vara en tillfällig åtgärd men Kommissionen föreslår också en liknande permanent omfördelningsmekanism där man i kristider som dessa ska kunna hjälpa medlemsländer som är under extremt migrationstryck.

Lista med säkra ursprungsländer

En gemensam lista över säkra ursprungsländer, dit det ska anses vara säkert att skicka tillbaka människor till, är en annan åtgärd som ska lätta på flyktingkrisen. Tanken är att det ska snabba på hanteringen av asylärenden. Albanien, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Makedonien, Kosovo, Serbien och Turkiet ska alla anses vara säkra länder.

Kommissionen vill också skapa en krisfond på 1,8 miljarder euro. Pengarna ska användas för att stabilisera osäkra områden, bland annat i norra Afrika varifrån många flyktingar reser mot Europa. Enskilda EU-länder uppmanas att bidra till fonden.

Juncker äskade även mer pengar till EU:s gränskontroll Frontex. Den Italienledda insatsen Mare Nostrum lades ner förra hösten och när färre båtar patrullerade Medelhavet ökade dödssiffrorna bland flyktingar som försökte ta sig till Europa dramatiskt. Under en vecka i april dog över 1 000 människor. EU kallade då till krismöte där man beslutade att öka resurserna för gränskontroll och räddningsinsatser samtidigt som flera medlemsländer bidrog med båtar, helikoptrar, personal och annat.

– Vi har ökat vår närvaro på havet. 122 000 liv har räddats sedan dess. Det är något att vara stolt över, sa Jean-Claude Juncker.

Förslag inte tillräckligt

Intresseorganisationer är dock missnöjda med de förslag som Kommissionen och ordföranden Juncker presenterade idag. Små steg framåt men inte tillräckligt för att lösa flyktingkrisen, varken på kort eller lång sikt, menade Amnesty International.

– EU-länderna borde fokusera på att hitta säkra vägar in till EU. Inte säkra länder att skicka tillbaka dem till, sa Iverna McGowan, chef på Amnesty Internationals Brysselkontor.

Intresseorganisationer har tidigare krävt att flyktingar ska få ansöka om humanitära visum i länder utanför EU. På så sätt skulle färre tvingas riskera livet på sjöodugliga båtar på Medelhavet.

Juncker nämnde laglig migration under sitt tal men gick inte in på detaljer kring vad det skulle kunna innefatta.

Kommissionens förslag måste godkännas av medlemsländerna som ska ta upp frågan på ett extrainkallat möte nästa måndag. Vissa åtgärder, som listan över säkra länder måste även godkännas av Europaparlamentet.

Juncker uppmanande de tidigare motsträviga medlemsländerna att visa solidaritet. Han pekade på Syriens grannländer som har tagit emot flera miljoner syriska flyktingar.

– Låt oss vara ärliga och sätta saker och ting i perspektiv. Visst är det många flyktingar som kommit till Europa. Men de motsvarar bara 0,11 procent av vår befolkning. I Libanon representerar flyktingar 25 procent av befolkningen, i ett land som bara har en femtedel av vårt välstånd, sa Juncker uppmanande.

Gav Schäuble en känga

I slutet av talet kom Juncker också in på svårigheterna i den europeiska ekonomin och krisen i Grekland. Han konstaterade att läget är alltjämt tufft med 17 miljoner arbetslösa européer.

När det gäller Grekland kritiserade han de (läs: Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble) som menat att Grekland skulle må bäst av att lämna euron tillfälligt.

Kommer euron överleva?

Publicerat den 31 augusti 2015 kl. 11:46

Sedan Grekland stod på randen till bankrutt och Grexit i somras är läget nu mer stabilt. Man är överens om nytt nödlån och premiärministern har kallat till nyval för att säkra stöd för fortsatta åtstramningar. Men experter höjer ändå ett varningens finger. De grundläggande problem med euron finns kvar och vi har inte sett den sista eurokrisen.

Sommaren 2015 var historisk. Under förhandlingarna om ett tredje nödlån med Grekland i början av juli stod det klart att Grexit inte bara var fullt möjligt utan också nära förestående. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, sa att han hade en detaljerad plan för vad man skulle göra om Grekland gjorde en Grexit och lämnade euron och den tyske finansministern Schäuble menade att det bästa för Grekland ändå vore att tillfälligt lämna valutasamarbetet och komma tillbaka när (och om) landet fått ordning på finanserna.

I slutändan valde den grekiska regeringen dock att acceptera nya långtgående reformer och att ge upp mycket av sin ekonomiska suveränitet i utbyte mot nya nödpengar på 86 miljarder euro. Man gjorde det trots att folket i en omröstning sagt nej till fortsatta åtstramningar bara dagar tidigare.

Nyligen kallade också premiärminister Alexis Tsipras till nyval i ett försök att säkra stöd för fortsatta reformer och därmed också fortsatta utbetalningar av nödlån. Han väntas gå stärkt ur det valet och det skulle innebära att den mest akuta krisen lagt sig.

Ny kriser kommer

Men även om Grekland säkrat finansiering för de kommande åren så innebär det inte att krisen är över. Ekonomiska experter menar att de grundläggande problemen inom det europeiska valutasamarbetet, som möjliggjort för Grekland och andra euroländer att sjunka så djupt i krisen, finns kvar.

Systemet där penningpolitiken, det vill säga penningmängd och ränta, styrs centrals av centralbanken ECB i Frankfurt medan finanspolitiken med beslut om skatter och utgifter sker nationellt, har inte fungerat. Det har inte fört länderna samman som det var tänkt utan snarare har spänningar byggts upp mellan euroländerna vilket ECB också slog fast i en färsk analys.

För att lösa dessa defekter behöver euroländerna samarbeta mera resonerar SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist.

– Du måste ta steg mot mer integration och mer steg mot den politiska unionen, det vill säga eurozonens förenta stater, säger han.

Robert Bergqvist efterfrågar samarbete inte bara inom penningpolitiken utan också inom finanspolitiken. Euroländerna behöver samarbeta mer och jämna ut skillnader vad gäller till exempel skatter och pensioner. Bergqvist vill också se mer solidaritet och menar att skattemedel skulle behöva tas från rikare länder som Tyskland för att spenderas i fattigare länder som Grekland.

Detta liknar i viss mån den framtidsvision som EU:s fem presidenter (Jean-Claude Juncker, (Kommissionen), Donald Tusk (Europeiska rådet), Mario Draghi (ECB), Jeroen Dijsselbloem (Eurogruppen) och Martin Schulz (Europaparlamentet)) presenterade i början av sommaren.

Motstånd mot ökad integration

Liknande idéer har dock presenterats tidigare och då fått ett minst sagt svalt mottagande. På finansdepartementen runt om i Europas huvudstäder vill man ogärna ge upp makten om nationella skatter och utgifter.

Istället drar krafter åt det motsatta hållet. Britterna ska rösta om de ens ska vara kvar inom EU 2017 och inför det valet turnerar premiärminister Cameron runt om i Europa med en agenda som knappast  innefattar långtgående politisk integration.

Samtidigt har många euroskeptiska, populistiska och främlingsfientliga partier skördat framgångar, både i nationella och i europeiska val. I Europaparlamentet har de fått ihop tillräckligt många ledamöter av olika nationalitet för att bilda en egen politisk grupp, Nationernas och friheternas Europa, under ledning av Marine Le Pen.

Dessa krafter kan försvåra ökad samordning av den ekonomiska politiken.

Tveksamt om euron överlever

Robert Bergqvist på SEB spår därför en dyster framtid för euron. Han ser inga tecken på att euroländerna kommer gå mot den verkliga ekonomisk-politiska union som han ser som lösningen på problemen. Han tror därför att nya kriser är att vänta.

– Om du inte får ökad integration och ökat samarbete, och om du inte får Tyskland att ställa upp mer med sin starka ekonomiska balansräkning, då är det ett stort frågetecken om valutaunionen kommer att överleva, säger Robert Bergqvist.

Förhandlingar om nödlån har börjat i Aten

Publicerat den 27 juli 2015 kl. 22:22

Den grekiska regeringen och långivarna har börjat förhandla om nödlån i Aten. Men samtalen kan dra ut på tiden vilket gör att experter redan nu pratar om nytt brygglån för att täcka landets akuta behov. Pengar som delvis ska komma från Sverige.

– Arbetet har börjat. Institutionerna pratar med de grekiska myndigheterna, sa Mina Andreeva, en av EU-Kommissionens talespersoner idag.

Tidigare hade det kommit uppgifter om att förhandlingarna i Aten skulle försenats och att experterna från den så kallade trojkan (EU-Kommissionen, ECB och IMF) inte skulle få tillgång till de grekiska ministerierna. Samtidigt sades att det skulle dröja innan chefsförhandlarna anlände till förhandlingsbordet. Även dessa ska ha börjat förhandla enligt Kommissionen.

Utgångsläget i samtalen är de reformer som den grekiska regeringen har presenterat och som varit en förutsättning för att man ens ska kunna inleda förhandlingar. Flera av dessa reformer har godkänts i det grekiska parlamentet efter mycket ståhej och protester inom det styrande Syrizapartiet och folkligt missnöje. Åtgärderna omfattar bland annat privatiseringar, momshöjningar, höjd gräns för förtidspension, arbetsmarknadsreformer och ny bankkrislagstiftning.

Dessa reformer har räckt för att inleda förhandlingar. Men de kommer inte räcka för att få loss nytt nödlån.

Krävs tuffare reformer

Enligt Kommissionen har Grekland hittills levererat reformåtgärder ”i tid och på ett tillfredsställande sätt”. Men på dagens presskonferens sa man också att man förväntar sig ytterligare åtgärder för att parterna ska kunna enas snabbt och därefter kunna betala ut nytt nödlån.

Landets regering siktar på att få tillgång till nya pengar till den 20 augusti då man ska betala av på lån som förfaller till betalning till ECB på cirka tre miljarder euro. Medel som Grekland saknar för tillfället.

Flera nationella parlament måste godkänna ett tredje nödlån till Grekland vilket kan ta flera dagar. Det betyder i praktiken att parterna måste komma överens de kommande tre veckorna för att regeringen ska kunna betala sina skulder i tid.

IMF:s medverkan avgörande

Förhandlingarna riskerar dock att dra ut på tiden. De andra euroländerna kräver att IMF är med i det tredje nödpaketet, som det har varit i de tidigare. IMF anses ge viss tyngd och spelar roll politiskt i egenskap av en utomstående icke-europeisk aktör. Grekland har också formellt ansökt om nytt IMF-lån.

Men enligt bedömare kommer det ta längre tid att fatta beslut om ett sådant lån. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tror att det kan ske först till höst. Det kan innebära att beslutet om stöd från EU:s nödfond ESM skjuts på framtiden då euroländerna kräver IMF-medverkan samtidigt som det kan bli svårt att driva igenom ett nytt nödlån utan IMF i euroländernas parlament, inte minst den tyska förbundsdagen.

Nytt brygglån till Grekland

Skulle man inte fatta beslut om nytt stöd i tid så att Grekland kan betala sina skulder kan det bli aktuellt med ett nytt tillfälligt brygglån från en annan av EU:s nödfonder, EFSM. Tidigare har landet fått sju miljarder euro därifrån för att klara de mest akuta betalningarna. Redan nu, precis då förhandlingarna inletts, pratar experter om nytt brygglån på fem miljarder euro.

– Det kan dröja längre än vad vi egentligen vill att få ut de nya nödpengarna och då kan man behöva be de andra EU-länderna att ställa upp med nya pengar, säger Robert Bergqvist och påpekar att dessa då också skulle komma från Sverige som är en av EFSM:s finansiärer.

Grekland på väg mot nytt nödlån

Publicerat den 22 juli 2015 kl. 21:41

Efter veckor av intensiva samtal har Grekland och långivarna tagit steg mot nytt nödlån som ska täcka lånebetalningar för de kommande åren. Men även om man snart får tillgång till nya nödpengar är krisen långt ifrån över.

Efter många turer och maratonmöten i Bryssel blev det förra veckan klart att Grekland och dess långivare (EU-Kommissionen, ECB och IMF) troligtvis skulle kunna börja förhandla om nytt nödlån på 86 miljarder euro. Förutsättning var att det grekiska parlament snabbt klubbade igenom ekonomiska reformer.

Enbart löften om besparingar duger inte för att få loss nya pengar. Skeptiker har pekat på Greklands tidigare oförmåga att leverera utlovade reformer och efter folkomröstningen där regeringen uppmanade folket att rösta mot de reformer som EU föreslog är förtroendet för regeringen och premiärminister Alexis Tsipras rekordlågt i Bryssel.

Reformer godkända med oppositionsstöd

Förra veckan godkände dock parlamentet flera av de reformer som EU krävt för att inleda nya förhandlingar. Motståndet var stort inom det styrande Syrizapartiet men Tsipras fick stöd från de mer reformvänliga oppositionspartierna. Åtgärderna som klubbades igenom rörde bland annat försämrade pensionsförmåner och höjd moms – tuffare krav än de som tidigare låg på förhandlingsbordet och betydligt hårdare än vad en majoritet av grekerna sa nej till i folkomröstningen.

Ikväll väntas parlamentet godkänna ytterligare åtgärder. Dels förenklingar av civilrätten och dels att införa EU:s bankkrislagstiftning som innebär att aktieägare och långivare tar en större smäll om grekiska banker skulle gå omkull.

Nytt nödlån till mitten av augusti

Ett godkännande i Greklands parlament av dessa två reformer och förhandlingar om nytt nödlån kan börja på allvar. Samtal på lägre nivå ska redan ha startat för att göra upp om hur man ska gå tillväga i diskussionerna.

Därmed ser det ut som att den mest akuta krisen i Grekland är på väg att lägga sig. Regeringen siktar på att få tillgång till nytt nödlån innan den 20 augusti då man ska betala en skuld till ECB på tre miljarder euro. Med hjälp av europeiskt tillfälligt brygglån har man betalat den förfallna skulden till IMF liksom skulden till ECB som förföll i dagarna. Standard & Poor’s har nyligen höjt landets kreditbetyg något och man bedömde då att risken för en Grexit, det vill säga att Grekland lämnar euron, var under 50 procent.

Men även om den värsta stormen lagt sig så finns det fortsatt risk för nya kastvindar.

Minskad tillväxt

Ekonomin är i betydligt sämre skick nu än för bara ett halvår sedan. I spåren av de utdragna förhandlingarna tvingades regeringen stänga bankerna och införa uttagsbegränsningar och kapitalkontroller för att hindra att kapital flödade ut ur landet.

Bankerna har visserligen öppnat igen men uttagsbegränsningar och kapitalkontroller är alltjämt kvar. Grekiska företag har varnat för att de riskerar konkurs inom kort om de inte kan börja göra transaktioner till utlandet.

EU Observer skriver att upp till 60 000 grekiska bolag också funderar på att flytta till Bulgarien, dels på grund av svårigheter att betala leverantörer men också på grund av den föreslagna höjningen av bolagsskatten till 29 procent.

Det, liksom nya åtstramningar riskerar att slå ytterligare mot tillväxten.

Samtidigt råder stor politisk osäkerhet. Tsipras har lyckats driva igenom reformer nyligen tack vare stöd från oppositionen. Missnöjet bland folket är stort liksom i de egna leden. Premiärministern har redan tvingats göra sig av med flera reformmotståndare i det egna partiet. Risken för nyval är överhängande vilket skulle kunna skjuta de reformer som långivarna ser som absolut nödvändiga på framtiden.

Fortsatt svåra förhandlingar

Avbrott i reformarbetet skulle i sin tur kunna försena utbetalningar av nytt nödlån med ökad oro som följd. Nödlånet på 86 miljarder euro, som man hoppas komma överens om, ska portioneras ut löpande. Och för varje delutbetalning kommer långivarna kräva implementering av reformer.

Det öppnar för svåra förhandlingar, särskilt med tanke på att Grekland tidigare haft svårt att leva upp till de åtaganden man kommit överens om med långivarna. Det var oenighet kring reformer som gjorde att landets andra nödprogram löpte ut i juni utan att regeringen fick loss den sista delen av nödlånet. Det gjorde i sin tur att Grekland som första västland missade en återbetalning till IMF.

Nytt nödlån är alltså ingen automatisk lösning på landets problem. Krisen i Grekland är inte över.