»Bankerna klarar av en bankskatt«

Det är inte lätt att boka en intervju med Sveriges finansmarknadsminister, Åsa Lindhagen.

Särskilt inte mitt i en regeringskris.

Några dagar innan vårt inbokade samtal, strax före midsommar, faller regeringen.

– Visst har det varit ett turbulent år, klart mer turbulent jämfört med förra uppdraget. Då tänkte jag att nu har jag fyra år att ge järnet. Samtidigt har man bara uppdraget till låns. Då får man jobba utifrån det läget, säger Åsa Lindhagen till Finansliv.

När vi i stället ses på finansdepartementet i slutet av augusti är regeringskrisen tillfälligt löst. Senare i höst väntar nya budgetförhandlingar. I februari tillträdde Åsa Lindhagen som ny finansmarknadsminister efter Per Bolund. Innan det var hon jämställdhetsminister och har dessförinnan en lång meritlista från politiska och ideella uppdrag. Men det är inte första gången hon jobbar med bank och finans. På universitetet läste hon till civilingenjör med inriktning industriell ekonomi och var efter studierna flera år konsult med fokus på bank, pension och försäkring.

– Jag tycker det är väldigt roligt att få komma tillbaka till de frågorna, säger hon och påpekar samtidigt att hon kommer in ett annat läge än Per Bolund gjorde 2014.

– Finansmarknadsfrågorna är väldigt viktiga i omställningen av samhället, och där har politiken en viktig roll att spela. När Per Bolund lyfte frågorna på EU-nivå att det behövs mer hållbarhet var det många som skakade på huvudet, men det är inte så många som skakar på huvudet i dag, säger hon.

När Per Bolund lyfte frågorna på EU-nivå att det behövs mer hållbarhet var det många som skakade på huvudet, men det är inte så många som skakar på huvudet i dag.

Det finns två frågor ligger Åsa Lindhagen extra nära; klimat och hållbarhetsfrågorna och mänskliga rättigheter, där penningtvättsfrågan ingår. Inom det förstnämnda har det skett en förskjutning där hållbarhet gått från nisch till att ta sig in i alla bankområden. Åsa Lindhagen anser att branschen är på bollen, men att det som gjorts hittills inte räcker.

– Det är tydligt om man tittar på IPCC:s senaste rapport. Vi har sett stora översvämningar och bränder runtom i Europa och i USA. Det är bara är en föraning om vad som kommer i nästa steg om utvecklingen inte vänder. Då måste alla bidra. Politiken, men också näringslivet, säger hon.

En del som måste bli bättre handlar om ökad hållbarhetsinformation, anser Åsa Lindhagen. Hon efterfrågar också en global standard för hållbarhetsredovisning, för att göra det lättare att mäta och jämföra klimatrisker. Där kommer taxonomin att vara en viktig pusselbit på vägen.

– Jag tror det är nödvändigt att få det här ramverket på plats. Vi har haft åsikter från Sveriges sida om utformningen, men om man tittar på idén med taxonomin så är det att skapa en definition för vilka finansiella aktiviteter som är hållbara.

– Att på sikt få på plats en global standard för vad som är hållbart tror jag kommer vara helt avgörande för att styra resurser åt rätt håll och skapa förutsättningar för oss att kunna leva. Det gäller inte bara framtida generationer, utan också oss som lever nu.

Jag tycker att om det finns en vilja och kapacitet i företaget att ställa om och göra något åt problemen, ja då kan det vara rätt som investerare att stanna kvar och pusha bolaget.

Debatten kring investeringar och finansiering av fossil energi är en vattendelare. Det ena lägret menar att banker helt ska avstå sektorn, medan andra sidan anser att det är mer effektivt att försöka påverka bolagen till att ställa om. Åsa Lindhagen pekar på IEA:s (International Energy Agency) rekommendation att det inte längre går att fortsätta investera i ny utvinning av fossil energi, men tillägger också att avvägningen måste göras från fall till fall.

– Jag tycker att om det finns en vilja och kapacitet i företaget att ställa om och göra något åt problemen, ja då kan det vara rätt som investerare att stanna kvar och pusha bolaget. Men då ska kraven på förändring vara hårda. Ser man inte att den viljan eller kunskapen finns så är det en väldigt tydlig signal att ta sina pengar och gå, säger Åsa Lindhagen.

Penningtvättsskandalerna 2017–2018 skakade Sverige och har länge varit ett blytungt sänke för sektorn. Miljard­böter och varningar har delats ut och än är sista ordet inte sagt.

Trots de senaste årens kritik går arbetet åt rätt håll, enligt Åsa Lindhagen.

– Jag upplever att det finns en större medvetenhet och arbete kring de här problemen. Det här handlar om grov organiserad brottslighet och vi ska göra det så svårt som möjligt för de kriminella.

Den medvetenheten syns bland annat i dialog och genom fler branschinitiativ. Åsa Lindhagen lyfter fram Samlit som ska göra det lättare för banker att dela information med varandra och med myndigheter. Samtidigt har både bankerna och politiken mycket kvar att göra.

– De som begår kriminella handlingar kommer alltid att hitta nya kryphål, så det gäller att inte luta sig tillbaka. Regeringen har skrivit flera propositioner på området och en ny penningtvättslag är på plats. Men vi behöver göra mer. En del i det handlar om informationsspridning, alltså hur vi underlättar för att dela information. Det kommer vara en viktig pusselbit för att hitta fler misstänkta transaktioner.

Swedbanks vd Jens Henriksson sa nyligen att banken ska ligga i framkant i kampen mot penningtvätt, men att det inte går att utesluta risken att banken blir utnyttjad igen. Din företrädare Per Bolund var betydligt hårdare och menade att »bankerna inte har tagit sitt moraliska ansvar«. Vad ställer du för krav på bankerna?

– Det är uppenbart att bankerna har haft och har ett stort jobb att göra i de här frågorna. Det tror jag står klart för alla givet de miljardviten som Finansinspektionen har delat ut. Sedan går det inte att helt eliminera risken, därför måste vi hela tiden driva på arbetet.

De stigande priserna och ökade skuldsättningen på bostadsmarknaden har blivit en allt viktigare fråga de senaste åren. I augusti återinförde Finansinspektionen det pausade amorteringskravet, vilket skapat stor debatt i branschen. Bland annat har Danske Bank och Swedbank uttryckt oro för att amorteringskravet, givet det osäkra ekonomiska läget, kommer tillbaka för snabbt. Åsa Lindhagen håller inte med.

– Det är fullt rimligt att ha en amorteringskultur när man lånar pengar. Det är viktigt och ger ett extra utrymme för hushållen. Hamnar man i tuff ekonomisk situation går det även nu att få undantag från amorteringskravet, något jag ofta tycker inte lyfts fram tillräckligt.

Hon konstaterar samtidigt att det finns stora problem på bostadsmarknaden, bland med att få in unga på bostadsmarknaden. Det är dock inte bara amorteringskravet som lägger krokben. Nyligen tillsatte regeringen en utredning för att skapa lättnader för förstagångsköpare där ett av förslagen handlar om startlån, alltså att staten hjälper förstagångsköpare att finansiera en del av insatsen. Men det räcker inte, säger Åsa Lindhagen.

– Vi behöver även öka investeringsstödet för att bygga fler nya hyresrätter. Vi har också en utredning för socialt hållbar bostadsförsörjning där vi tittar på den strukturella hemlösheten. Det handlar inte om personer som har en social problematik, utan att man inte har kapitalet för att komma in på bostadsmarknaden.

Att hushållen har en stabil situation skapar mycket större motståndskraft mot en ekonomisk kris. Vi har inga planer på att ändra bolånetaket i dag.

Swedbanks ordförande och den före detta statsministern Göran Persson gav tidigare i år det något kontroversiella förslaget att se över eller helt slopa bolånetaket för att sänka tröskeln in. Risken för överbelåning, inte minst om bostadspriserna skulle börja falla, talar emot det, menar Åsa Lindhagen.

– Det läget vill vi inte hamna i. Det innebär också ökade risker för den finansiella stabiliteten. Att hushållen har en stabil situation skapar mycket större motståndskraft mot en ekonomisk kris. Vi har inga planer på att ändra bolånetaket i dag.

Flera bedömare varnar för den ökade skuldsättningen på bostadsmarknaden. Är du orolig?

– Jag förstår att de lyfter problematiken. Ja, det är klart man kan känna en oro kring det. Det innebär en risk för den finansiella stabiliteten och för enskilda människor om räntor skulle förändras eller om priserna faller. Där står vi inte nu, men vi vet att det kan slå hårt.

Skuldsättningen har också ökat genom så kallade blankolån, alltså lån utan säkerhet. Marknaden för blankolån är nu uppe i 280 miljarder kronor där lån mellan 250 000 och 500 000 kronor stått för en stor del av tillväxten. Marknaden växer nu dessutom snabbare än bolånemarknaden. Åsa Lindhagen är inte nöjd med utvecklingen.

– Här behöver vissa långivare ta ett större ansvar, inte minst när det gäller kreditprövningar. Det är något som Finansinspektionen ska titta på under det här året, vilket jag tycker är bra.

Regeringen har sedan tidigare infört ett kostnadstak, det vill säga en begränsning för vilka räntor som en långivare kan ta. Åsa Lindhagen utesluter inte att regeringen kommer göra mer.

– Det är en fråga vi får följa och se vad Finansinspektionen säger. Behövs det fler åtgärder, och hur skulle de i så fall kunna se ut, säger hon.

Tittar man på storbankerna har de tillsammans delat ut 300 miljarder kronor de senaste fem åren. Det är stora vinster, så en bankskatt klarar bankerna av.

Strax före sommaren lade finansminister Magdalena Andersson fram ett nytt förslag om bankskatt. Förslaget är nu ute på remiss och innebär en bankskatt på 0,05 procent från 1 januari 2022 som sedan höjs till 0,06 procent året därpå. Tanken är att 5 miljarder kronor av intäkterna från bankskatten ska gå till finansieringen av försvaret, efter en överenskommelse mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet. Samtidigt har förslaget fått hård kritik, bland annat från Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen. Åsa Lindhagen anser att bankskatten måste ställas i relation till bankernas vinster.

– Tittar man på storbankerna har de tillsammans delat ut 300 miljarder kronor de senaste fem åren. Det är stora vinster, så en bankskatt klarar bankerna av. Sedan sänktes bolagsskatten för ett par år sedan, vilket motsvarar höjningen i bankskatten.

Samtidigt bidrar svenska banker med stora skatteintäkter, och just det tidigare förslaget om bankskatt och höjda resolutionsavgifter fick Nordea att flytta huvudkontoret till Finland 2018. Hur ser du på förutsättningarna att bedriva bank om det också införs en bankskatt?

– Bankerna har helt en central roll för ett fungerande samhälle, men de har också möjlighet att bidra. Därför är bankskatten något vi kommer att gå vidare med. Min bedömning är att det finns goda förutsättningar för att bedriva bankverksamhet i Sverige och att det finns ett stort förtroende för den finansiella stabiliteten, säger Åsa Lindhagen.

Vi är positiva till ISK-sparande. För vår del är det snarare så att det är de som har väldigt mycket pengar som behöver bidra mer. Men det är inte småsparare vi vill höja skatten för.

På Magdalena Anderssons ritbord ligger också ett förslag om ett tak och höjd skatt på ISK. Hur förslaget ska se ut i detalj är ännu inte klart, men finansministern har tidigare gett en fingervisning och pekat på att en tredjedel av pengarna ligger på ISK-konton med över 3 miljoner kronor. Åsa Lindhagen är i grunden positiv till ISK, men tillägger att Miljöpartiet är på väg att ta fram förslag på hur de mest förmögna kan bidra ytterligare.

– Vi är positiva till ISK-sparande. För vår del är det snarare så att det är de som har väldigt mycket pengar som behöver bidra mer. Men det är inte småsparare vi vill höja skatten för.