Tagg: Mångfald

CFA IV: Popcorn och The Investment Industry

Publicerat den 5 juni 2012 kl. 22:40

Allting finns och allting är större i USA. Det trodde jag när jag var liten. Och det är faktiskt sant.

(mer…)

En dynamisk bolagsstyrelse

Publicerat den 2 augusti 2011 kl. 12:33

Häromveckan träffade jag en god vän och gammal studiekamrat för en bit mat. Som vanligt hade vi fantastiskt trevligt och pratade livet, om att resa och mötet med nya kulturer. Konsensus blev att mångfald berikar våra liv och erbjuder nya perspektiv att lösa problem på. Ganska snabbt kom vi in på den spännande kopplingen mellan mångfald och företagsstyrelser. Hur ser det egentligen ut i styrelserummen? Hur ser fördelningen ut i avseende på: kön, ålder, etnicitet, bakgrund, utbildning, erfarenhet osv.…?

Efter en del research i ämnet så kan jag konstatera att situationen lämnar en hel del att önska. Majoriteten av styrelseledamöterna i svenska börsbolag är medelålders män. Det finns alltså en ganska homogen grupp av människor som styr våra bolag.  Samtidigt går det här stick i stäv med den senaste forskningen på området som istället indikerar att mångfald i grupper faktiskt bidrar till att lösa problem på ett mer effektivt sätt och tenderar att vara mer kreativa i sitt uppdrag. En dynamisk bolagsstyrelse som bygger på mångfald förstår marknaden bättre och kan skapa konkurrensfördelar i en föränderlig värld.

Givetvis så kräver styrelseuppdragen ofta att personen innehar en viss form av kompetens som kommer av erfarenhet från liknande uppdrag, men för en del funktioner behöver styrelserna även kompletteras med personer av annan bakgrund. Här tänker jag främst på styrelsens viktiga roll i att utveckla framgångsrika strategier för bolagen. Hur ska de formulera vägen mot de strategiska målen? I en allt mer globaliserad och dynamisk värld så krävs det kreativitet för att möta sådana utmaningar.

Min bedömning är att det kommer att krävas en större mångfald i bolagens styrelser. Jag behöver bara gå till mig själv och fråga: Kommer jag vara lika nyfiken, intresserad, engagerad och hungrig vid 55? Kanske det, men jag skulle i alla fall vilja arbeta i dynamiska grupper där jag kan möta nya infallsvinklar från personer med andra bakgrunder än min egen.

Ett passande citat som sammanfattar problematiken:

”When everyone thinks alike, no one thinks very much.”
-Walter Lippman

/Anton

Mångfaldsinitiativ från näringslivet.

Publicerat den 20 april 2011 kl. 11:12

Det har tagits lite olika grepp från näringslivet under senare tid för att bidra till minskad arbetslöshet i flera miljonprogram områden.
I Malmö finns Rosengård Invest som investerar i företag som leds och startats av personer med annan etnisk bakgrund än svensk, med förhoppningen att fler ska komma i arbete. I Malmö har nu också startats ett initiativ baserat på ett antal affärsmän som lovat att skjuta till 30 mkr under en treårsperiod. Pengarna ska utgöra lån till affärsidéer som bedöms kunna leda till många arbetstillfällen i de värst utsatta områdena i Malmö. Lånen är räntefria och om affärsiden misslyckas skrivs lånet av.
I södertälje har kommunen tillsammans med ett antal företag som Folksam,Swedbank och PEAB bildat Telge Tillväxt vars mål är att minska arbetslösheten bland ungdomar med 50% under en treårsperiod. Man vill skapa en modell som kan kopieras över hela Sverige.
Min bedömning är att de initativ som är att samarbete mellan näringsliv och myndigheter har bäst förutsättningar att lyckas. Varför skulle inte staten kunna bidra med lika mycket pengar som affärsmännen i Malmö? Visst hade potentialen ökat om risken delats?! Liknande initiativ hade fortplantat sig över hela Sverige.

 Folksam projektanställer nu 5 ungdomar via telge tillväxt för att efter utbildning kommunicera trygghetsfrågor med alla hushåll i kommunen ca 30.000.
Om de skadeförebyggande insatser som ska göras får full effekt kan kanske priset på försäkring sänkas. Fem ungdomar som gör nytta och får sitt första arbete och en start till ett CV.

Bastubadare är vi allihopa

Publicerat den 8 mars 2011 kl. 14:48

I lokaltidningens obligatoriska bostadsartikel berättas att det senaste är hembastu. Det är tydligen något helt annat än 70-talets tråkbastu, nu är det snarare ett hälsosamt hemmaspa vi ska fixa till för ROT-pengarna. Stilla reflekterar jag över hur känslan för vad man vill göra själv och med andra vänts upp och ned – först betalar vi för att utöva individuella sporter i grupp, och sen ännu mer för att byta ut den gemensamma bastun efteråt till en i hemmets individuella vrå. Det mest intressanta är dock företrädaren för bastutillverkarens analys av den påstådda trenden ” – I dag finns nog inte en enda familj som inte varit på spa.”

Är det så? Är det hans ärliga uppfattning av marknaden och omvärlden, eller ett PR-trick att vilja få oss att tro det? Eller finns faktaunderlag som visar familjers spavanor? Det finns i alla fall tecken som pekar i annan riktning. Ofta talar vi om vikten av mångfald i näringslivet – jämställdhet i styrelser, ålder i ledningsgrupper, bilden av familjer i kundtidningarna, språkkunskaper i kundtjänsten. Ändå är det lätt att vi även inom bank och försäkring går på minan att tro att vår närmsta omvärld är ett representativt urval av våra kunders verklighet. Då är det lätt att missuppfatta marknaden, kundernas erfarenheter och behov.

Gör ett lätt test nästa gång du t.ex. läser en branschtidning och jämför spridningen i kön, ålder, bakgrund, utbildning, familjesituation etc hos dem du ser på bilderna med hur spridningen ser ut i din kundgrupp. Eller för all del, ännu enklare, vänd dig bara runt i kontorslandskapet. Är det stor skillnad på vad du ser har du all anledning att säkerställa uppfattningen om hur ”alla” har det med fakta och undersökningar. Eller varför inte försöka bjuda in fler, mindre likasinnade, till bastubadandet nästa gång?

Blogg
Skärmavbild 2010-12-09 kl. 10.50.27

Inn med kvinnene og få bedre beslutninger!

Publicerat den 8 december 2010 kl. 23:01

Jeg elsker TED Talks – et konsept som handler om ideer som er verdt å spre videre. Det startet på 80-tallet med temaer som teknologi, design og underholdning. Nå omfatter det mye mer.

For en kort tid tilbake ble det arrangert en konferanse om kvinnelige ideer. Et av temaene var feminine verdier innenfor finans. Halla Tomasdottir, som har hjulpet til med å gjenoppbygge Island etter den store finanskollapsen i 2008, snakket i sitt foredrag om akkurat dette. Hvordan kan feminine verdier bidra til bedre finansielle beslutninger og risikotaking? Her de viktigste verdiene Halla Tomasdottir mener må tas med og balanseres når man for eksempel gjør investeringer:

  1. Risk Awareness: Forstå den risikoen du tar, og forstå den businessen du investerer i. Skjønner du ikke dette, hold deg unna.
  2. Straight Talking: Ikke pakk ting inn – fortell hvordan situasjonen er. Ikke skjul dårlige nyheter.
  3. Emotional Capital: Det er like viktig som hard core tall og data. Excel er ikke lenger kongen.
  4. Profit with Principles: Bry deg om hvordan du tjener penger. Det handler om bærekraftig næringsliv, og mindre fokus på kvartalsøkonomien.

Dette skaper business muligheter. Så hva venter du på?


Ser du ikke videoklippet, klikk her.

Nu är mångfald av stort mediaintresse.

Publicerat den 6 december 2010 kl. 12:09

Nu ser vi i DI att man intresserar sig för det lilla antal människor man hittat med annan etnisk bakgrund representerade i styrelser och ledningar. Det är ju ganska givet att om man inte fyller på med yngre medarbetare längre ner i organisationen, medarbetare av annan utomnordisk  bakgrund så blir det svårt att mångfaldiga toppen. Problemet är nog egentligen värre än så. Man rekryterar människor som bor i samma områden och tänker på samma sätt. Och med det får man ofta samma resultat man alltid fått.

Nu är mångfald inte bara människor av annan etnisk bakgrund. Jag hade förmånen att besöka ett Franskt försäkringsbolag som å sin sida var enormt intresserade av mitt mångfaldsarbeter med den flerspråkiga kundtjänsten osv, och jag å min sida var väldigt nyfiken på deras satsning på människor med fysiska hinder.

I Frankrike finns en lag som gör företagen skyldiga att i personalstyrkan ha 6% av personalen med fysiska hinder. Annars får man böta ganska kraftigt. Ifall man inte klarar denna siffra kan man klara sig undan böter om man köper varor som tillverkats av människor med fysiska hinder. Spännande!

Det Franska bolaget har en hel organison som arbetar med hur kontoren ska utrustas, hur kommunikation och tjänsterna ska utformas. Jag såg kontor med olika färger på golvet och olika strukturer på mattor för att man ska se och känna att man går rätt, jag såg medarbetare utbildade i teckenspråk och magnetiska rum som avskar oönskat ljud så man kunde höra vad kundtjänstemannen pratade om. Jag såg även kundtidningen som skickas till blinda, 10 gånger tjockare och fylld med blindskrift.

Allt det här tar jag med mig hem och tänker att alla människor ska ha rätt att ta del av all information vi har, och då måste vi anpassa oss efter det.

Nu har Telge tillväxt startat sin verksamhet och ungdomarbetslösheten minskar i Tälge. Mer om det i nästa inlägg!!

Alla har rätt till likvärdig vård!

Publicerat den 18 augusti 2010 kl. 21:13

Gäller det även kvinnor av annan etnisk bakgrund?

”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.

Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.

19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.

Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?

En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.

Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.

BRO ställer 5 krav på landstingen.

  1. Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.
  2. Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.
  3. Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.
  4. Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.
  5. Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.

Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!

Mikael Petersson

Diversity Business Manager

Folksam

Källor

SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006

BRO, Novus Opinion, juni 2010.

Cancerfonden 2008

Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.

Rapporten Vård på olika villkor

Alla har rätt till likvärdig vård! Gäller det även kvinnor av annan etnisk bakgrund?

Publicerat den 18 augusti 2010 kl. 10:23
”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.

Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.

 19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.

Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?

En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.

Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.

 BRO ställer 5 krav på landstingen.

  1. Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.
  2. Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.
  3. Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.
  4. Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.
  5. Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.

 Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!

 Mikael Petersson

Diversity Business Manager

Folksam

 Källor

SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006

BRO, Novus Opinion, juni 2010.

Cancerfonden 2008

Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.

Rapporten Vård på olika villkor

Trygghet ur ett mångfaldsperspektiv

Publicerat den 2 augusti 2010 kl. 12:43

Det här är mina första rader på sind.nu. Jag heter Mikael Petersson och är 50 år ung med en lång karriär i Folksam. De senaste 11 åren har jag förutom en regionchefsroll också startat och drivit en flerspråkig kundtjänst i Malmö, som servar människor från mer än 100 nationer via snart 100.000 samtal årligen. Vi gör det på 18 språk.

Nu har jag fått förmånen att axla en ny roll, den som Diversity Business Manager (DBM).

Det innebär att jag utifrån ett affärsperspektiv ska utveckla alla kundmöten sedda utifrån ett mångfaldsperspektiv. Snart 2 miljoner människor med utländsk bakgrund, 13-14% av befolkningen har nedsatt hörsel osv osv.

Att kunna kommunicera med dessa människor på olika språk och sätt är synnerligen viktigt för att alla oavsett etnisk bakgrund eller fysisk begränsning ska kunna inse vilka trygghetslösningar man har och har möjlighet till i Sverige.

Jag kommer också att arbeta med integrationsfrågor. Det första som sker är ett stort projekt för att halvera ungdomsarbetslösheten på tre år i Södertälje i segregerade områden. Tänker berätta mer om detta i en senare rapport.

Just nu skriver jag på min affärsplan och förbereder en medverkan i Visby under Almedalsveckan.

Önskar dig en skön sommar

 Mikael Petersson

Diversity Business manager

Folksam