Arbetsgivaren avgör vad som är friskvård
Manualen Skatteverkets lista på aktiviteter för friskvård tas bort. Bakgrunden är en ny dom från Högsta förvaltningsdomstolen. Tolkningen gör att det är arbetsgivaren som avgör vad som ska klassas som friskvård.
Aerobics till örtbad. Nu försvinner exempellistan med de aktiviteter som Skatteverket menar ger rätt till friskvårdsbidrag.
Tidigare har praxis varit att friskvårdsbidraget gäller för aktiviteter med motion av enklare slag och av mindre värde, men efter ett ärende i Högsta förvaltningsdomstolen, där aktiviteterna travkurs och västernskytte prövats och godkänts, har lagtexten hamnat i nytt ljus.
Många har sett listan som uttömmande, det vill säga att allt som står där ingår och allt som inte finns med ingår inte.
– Det som står i lagtexten är att om friskvårdsbidraget ska vara skattefritt så ska det vara motion av enklare slag och av mindre värde. Det Högsta förvaltningsdomstolen nu säger är att det spelar ingen roll hur avancerad en aktivitet är, utan innehåller en aktivitet inslag av motion så kan man använda det som friskvårdsbidrag, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
Att listan försvinner innebär att ett större ansvar vad friskvårdsbidraget får användas till nu hamnar hos arbetsgivaren, enligt Pia Blank Thörnroos. Hon tycker att det är bra att listan plockas bort.
– Många har sett listan som uttömmande, det vill säga att allt som står där ingår och allt som inte finns med ingår inte. Det stämmer inte. Jag tror det här kan skapa en neutralitet i konkurrensen på friskvårdsmarknaden och att arbetsgivare får anledning att fundera över vad de vill att de anställda ska använda friskvårdsbidraget till, säger hon och tillägger att för de flesta aktiviteter, som gymkort, simning eller padel inte kommer vara några problem.
– Det handlar snarare om de aktiviteter som ligger i gråzonen. Fiskekort är ett exempel som tidigare bedömts som en hobby av Skatteverket. Om jag köper fiskekort i fjällen och vandrar långa sträckor så är det jättemycket motion. Då måste arbetsgivaren ta ställning till det. Det är svårt att ha listor för sådana aktiviteter, utan slutligen är det arbetsgivaren som måste göra en egen bedömning.
Reglerna i korthet
– Arbetsgivaren bestämmer om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.
– Hur friskvårdsbidraget får användas bestämmer arbetsgivaren utifrån den praxis och lagstiftning som finns. Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.
– Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet. Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
– Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning.
– Du får inte använda friskvårdsbidraget för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.
– Friskvårdsbidraget ska vara av mindre värde. Du kan få maximalt 5 000 kronor per år.
– För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.
Källa: Skatteverket
Många chefer har lutat sig mot Skatteverkets lista i sin bedömning om friskvårdsbidraget. Finns det inte en risk att utrymmet för vad som kan klassas som friskvård minskar när varje arbetsgivare ska göra en egen subjektiv bedömning?
– Nej det tror jag inte. Ingenting har egentligen ändrats, det blir inte färre aktiviteter som ger rätt till friskvård. Det viktiga är att arbetsgivaren förstår att det ytterst är hen som avgör om aktiviteten är av enklare slag. Många har trott att listan är uttömmande och därför har det varit viktigt för många människor som startat en verksamhet att deras aktivitet räknats upp. Skatteverket har aldrig sagt att listan är uttömmande, men många har upplevt den på det sättet.
