Gå direkt till textinnehållet
Ledare Axel Andén, chefredaktör Finansliv. Foto: Jonas Eng

Är det gangsterrapparnas tur att fylla i blanketter nu?

Ledare Svenska Dagbladet avslöjade nyligen hur kriminella nätverk använder Spotify för att tvätta pengar genom köpta lyssningar på allierade artisters låtar. Avslöjandet visar hur de svarta pengarna ständigt hittar nya vägar, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.

En gång i tiden handlade det om entréer, garderober och krogkassor, men de flödena minskade när samhället blev mer kontantfritt.

Sedan blev transaktionerna digitala och många miljarder har tvättats genom banker och andra aktörer inom finanssektorn. Även dessa flöden har påverkats när hårdare EU-direktiv blivit svensk lagstiftning och finansbranschen tagit krafttag för att leva upp till de nya kraven. Det arbetet är långt ifrån klart, och stora summor passerar fortfarande genom banker och växlingskontor, men en slutsats är att ju bättre finansbranschen blir på att stävja penningtvätten, desto märkligare vägar kommer den att ta. Är det nu gangsterrapparnas tur att fylla i oändliga blanketter om vad de ska använda sina inte alltid helt ärligt förvärvade streamingpengar till? Vems tur är det nästa gång?

Konkurrensen om kodarna

Det råder stor brist på it-kompetens och konkurrensen om programmerare och utvecklare är stenhård. I reportaget i denna tidning intervjuas bland annat »cobol-Erik« på SEB och Elias Lindholm på Nordnet om detta. Vi följer också upp våra avslöjanden om att Swedbank nu ska outsourca it-funktioner, bland annat just driften av stordatorn, till externa bolag.

Beskedet har skapat turbulens och oro internt.

En fråga för fram­tiden är om räntornas avkylande effekt på startuper och fintech kommer göra det lättare för bankerna att rekrytera, eller om de kommer att söka kompetensen hos externa bolag i högre utsträckning.

Företag som Spotify omfattas i dag inte av Finansin­spektionens penningtvättsregelverk, men justitieminister Gunnar Strömmer utesluter inte att utreda detta genom ett tilläggsdirektiv till den penningtvättsutredning som initierades 2022. »Det är viktigt att ta med sig att de penningtvättregler som rör den finansiella sektorn är speciellt anpassade för banker och andra finansiella institut. Men de här uppgifterna reser frågan om det finns behov av regelförändringar som också träffar andra branscher«, säger han i en kommentar till Spotify-avslöjandet.

Oavsett hur det blir med lagstiftningen kan finans­branschens verktyg för att hantera penningtvätt komma till användning även i andra branscher, som inte har samma vana att hantera problemet. Tillvägagångssättet i Spotify-härvan säger något om hur uppfinningsrik motståndaren är.

Mindre bankkontor

När jag läser reportaget om bankgatan i Sollefteå minns jag med värme somrarna jag jobbade på Handelsbanken i Råneå, ett kontor som trots att samhället bara har cirka 2 000 invånare levde kvar till 2021. Bankens roll i samhället blev så tydlig och konkret i kontakten med kunderna där.

I kölvattnet efter de svarta pengarna följer också andra problem. På 2000-talet hotades krögare och restauranger sprängdes och brändes när de vägrade hjälpa till med penningtvätten. I finansbranschen i dag är en majoritet av hoten och trakasserierna kopplade till arbetet mot penningtvätt.

Uppfattningen att penningtvätt bara drabbar samhället och inte enskilda individer stämmer därför inte. Dels drabbar den individer genom den brottslighet den är med och finansierar, dels drabbar den mycket konkret de som i sina yrken ska motverka den, genom hot, trakasserier och i värsta fall även våld mot de som vägrar samarbeta.

Mest läst

Finansförbundets krönika

»Finansförbundet och de flesta andra parter på arbets-marknaden är överens om teorin att inflationen bäst bekämpas genom minskad konsumtion«, skriver Finansförbundets presidium.
Läs Finansförbundets krönika
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord