Tagg: Grekland

EU och IMF eniga om grekiska skuldlättnader

Publicerat den 25 maj 2016 kl. 12:07

EU och IMF enades efter långa förhandlingar inatt om skuldlättnader för Grekland. Samtidigt öppnade euroländernas finansministrar upp för ny utbetalning av nödlån på över 10 miljarder euro till det krisdrabbade landet.

Skuldlättnaderna för Grekland kommer utföras i tre steg. Initialt ska man bland annat jobba med olika löptider för att landet ska få en mjukare återbetalningsplan och lägre räntor. Efter att nödprogrammet avslutats, i mitten av 2018, ska man också titta på möjligheten att lösa ut dyra lån för att minska finansieringskostnaderna. Man kan också ta vinster från tidigare nödlån för att lätta på skuldbördan liksom använda medel som inte behövts för rekapitalisering av de grekiska bankerna.

Förutsättningen är dock att Grekland avslutar nödprogrammet på ett ordnat sätt och att man genomför de reformer som långivarna kräver.

På längre sikt står euroländerna även redo att lätta ytterligare på skulden genom en särskild mekanism som ska säkerställa att den grekiska skulden är långsiktigt hållbar. Målet är att kostnaden för att bära skulden inte ska överstiga 20 procent av BNP.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, innebär detta stora eftergifter från den europeiska sidan.

– För en månad sedan kunde jag inte drömma om att finansministrarna skulle gå med på detta, sa Dijsselbloem på nattens presskonferens.

Samtidigt undviker man att sätta siffror på lättnaderna och de flesta ska också ske efter det att nödprogrammet avslutas. Som av en händelse ska detta ske efter de viktiga tyska och franska valen 2017.

IMF fick vika sig

Inför nattens möte hade IMF, som tvivlar på att den europeiska kalkylen för Grekland går ihop, föreslagit betydligt större lättnader. Fonden ville att Grekland helt skulle slippa betala av på nödlånen fram till 2040 och den ville sätta en fast ränta på lånen till 1,5 procent under 30-40 års tid.

Chefen för IMF:s Europaenhet, Poul Thomsen, medgav att fonden fått kompromissa. Samtidigt försökte han framhålla det positiva.

– Vi välkomnar att man erkänner att Grekland behöver skuldlättnader och att skulderna inte är hållbara”, sa Poul Thomsen.

Han poängterade även att EU lovat leverera de lättnader som IMF krävt om de skulle bli nödvändiga.

I och med uppgörelsen ska IMF under 2016 gå till sin styrelse för att be den godkänna fondens medverkan i det nuvarande grekiska nödlånet vilket man förhandlade fram förra sommaren.

IMF-medverkan ses som avgörande för hela programmet. Flera länder, däribland tunga Tyskland, vill absolut ha med IMF då fonden bidrar med expertis och trovärdighet.

”Vi kommer inte gå vidare utan IMF”, sa eurogruppsordföranden Jeroen Dijsselbloem.

Grekland får 10,3 miljarder

Samtidigt godkände finansministrarna i princip en ny utbetalning av nödlån på 10,3 miljarder euro.

Långivarna behöver göra en sista kontroll att de reformer som Grekland presenterat är tillräckliga. Mindre justeringar kan bli nödvändiga men man räknar med att kunna betala ut 7,5 miljarder euro i juni och ytterligare 2,8 miljarder i september.

Pengarna är en del av det större nödlån på 86 miljarder euro som Grekland förhandlade fram i somras. De kommer hålla landet flytande de kommande månaderna och man undviker därmed en kris liknande den förra året då Grekland var nära att lämna euron.

– Det är en viktigt stund för Grekland efter så lång tid. Det finns fog för optimism och att detta ska vara början till att vända Greklands onda cirkel med recession, åtgärder, recession, sa den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos.

Grekland behöver skuldlättnader

Publicerat den 9 maj 2016 kl. 21:44

Eurogruppen vill se hur man kan lätta på den enorma grekiska skuldbördan både på kort och lång sikt. Från EU-håll hoppas man att det, tillsammans med extra åtstramningar, ska blidka skeptiska IMF och att man inom några veckor kan betala ut nya nödlån till det krisdrabbade landet.

Efter påtryckningar från Internationella Valutafonden (IMF) hade euroområdets finansministrar ikväll en första diskussion om hur kan ska hantera den gigantiska grekiska statsskulden som i år väntas nå 200 procent av BNP. Valutafonden har krävt större skuldlättnader än de europeiska långivarna som tidigare har sagt att man bara ska prata om lättnader ”om det är nödvändigt”.

Ikväll sa eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, att skuldlättnader kommer behövas.

– Om man tittar framåt så kommer det finns problem med skuldernas hållbarhet som vi måste hantera. Hur stor problemet är, när och hur vi måste hantera det ska vi diskutera på nästa möte, sa Dijsselbloem på presskonferensen i Bryssel.

Inför nästa möte den 24e maj ska eurogruppens tjänstemän tillsammans med Kommissionen och IMF göra en hållbarhetsanalys. Den ska baseras på vad Grekland faktiskt behöver betala tillbaka varje år till skillnad från skuldnivå i förhållande till BNP som man tidigare fokuserat på. Utifrån det ska man föreslå lättnader i tre steg.

Skuldlättnader på kort och lång sikt

På kort sikt kan det handla om att lägga om lån till en längre fast ränta. Vid varje utbetalning kan man också laborera med olika löptider för att se till att det inte blir för stora återbetalningar ett enskilt år. Man kan också lösa ut dyra lån mot billigare.

– Vi vet att vissa långivare tar ut högre ränta än vi så man skulle kunna återbetala dem tidigare vilket skulle minska kostnaderna för lånen, sa Klaus Regling, chefen för EU:s nödfond ESM.

Regling syftade på de tidigare IMF-lånen som Grekland har tagit och som har högre ränta än de europeiska nödlånen. Det var en åtgärd som Irland också gjorde i sitt nödlånsprogram.

På medellång sikt kan man också kunna förlänga löptider och skjuta fram betalningar. Detta kan dock ske först i slutet på det grekiska besparingsprogrammet, alltså först 2018, och förutsatt att landet genomför de ekonomiska reformer som långivarna kräver. På längre sikt kan det bli aktuellt att titta på andra åtgärder. Vad dessa kan innebära ville inte eurogruppsordföranden Dijsselbloem specificera närmare men han poängterade att det inte i något läge handlar om att skriva av skulderna nominellt.

Klaus Regling lade till att lättnader i form av förlängda löptider och sänkta räntor kan betyda mycket. Enligt Regling sparar Grekland sammanlagt åtta miljarder euro om året, fyra procent av BNP, genom sådana lättnader som man beslutat om tidigare.

Den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos var nöjd efter mötet.

– Det är en stor lättnad att vi har haft den här diskussionen och att vi nu pratar om detaljer, sa Tsakalotos som också hoppades att Grekland snart kan vända blad efter många år av ekonomisk kris.

Kan få nya pengar utan skulduppgörelse

Frågan är dock om dessa skuldlättnader i tre steg räcker för att få med sig IMF i nödlånet vilket är ett krav från flera euroländer, däribland Tyskland. IMF har menat att de grekiska skulderna inte är hållbara på lång sikt och de omedelbara åtgärder som eurogruppen har diskuterat gäller bara kortsiktigt. Beslut om den långsiktiga hållbarheten skjuter man på framtiden.

Jeroen Dijsselbloem menade dock att IMF gillar idén om både kort- och långsiktiga lättnader. Och han sa också att beslut om utbetalning av nödlån kan ske även om man inte är helt klara med skulddiskussionen till nästa möte den 24e maj.

På så sätt skulle man lösa den akuta likviditetskrisen även om skuldfrågan drar ut på tiden. Grekland måste betala tillbaka på lån på flera miljarder euro i juli och saknar i dagsläget pengar för att klara det.

Har förbättrat extra besparingar

Förutom skuldlättnader har IMF också har krävt så kallade beredskapsbesparingar av Grekland eftersom man inte litar på att landets och EU:s ekonomiska kalkyler håller. Dijsselbloem sa efter mötet att man hade vässat det förslag som grekerna lagt fram. Besparingarna ska omfatta åtgärder både på utgiftssidan och intäktssidan. Vilka de exakta åtgärderna ska bli ska man besluta om längre fram tillsammans med långivarna i fall det blir aktuellt.

Enligt grekisk lag är det juridiskt omöjligt att på förhand lagstifta om specifika besparingar. Lösningen som presenterats är att man ska lagstifta om en beredskapsmekansim som ska triggas automatiskt om Grekland inte når överskottsmålet i nödprogrammet.

– På så sätt är det lagligt bestämt vad som händer när och vem som gör vad. Det kommer leverera ytterligare ett besparingspaket vid behov, sa Jeroen Dijsselbloem.

Strandade förhandlingar i Aten – Grekland ber om toppmöte

Publicerat den 27 april 2016 kl. 19:20

Det blir inget snabb uppgörelse mellan Grekland och långivarna. Torsdagens möte med eurogruppen ställs in sedan förhandlingar strandat i Aten. Samtidigt har Grekland bett att frågan tas upp på högsta politiska nivå men fått nobben även där.

Samtalen mellan den grekiska regeringen och de internationella långivarna avbröts på tisdagen sedan man inte kunnat komma överens om hur landet ska säkra nya så kallade beredskapsbesparingar. Därmed föll också planen om en snabb uppgörelse och beslut om delutbetalning av nödlån denna vecka.

Efter eurogruppens möte i Amsterdam i fredags var tanken att Grekland snabbt skulle ta fram alternativa besparingar att ha i beredskap i fall man skulle missa det framtida överskottsmålet. Det var ett krav från IMF som tvivlar på att de reformer som grekerna presenterat hittills räcker för att nå det övergripande målet i landets nödprogram – ett primäröverskott, före betalningar av räntor, på 3,5 procent år 2018.

Beredskapsåtgärder i kombination med kvicka samtal om landets skuldbörda skulle öppna för ett extrainkallat eurogruppsmöte imorgon torsdag där euroländernas finansministrar skulle besluta om nästa delutbetalning av nödlån i storleksordningen fem miljarder euro. På tisdag kväll meddelande dock talespersonen för eurogruppens ordförande att det inte blir något möte då förhandlarna behövde mer tid för att enas.

Extra besparingar på 3,6 miljarder

De extra besparingarna som IMF krävt för att delta i nödlånsprogrammet uppgår till två procent av BNP. Det motsvarar 3,6 miljarder euro. Detta ska läggas till de åtstramningar som Grekland redan beslutat om vilka uppgår till tre procent av BNP, eller 5,4 miljarder euro.

Efter det senaste eurogruppsmötet sa den grekiska finansministern Euklidis Tsakalotos att det är juridiskt omöjligt att beredskapslagstifta i Grekland men att han och regeringen ändå skulle hitta en lösning.

Tsakalotos har sedan dess varit inne på att de extra åtgärderna att ha i beredskap skulle ske genom allmänna besparingar i landets alla departement. IMF menar dock att detta inte är effektivt och fonden vill hellre se fortsatta besparingar inom pensionssystemet och slopade skatteundantag.

Tas upp på högsta nivå

Samtidigt har den grekiska premiärministern, Alexis Tsipras, svårt att acceptera att IMF överhuvudet taget kräver extra åtstramningar. Tsipras har sagt att han varken ska göra mer eller mindre än vad man kom överens om förra sommaren när man under kaotiska former förhandlade fram Greklands tredje nödlån. Kraven från IMF går enligt Tsipras längre än den överenskommelsen. Han har därför ringt upp rådets ordförande Donald Tusk och bett honom kalla till ett eurotoppmöte för att frågan tas upp på allra högsta politiska nivå.

Rådsordföranden såg dock ingen anledning till att ta upp frågan bland euroländernas stats- och regeringschefer.

– Jag är övertygad om att det finns mer arbete att göra för finansministrarna, sa Donald Tusk vid lunchtid idag efter att ha samrått med eurogruppens ordförande och Kommissionens dito.

Enligt en anonym EU-källa är läget inte så pass akut att det motiverar ett toppmöte om Grekland. Först i juli, då landet ska göra en större återbetalning av lån på 3,5 miljarder euro, måste man ha nått en uppgörelse.

– Det är inte omöjligt att vi kommer dit (till ett toppmöte) men det får i så fall bli om en månad eller två, säger källan.

Samtidigt uppmanade Tusk parterna att sätta upp en ny deadline i förhandlingarna och sätta ett nytt datum för ett extrainsatt eurogruppsmöte.

– Jag pratar inte om veckor utan dagar, sa rådsordföranden.

Tveksamt om IMF-krav på Grekland är lagliga

Publicerat den 22 april 2016 kl. 21:29

IMF tvivlar på att de grekiska kalkylerna går ihop och kräver ytterligare besparingar som ska triggas per automatik om landet missar sina överskottsmål. Euroländernas finansministrar välkomnar idén men det är oklart hur det egentligen ska gå till. Enligt den grekiska ministern är det juridiskt omöjligt.

Grekland och de internationella långivarna uppges vara väldigt nära en uppgörelse och därmed också en ny delutbetalning av nödlån. Det är bara några detaljer som återstår att reda ut. Problemet är att långivarna inom EU och IMF är oense om de reformer man har kommit överens om räcker för att Grekland ska nå det övergripande målet i nödprogrammet – ett primäröverskott före räntebetalningar, på 3,5 procent av BNP år 2018.

Den grekiska regeringen är övertygad om att målet kommer nås med de reformer som nu ligger på bordet vilka involverar såväl sänkt pension som höjd skatt. De europeiska långivarna i EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och nödfonden ESM, gör samma bedömning.

IMF är betydligt mer pessimistisk och menar att det primära överskottet snarare kommer landa kring 1,5 procent överskott.

Automatiska besparingar

När eurogruppen träffades i Amsterdam på fredagen nådde man dock en kompromiss. För att blidka IMF beslutade man att Grekland på förhand ska identifiera och lagstifta om ytterligare besparingar. Dessa ska uppgå till två procent av BNP, det vill säga skillnaden mellan EU:s och IMF:s prognoser, och de ska triggas mer eller mindre per automatik om Grekland missar överskottsmålet.

IMF-chefen Christine Lagarde som var med på mötet i Amsterdam välkomnade kompromissen.

Parallellt ska man också titta på den grekiska skuldbördan och hur den kan lättas. Hållbarheten i den grekiska skulden har varit en annan stötesten mellan långivarna EU och IMF och fonden har krävt större lättnader för att gå med i programmet.

Förhoppningen är att man snabbt ska kunna lösa skuldfrågan och att Grekland samtidigt ska kunna driva igenom beslut om framtida beredskapsbesparingar. Det kan i så fall bli ett extra eurogruppsmöte nästa torsdag för att besluta om nästa delutbetalning av landets nödlån.

Olaglig kompromiss?

Vad för typ av besparingar grekerna ska ha i beredskap är dock oklart. Idén är också juridiskt osäker. Enligt finansminister Euklidis Tsakalotos kan man i Grekland inte lagstifta om besparingar att ha i beredskap.

– Det betyder att du inte kan säga att man ska göra X om läget i världen, Y, råder 2018. Du kan inte göra detta i laglig form, sa han efter eurogruppens möte på fredagen samtidigt som han påpekade att samma problematik gäller i andra EU-länder, som Frankrike.

Trots det var den grekiske ministern övertygad om att regeringen kommer hitta en lösning som är trovärdig såväl för långivarna, investerare och för det grekiska folket.

– Vi har många idéer hur detta ska lösas. Syrizaregeringen är full av idéer, sa Euklidis Tsakalotos innan han avslutade sin presskonferens utan att ge mer detaljer.

Grekisk uppgörelse inom två veckor

Publicerat den 31 mars 2016 kl. 11:35

Grekland och långivarna närmar sig sakta varandra. Förhandlingar ska återupptas i Aten i helgen och man hoppas komma överens de kommande två veckorna. Men för att lyckas måste den grekiska regeringen blidka reformtuffa IMF liksom advokater på hemmaplan som har lamslagit landets juridiska processer i protest mot nya besparingar.

Enligt grekisk press har regeringen i Aten föreslagit nya besparingar på motsvarande 5,5 miljarder euro. Det ska finansieras genom ökad skatt på diesel, sänkt gräns för skattefri inkomst liksom sänkt pension vilket länge varit en av de tyngsta stötestenarna.

Åtgärderna ligger i linje med de krav som ställts av EU-institutionerna, det vill säga Kommissionen och europeiska centralbanken (ECB). Den tredje parten i långivartrojkan, internationella valutafonden (IMF), uppges dock insistera på hårdare besparingar.

IMF försvårar förhandlingarna

Grekiska regeringsföreträdare har öppet anklagat valutafonden för att försvåra de tidigare samtalen i Aten. Dels därför att fonden inte gett klara besked om den ska delta eller inte som långivare i det senaste nödlånet som Grekland förhandlade fram förra sommaren. Och dels genom att ställa tuffare krav än de europeiska långivarna.

IMF:s krav bottnar i att fonden gör en annan bedömning av läget i den grekiska ekonomin. Grekland och EU menar båda att landet nådde ett primäröverskott, det vill säga före räntebetalningar på lån, på 0,2 procent för 2015. Det skulle betyda att man med marginal slog målet som var ett underskott på 0,25 procent av BNP. IMF:s kalkyler visar dock på ett underskott på 0,6 procent.

Varje decimal är viktig då det påverkar hur mycket besparingar grekerna måste göra. Det har också betydelse för att nå det övergripande målet man kom överens om förra sommaren. Det säger att Grekland ska nå ett primäröverskott på 3,5 procent till 2018.

EU:s statistikbyrå, Eurostat, ska presentera officiell statistik för den grekiska ekonomin den 21 april, dagen innan euroländernas finansministrar träffas i Amsterdam.

IMF vill därmed att den grekiska regeringen skär mer i sina utgifter. Alternativt att man skriver av delar av landets skuldberg som bedöms uppgå till nära 200 procent av BNP. En skuldavskrivning är dock en icke-fråga för de flesta andra euroländer. Samtidigt är IMF-medverkan i nödlånet essentiell för flera av euroländerna, däribland Tyskland, som menar att IMF skulle ge större legitimitet till hela åtgärdsprogrammet.

Advokater protesterar

Samtidigt finns det ett fortsatt folkligt motstånd mot de föreslagna besparingarna och inte bara bland vanliga arbetare utan även inom landets advokatsamfund. Grekiska advokater har vägrat arbeta i protest mot åtgärder som skulle innebära att de får betala högre månatliga avgifter till pensionssystemet. Sedan mitten av januari har bara domstolsfall som bedömt som akuta avgjorts. Andra har ställts in vilket har skapat förseningar i tusentals domstolsfall. I går beslutade samfundet också att förlänga protesten till 15 april.

Vid det laget hoppas regeringen i Aten ha nått en uppgörelse med långivarna. Förhoppningen är också att landets parlament då ska kunna godkänna reformerna och att långivarna i en första översyn bedömt grekernas besparingar som tillräckliga innan eurogruppens möte den 22 april. Ett ok där skulle i sin tur öppna upp för delutbetalning av nödlån på närmare sex miljarder euro. Men än viktigare för grekerna är att det skulle bereda väg för samtal om skuldlättnader.

Det har varit frågan med stort F för Alexis Tsipras och hans regering och även om det inte handlar om att skriva av skulderna nominellt utan snarare om förlängda löptider och eventuellt sänkta räntor så är det en prestigefråga för regeringen. Förhoppningen är att samtal om att lätta på skuldbördan ska komma igång redan i april.

Grekland nära nödlånspengar

Publicerat den 9 november 2015 kl. 21:55

Eurogruppen kunde som väntat inte besluta om utbetalning av nödlån till Grekland på kvällens möte. Men om allt går som det ska kommer Grekland och dess banker få färska pengar inom kort.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos hade ett gemensamt budskap efter euro-finansministermötet i Bryssel ikväll. Grekland går åt rätt håll och närmar sig utbetalning av nödlån.

Den grekiska regeringen väntar på en försenad betalning på två miljarder euro som skulle betalats ut  oktober.  Samtidigt väntar de grekiska bankerna på ett betydligt större kapitaltillskott. Upp till 25 miljarder euro har man pratat om för banksektorn inom det tredje nödlånet som Grekland förhandlade fram i somras. 10 miljarder av dessa pengar finns redan tillgängliga på ett konto i Luxemburg och skulle kunna användas till rekapitalisering av bankerna. Men för att pengarna ska kunna betalas ut behöver man lösa några återstående knutar med långivarna.

Tvistar om utmätning av bostäder

Den grekiska regeringen har genomfört eller godkänt de flesta av de så kallade milstolpar, det vill säga krav, som långivarna satt upp för att landet ska få del av det nya nödlånet. Men några frågor kvarstår att lösa. Det gäller bland annat hur bankerna styrs och när bostäder ska kunna tas till försäljning i de fall bankkunder inte kan betala tillbaka sina lån.

Långivarna vill sänka gränsen för när ett hem ska kunna utmätas för att täcka upp för nödlidande krediter. Den grekiska regeringen vill ha en högre ribba än långivartrojkan.

Stresstesten av de grekiska bankerna som Europeiska Centralbanken, ECB, genomförde nyligen visade på att de nödlidande lånen uppgick till hela 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor, och att de fyra ledande bankerna i Grekland kunde behöva 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott.

Beslut inom en vecka

Jeroen Dijsselbloem betonade efter kvällens möte att tiden var knapp och att man måste lösa de här frågorna de kommande dagarna. Ekonomikommissionären Moscivici trodde att man skulle hinna i tid.

– Vi jobbar dag och natt, verkligen dag och natt, för att lösa de frågorna som fortfarande är kvar, sa han.

Den grekiske finansministern var också optimistisk.

– Jag förväntar mig att vi kommer ha goda nyheter om en vecka, sa Euklidis Tsakalotos på väg ut från mötesbyggnaden i Bryssel.

Grekiska banker behöver 135 miljarder

Publicerat den 31 oktober 2015 kl. 16:42

De ledande grekiska bankerna behöver ta in över 130 miljarder kronor i färskt kapital. Det visar det senaste stresstestet från Europeiska Centralbanken. Efter att bankerna har dopat sig inför testet är dock kapitalbehoven lägre än väntat.

I ett scenario där det ekonomiska läget försämras behöver de största grekiska bankerna 14,4 miljarder euro, drygt 135 miljarder kronor, i kapitaltillskott. I detta försämrade scenario räknar ECB med att den grekiska ekonomin backar ytterligare med sex procent fram till 2017. I ett sådant läge skulle Piraaeus Bank behöver 4,9 miljarder euro, National Bank of Greece 4,6 miljarder, Alpha Bank 2,7 och Eurobank 2,1.

I ett grundscenario, med måttligare utveckling i ekonomin, beräknas bankerna behöva 4,4 miljarder. Detta är betydligt lägre än det belopp som har avsatts till rekapitalisering av bankerna. I det tredje nödprogrammet på 86 miljarder euro som Grekland förhandlade fram med långivarna i somras öronmärktes 25 miljarder euro till bankrekapitalisering. De kapitalkontroller som infördes kring denna period, då Grekland stod på randen att lämna euron, är fortfarande gällande.

Inför testerna har det rapporterats att bankerna ska ha ”dopat sig” och att de försökt stärka sina balansräkningar genom att erbjuda fordringsägare aktier för att sänka skuldbördan.

Behöver rekapitaliseras innan årsskiftet

De grekiska bankerna har en vecka på sig, fram till 6 november, att meddela hur de ska täppa till kapitalbehoven. Siktet är inställt på att rekapitalisera bankerna innan årskiftet. Efter 1 januari 2016 blir det nämligen svårare för stater att stödja banker på fallrepet då privata investerare måste ta en större del av förlusten jämfört med idag.

Financial Times rapporterar att bankerna kan skrapa ihop 5-6 miljarder euro själva. Resten ska komma från Greklands egna nödfond som kan köpa en mix av olika värdepapper utställda av bankerna.

Nödlidande krediter på 1 000 miljarder

Enligt Reuters ska stresstesten också visa att de grekiska bankerna har nödlidande lån på totalt 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor. Det är lån där låntagaren inte gjort avbetalningar på 90 dagar eller mer. En av åtgärderna i det grekiska nödlåneprogrammet är att regeringen ska snabba på hanteringen av nödlidande krediter. Det är dock en av många åtgärder som inte drivits igenom.

Den första utbetalningen av nödlån i det tredje och nuvarande nödprogrammet har försenats eftersom Grekland, i långivarnas ögon, inte implementerat tillräckligt med reformer. Därför har, som ofta förr, utbetalningen av nödlån försenats. Den grekiska regeringen skulle ha fått två miljarder euro i slutet av oktober. Nu hoppas man kunna slutföra översynen av åtgärder och betala ut nödlånet i november.

På ett besök i Aten tidigare i veckan konstaterade EU:s eurokommissionär, Valdis Dombrovskisk, att den grekiska regeringen är redo att jobba hårt med nödprogrammet. Men samtidigt sa han att det inte finns någon tid att förlora.

Osäkert läge efter grekiskt val

Publicerat den 20 september 2015 kl. 22:31

Vänsterradikala Syriza och den förre premiärministern Alexis Tsipras vann det grekiska valet. Man lovar att följa EU:s åtstramningspolitik men framtiden är ändå oviss. Det ser ut att bli en svag koalitionsregering som har stora utmaningar framför sig.

Med 35 procent av rösterna räknade hade Syriza fått 35,4 procent. Den främsta utmanaren, Ny demokrati, hade fått 28,1 procent och dess ledare erkände sig besegrad. Det var det tredje valet bara i år för grekerna om man räknar med folkomröstningen om EU:s åtstramningspolitik i somras. Valdeltagandet blev det lägsta någonsin i landet, hela 45 procent valde att inte rösta. I januari låg valdeltagande på 67 procent. Den politiska apatin har alltså ökat markant och många har känt sig svikna av Tsipras som gick med på omfattande besparingar och tuffa reformer för att få nytt nödlån trots att han efter valsegern i januari lovade att sätta stopp för ”den förnedrande åtstramningspolitiken”.

Svag koalition

Ändå var det Syriza och Tsipras som blev klar vinnare i valet under söndagen. Som det ser ut i skrivande stund kommer han att bilda regeringen med sin gamla partner, högerpopulistiska Självständiga greker. Men även om Syrizaledaren har blivit av med den rebelliska och åtstramningsfientliga vänsterfalangen inom sitt egna parti, som bröt sig ur och bildade eget parti som inte verkar ha lyckats ta sig in i parlamentet, så blir den ny-gamla koalitionen svag. Tillsammans har de bara 155 av 300 stolar i parlamentet och det i ett läge när de har enormt svåra och impopulära beslut att fatta och driva igenom. Risken för att det blir ytterligare ett nyval längre fram ska därför inte uteslutas.

Det verkligt svåra provet kvar

Det viktiga för Tsipras blir nu att snabbt bilda regering och sätta igång med reformarbetet. Inte bara för att den grekiska ekonomin behöver det utan för att undvika att en ny kris blossar upp igen. I samband med valet har man redan förlorat viss tid och levererar inte den grekiska regeringen de reformer man lovat sina europeiska långivare så riskerar man att inte få de ut kommande delutbetalningarna av nödlån. Då riskerar man i sin tur att återigen att hamna i akut finansiell nöd med risk för inställda betalningar och statsbankrutt.

Reuters skriver att en talesperson inom Syriza uppgett under kvällen att regeringen ska driva igenom de reformer man har lovat. SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist, konstaterar att kommer bli svårt och att risken för Grexit, det vill säga att Grekland tillslut tvingas lämna euron, fortfarande finns kvar.

Att nå krisavtal är i sig svårt, att verkställa politiken är ännu svårare. Stora testet blir 2016.”, skriver Robert Bergqvist på Twitter.

Så ska EU lösa flyktingkrisen

Publicerat den 9 september 2015 kl. 18:11

Jämlik omfördelning av 160 000 flyktingar inom EU. En gemensam lista över länder säkra nog att skicka tillbaka asylsökande till. Mer pengar till genuin gränskontroll och ökat stöd till konfliktdrabbade områden. Det är EU-kommissions svar på flyktingkrisen.

I sitt årliga tal om läget inom EU konstaterade EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att unionen inte mår bra.

– Det är för lite Europa i den europeiska unionen. Och det är för lite union i den europeiska unionen, sa Jean-Claude Juncker i sitt timlånga anförande inför Europaparlamentet i Strasbourg idag.

Det mesta av talet och den efterföljande debatten handlade om flyktingkrisen och hur den ska lösas.

Sverige ta över 4 000 flyktingar

Juncker föreslog en omfördelning av 120 000 flyktingar från de EU-länder som fått ta emot flest flyktingar de senaste månaderna. 50 400 ska flyttas från Grekland, 15 600 från Italien och 54 000 från Ungern. Sverige uppmanas ta emot 4 469 av dessa.

Siffran läggs till de 40 000 som Kommissionen föreslog att EU-länderna skulle fördela i maj. Den idén gillades dock inte av medlemsländerna som i juli urvattnade förslaget till en frivillig omfördelning.

Juncker insisterade idag på att den sammanlagda siffran att fördelas, 160 000, måste vara tvingande.

Detta skulle vara en tillfällig åtgärd men Kommissionen föreslår också en liknande permanent omfördelningsmekanism där man i kristider som dessa ska kunna hjälpa medlemsländer som är under extremt migrationstryck.

Lista med säkra ursprungsländer

En gemensam lista över säkra ursprungsländer, dit det ska anses vara säkert att skicka tillbaka människor till, är en annan åtgärd som ska lätta på flyktingkrisen. Tanken är att det ska snabba på hanteringen av asylärenden. Albanien, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Makedonien, Kosovo, Serbien och Turkiet ska alla anses vara säkra länder.

Kommissionen vill också skapa en krisfond på 1,8 miljarder euro. Pengarna ska användas för att stabilisera osäkra områden, bland annat i norra Afrika varifrån många flyktingar reser mot Europa. Enskilda EU-länder uppmanas att bidra till fonden.

Juncker äskade även mer pengar till EU:s gränskontroll Frontex. Den Italienledda insatsen Mare Nostrum lades ner förra hösten och när färre båtar patrullerade Medelhavet ökade dödssiffrorna bland flyktingar som försökte ta sig till Europa dramatiskt. Under en vecka i april dog över 1 000 människor. EU kallade då till krismöte där man beslutade att öka resurserna för gränskontroll och räddningsinsatser samtidigt som flera medlemsländer bidrog med båtar, helikoptrar, personal och annat.

– Vi har ökat vår närvaro på havet. 122 000 liv har räddats sedan dess. Det är något att vara stolt över, sa Jean-Claude Juncker.

Förslag inte tillräckligt

Intresseorganisationer är dock missnöjda med de förslag som Kommissionen och ordföranden Juncker presenterade idag. Små steg framåt men inte tillräckligt för att lösa flyktingkrisen, varken på kort eller lång sikt, menade Amnesty International.

– EU-länderna borde fokusera på att hitta säkra vägar in till EU. Inte säkra länder att skicka tillbaka dem till, sa Iverna McGowan, chef på Amnesty Internationals Brysselkontor.

Intresseorganisationer har tidigare krävt att flyktingar ska få ansöka om humanitära visum i länder utanför EU. På så sätt skulle färre tvingas riskera livet på sjöodugliga båtar på Medelhavet.

Juncker nämnde laglig migration under sitt tal men gick inte in på detaljer kring vad det skulle kunna innefatta.

Kommissionens förslag måste godkännas av medlemsländerna som ska ta upp frågan på ett extrainkallat möte nästa måndag. Vissa åtgärder, som listan över säkra länder måste även godkännas av Europaparlamentet.

Juncker uppmanande de tidigare motsträviga medlemsländerna att visa solidaritet. Han pekade på Syriens grannländer som har tagit emot flera miljoner syriska flyktingar.

– Låt oss vara ärliga och sätta saker och ting i perspektiv. Visst är det många flyktingar som kommit till Europa. Men de motsvarar bara 0,11 procent av vår befolkning. I Libanon representerar flyktingar 25 procent av befolkningen, i ett land som bara har en femtedel av vårt välstånd, sa Juncker uppmanande.

Gav Schäuble en känga

I slutet av talet kom Juncker också in på svårigheterna i den europeiska ekonomin och krisen i Grekland. Han konstaterade att läget är alltjämt tufft med 17 miljoner arbetslösa européer.

När det gäller Grekland kritiserade han de (läs: Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble) som menat att Grekland skulle må bäst av att lämna euron tillfälligt.

Kommer euron överleva?

Publicerat den 31 augusti 2015 kl. 11:46

Sedan Grekland stod på randen till bankrutt och Grexit i somras är läget nu mer stabilt. Man är överens om nytt nödlån och premiärministern har kallat till nyval för att säkra stöd för fortsatta åtstramningar. Men experter höjer ändå ett varningens finger. De grundläggande problem med euron finns kvar och vi har inte sett den sista eurokrisen.

Sommaren 2015 var historisk. Under förhandlingarna om ett tredje nödlån med Grekland i början av juli stod det klart att Grexit inte bara var fullt möjligt utan också nära förestående. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, sa att han hade en detaljerad plan för vad man skulle göra om Grekland gjorde en Grexit och lämnade euron och den tyske finansministern Schäuble menade att det bästa för Grekland ändå vore att tillfälligt lämna valutasamarbetet och komma tillbaka när (och om) landet fått ordning på finanserna.

I slutändan valde den grekiska regeringen dock att acceptera nya långtgående reformer och att ge upp mycket av sin ekonomiska suveränitet i utbyte mot nya nödpengar på 86 miljarder euro. Man gjorde det trots att folket i en omröstning sagt nej till fortsatta åtstramningar bara dagar tidigare.

Nyligen kallade också premiärminister Alexis Tsipras till nyval i ett försök att säkra stöd för fortsatta reformer och därmed också fortsatta utbetalningar av nödlån. Han väntas gå stärkt ur det valet och det skulle innebära att den mest akuta krisen lagt sig.

Ny kriser kommer

Men även om Grekland säkrat finansiering för de kommande åren så innebär det inte att krisen är över. Ekonomiska experter menar att de grundläggande problemen inom det europeiska valutasamarbetet, som möjliggjort för Grekland och andra euroländer att sjunka så djupt i krisen, finns kvar.

Systemet där penningpolitiken, det vill säga penningmängd och ränta, styrs centrals av centralbanken ECB i Frankfurt medan finanspolitiken med beslut om skatter och utgifter sker nationellt, har inte fungerat. Det har inte fört länderna samman som det var tänkt utan snarare har spänningar byggts upp mellan euroländerna vilket ECB också slog fast i en färsk analys.

För att lösa dessa defekter behöver euroländerna samarbeta mera resonerar SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist.

– Du måste ta steg mot mer integration och mer steg mot den politiska unionen, det vill säga eurozonens förenta stater, säger han.

Robert Bergqvist efterfrågar samarbete inte bara inom penningpolitiken utan också inom finanspolitiken. Euroländerna behöver samarbeta mer och jämna ut skillnader vad gäller till exempel skatter och pensioner. Bergqvist vill också se mer solidaritet och menar att skattemedel skulle behöva tas från rikare länder som Tyskland för att spenderas i fattigare länder som Grekland.

Detta liknar i viss mån den framtidsvision som EU:s fem presidenter (Jean-Claude Juncker, (Kommissionen), Donald Tusk (Europeiska rådet), Mario Draghi (ECB), Jeroen Dijsselbloem (Eurogruppen) och Martin Schulz (Europaparlamentet)) presenterade i början av sommaren.

Motstånd mot ökad integration

Liknande idéer har dock presenterats tidigare och då fått ett minst sagt svalt mottagande. På finansdepartementen runt om i Europas huvudstäder vill man ogärna ge upp makten om nationella skatter och utgifter.

Istället drar krafter åt det motsatta hållet. Britterna ska rösta om de ens ska vara kvar inom EU 2017 och inför det valet turnerar premiärminister Cameron runt om i Europa med en agenda som knappast  innefattar långtgående politisk integration.

Samtidigt har många euroskeptiska, populistiska och främlingsfientliga partier skördat framgångar, både i nationella och i europeiska val. I Europaparlamentet har de fått ihop tillräckligt många ledamöter av olika nationalitet för att bilda en egen politisk grupp, Nationernas och friheternas Europa, under ledning av Marine Le Pen.

Dessa krafter kan försvåra ökad samordning av den ekonomiska politiken.

Tveksamt om euron överlever

Robert Bergqvist på SEB spår därför en dyster framtid för euron. Han ser inga tecken på att euroländerna kommer gå mot den verkliga ekonomisk-politiska union som han ser som lösningen på problemen. Han tror därför att nya kriser är att vänta.

– Om du inte får ökad integration och ökat samarbete, och om du inte får Tyskland att ställa upp mer med sin starka ekonomiska balansräkning, då är det ett stort frågetecken om valutaunionen kommer att överleva, säger Robert Bergqvist.