Är det rätt att införa kontracyklisk kapitalbuffert?

 

 

För & emot

Bakgrund:

EU:s kapitaltäckningsdirektiv genomförs nu i Sverige. En del av det nya regelverket handlar om kapitalbuffertar. En sådan är kontracykliska kapitalbufferten som ska få bankerna att bygga upp en buffert i tider av hög kredittillväxt. Bufferten ska variera över tid mellan 0 och 2,5 procent kärnprimärkapital, som är aktiekapitalet plus icke-utdelade vinster.

 

Är det rätt att införa kontracyklisk kapitalbuffert?

JA:

Henrik Braconier, chefsekonom, Finansinspektionen

”En kontracyklisk kapitalbuffert syftar till att stärka bankernas motståndskraft vilket i sin tur ger positiva effekter på samhällsekonomin. Tanken är att bankerna ska bygga upp en buffert av kapital i goda tider för att stå bättre rustade i sämre tider. Kapitalbufferten byggs upp under perioder med stark kredittillväxt. I ett läge när det finansiella systemet är försvagat kan sedan bufferten användas för att hantera förluster och fortsätta att ge företag och hushåll krediter, vilket är viktigt för att samhällsekonomin ska fungera.

Sverige har sedan slutet av 1990-talet haft en hög kredittillväxt, även om den dämpats efter den senaste finanskrisen och införandet av bolånetaket 2010. Det betyder att systemrisker kan ha byggts upp vilket kan innebära risker för den finansiella stabiliteten. FI bedömer därför att en buffert på 1 procent är välavvägt i dagsläget.

FI har ett ansvar att värna stabiliteten i det finansiella systemet och beslutar om bufferten. FI diskuterar stabilitetsfrågor med andra centrala aktörer, som Riksbanken och Riksgälden för att fatta väl underbyggda beslut.”

 

NEJ:

Hans Lindblad, generaldirektör, Riksgälden

”Det är för tidigt att aktivera den så kallade kontracykliska kapitalbufferten, det vill säga den buffert som bankerna ska bygga upp under goda tider för att ha som skydd i dåliga tider. Skälet är att svensk ekonomi fortfarande är inne i den cykliska nedgångsfas som startade med finanskrisens utbrott.

Tanken med den kontracykliska kapitalbufferten är att den ska byggas upp i den mest expansiva delen av kreditcykeln för att sedan trappas ner när cykeln vänder. Vad säger då relevanta indikatorer om var vi befinner oss? Såväl kredittillväxten som kreditgapet, ett mått på kreditcykeln, visar att Sverige är i en cyklisk nedgångsfas sedan flera år tillbaka. Detta gäller även om utlåningen till hushåll respektive företag betraktas enskilt. Bilden förstärks ytterligare av det realekonomiska läget med en ihållande trendmässig nedgång i underliggande inflation och ett mycket lågt resursutnyttjande.

Indikatorerna är alltså samstämmiga och visar att det inte är rätt tidpunkt att nu aktivera den kontracykliska bufferten.”

 

Berättat för: Åsa Berner

 

 

publicerad
2 september 2014
Nytt nummer av #finansliv ute! Vi har intervjuat Emma Glennow på @marginalen_bank och vi skriver naturligtvis också om hur branschen och de anställda har det under coronakrisen. Foto: @ylvasundgren
Tyvärr måste vi ställa in Finansloppet 2020. Mer info på finansliv.se
Vi har intervjuat Åsa Nilsson Billme, mångfaldschef på @nordea_sverige Nu på finansliv.se Foto: Ylva Sundgren.
Vi vill jobba hemma! #finanslivs undersökning visar att en majoritet av bankanställda vill ha möjligheten att jobba på distans. Varför? Läs mer i årets första nummer! Foto: @donkadoo
Nu kommer ett nytt nummer av #finansliv Läs bl.a. om: ➖Robotarna på @marginalen_bank ➖Intervju med @johannakull ➖Besök på @nordea_sverige i Uppsala ➖Intervju med Sean George, hedgefondförvaltare Foto: @donkadoo
Följ @Finansliv på Instagram