”Think feelingfully and feel thoughtfully”

Publicerat den 20 februari 2012 kl. 11:31

I sin kolumn, The slow lane, i Financial Times använde Harry Eyres dessa ord för att beskriva Germaine Staël, en av Frankrikes stora tänkare och motståndare till Napoleon. Hon tyckte Napoleon förlitade sig för mycket på vetenskap och helt saknade känslor. 

Hur är det idag, tänker vi med känslosamhet och känner vi med eftertänksamhet?

De lösningar och känsloyttringar man ser idag mellan Grekland och resten av Europa är kanske inte ett tecken på detta .

För det första: Ska grekerna ta hela smällen och spara sig igenom krisen eller ska folket få låna de pengar deras samhälle behöver? Båda dessa förslag har vetenskaplig grund. Men hur mycket känslor var det i denna tankeverksamhet?

Tysklands sparstrategi och USA:s konsumtionsstrategi ser ut att vara de två filosofiska skolorna som har satts i centrum av diskussionen utan att beakta grekernas känslor .

För det andra: Ser inte känsloyttringarna ut att ha gått igenom någon avancerad tankesmedja, heller.

Nordeuropa säger att grekerna är ett lat och korrumperat folk som bara vill åka snålskjuts. Eller som den tyske finansministern Schäuble uttryckte sig: Grekland är som en bottenlös brunn.

I motsvarande grad påstår Grekland att tyskarna stöveltrampar sig igenom Europa med anspelningar på Nazi-tiden som senast gjordes av den grekiske presidenten Karolos Papoulias vid en middag.

Hur mycket tankar finns bakom dessa känsloyttringar?

I lösningen måste både tänkande och känslor vara involverade, annars kan det spåra ur, vilket inte skulle vara första gången i så fall.

Nu är greklandfrågan så tydlig men i vilka andra frågor och situationer missar vi att ”tänka med känslosamhet och känna med eftertänksamhet”?

/ Ulf Egestrand

  • Anton

    Intressant inlägg!

    Jag antar att ditt resonemang kan appliceras i de flesta köpsituationerna. Som konsumenter går vi oftare på känslor än rationellt tänkande.

    Skrämmande? Tja, i vissa fall är det väl det.