ad
17 oktober 2011
betalningsprobelm

”The survival of the fibbest”

”Survival of the fittest” fungerar tyvärr inte längre. Forskare är förbluffade över hur snabbt det har gått att glömma Darwin. Ingen person eller grupp har tagit på sig ansvaret för den nya överlevnadsteorin, ”The survival of the fibbest” (fib är en nödlögn). Detta om forskarna är en fabel men teorin ser ut att frodas i den ekonomiska världen.

Vi tar ett dagsfärskt fall på hur den nya teorin fungerar och uttrycker sig: Dagens kris bär namnet skuldkris. Ta exemplet Grekland, Grekland kan inte låna pengar, det är en skuld kris. Det är den nya teorin i praktiken. Problemformulering är klar.

Under våra mor- och farföräldrars tid skulle man aldrig formulerat problemet på det viset. De hade ett mål i livet och det var att betala av sina skulder. De var fokuserade på att ha ett som vi kallar positivt kassaflöde.

Det gjorde det förståeligt och möjligt för dem att ta saken i egna händer. De trodde på gamle Häradshövding Wallenbergs devis ”att det inte är de stora inkomsterna utan de små och anpassade utgifterna som var viktigast för att överleva”.

Om man ägde ett hus var det bara ett taxeringsvärde och en utgift, inte pengar på banken som kunde spenderas. På något sätt hade man kontroll över sin egen överlevnad. Är jag stark (fit på engelska) nog för att överleva eller vad kan jag göra för att bli det? Det var ”Survival of the fittest”.

”Survival of the fibbest” är att det kommer att ordna sig om du lånar mer pengar och konsumerar upp det, det är en fib. Följer vi den nya teorin läggs hela vår framtid i någon annans händer genom vårt livslånga beroende av skuld.

Skuld kan ingen generera på eget initiativ.

Positivt kassaflöde kan alla generera på eget initiativ.

Oh, vad jag saknar ”The survival of the fittest”.

Ulf Egestrand

  • Lars-Peter Roos

    Roligt att läsa din blogg…..ja man undrar – vad är det för fel på sunt förnuft. Man undrar om det tänket som våra föräldrar har/hade någonsin kommer tillbaka.

28 augusti 2013

Exakt fel!

Riskvägda lån eller krona mot krona lån är den stora frågan för bankvärlden eller?

Peter Sands, vd för Standard Chartered, tycker enkla sätt är farliga och påpekar att om banken inte får riskväga sina lån kommer bankerna att ta större risker för att tjäna mera pengar.

Men nu är det ju så att vi kanske inte får betalt för risk utan för tänkt risk, vi vet ju vad som hände 2007 när noll risk blev 100 % risk över en natt. Vi vet också vad som hände med Europeiska länders riskförändring i Europa under 2010.

När vi nu har detta på vår näthinna kanske det är bättre att räkna en utlånad krona som en utlånad krona och inget annat. Lägg kraften på att bevaka, följa upp och korrigera utlåningen.

Om du vill kalla detta för en risk är det ok men du kan inte kalla det en offentligt vedertagen exakthet eller sanning. Sanningen är att banken har lånat ut ett visst antal kronor inget annat.

Enkelt är bra, för det är förståeligt. Matematisk perfektion leder i finansvärlden till exakta felaktigheter. / Ulf Egestrand

23 maj 2013
Human Resources

Glädjande nyheter

Att ta en dator och slå den i bordet är ingen lösning när något går fel. Att vara varsam och omtänksam om datorn håller den helt enkelt fungerande, ”glad” och ”lycklig”. Vem vill inte ha en glatt brummande dator?

Alla vet att man skall vara rädd om sina saker så att de håller längre och behöver mindre reparationer.

Det gäller naturligtvis även på arbetsplatsen även om vi inte alltid är lika försiktiga där. Vi vet alla vad det betyder i längden om vi inte tar hand om grejerna där: Högre kostnader, sämre resultat för företaget vilket ger mindre med pengar till annat.

Denna kunskap har varit självskriven sedan vi började använda redskap, maskiner eller spara på saker.

Nu har man kommit fram till att detta även gäller en annan resurs på arbetsplatsen.

Detta framkommer i artikeln ”The pursuit of happiness in the workplace” av Della Bradshaw i Financial Times den 20:e maj med den belysande underrubriken: ”Insikten att lyckliga medarbetare tenderar till att vara mer produktiva har uppmuntrat akademiker att studera arbetsglädje på djupet”.

Människan kommer snart att vara lika betydelsefull som maskinen. Det kallar jag glädjande nyheter. / Ulf Egestrand

Fler inlägg om:
5 december 2012
Bankbranschen

Kvalité, för vem?

Steven Vanackere, Belgiens finansminister säger i dagens Financial Times, ”Det är en egendomlig motsägelse att säga att kvalité är viktigare än allt annat… Se hur världen tittar på oss. Tempo är en del av kvalitén.”

Tid är underordnat kvalité för beslut som har mycket omfattande effekter på demokratin och därmed påverkar samhällets individer och deras framtid. Europa byggs för Européer inte för övriga världen.

EU:s valutaprojekt är ett tydligt bevis på konsekvenser där man sätter tiden i första rummet. Det är just därför vi sitter i denna röra.

Vi bygger ett gemensamt Europa, inte en gemensam sommarstuga som kan rivas, byggas om och byggas till efter behag.

Det är dags att lägga mer vikt vid kvalité.

Vi måste hitta en lösning som har varaktighet i sina gener.

Dessa gener måste därför innehålla en regering, en finanspolitik och en nationalbank i Europa innan man går i ihop med en valuta.

Med en gemensam valuta måste alla dra åt samma håll.

Om du tror att det är möjligt måste du ge det tid för att skapa varaktig kvalité i beslutet.

Vi vill ha kvalitetstid med varandra, inte ett evigt tittande på klockan. / Ulf Egestrand

16 november 2012
Finansmarknaden

Den ”förlusträdde” optimisten

Frankrike har fått bättre tillväxtsiffror än förväntat. Genast kommer uttalande som, ”Frankrike är inte Europas sjuke man” från Peirre Moscovici, Frankrikes finansminister (i dagens FT). Många andra exempel på samma fenomen ser man idag, ett är SBAB:s derivat- och placeringsbeslutsfattare (i dagens Di). Vilket fenomen pratar jag om?

2002 års vinnare, av Riksbankens Ekonomipris till Alfred Nobels minne, Daniel Kahneman behandlar i sin bok ”Thinking fast and slow” beteendevetenskapliga aspekter vid beslutfattande som verkar vara relevanta just här.

Säg att möjligheten att vinna på ett lotteri är 1 på 100 då tror vi att den är 5 på 100. Vi tror att möjligheten att vinna är 5 gånger större än den verkligen är.

Om möjligheten är 99 på 100 att vi ska vinna tror vi att det bara är 90 på 100. Alltså risken att det vi vill ska hända inte händer är 10 gånger större än verkligheten säger oss.

Det kallar han ”loss aversion”, förlustundvikande. Vi verkar vara mycket mer rädda för att förlora något än vi är att inte få något. Även om vi också övervärderar möjligheten vid låg chans.

Frankrikes finansminister visar just dessa tendenser genom sitt uttalande. Han vill inte ändra på något till det värre genom mer besparingar, utan hoppas på att nu har det vänt. Liknade gäller SBAB som fortfarande hoppas att förlusten ska försvinna.

När ska vi lära oss att se sannolikheten i vitögat istället för att vara ”förlusträdda” optimister. / Ulf Egestrand

Fler inlägg om:
14 november 2012
Finansmarknaden

Är du fit för ”loppet”

Målet för många tjejer och killar vill åka Vasaloppet i mars, men vad krävs?

Dum fråga säger du säkert, det är självklart, träning och åter träning. Som Mohammed Ali, en av de största inom tungviktsboxning, sa: ”Matcherna vinner jag på landsvägen.”

Men denna insikt om att göra hemläxan för att nå bästa resultat är som bortblåst när det gäller finans.

Vi stolpar helt otränade in till vår bank och förväntar oss få veta hur man klackar en boll, slår långpassning och spelar i högsta finansdivisionen utan någon som helst träning.

Vi tror att vi inte behöver vara pålästa och förberedda för ”finansloppet”, för att någon annan tränar för oss, själv har vi inte tid.

Skadorna och utmattningen för många efter 2008 är tecken nog på att den taktiken inte fungerar. Som pensionssparare och skattebetalare fick du ta notan.

Det finns inga korptävlingar i finans bara ständigt pågående världsmästerskap.

Du kan inte heller välja bort ”finansloppet” det startar den dagen du föds vare sig du vill eller inte. Livet är fyllt av ekonomiska beslut som boende, pensionssparande, finansiering av utbildning, semesterresor, etc.

Tro inte att det finns några genväger, om det vore så enkelt skulle det inte vara något lopp.

Frågan man måste ställa sig är: Är jag fit för ”finansloppet”? / Ulf Egestrand

 

Fler inlägg om: