Tagg: Mångfald

Affärer
Wendy Magnuson i förgrunden och Clara Stjernswärd i bakgrunden. Foto mot vit vägg. Svart-vitt foto.

”Det finns en stark koppling mellan mångfald och innovation”

Publicerat den 8 december 2016 kl. 13:41

Årets stipendium, som delas ut gemensamt av Finansförbundet och BAO, går till Wendy Magnuson och Clara Stjernswärd. De får stipendiet för sin masteruppsats “The Integration of Refugees into the Swedish Labor Market – Connecting Ambidexterity and the Refugee crisis” vid Copenhagen Business School, där de undersökt hur svenska företag kan dra nytta av den mångfald som nyanlända flyktingar medför.

Så här beskriver de sina resultat:

Vilka är era främsta slutsatser i uppsatsen?

– I dagens affärsklimat är innovation avgörande för företags överlevnad. Det finns en stark koppling mellan mångfald och innovation. Immigranter som anländer, eller har anlänt, till Sverige kommer med andra erfarenheter, perspektiv och bakgrunder. Dessa faktorer bidrar till kunskap och nytänkande som främjar innovation inom företag, säger Clara Stjernswärd.
– Kunskap utbyts även mellan de anställda och de nyanställda vilket bidrar till att företag utmanar sina anställda att se saker på nya sätt. I många industrier i Sverige finns det även kompetensbrist och detta kan fyllas ut av nyanlända som kommer med dessa kunskaper, säger Wendy Magnuson.

Hur anser ni att svenska företag är idag när det gäller att integrera nyanlända flyktingar i sin verksamhet?

– Det finns ett stort intresse och engagemang bland många svenska företag att ta in flyktingar i sina verksamheter. Det finns även organisationer, så som Företagarna, som kontinuerligt jobbar för att hjälpa små-och medelstora företag att dra nytta av de kompetenser och erfarenheter som flyktingar har med sig. Swedbank har med sitt ”Äntligen Jobb”-initiativ inspirerat och hjälpt andra företag att skapa liknande program och ta del av samma framgång som Swedbank har gjort, säger Wendy Magnuson.

Vad tycker ni om Swedbanks arbete?

– Vi tycker att Swedbank är ett utmärkt exempel på ett företag som har insett hur fördelaktigt det är med en mångfaldig arbetskraft. Initiativet som började som ett samhällsengagemang är nu en del av deras rekryteringsprocess.
– Genom en praktikplats och hjälp av en mentor får immigranter med en akademisk bakgrund ta del av den svenska bankindustrin och Swedbanks dagliga verksamhet, vilket vi tycker är toppen. Det är en fördelaktig inlärningsprocess att gå vid sidan av en mentor som lär praktikanten om företaget, deras arbetsuppgifter, och hur arbetsmiljön ser ut i Sverige, säger Clara Stjernswärd.
– Det finns många kulturella skillnader så detta är ett sätt för immigranten att lära sig hur saker och ting fungerar när man arbetar på ett svenskt företag. Till exempel sa Swedbank att många praktikanter var förvånade över hur icke-hierarkiska företag i Sverige är. Programmet har varit en sådan succé att Swedbank nu introducerar konceptet på andra stora svenska företag, fortsätter hon.

Ni har gjort ett eget ramverk – varför, och hur fungerar det?

– Vi analyserade olika kritiska förutsättningar som påverkar hur väl en nyanländ kan bli integrerad på den svenska arbetsmarknaden. För att förstå hur allt var sammankopplat valde vi att skapa ett ramverk som företag sedan själva kan följa. De kan undersöka hur väl de är anpassade för att ta in en flykting på deras företag, samt om de agerar på ett sätt som är ”ambidextrous”, det vill säga att de kan hantera och utveckla sina nuvarande processer och anställda samtidigt som de utforskar de möjligheter och kunskaper som flyktingar tar med sig till företaget. Genom att balansera utveckling av nuvarande processer och utforskande av nya möjligheter skapas ett fördelaktigt klimat för innovation inom företaget. Ramverket integrerar punkter som rör innovation, immigration samt mångfald, säger Wendy Magnuson.

Vilka tips har ni till svenska företag som vill integrera nyanlända?

– För att en integration av nyanlända på ett svenskt företag ska vara lyckat, måste företaget ha öppenhet för olikheter samt förståelse för dessa människor och vad de har varit med om. Självklart är de anställda på företaget så fokus ska ligga i att ta del av deras kompetenser och kunskaper, men samtidigt måste man acceptera att inlärning och rekryteringsprocessen kan komma att se annorlunda ut, säger Wendy Magnuson.
– Integration av flyktingar måste även ses som ett långsiktigt engagemang från företagets sida och inte endast något de vill engagera sig i kortsiktigt. Viktigt är även att de anställda är inbjudande och nyfikna på dessa människor, samt intresserade av att ta del av deras kunskaper för att få dem att känna sig som en del av företaget, säger Clara Stjernswärd.

Text: Åsa Berner

Ledarskap
Utvecklingen av jämställdhet och mångfald går för långsamt i svenskt näringslivs ledarskikt. Det tycker grundarna av Accelerate Q, ett nytt ledarskapsprogram för kvinnor.

Nytt program ska ge fler kvinnliga ledare

Publicerat den 5 april 2016 kl. 13:56

Hallå där!

Lena Creutz, organisations- och ledarskapsekonom, som är en av grundarna till Accelerate-Q.

Varför startade ni programmet?
– Det talas mycket om bristen på jämställdhet och mångfald i toppen av svenskt näringsliv, men vi ser inte att det görs tillräckligt för att ändra på detta och det vill vi ändra på. En viktig nyckelfaktor för att en grupp ska fungera bra och kunna prestera optimalt är att den inte är alltför homogen. Men i ledningsgrupper och styrelser består gruppen många gånger av män i samma ålder och samma bakgrund.

– Det handlar ytterst om att kunna möta konkurrensen i en global och modern marknad. Min kollega Anders Ramsell har arbetat i 25 år som företagskonsult, och han märker nu en förändring i sina utländska kunders syn på Sverige. De senaste åren har Sverige sjunkit i rankingen över mest kreativa länder i världen och något måste nu göras snabbt för att vi ska återta tidigare position.

– För att bli mer affärsmässiga och kunna utnyttja hela den kreativa bredden bland medarbetare i företagen krävs det ökad mångfald och fler kvinnor på ledande positioner. Vår ambition är att Accelerate-Q ska skynda på utvecklingen av jämställdhet i lednings- och styrelsegrupper. Vi vill också bidra till en ökad mångfald i andra aspekter än just kön, och därför kommer vi sträva efter att ta in deltagare med olika kulturell och geografisk bakgrund.

Vad skiljer ert ledarprogram från andra?
– Vi tar ett helhetsgrepp och fångar upp alla de delar som är avgörande för att kunna ta sig till den absoluta toppen – utbildning, individuell coachning och konstruktivt nätverkande. Programmet bygger delvis på resultat från djupintervjuer med män och kvinnor i ledande positioner, där vi identifierade ett antal viktiga förutsättningar som kvinnor behöver för att kunna, och även vilja, ta sig hela vägen till toppen.

Vad krävs för att snabba på utvecklingen att få fler kvinnor i företagsledningar och styrelser?
– En anledning som ofta ges till varför man väljer en man före en kvinna är att det saknas kvinnliga kandidater med rätt erfarenhet och kompetens. Det är just detta vi vill ändra på, genom att se till att de kvinnor som har ambitionen att ta sig hela vägen får rätt vägledning, utbildning och – inte minst – rätt kontakter. I slutändan handlar det om att det behöver bli tillräckligt många kvinnor i varje lednings- och styrelsegrupp. Vi behöver ändra på strukturerna för att normerna slutligen ska ändras. Idag är normen att en hög ledare är en man, och så länge det är så har vi inte kommit i mål.

Vad finns det för hinder?
– Största hindret är att många inte tror att bristen på jämställdhet finns längre, eller att det inte är viktigt. En annan svårighet är att många kompetenta och duktiga kvinnor idag väljer bort toppositionerna. Det kan finnas olika skäl till detta, men en vanlig anledning är att man tror att det kommer bli svårt att förena en hög chefsroll med tillräckligt med tid och ork för familjen eller hälsan. Av den anledningen kommer vi i programmet ägna tid åt hur varje individs strategi ska se ut för att kunna uppnå en sund balans mellan arbetsliv och privatliv.

Text: Åsa Berner

CFA IV: Popcorn och The Investment Industry

Publicerat den 5 juni 2012 kl. 22:40

Allting finns och allting är större i USA. Det trodde jag när jag var liten. Och det är faktiskt sant.

(mer…)

En dynamisk bolagsstyrelse

Publicerat den 2 augusti 2011 kl. 12:33

Häromveckan träffade jag en god vän och gammal studiekamrat för en bit mat. Som vanligt hade vi fantastiskt trevligt och pratade livet, om att resa och mötet med nya kulturer. Konsensus blev att mångfald berikar våra liv och erbjuder nya perspektiv att lösa problem på. Ganska snabbt kom vi in på den spännande kopplingen mellan mångfald och företagsstyrelser. Hur ser det egentligen ut i styrelserummen? Hur ser fördelningen ut i avseende på: kön, ålder, etnicitet, bakgrund, utbildning, erfarenhet osv.…?

Efter en del research i ämnet så kan jag konstatera att situationen lämnar en hel del att önska. Majoriteten av styrelseledamöterna i svenska börsbolag är medelålders män. Det finns alltså en ganska homogen grupp av människor som styr våra bolag.  Samtidigt går det här stick i stäv med den senaste forskningen på området som istället indikerar att mångfald i grupper faktiskt bidrar till att lösa problem på ett mer effektivt sätt och tenderar att vara mer kreativa i sitt uppdrag. En dynamisk bolagsstyrelse som bygger på mångfald förstår marknaden bättre och kan skapa konkurrensfördelar i en föränderlig värld.

Givetvis så kräver styrelseuppdragen ofta att personen innehar en viss form av kompetens som kommer av erfarenhet från liknande uppdrag, men för en del funktioner behöver styrelserna även kompletteras med personer av annan bakgrund. Här tänker jag främst på styrelsens viktiga roll i att utveckla framgångsrika strategier för bolagen. Hur ska de formulera vägen mot de strategiska målen? I en allt mer globaliserad och dynamisk värld så krävs det kreativitet för att möta sådana utmaningar.

Min bedömning är att det kommer att krävas en större mångfald i bolagens styrelser. Jag behöver bara gå till mig själv och fråga: Kommer jag vara lika nyfiken, intresserad, engagerad och hungrig vid 55? Kanske det, men jag skulle i alla fall vilja arbeta i dynamiska grupper där jag kan möta nya infallsvinklar från personer med andra bakgrunder än min egen.

Ett passande citat som sammanfattar problematiken:

”When everyone thinks alike, no one thinks very much.”
-Walter Lippman

/Anton

Mångfaldsinitiativ från näringslivet.

Publicerat den 20 april 2011 kl. 11:12

Det har tagits lite olika grepp från näringslivet under senare tid för att bidra till minskad arbetslöshet i flera miljonprogram områden.
I Malmö finns Rosengård Invest som investerar i företag som leds och startats av personer med annan etnisk bakgrund än svensk, med förhoppningen att fler ska komma i arbete. I Malmö har nu också startats ett initiativ baserat på ett antal affärsmän som lovat att skjuta till 30 mkr under en treårsperiod. Pengarna ska utgöra lån till affärsidéer som bedöms kunna leda till många arbetstillfällen i de värst utsatta områdena i Malmö. Lånen är räntefria och om affärsiden misslyckas skrivs lånet av.
I södertälje har kommunen tillsammans med ett antal företag som Folksam,Swedbank och PEAB bildat Telge Tillväxt vars mål är att minska arbetslösheten bland ungdomar med 50% under en treårsperiod. Man vill skapa en modell som kan kopieras över hela Sverige.
Min bedömning är att de initativ som är att samarbete mellan näringsliv och myndigheter har bäst förutsättningar att lyckas. Varför skulle inte staten kunna bidra med lika mycket pengar som affärsmännen i Malmö? Visst hade potentialen ökat om risken delats?! Liknande initiativ hade fortplantat sig över hela Sverige.

 Folksam projektanställer nu 5 ungdomar via telge tillväxt för att efter utbildning kommunicera trygghetsfrågor med alla hushåll i kommunen ca 30.000.
Om de skadeförebyggande insatser som ska göras får full effekt kan kanske priset på försäkring sänkas. Fem ungdomar som gör nytta och får sitt första arbete och en start till ett CV.

Bastubadare är vi allihopa

Publicerat den 8 mars 2011 kl. 14:48

I lokaltidningens obligatoriska bostadsartikel berättas att det senaste är hembastu. Det är tydligen något helt annat än 70-talets tråkbastu, nu är det snarare ett hälsosamt hemmaspa vi ska fixa till för ROT-pengarna. Stilla reflekterar jag över hur känslan för vad man vill göra själv och med andra vänts upp och ned – först betalar vi för att utöva individuella sporter i grupp, och sen ännu mer för att byta ut den gemensamma bastun efteråt till en i hemmets individuella vrå. Det mest intressanta är dock företrädaren för bastutillverkarens analys av den påstådda trenden ” – I dag finns nog inte en enda familj som inte varit på spa.”

Är det så? Är det hans ärliga uppfattning av marknaden och omvärlden, eller ett PR-trick att vilja få oss att tro det? Eller finns faktaunderlag som visar familjers spavanor? Det finns i alla fall tecken som pekar i annan riktning. Ofta talar vi om vikten av mångfald i näringslivet – jämställdhet i styrelser, ålder i ledningsgrupper, bilden av familjer i kundtidningarna, språkkunskaper i kundtjänsten. Ändå är det lätt att vi även inom bank och försäkring går på minan att tro att vår närmsta omvärld är ett representativt urval av våra kunders verklighet. Då är det lätt att missuppfatta marknaden, kundernas erfarenheter och behov.

Gör ett lätt test nästa gång du t.ex. läser en branschtidning och jämför spridningen i kön, ålder, bakgrund, utbildning, familjesituation etc hos dem du ser på bilderna med hur spridningen ser ut i din kundgrupp. Eller för all del, ännu enklare, vänd dig bara runt i kontorslandskapet. Är det stor skillnad på vad du ser har du all anledning att säkerställa uppfattningen om hur ”alla” har det med fakta och undersökningar. Eller varför inte försöka bjuda in fler, mindre likasinnade, till bastubadandet nästa gång?

Blogg
Skärmavbild 2010-12-09 kl. 10.50.27

Inn med kvinnene og få bedre beslutninger!

Publicerat den 8 december 2010 kl. 23:01

Jeg elsker TED Talks – et konsept som handler om ideer som er verdt å spre videre. Det startet på 80-tallet med temaer som teknologi, design og underholdning. Nå omfatter det mye mer.

For en kort tid tilbake ble det arrangert en konferanse om kvinnelige ideer. Et av temaene var feminine verdier innenfor finans. Halla Tomasdottir, som har hjulpet til med å gjenoppbygge Island etter den store finanskollapsen i 2008, snakket i sitt foredrag om akkurat dette. Hvordan kan feminine verdier bidra til bedre finansielle beslutninger og risikotaking? Her de viktigste verdiene Halla Tomasdottir mener må tas med og balanseres når man for eksempel gjør investeringer:

  1. Risk Awareness: Forstå den risikoen du tar, og forstå den businessen du investerer i. Skjønner du ikke dette, hold deg unna.
  2. Straight Talking: Ikke pakk ting inn – fortell hvordan situasjonen er. Ikke skjul dårlige nyheter.
  3. Emotional Capital: Det er like viktig som hard core tall og data. Excel er ikke lenger kongen.
  4. Profit with Principles: Bry deg om hvordan du tjener penger. Det handler om bærekraftig næringsliv, og mindre fokus på kvartalsøkonomien.

Dette skaper business muligheter. Så hva venter du på?


Ser du ikke videoklippet, klikk her.

Nu är mångfald av stort mediaintresse.

Publicerat den 6 december 2010 kl. 12:09

Nu ser vi i DI att man intresserar sig för det lilla antal människor man hittat med annan etnisk bakgrund representerade i styrelser och ledningar. Det är ju ganska givet att om man inte fyller på med yngre medarbetare längre ner i organisationen, medarbetare av annan utomnordisk  bakgrund så blir det svårt att mångfaldiga toppen. Problemet är nog egentligen värre än så. Man rekryterar människor som bor i samma områden och tänker på samma sätt. Och med det får man ofta samma resultat man alltid fått.

Nu är mångfald inte bara människor av annan etnisk bakgrund. Jag hade förmånen att besöka ett Franskt försäkringsbolag som å sin sida var enormt intresserade av mitt mångfaldsarbeter med den flerspråkiga kundtjänsten osv, och jag å min sida var väldigt nyfiken på deras satsning på människor med fysiska hinder.

I Frankrike finns en lag som gör företagen skyldiga att i personalstyrkan ha 6% av personalen med fysiska hinder. Annars får man böta ganska kraftigt. Ifall man inte klarar denna siffra kan man klara sig undan böter om man köper varor som tillverkats av människor med fysiska hinder. Spännande!

Det Franska bolaget har en hel organison som arbetar med hur kontoren ska utrustas, hur kommunikation och tjänsterna ska utformas. Jag såg kontor med olika färger på golvet och olika strukturer på mattor för att man ska se och känna att man går rätt, jag såg medarbetare utbildade i teckenspråk och magnetiska rum som avskar oönskat ljud så man kunde höra vad kundtjänstemannen pratade om. Jag såg även kundtidningen som skickas till blinda, 10 gånger tjockare och fylld med blindskrift.

Allt det här tar jag med mig hem och tänker att alla människor ska ha rätt att ta del av all information vi har, och då måste vi anpassa oss efter det.

Nu har Telge tillväxt startat sin verksamhet och ungdomarbetslösheten minskar i Tälge. Mer om det i nästa inlägg!!

Alla har rätt till likvärdig vård!

Publicerat den 18 augusti 2010 kl. 21:13

Gäller det även kvinnor av annan etnisk bakgrund?

”1000 invandrarkvinnor får bröstcancer varje år, risken att de ska dö av sjukdomen är högre”.

Detta kan man läsa i en rapport som Ingrid Kössler från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) presenterade på ett seminarium i Almedalen i somras.
Jag hade förmånen att vara talare där och blev djupt påverkad av detta problem som finns i vårt samhälle idag.Fakta: En svensk studie visar att bland 540 000 kvinnor minskade dödligheten med 43 % hos dem som deltagit i bröstundersökning. Totalt kunde 886 dödsfall undvikas!För att rädda ett liv behöver 472 undersökas. Men 18 %  av de kallade kvinnorna kommer inte. Invandrarkvinnor med icke nordisk bakgrund uteblir dubbelt så ofta som svenskfödda. Detta innebär att sjukdomen upptäcks i ett senare skede och att dödligheten ökar.

19 av 21 landsting/regioner skickar bara en kallelse till mammografi, och de som uteblir får ingen påminnelse.De som uteblir är kvinnor med låg inkomst och kvinnor födda utanför norden. Cancern upptäcks då inte i tid. Helt orimligt enligt mitt sätt att bedöma det.

Patientavgifterna är mellan 80 kr och 200 kronor för mammografi. Det kan tyckas vara en billig livförsäkring, men vi vet också att nästan var tionde förälder har väntat med att hämta ut läkemedel till sina barn av ekonomiska skäl. 90 000 skolbarn har inte fått den behandling deras läkare rekommenderat. Borde inte samhället ta hela kostnaden för mammografi om det är en del av problemet?

En annan del av problemet är naturligtvis språkliga och kulturella barriärer. Att kallelsen måste kunna läsas på flera språk är för mig en självklarhet. Nuvarande kallelse skulle enkelt kunna hänvisa till översatta kallelser på landstingens hemsida så man kan garantera att alla har en möjlighet att ta del av kallelsens mycket viktiga innehåll.

Man bör även kunna garantera att mammografin hanteras helt av kvinnliga läkare, eftersom att vissa religioner och kultur förbjuder kvinnor att visa sin kropp för andra män än sina egna. Forskarnas slutsatser är att det finns direkta skillnader i vården. Min bedömning är att det är helt i onödan och ovärdigt Sverige som nation. Hälsovårdslagen anger att alla har ”Rätt till likvärdig vård, oavsett kön, etnisk tillhörighet eller inkomst”.

BRO ställer 5 krav på landstingen.

  1. Information om vikten av att genomgå regelbundna undersökningar på olika språk och på olika sätt, inte bara via webb.
  2. Samarbete via etniska organisationer för att få ut budskap om vikten av bröstundersökningar.
  3. Erbjudande om kvinnliga läkare vid mammografi.
  4. Bättre utbildning av läkare om kulturella skillnader för att säkerställa lika god vård för invandrarkvinnor.
  5. Pilotprojekt för att nå de grupper som uteblir-pröva nya metoder, utvärdera, sprid kunskap.

Jag kommer i alla fall att bidra genom att via alla de etniska organisationer Folksam har samarbetsavtal med, sprida denna information. Dessutom kommer vår Flerspråkiga kundtjänst att i samtal med kunden föra fram vikten av mammografi. Alla kan vi nog på något sätt dra vårt strå till stacken!

Mikael Petersson

Diversity Business Manager

Folksam

Källor

SOSSEG, cancer epidemiol biomakers prev. jan 2006

BRO, Novus Opinion, juni 2010.

Cancerfonden 2008

Majblomans årsrapport 2009, vardagens vanmakt.

Rapporten Vård på olika villkor