Tagg: Grekland

Grekland nära nödlånspengar

Publicerat den 9 november 2015 kl. 21:55

Eurogruppen kunde som väntat inte besluta om utbetalning av nödlån till Grekland på kvällens möte. Men om allt går som det ska kommer Grekland och dess banker få färska pengar inom kort.

Eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem, EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici och den grekiske finansministern Euklidis Tsakalotos hade ett gemensamt budskap efter euro-finansministermötet i Bryssel ikväll. Grekland går åt rätt håll och närmar sig utbetalning av nödlån.

Den grekiska regeringen väntar på en försenad betalning på två miljarder euro som skulle betalats ut  oktober.  Samtidigt väntar de grekiska bankerna på ett betydligt större kapitaltillskott. Upp till 25 miljarder euro har man pratat om för banksektorn inom det tredje nödlånet som Grekland förhandlade fram i somras. 10 miljarder av dessa pengar finns redan tillgängliga på ett konto i Luxemburg och skulle kunna användas till rekapitalisering av bankerna. Men för att pengarna ska kunna betalas ut behöver man lösa några återstående knutar med långivarna.

Tvistar om utmätning av bostäder

Den grekiska regeringen har genomfört eller godkänt de flesta av de så kallade milstolpar, det vill säga krav, som långivarna satt upp för att landet ska få del av det nya nödlånet. Men några frågor kvarstår att lösa. Det gäller bland annat hur bankerna styrs och när bostäder ska kunna tas till försäljning i de fall bankkunder inte kan betala tillbaka sina lån.

Långivarna vill sänka gränsen för när ett hem ska kunna utmätas för att täcka upp för nödlidande krediter. Den grekiska regeringen vill ha en högre ribba än långivartrojkan.

Stresstesten av de grekiska bankerna som Europeiska Centralbanken, ECB, genomförde nyligen visade på att de nödlidande lånen uppgick till hela 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor, och att de fyra ledande bankerna i Grekland kunde behöva 14,4 miljarder euro i kapitaltillskott.

Beslut inom en vecka

Jeroen Dijsselbloem betonade efter kvällens möte att tiden var knapp och att man måste lösa de här frågorna de kommande dagarna. Ekonomikommissionären Moscivici trodde att man skulle hinna i tid.

– Vi jobbar dag och natt, verkligen dag och natt, för att lösa de frågorna som fortfarande är kvar, sa han.

Den grekiske finansministern var också optimistisk.

– Jag förväntar mig att vi kommer ha goda nyheter om en vecka, sa Euklidis Tsakalotos på väg ut från mötesbyggnaden i Bryssel.

Grekiska banker behöver 135 miljarder

Publicerat den 31 oktober 2015 kl. 16:42

De ledande grekiska bankerna behöver ta in över 130 miljarder kronor i färskt kapital. Det visar det senaste stresstestet från Europeiska Centralbanken. Efter att bankerna har dopat sig inför testet är dock kapitalbehoven lägre än väntat.

I ett scenario där det ekonomiska läget försämras behöver de största grekiska bankerna 14,4 miljarder euro, drygt 135 miljarder kronor, i kapitaltillskott. I detta försämrade scenario räknar ECB med att den grekiska ekonomin backar ytterligare med sex procent fram till 2017. I ett sådant läge skulle Piraaeus Bank behöver 4,9 miljarder euro, National Bank of Greece 4,6 miljarder, Alpha Bank 2,7 och Eurobank 2,1.

I ett grundscenario, med måttligare utveckling i ekonomin, beräknas bankerna behöva 4,4 miljarder. Detta är betydligt lägre än det belopp som har avsatts till rekapitalisering av bankerna. I det tredje nödprogrammet på 86 miljarder euro som Grekland förhandlade fram med långivarna i somras öronmärktes 25 miljarder euro till bankrekapitalisering. De kapitalkontroller som infördes kring denna period, då Grekland stod på randen att lämna euron, är fortfarande gällande.

Inför testerna har det rapporterats att bankerna ska ha ”dopat sig” och att de försökt stärka sina balansräkningar genom att erbjuda fordringsägare aktier för att sänka skuldbördan.

Behöver rekapitaliseras innan årsskiftet

De grekiska bankerna har en vecka på sig, fram till 6 november, att meddela hur de ska täppa till kapitalbehoven. Siktet är inställt på att rekapitalisera bankerna innan årskiftet. Efter 1 januari 2016 blir det nämligen svårare för stater att stödja banker på fallrepet då privata investerare måste ta en större del av förlusten jämfört med idag.

Financial Times rapporterar att bankerna kan skrapa ihop 5-6 miljarder euro själva. Resten ska komma från Greklands egna nödfond som kan köpa en mix av olika värdepapper utställda av bankerna.

Nödlidande krediter på 1 000 miljarder

Enligt Reuters ska stresstesten också visa att de grekiska bankerna har nödlidande lån på totalt 107 miljarder euro, 1 000 miljarder kronor. Det är lån där låntagaren inte gjort avbetalningar på 90 dagar eller mer. En av åtgärderna i det grekiska nödlåneprogrammet är att regeringen ska snabba på hanteringen av nödlidande krediter. Det är dock en av många åtgärder som inte drivits igenom.

Den första utbetalningen av nödlån i det tredje och nuvarande nödprogrammet har försenats eftersom Grekland, i långivarnas ögon, inte implementerat tillräckligt med reformer. Därför har, som ofta förr, utbetalningen av nödlån försenats. Den grekiska regeringen skulle ha fått två miljarder euro i slutet av oktober. Nu hoppas man kunna slutföra översynen av åtgärder och betala ut nödlånet i november.

På ett besök i Aten tidigare i veckan konstaterade EU:s eurokommissionär, Valdis Dombrovskisk, att den grekiska regeringen är redo att jobba hårt med nödprogrammet. Men samtidigt sa han att det inte finns någon tid att förlora.

Osäkert läge efter grekiskt val

Publicerat den 20 september 2015 kl. 22:31

Vänsterradikala Syriza och den förre premiärministern Alexis Tsipras vann det grekiska valet. Man lovar att följa EU:s åtstramningspolitik men framtiden är ändå oviss. Det ser ut att bli en svag koalitionsregering som har stora utmaningar framför sig.

Med 35 procent av rösterna räknade hade Syriza fått 35,4 procent. Den främsta utmanaren, Ny demokrati, hade fått 28,1 procent och dess ledare erkände sig besegrad. Det var det tredje valet bara i år för grekerna om man räknar med folkomröstningen om EU:s åtstramningspolitik i somras. Valdeltagandet blev det lägsta någonsin i landet, hela 45 procent valde att inte rösta. I januari låg valdeltagande på 67 procent. Den politiska apatin har alltså ökat markant och många har känt sig svikna av Tsipras som gick med på omfattande besparingar och tuffa reformer för att få nytt nödlån trots att han efter valsegern i januari lovade att sätta stopp för ”den förnedrande åtstramningspolitiken”.

Svag koalition

Ändå var det Syriza och Tsipras som blev klar vinnare i valet under söndagen. Som det ser ut i skrivande stund kommer han att bilda regeringen med sin gamla partner, högerpopulistiska Självständiga greker. Men även om Syrizaledaren har blivit av med den rebelliska och åtstramningsfientliga vänsterfalangen inom sitt egna parti, som bröt sig ur och bildade eget parti som inte verkar ha lyckats ta sig in i parlamentet, så blir den ny-gamla koalitionen svag. Tillsammans har de bara 155 av 300 stolar i parlamentet och det i ett läge när de har enormt svåra och impopulära beslut att fatta och driva igenom. Risken för att det blir ytterligare ett nyval längre fram ska därför inte uteslutas.

Det verkligt svåra provet kvar

Det viktiga för Tsipras blir nu att snabbt bilda regering och sätta igång med reformarbetet. Inte bara för att den grekiska ekonomin behöver det utan för att undvika att en ny kris blossar upp igen. I samband med valet har man redan förlorat viss tid och levererar inte den grekiska regeringen de reformer man lovat sina europeiska långivare så riskerar man att inte få de ut kommande delutbetalningarna av nödlån. Då riskerar man i sin tur att återigen att hamna i akut finansiell nöd med risk för inställda betalningar och statsbankrutt.

Reuters skriver att en talesperson inom Syriza uppgett under kvällen att regeringen ska driva igenom de reformer man har lovat. SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist, konstaterar att kommer bli svårt och att risken för Grexit, det vill säga att Grekland tillslut tvingas lämna euron, fortfarande finns kvar.

Att nå krisavtal är i sig svårt, att verkställa politiken är ännu svårare. Stora testet blir 2016.”, skriver Robert Bergqvist på Twitter.

Så ska EU lösa flyktingkrisen

Publicerat den 9 september 2015 kl. 18:11

Jämlik omfördelning av 160 000 flyktingar inom EU. En gemensam lista över länder säkra nog att skicka tillbaka asylsökande till. Mer pengar till genuin gränskontroll och ökat stöd till konfliktdrabbade områden. Det är EU-kommissions svar på flyktingkrisen.

I sitt årliga tal om läget inom EU konstaterade EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker att unionen inte mår bra.

– Det är för lite Europa i den europeiska unionen. Och det är för lite union i den europeiska unionen, sa Jean-Claude Juncker i sitt timlånga anförande inför Europaparlamentet i Strasbourg idag.

Det mesta av talet och den efterföljande debatten handlade om flyktingkrisen och hur den ska lösas.

Sverige ta över 4 000 flyktingar

Juncker föreslog en omfördelning av 120 000 flyktingar från de EU-länder som fått ta emot flest flyktingar de senaste månaderna. 50 400 ska flyttas från Grekland, 15 600 från Italien och 54 000 från Ungern. Sverige uppmanas ta emot 4 469 av dessa.

Siffran läggs till de 40 000 som Kommissionen föreslog att EU-länderna skulle fördela i maj. Den idén gillades dock inte av medlemsländerna som i juli urvattnade förslaget till en frivillig omfördelning.

Juncker insisterade idag på att den sammanlagda siffran att fördelas, 160 000, måste vara tvingande.

Detta skulle vara en tillfällig åtgärd men Kommissionen föreslår också en liknande permanent omfördelningsmekanism där man i kristider som dessa ska kunna hjälpa medlemsländer som är under extremt migrationstryck.

Lista med säkra ursprungsländer

En gemensam lista över säkra ursprungsländer, dit det ska anses vara säkert att skicka tillbaka människor till, är en annan åtgärd som ska lätta på flyktingkrisen. Tanken är att det ska snabba på hanteringen av asylärenden. Albanien, Bosnien-Hercegovina, Jugoslavien, Makedonien, Kosovo, Serbien och Turkiet ska alla anses vara säkra länder.

Kommissionen vill också skapa en krisfond på 1,8 miljarder euro. Pengarna ska användas för att stabilisera osäkra områden, bland annat i norra Afrika varifrån många flyktingar reser mot Europa. Enskilda EU-länder uppmanas att bidra till fonden.

Juncker äskade även mer pengar till EU:s gränskontroll Frontex. Den Italienledda insatsen Mare Nostrum lades ner förra hösten och när färre båtar patrullerade Medelhavet ökade dödssiffrorna bland flyktingar som försökte ta sig till Europa dramatiskt. Under en vecka i april dog över 1 000 människor. EU kallade då till krismöte där man beslutade att öka resurserna för gränskontroll och räddningsinsatser samtidigt som flera medlemsländer bidrog med båtar, helikoptrar, personal och annat.

– Vi har ökat vår närvaro på havet. 122 000 liv har räddats sedan dess. Det är något att vara stolt över, sa Jean-Claude Juncker.

Förslag inte tillräckligt

Intresseorganisationer är dock missnöjda med de förslag som Kommissionen och ordföranden Juncker presenterade idag. Små steg framåt men inte tillräckligt för att lösa flyktingkrisen, varken på kort eller lång sikt, menade Amnesty International.

– EU-länderna borde fokusera på att hitta säkra vägar in till EU. Inte säkra länder att skicka tillbaka dem till, sa Iverna McGowan, chef på Amnesty Internationals Brysselkontor.

Intresseorganisationer har tidigare krävt att flyktingar ska få ansöka om humanitära visum i länder utanför EU. På så sätt skulle färre tvingas riskera livet på sjöodugliga båtar på Medelhavet.

Juncker nämnde laglig migration under sitt tal men gick inte in på detaljer kring vad det skulle kunna innefatta.

Kommissionens förslag måste godkännas av medlemsländerna som ska ta upp frågan på ett extrainkallat möte nästa måndag. Vissa åtgärder, som listan över säkra länder måste även godkännas av Europaparlamentet.

Juncker uppmanande de tidigare motsträviga medlemsländerna att visa solidaritet. Han pekade på Syriens grannländer som har tagit emot flera miljoner syriska flyktingar.

– Låt oss vara ärliga och sätta saker och ting i perspektiv. Visst är det många flyktingar som kommit till Europa. Men de motsvarar bara 0,11 procent av vår befolkning. I Libanon representerar flyktingar 25 procent av befolkningen, i ett land som bara har en femtedel av vårt välstånd, sa Juncker uppmanande.

Gav Schäuble en känga

I slutet av talet kom Juncker också in på svårigheterna i den europeiska ekonomin och krisen i Grekland. Han konstaterade att läget är alltjämt tufft med 17 miljoner arbetslösa européer.

När det gäller Grekland kritiserade han de (läs: Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble) som menat att Grekland skulle må bäst av att lämna euron tillfälligt.

Kommer euron överleva?

Publicerat den 31 augusti 2015 kl. 11:46

Sedan Grekland stod på randen till bankrutt och Grexit i somras är läget nu mer stabilt. Man är överens om nytt nödlån och premiärministern har kallat till nyval för att säkra stöd för fortsatta åtstramningar. Men experter höjer ändå ett varningens finger. De grundläggande problem med euron finns kvar och vi har inte sett den sista eurokrisen.

Sommaren 2015 var historisk. Under förhandlingarna om ett tredje nödlån med Grekland i början av juli stod det klart att Grexit inte bara var fullt möjligt utan också nära förestående. EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, sa att han hade en detaljerad plan för vad man skulle göra om Grekland gjorde en Grexit och lämnade euron och den tyske finansministern Schäuble menade att det bästa för Grekland ändå vore att tillfälligt lämna valutasamarbetet och komma tillbaka när (och om) landet fått ordning på finanserna.

I slutändan valde den grekiska regeringen dock att acceptera nya långtgående reformer och att ge upp mycket av sin ekonomiska suveränitet i utbyte mot nya nödpengar på 86 miljarder euro. Man gjorde det trots att folket i en omröstning sagt nej till fortsatta åtstramningar bara dagar tidigare.

Nyligen kallade också premiärminister Alexis Tsipras till nyval i ett försök att säkra stöd för fortsatta reformer och därmed också fortsatta utbetalningar av nödlån. Han väntas gå stärkt ur det valet och det skulle innebära att den mest akuta krisen lagt sig.

Ny kriser kommer

Men även om Grekland säkrat finansiering för de kommande åren så innebär det inte att krisen är över. Ekonomiska experter menar att de grundläggande problemen inom det europeiska valutasamarbetet, som möjliggjort för Grekland och andra euroländer att sjunka så djupt i krisen, finns kvar.

Systemet där penningpolitiken, det vill säga penningmängd och ränta, styrs centrals av centralbanken ECB i Frankfurt medan finanspolitiken med beslut om skatter och utgifter sker nationellt, har inte fungerat. Det har inte fört länderna samman som det var tänkt utan snarare har spänningar byggts upp mellan euroländerna vilket ECB också slog fast i en färsk analys.

För att lösa dessa defekter behöver euroländerna samarbeta mera resonerar SEB:s chefsekonom, Robert Bergqvist.

– Du måste ta steg mot mer integration och mer steg mot den politiska unionen, det vill säga eurozonens förenta stater, säger han.

Robert Bergqvist efterfrågar samarbete inte bara inom penningpolitiken utan också inom finanspolitiken. Euroländerna behöver samarbeta mer och jämna ut skillnader vad gäller till exempel skatter och pensioner. Bergqvist vill också se mer solidaritet och menar att skattemedel skulle behöva tas från rikare länder som Tyskland för att spenderas i fattigare länder som Grekland.

Detta liknar i viss mån den framtidsvision som EU:s fem presidenter (Jean-Claude Juncker, (Kommissionen), Donald Tusk (Europeiska rådet), Mario Draghi (ECB), Jeroen Dijsselbloem (Eurogruppen) och Martin Schulz (Europaparlamentet)) presenterade i början av sommaren.

Motstånd mot ökad integration

Liknande idéer har dock presenterats tidigare och då fått ett minst sagt svalt mottagande. På finansdepartementen runt om i Europas huvudstäder vill man ogärna ge upp makten om nationella skatter och utgifter.

Istället drar krafter åt det motsatta hållet. Britterna ska rösta om de ens ska vara kvar inom EU 2017 och inför det valet turnerar premiärminister Cameron runt om i Europa med en agenda som knappast  innefattar långtgående politisk integration.

Samtidigt har många euroskeptiska, populistiska och främlingsfientliga partier skördat framgångar, både i nationella och i europeiska val. I Europaparlamentet har de fått ihop tillräckligt många ledamöter av olika nationalitet för att bilda en egen politisk grupp, Nationernas och friheternas Europa, under ledning av Marine Le Pen.

Dessa krafter kan försvåra ökad samordning av den ekonomiska politiken.

Tveksamt om euron överlever

Robert Bergqvist på SEB spår därför en dyster framtid för euron. Han ser inga tecken på att euroländerna kommer gå mot den verkliga ekonomisk-politiska union som han ser som lösningen på problemen. Han tror därför att nya kriser är att vänta.

– Om du inte får ökad integration och ökat samarbete, och om du inte får Tyskland att ställa upp mer med sin starka ekonomiska balansräkning, då är det ett stort frågetecken om valutaunionen kommer att överleva, säger Robert Bergqvist.

Förhandlingar om nödlån har börjat i Aten

Publicerat den 27 juli 2015 kl. 22:22

Den grekiska regeringen och långivarna har börjat förhandla om nödlån i Aten. Men samtalen kan dra ut på tiden vilket gör att experter redan nu pratar om nytt brygglån för att täcka landets akuta behov. Pengar som delvis ska komma från Sverige.

– Arbetet har börjat. Institutionerna pratar med de grekiska myndigheterna, sa Mina Andreeva, en av EU-Kommissionens talespersoner idag.

Tidigare hade det kommit uppgifter om att förhandlingarna i Aten skulle försenats och att experterna från den så kallade trojkan (EU-Kommissionen, ECB och IMF) inte skulle få tillgång till de grekiska ministerierna. Samtidigt sades att det skulle dröja innan chefsförhandlarna anlände till förhandlingsbordet. Även dessa ska ha börjat förhandla enligt Kommissionen.

Utgångsläget i samtalen är de reformer som den grekiska regeringen har presenterat och som varit en förutsättning för att man ens ska kunna inleda förhandlingar. Flera av dessa reformer har godkänts i det grekiska parlamentet efter mycket ståhej och protester inom det styrande Syrizapartiet och folkligt missnöje. Åtgärderna omfattar bland annat privatiseringar, momshöjningar, höjd gräns för förtidspension, arbetsmarknadsreformer och ny bankkrislagstiftning.

Dessa reformer har räckt för att inleda förhandlingar. Men de kommer inte räcka för att få loss nytt nödlån.

Krävs tuffare reformer

Enligt Kommissionen har Grekland hittills levererat reformåtgärder ”i tid och på ett tillfredsställande sätt”. Men på dagens presskonferens sa man också att man förväntar sig ytterligare åtgärder för att parterna ska kunna enas snabbt och därefter kunna betala ut nytt nödlån.

Landets regering siktar på att få tillgång till nya pengar till den 20 augusti då man ska betala av på lån som förfaller till betalning till ECB på cirka tre miljarder euro. Medel som Grekland saknar för tillfället.

Flera nationella parlament måste godkänna ett tredje nödlån till Grekland vilket kan ta flera dagar. Det betyder i praktiken att parterna måste komma överens de kommande tre veckorna för att regeringen ska kunna betala sina skulder i tid.

IMF:s medverkan avgörande

Förhandlingarna riskerar dock att dra ut på tiden. De andra euroländerna kräver att IMF är med i det tredje nödpaketet, som det har varit i de tidigare. IMF anses ge viss tyngd och spelar roll politiskt i egenskap av en utomstående icke-europeisk aktör. Grekland har också formellt ansökt om nytt IMF-lån.

Men enligt bedömare kommer det ta längre tid att fatta beslut om ett sådant lån. SEB:s chefekonom Robert Bergqvist tror att det kan ske först till höst. Det kan innebära att beslutet om stöd från EU:s nödfond ESM skjuts på framtiden då euroländerna kräver IMF-medverkan samtidigt som det kan bli svårt att driva igenom ett nytt nödlån utan IMF i euroländernas parlament, inte minst den tyska förbundsdagen.

Nytt brygglån till Grekland

Skulle man inte fatta beslut om nytt stöd i tid så att Grekland kan betala sina skulder kan det bli aktuellt med ett nytt tillfälligt brygglån från en annan av EU:s nödfonder, EFSM. Tidigare har landet fått sju miljarder euro därifrån för att klara de mest akuta betalningarna. Redan nu, precis då förhandlingarna inletts, pratar experter om nytt brygglån på fem miljarder euro.

– Det kan dröja längre än vad vi egentligen vill att få ut de nya nödpengarna och då kan man behöva be de andra EU-länderna att ställa upp med nya pengar, säger Robert Bergqvist och påpekar att dessa då också skulle komma från Sverige som är en av EFSM:s finansiärer.

Grekland på väg mot nytt nödlån

Publicerat den 22 juli 2015 kl. 21:41

Efter veckor av intensiva samtal har Grekland och långivarna tagit steg mot nytt nödlån som ska täcka lånebetalningar för de kommande åren. Men även om man snart får tillgång till nya nödpengar är krisen långt ifrån över.

Efter många turer och maratonmöten i Bryssel blev det förra veckan klart att Grekland och dess långivare (EU-Kommissionen, ECB och IMF) troligtvis skulle kunna börja förhandla om nytt nödlån på 86 miljarder euro. Förutsättning var att det grekiska parlament snabbt klubbade igenom ekonomiska reformer.

Enbart löften om besparingar duger inte för att få loss nya pengar. Skeptiker har pekat på Greklands tidigare oförmåga att leverera utlovade reformer och efter folkomröstningen där regeringen uppmanade folket att rösta mot de reformer som EU föreslog är förtroendet för regeringen och premiärminister Alexis Tsipras rekordlågt i Bryssel.

Reformer godkända med oppositionsstöd

Förra veckan godkände dock parlamentet flera av de reformer som EU krävt för att inleda nya förhandlingar. Motståndet var stort inom det styrande Syrizapartiet men Tsipras fick stöd från de mer reformvänliga oppositionspartierna. Åtgärderna som klubbades igenom rörde bland annat försämrade pensionsförmåner och höjd moms – tuffare krav än de som tidigare låg på förhandlingsbordet och betydligt hårdare än vad en majoritet av grekerna sa nej till i folkomröstningen.

Ikväll väntas parlamentet godkänna ytterligare åtgärder. Dels förenklingar av civilrätten och dels att införa EU:s bankkrislagstiftning som innebär att aktieägare och långivare tar en större smäll om grekiska banker skulle gå omkull.

Nytt nödlån till mitten av augusti

Ett godkännande i Greklands parlament av dessa två reformer och förhandlingar om nytt nödlån kan börja på allvar. Samtal på lägre nivå ska redan ha startat för att göra upp om hur man ska gå tillväga i diskussionerna.

Därmed ser det ut som att den mest akuta krisen i Grekland är på väg att lägga sig. Regeringen siktar på att få tillgång till nytt nödlån innan den 20 augusti då man ska betala en skuld till ECB på tre miljarder euro. Med hjälp av europeiskt tillfälligt brygglån har man betalat den förfallna skulden till IMF liksom skulden till ECB som förföll i dagarna. Standard & Poor’s har nyligen höjt landets kreditbetyg något och man bedömde då att risken för en Grexit, det vill säga att Grekland lämnar euron, var under 50 procent.

Men även om den värsta stormen lagt sig så finns det fortsatt risk för nya kastvindar.

Minskad tillväxt

Ekonomin är i betydligt sämre skick nu än för bara ett halvår sedan. I spåren av de utdragna förhandlingarna tvingades regeringen stänga bankerna och införa uttagsbegränsningar och kapitalkontroller för att hindra att kapital flödade ut ur landet.

Bankerna har visserligen öppnat igen men uttagsbegränsningar och kapitalkontroller är alltjämt kvar. Grekiska företag har varnat för att de riskerar konkurs inom kort om de inte kan börja göra transaktioner till utlandet.

EU Observer skriver att upp till 60 000 grekiska bolag också funderar på att flytta till Bulgarien, dels på grund av svårigheter att betala leverantörer men också på grund av den föreslagna höjningen av bolagsskatten till 29 procent.

Det, liksom nya åtstramningar riskerar att slå ytterligare mot tillväxten.

Samtidigt råder stor politisk osäkerhet. Tsipras har lyckats driva igenom reformer nyligen tack vare stöd från oppositionen. Missnöjet bland folket är stort liksom i de egna leden. Premiärministern har redan tvingats göra sig av med flera reformmotståndare i det egna partiet. Risken för nyval är överhängande vilket skulle kunna skjuta de reformer som långivarna ser som absolut nödvändiga på framtiden.

Fortsatt svåra förhandlingar

Avbrott i reformarbetet skulle i sin tur kunna försena utbetalningar av nytt nödlån med ökad oro som följd. Nödlånet på 86 miljarder euro, som man hoppas komma överens om, ska portioneras ut löpande. Och för varje delutbetalning kommer långivarna kräva implementering av reformer.

Det öppnar för svåra förhandlingar, särskilt med tanke på att Grekland tidigare haft svårt att leva upp till de åtaganden man kommit överens om med långivarna. Det var oenighet kring reformer som gjorde att landets andra nödprogram löpte ut i juni utan att regeringen fick loss den sista delen av nödlånet. Det gjorde i sin tur att Grekland som första västland missade en återbetalning till IMF.

Nytt nödlån är alltså ingen automatisk lösning på landets problem. Krisen i Grekland är inte över.

Sista chansen för Grekland?

Publicerat den 26 juni 2015 kl. 13:57

Trots intensiva möten i en sällan skådad takt har den grekiska regeringen och långivarna inte lyckats komma överens om reformer och nödlån. Eurogruppen ska träffas imorgon lördag. Ingen uppgörelse där och Grekland får troligtvis ställa in betalningarna. Samtidigt visar det senaste toppmötet i Bryssel att andra spänningar, förutom Greklandsfrågan, byggs upp inom EU.

Den senaste veckan har krismötena om Grekland avlöst varandra. Sedan i torsdags förra veckan har euroländernas finansministrar träffats fyra gånger. EU:s stats – och regeringschefer har samlats två gånger och diskuterat Greklandskrisen på allra högsta politiska nivå, senaste igår natt. Premiärminister Alexis Tsipras har också haft enskilda möten med högsta ledningen för långivarna – EU-Kommissionen, ECB och IMF. Ändå har man inte lyckats komma överens.

Enligt eurogruppens ordförande, Jeroen Dijsselbloem, är det alltjämt stora skillnader i båda sidornas bud. Och fortfarande är det pensioner och skatter som man är oense om. Långivarna vill bland annat att grekerna sänker förmånerna i landets kostsamma pensionssystem något som premiärminister Alexis Tsipras konsekvent vägrat.

Diskussionerna har försvårats av att grekiska bud kommit in sent precis innan möten ska börja vilket gjort det svårt för ministrarna att hålla ordentliga diskusisoner. Inför eurogruppen i måndags skickade Grekland in ett förslag med reformer sent på söndagen. Sen kom ett nytt, reviderat reformförslag måndag förmiddag. När finansministrarna träffades måndag eftermiddag var det flera som inte hade sett det nya förslaget som skulle diskuteras.

Nya samtal lördag

Eurogruppen ska sammanträda ännu en gång imorgon, lördag. Det kommer vara sista chansen att nå en uppgörelse innan det grekiska nödprogrammet löper ut 30 juni. Kommer man inte överens där och då får inte Grekland den sista frysta utbetalningen av nödlån på 7,2 miljarder euro vilket i sin tur gör att regeringen får ställa in betalningarna till IMF på 1,5 miljarder.

Och även om man skulle komma överens kommer Grekland sannolikt inte få pengar i tid för att betala av på IMF-lånen. Beslutet och reformerna måste godkännas i flera nationella parlament, bland andra det grekiska och tyska vilket tar flera dagar. Det har dock spekulerat i alternativa lösningar för att kortsiktigt undvika grekisk betalningsinställelse i det fall man tillslut lyckas enas imorgon. Pengar skulle kunna tas från EU:s nödfond EFSF för att betala av IMF eller så skulle man kunna använda vinster ur ECB:s program för obligationsköp.

Ingen långsiktigt lösning

Samtidigt finns det farhågor kring att en uppgörelse endast kommer vara kortsiktig. Ekonomer har pekat på att de grekiska reformförslagen i mångt och mycket handlar om skattehöjningar vilket kan slå mot företagande samtidigt som man sitter kvar med en stor och dyr offentligt sektor. Det kan slå mot tillväxten och göra att de kalkyler som man grundar nödlån och utbetalning på inte kommer att hålla. Därmed riskerar man att få sitta i nya krismöten om några månader.

Spänningarna växer inom EU

När EU:s stats- och regeringschefer träffades igår diskuterades förutom Greklandskrisen även migration och britternas krav på EU-reformer. Det är andra känsliga områden som visar på att spänningarna inom EU-apparaten växer.

EU-Kommissionen hade inför mötet föreslagit att alla EU-länder skulle ta emot ett visst antal kvotflyktingar baserat på ländernas ekonomiska styrka. Detta för att avlasta länderna i Sydeuropa som tampas med att ta emot alla flyktingar som korsar Medelhavet i hundratusental.

Visserligen enades man om att fördela 40 000 flyktingar kollektivt men man kunde inte fatta beslut om hur många enskilda länder faktiskt skulle ta hand om. Dessutom vägrade Ungern vara med. Det visar på splittring inom EU och att man inte lever upp till talen om EU-solidaritet som man så ofta pratar om.

För Storbritannien var mötet ett tillfälle att ta upp de reformer som premiärminister David Cameron vill att EU genomför för att blidka de EU-skeptiska britterna. Cameron har lovat medborgarna en folkomröstning om EU-medlemskap senast 2017. Innan dess vill han omförhandla Storbritanniens villkor inom unionen, bland minska sociala förmåner för andra EU-medborgare.

Camerons ambitioner går i mångt och mycket stick i stäv med den ekonomiska framtidsvision som nyligen presenterades av ”EU:s fem presidenter”, det vill säga Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Rådets ordförande Donald Tusk, ECB-chefen Mario Draghi, eurogruppsledaren Jeroen Dijsselbloem och parlamentets talman, Martin Schulz. Visionen handlar om hur man ska stärka eurosamarbetet med ökad integration och mer makt till Bryssel i syfte att undvika nya Greklandskriser i framtiden.

Donald Tusk sa på toppmötet att man kommer lyssna på britterna men inte kompromissa om europeiska värden. Det kommer bli en mycket svår balansgång.

Långivarna är från Mars – Varoufakis från Venus

Publicerat den 18 juni 2015 kl. 22:36

Ännu ett akut eurogruppsmöte där krisen i Grekland varit den viktigaste punkten har slutat utan några större framsteg. Men det som oroar mest är inte att parterna är oense om reformer och nödlån. Det som verkligen oroar är den totalt skilda verklighetsuppfattning som råder mellan långivarna och den kontroversiella grekiske finansministern.

Enligt relationsrådgivaren John Grays bok ”Män är från Mars, kvinnor från Venus” beror de flesta relationsproblem på fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor. Kanske finns det en avgörande skillnad i politisk fysiologi mellan den grekiska regeringen och landets internationella långivare: EU-Kommissionen, ECB och IMF. Det skulle kunna förklara ett och annat. Det skulle kunna förklara vad som precis inträffat ikväll.

Såväl eurogruppens ledare, Jeroen Dijsselbloem, som EU-Kommissionen och IMF, sa efter kvällen eurogruppsmöte att de hade gett grekerna ett balanserat bud när det gäller krav på reformer som grekerna måste driva igenom i utbyte mot utbetalning av fryst nödlån. Budet gavs för flera veckor sedan. Sedan dess har de väntat på ett seriöst motbud. Det har inte kommit.

”Det kom inte heller idag”, sa ekonomikommissionären Pierre Moscovici på presskonferensen i Luxemburg.

Den franske kommissionären uppmanade grekerna att komma till förhandlingsbordet med seriösa reformer. IMF-chefen Christine Lagarde gick längre i sin kritik.

”Nyckeln är att återupprätta en dialog med vuxna människor”, sa Christine Lagarde.

Greklands finansminister Yanis Varoufakis sa dock att han visst hade presenterat ett seriöst förslag på mötet. Inte nog med det. Det var ett förslag som skulle lösa den ekonomiska krisen i ett enda effektivt slag.

”Hade mitt förslag godkänts skulle vår ekonomi lyfta och krisen skulle vara över”, sa Varoufakis.

Skillnaderna mellan den grekiska regeringens ståndpunkt och långivarna som hittills hållit landet ekonomiskt flytande är alltså stora. Inte bara när det gäller krav på reformer utan också när det gäller beskrivningen av den verklighet som parterna själva uppfattar. Den senare skillnaden är kanske den mest allvarliga.

Ska parterna lyckas komma överens behöver deras separata verkligheter mötas någonstans. Kanske kan de närma sig varandra i Bryssel på måndag kväll. Då har Rådets ordförande kallat till extra toppmöte mellan Greklands premiärminister Alexis Tsipras och de andra stats- och regeringscheferna i euroområdet.

Grekland skjuter upp betalning

Publicerat den 5 juni 2015 kl. 11:27

Krisdrabbade Grekland skjuter upp amortering av nödlån till slutet av månaden. Det kan ses som ett steg mot att ställa in betalningarna, konkurs och EMU-utträde. Men i nuläget innebär det mer tid för att nå en uppgörelse vilket kan vara på gång efter intensiva förhandlingar de senaste dagarna.

Idag (fredag) skulle Grekland betala tillbaka 300 miljoner euro till IMF. Landet valde dock att skjuta upp betalningen och baka ihop den med andra kommande amorteringar i slutet av månaden då också landets nödlånsprogram löper ut. Något liknande har bara skett en gång tidigare med IMF-lån, när Zambia på 80-talet bad om liknande uppskov.

Skeptiker beskriver det som ett steg mot betalningsinställelse vilket i förlängningen kan leda till statsbankrutt och att det krisdrabbade landet till slut lämnar eurosamarbetet. Men att Grekland skjuter upp betalningen är inte detsamma som att landet ställer in den och allt har skett enligt IMF:s regelbok. Det behöver inte heller betyda att Grekland är helt barskrapat då det kan vara en del i det politiska spelet och ett sätt för de grekiska förhandlarna att sätta press på långivarna.

Köper tid

Genom att skjuta på amorteringen får den grekiska ledningen och långivarna lite mer tid för att komma överens. Samtidigt får premiärminister Alexis Tsipras mer utrymme att blidka kritikerna i det egna partiet som tycker att han ger efter för mycket. Han ska prata i landets parlament idag.

Det har skett intensiva förhandlingar tidigare i veckan på allra högsta politiska nivå. I måndags presterade Tsipras vad han kallade ett realistiskt förlag på reformer. På kvällen träffades i sin tur Tysklands Angela Merkel, Frankrikes François Hollande, IMF-chefen Christine Lagarde, ECB-chefen Mario Draghi och EU-Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker för att snacka ihop sig och sätta samman ett motbud till grekerna.

På onsdagen träffades sen Juncker och Tsipras liksom eurogruppens hårdnackade ledare, Jeroen Dijsselbloem, i Bryssel.

De båda sidornas förslag skiljer sig dock fortfarande och trots alla samtal lyckades man inte komma överens vilket fick Grekland att begära uppskjutningen av IMF-amorteringen.

Det är ett misslyckande från EU:s sida där man hade hoppats på en uppgörelse innan G7-mötet som börjar i helgen. Där lär EU än en gång få kritik för att man inte lyckats komma överens med Grekland vilket kan få åverkan inte bara EU:s ekonomi utan hela världsekonomin.

Tal om hopp

Tsipras står alltjämt fast vid sin ovilja att skära i grekernas pensioner. Samtidigt har parterna olika åsikter vad gäller momsreformer och i viss mån mål för budgetöverskott. Det sistnämnda ses dock som ett mindre hinder att överbrygga.

Tongångarna efter veckans möten tyder dock på att parterna har närmat sig varandra och en uppgörelse kan komma inom kort. Den kontroversiella grekiska finansministern, Yanis Varoufakis, hoppas också på försoning. Igår refererade han till talet om hopp som USA:s utrikesminister, James Byrnes, gav i Stuttgart efter andra världskrigets slut. Grekland behöver något liknande menar Varoufakis som uppmanade Angela Merkel att komma till hans hemland med ett hoppfullt budskap i bagaget.

Än så länge har inte Angela Merkel besvarat inbjudan.