Bankerna ska inte hjälpa till att måla fasader vita
Ledare »Gör bankerna rätt saker? Gör lagstiftarna? Frågan är om det ens är möjligt att på allvar sätta stopp för tvätten«, skriver Finanslivs chefredaktör Helena Giertta.
En tidigare finansminister och statsminister, lobbyist och styrelseledamot i Ålandsbanken. Det låter som rätt bra meriter för en ordförande i Swedbank. Och så har han stor medievana.
Göran Persson är också en person som kan provocera. Hans raka, kanske ålderdomliga, stil går inte alltid hem. Ändå tror jag att han, när han väljs på bankens extrastämma kommer att skapa trygghet.
Anställda i Swedbank känner fortfarande olust inför avslöjandena kring penningtvätten i Baltikum, Göran Persson kommer kanske att kunna stå som garant för att banken följer lagar och regler och gör vad den kan mot penningtvätt.
Penningtvätt går igen i storbankernas första kvartalsrapporter. Swedbank har satt undan 650 miljoner för arbete mot penningtvätt och Nordea är beredd på böter på upp emot 1 miljard. Många anställda arbetar med att motverka penningtvätt, bara på Nordea är det över tusen personer som är anställda för det.
Enligt vår artikel saknas i stor utsträckning rätt kompetens på bankerna i dag, men inte heller myndigheter och regelverk är på plats.
Finanslivs genomgång av bankernas arbete mot penningtvätt i förra numret visade att bankerna redan lägger ansenliga summor för att motverka att smutsiga pengar blir rena. Men frågan är om det ens är möjligt att på allvar sätta stopp för tvätten. Den globala finansmarknaden behöver enkla och snabba vägar, som också är säkra och hemliga. Och det är ju just de som utnyttjas av skumrasktyperna.
Gör bankerna ens rätt saker? Gör lagstiftarna? Enligt vår artikel saknas i stor utsträckning rätt kompetens på bankerna i dag, men inte heller myndigheter och regelverk är på plats.
Varje år omsätter den kriminella ekonomin i Europa runt 1 250 miljarder kronor. 85 procent av penningtvätten sker genom det traditionella banksystemet. Endast en mycket liten del av tvättandet identifieras och stoppas.
För att penningtvättarna ska ta andra vägar än via bankerna så måste det vara tillräckligt avskräckande. I dag upptäcks i runda slängar en procent av de olagliga pengarna. Hur mycket mer krävs för att det ska spela roll på riktigt, 10 procent, 20? Är det möjligt att nå?
I så fall måste banker och myndigheter få börja dela information om misstänkta brottslingar och det går emot banksekretessen.
Önskvärt är det i alla fall att skurkarna, som köper och mutar länder och rättssystem, som mördar och smugglar människor såväl som varor, som finansierar terror, inte ska kunna använda banker för att måla sin fasad vit. Det ska åtminstone vara rejält svårt för dem att bygga sin fasad.
Utan fasad blir de lättare att hitta, åtala och fängsla.
Utan fasad blir de lättare att hitta, åtala och fängsla.
Den 26 maj är det val till EU. Det är ett val lite i skymundan, men valet är till ett parlament som blir allt viktigare för Sverige.
Den så kallade trilogen; parlamentet, kommissionen och ministerrådet, fattar många beslut som direkt får återverkan i Sverige. Finansmarknaden är förstås en sådan självklar EU-fråga, liksom miljö och transporter, till exempel.
Det minsta vi kan göra är att gå till valurnorna och visa vad vi vill med EU.
