Tagg: långsiktigt hållbar utveckling

EU stoppar könsrelaterade premier

Publicerat den 3 mars 2011 kl. 12:43

En dom i EU-domstolen innebär att möjligheten att sätta pris på försäkring utifrån kundens kön försvinner. Domen kommenteras på SVDs ledare 3 mars.

Hittills har det funnits en möjlighet att begära undantag i EUs likabehandlingsdirektiv, som har inneburit att försäkringsbolagen kan få göra skillnad på mäns och kvinnors premier om man kan visa att det finns en riskskillnad mellan könen i skadeutfallet. Vid utgången av nästa år försvinner den möjligheten.

Beslutet får konsekvenser för alla svenska försäkringsbolags kunder.
När det gäller livförsäkringen drabbas kvinnorna. Kvinnor lever längre och betalar en lägre premie som nu kommer höjas.

För sjukförsäkring är det tvärt om. Männen drabbas eftersom kvinnor oftare är sjuka än män, och därmed har en högre premie.

Det blir en ökning av priserna för unga kvinnor vad gäller bilförsäkringar. Unga manliga bilägare kommer således att subventioneras av kvinnliga bilägare.
Priserna kommer också att drivas upp för vissa grupper pga moturval, vilket kan leda till att endast riskgrupper med dåligt skadeutfall kommer att försäkra sig. Detta kan på sikt leda till att vissa försäkringstyper kommer att försvinna från marknaden.

Blogg
Skärmavbild 2010-12-09 kl. 10.50.27

Inn med kvinnene og få bedre beslutninger!

Publicerat den 8 december 2010 kl. 23:01

Jeg elsker TED Talks – et konsept som handler om ideer som er verdt å spre videre. Det startet på 80-tallet med temaer som teknologi, design og underholdning. Nå omfatter det mye mer.

For en kort tid tilbake ble det arrangert en konferanse om kvinnelige ideer. Et av temaene var feminine verdier innenfor finans. Halla Tomasdottir, som har hjulpet til med å gjenoppbygge Island etter den store finanskollapsen i 2008, snakket i sitt foredrag om akkurat dette. Hvordan kan feminine verdier bidra til bedre finansielle beslutninger og risikotaking? Her de viktigste verdiene Halla Tomasdottir mener må tas med og balanseres når man for eksempel gjør investeringer:

  1. Risk Awareness: Forstå den risikoen du tar, og forstå den businessen du investerer i. Skjønner du ikke dette, hold deg unna.
  2. Straight Talking: Ikke pakk ting inn – fortell hvordan situasjonen er. Ikke skjul dårlige nyheter.
  3. Emotional Capital: Det er like viktig som hard core tall og data. Excel er ikke lenger kongen.
  4. Profit with Principles: Bry deg om hvordan du tjener penger. Det handler om bærekraftig næringsliv, og mindre fokus på kvartalsøkonomien.

Dette skaper business muligheter. Så hva venter du på?


Ser du ikke videoklippet, klikk her.

Kravet på integrerad rapportering rycker närmare

Publicerat den 1 december 2010 kl. 17:48

Miljökatastrofer och bankkollapser har gjort att investerarna ställer allt högre krav på transparens och redovisning av icke-finansiella nyckeltal. Kravet på obligatorisk hållbarhetsredovisning rycker allt närmare.

Det är Veckans Affärer som rapporterar om en ny undersökning från Sveriges forum för hållbara investeringar, Swesif, som visar att lågkonjunkturen ökat, inte minskat, intresset för hållbara placeringar minskat. I Sverige har andelen av det totala förvaltade kapitalet i hållbara investeringar ökat med hela 60 procent de senaste två åren till dagens 2 800 miljarder kronor. För svensk del betyder det 70–80 procent av allt förvaltat kapital. I hela Europa har motsvarande ökning varit 100 procent under samma period.

För några år sedan såg många investerare som en sämre investering på grund av att den begränsning det innebär att exkludera en del företag också innebär att man har färre aktier att investera i vilket enligt klassisk riskteori gör risken per investering högre, än om man får investera i vad som helst. Idag är det alltså allt fler som inser att dessa etiska investeringar i sin screening gallrar bort rötägg i investeringskorgen.

Hållbarhet handlar ju om att en organisationer agerar på ett ekonomiskt uthålligt, miljömässigt uthålligt och samhällsmässigt uthålligt sätt. Att bara basera en bedömning på de strikt finansiella nyckeltalen är därmed att likna vid att bedöma företagen på bara en tredjedel av de resultat som ett företag presterar, utan att ta hänsyn till hela bilden.

Artikeln är hämtad från CSR i Praktiken

Dammsäkerhet på agendan efter ungersk olycka

Publicerat den 20 oktober 2010 kl. 16:18

Jag har tidigare diskuterat riskerna med vattenkraftsdammar i Sverige och pekat behovet av ökat fokus från regering och riksdag avseende vem som kommer att bära det finansiella ansvaret efter en dammkatastrof.  Nu har frågan aktualiserats som en konsekvens av den tragiska dammolyckan i Ungern. Här ska direkt sägas att det absolut inte finns något samband mellan riskerna i svenska vattenkraftsdammar och den nu aktuella ungerska dammen. Däremot är det förstås logiskt från ett medieperspektiv att göra en viss koppling.

 Min förhoppning är att någon form av fortsättning ska följa. En ny rapport från Svenska Kraftnät innehåller många konkreta förslag och skriver bla följande om ansvarsfrågan.

”Strikt skadeståndsansvar gäller enligt 11 kap. 18 § MB för skador till följd av dammhaveri för dammar för vattenreglering. Ett dammhaveri skulle i vissa fall kunna leda till skador motsvarande mycket stora belopp och som överstiger vad som är möjligt att försäkra.

Ägare till en sådan damm kan vara ett aktiebolag ingående i en koncern med moderbolag i Sverige eller i annat land och det är oklart vad som då gäller beträffande ansvarsgenombrott. ”Omfattningen och innebörden av skadeståndsansvaret vid dammhaveri bör utredas närmare och belysa vad som gäller beträffande ansvarsgenombrott i nationella och internationella koncerner och för ersättningen till skadelidande om dammägarföretagets ekonomiska förmåga, med eller utan försäkring, inte räcker till för att täcka skadorna.” 

Åtgärder för förbättrad dammsäkerhet är förstås det viktigaste men om det osannolika ändå skulle inträffa vore det av stort värde att på förhand veta vem som ska stå för kostnaderna.

Är HQ ett alternativ?

Publicerat den 6 september 2010 kl. 10:13

Den 19 augusti skrev Petra Wahlström ett tänkvärt inlägg om hur finanskrisen öppnar möjligheter för ”alternativa” och ”lokala” banker. Resonemanget bygger på att kundernas bristande förtroende för och missnöje med ”de stora affärsbankerna” skulle kunna vändas till fördel för aktörer som uppfattas som mindre giriga och risktagande. En dryg vecka senare kom Finansinspektionens besked om indraget tillstånd för HQ Bank.

Det väcker (bland annat…) frågan vad som egentligen är ”de stora affärsbankerna”? HQ ansågs snarare vara en utmanare mot de traditionella storbankerna än en del av dem. Hur är det med den nya Öresund/HQ/Avanza/Carnegie-konstellationen: är den att betrakta som storbank eller alternativ utmanare?

Utvecklingen i finans- och försäkringsbranschen med alltmer komplexa relationer skapar spännande lösningar, men det blir onekligen svårt för kunderna att ”rösta med fötterna”. När företagen äger och är ägda, är leverantörer, kunder, återförsäljare, rådgivare och konkurrenter till varandra på en och samma gång är det inte lätt för kunden att veta vare sig vad man väljer eller väljer bort. Utöver att vara ett dilemma för konsumentens val skapar det oro hos onödigt många när något händer på marknaden. Privatpersoner har senaste veckan ringt sina banker och försäkringsbolag för att de är oklara över om de drabbas. Det är förståeligt att varumärken för fonder, förmedlare, banker och investerare sammanblandas. Då kommer frågor som ”jag har någonslags pension i Avanza, hörde att de också hänger ihop med HQ, är den i fara?” eller rädsla över att HQ-fonden som man har i sin kapitalförsäkring hos Swedbank blir värdelös.

Det har diskuterats att Finansinspektionens beslut att dra in tillståndet kommer leda till försvagad konkurrens på marknaden. Detta pga färre aktörer och ett för snårigt regelverk som leder till för dyra investeringar att starta bankrörelse för att någon ska våga utmana med nya alternativ. Men man skulle också kunna se det som att det är ett tufft regelverk, kontroll och påföljder som krävs för att även god riskkontroll och transparenta affärsrelationer ska bli en konkurrensfördel. Det skulle både kunderna, företagen och samhället vinna på på sikt.