PSD2
Bankerna tvingas dela med sig
Foto: Istock

Bankerna tvingas dela med sig

Finansbranschen PSD2 väntas förändra finansbranschen i grunden. Fintechbolagen står i startgroparna för att få tillgång till kunddata och storbankerna kontrar med egna open banking-plattformar.

Det var i mitten på 1990-talet som miljardären Bill Gates kläckte ur sig en numera klassisk fras: »Banking is necessary, banks are not«

Nu har orden fått nytt liv i samband med framväxten av fintechbolag som utmanar de traditionella bankernas affärer.

Formuleringen lär inte bli mindre aktuell i och med PSD2 (Payment Services Directive 2).

EU:s nya betaltjänstdirektiv har debatterats flitigt de senaste åren och beskrivits som en revolution för banksektorn.

Tanken var att PSD2, som antogs 2015 av EU och som ersätter det första betaltjänstdirektivet från 2007, skulle träda i kraft den 13 januari i år. Men så blev det inte, vilket troligen har spätt på förväntningarna. I stället började det att gälla den första maj i år.

Man kan egentligen beskriva PSD2 på två olika sätt.

En längre och mer invecklad version är följande: EU:s syfte med direktivet är bland annat att främja innovationer inom banksektorn samt att stärka konsumentskyddet och öka säkerheten kring internet­betalningar och kontoåtkomst. I och med PSD2 är bankerna tvingade att ge tredjepartsleverantörer, exempelvis fintechbolag, åtkomst till kundens konto – ifall kunden har begärt detta.

Det kan handla om en situation där kunden vill använda en betaltjänst som inte erbjuds av den kontoförvaltande banken, utan till och med en konkurrent till densamma.

Tredjepartsleverantörerna ges denna åtkomst genom att bankerna öppnar sina (håll i er nu) applikationsprogrammeringsgränssnitt, eller API:er. Förenklat innebär det alltså att fintechbolagen kan använda sig av bankens infrastruktur och kunddata för att utföra sina finansiella tjänster.

PSD2 tar sikte på två typer av tredjepartsleverantörer. Först och främst »kontoinformationstjänster«.

En mer kärnfull version skulle kunna vara att fintechbolagen får bättre förutsättningar för att konkurrera med de traditionella bankerna.

Låt oss säga att ett fintech­bolag erbjuder en privatekonomi-app där kunden kan få en överblick av sin finansiella situation. PSD2 fastställer att fintechbolaget hädanefter har rätt att – på kundens önskemål – hämta in specifika uppgifter från den kontoförvaltande banken. Det kan handla om kundens kontohistorik och saldo.

Den andra typen av tredjepartsaktör som regleras i PSD2 är tillhandahållare av »betalning­sinitieringstjänster«, vilket i korthet betyder att en extern betaltjänstleverantör kan få tillåtelse av en kund att initiera en transaktion från kundens konto hos den kontoförvaltande banken till en mottagare.

Hur kan man då beskriva PSD2 på ett enklare sätt?

En mer kärnfull version skulle kunna vara att fintechbolagen får bättre förutsättningar för att konkurrera med de traditionella bankerna.

Bankernas relation med kunderna riskerar att förändras i grunden, eftersom de inte längre har »monopol« på kunddatan och fintechaktörer kan komma in mellan dessa parter.

Finansliv har ringt runt till olika branschaktörer och frågat om hur de ser på PSD2:s inverkan på banksektorn. Bilden är inte alldeles entydig.

Stig Johansson, senior finans­inspektör på Finansinspektionen, säger att regelverket inte kommer att innebära lika stora konsekvenser i Sverige som i andra europeiska länder. Anledningen är att det sedan tidigare finns aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller kontoinformations- och betalningsinitieringstjänster.

Sparappen Tink är ett exempel. Framöver blir skillnaden att detta förfarande regleras inom PSD2 och att fintechaktörerna som levererar sådana tjänster behöver bli certifierade av Finansinspektionen.

–  Det är svårt att spå in i framtiden, men en möjlighet är att det kommer in aktörer från andra branscher som har ett behov gentemot sina kunder att tillhanda­hålla betalningsinitieringstjänster. Förut kanske de var mer osäkra att ge sin i på området, eftersom beteendet inte var reglerat som det nu med PSD2, säger Stig Johansson.

I rapporten PSD2 – Strategic opportunities beyond compliance från det nordiska it-tjänstföretaget Evry konstateras att PSD2 kommer att medföra stora prövningar för de etablerade bankerna. Bankerna bedöms förlora 9 procent av betaltjänsterna till andra aktörer fram till år 2020, enligt rapporten.

Samtidigt väntas konkurrensen öka markant inom finanssektorn. Både för att det blir lättare för nya aktörer i form av icke-banker att komma in på marknaden, men också för att kunder enkelt kan välja nya leverantörer av finansiella tjänster – i stället för att låta enbart en bank täcka samtliga behov.

Bankerna utmanas på interaktionen med kunderna och på sikt hela kundrelationen.

Rickard Källander, ansvarig för affärsutveckling på Evry, säger att fintechbolagen efter införandet av PSD2 i ökad utsträckning kommer att sätta press på bankerna.

– Bankerna utmanas på interaktionen med kunderna och på sikt hela kundrelationen. Det kommer att bli en kamp om relationen till kundernas och deras lojalitet.

Men PSD2 skapar också nya affärsmöjligheter för bankerna. Enligt Rickard Källander har debatten svängt från att handla om hur de etablerade bankerna enbart ska uppfylla regelkraven i det nya betaltjänstdirektivet till hur de ska kunna kapitalisera på så kallad open banking.

Nästan samtliga av de bransch­aktörer som Finansliv har pratat med säger att PSD2 främst är en språngbräda in i en finansbransch som är präglad av just open banking.

En strategi för bankerna kan handla om att de väljer att till­gänglig­göra fler API:er (till exempel för lån) än vad de är tvingade till enligt betaltjänst­direktivet. Externa aktörer kan då använda denna frivilliga öppning för att skapa nya finansiella tjänster – i samarbete med och »inuti« banken. På det viset kan bankerna dra nytta av den mer påtvingade öppenhet som redan är ett faktum med PSD2. Redan i dag har flera banker byggt så kallade utvecklingsplattformar eller testmiljöer för detta ändamål.

Open banking innebär även att tjänsterna, som alltså har utvecklats ihop med externa aktörer, skulle kunna distribueras av banken genom en appbutik.

Fördelen med open banking-strategin för bankerna är att de tillsammans med fintechaktörer kan lansera tjänster på marknaden mer effektivt jämfört med att sköta utvecklingsprocessen på egen hand.

Fördelen för fintechbolagen är förstås att de får tillgång till en testmiljö och kunddata.

Rickard Källander säger dock att banksektorns aktörer förhåller sig till PSD2 på olika sätt, exempelvis beroende på de finansiella musklerna eller om det är en nisch- eller fullservicebank. Somliga mindre banker väljer initialt att fokusera på att endast leva upp till regelkraven i betaltjänstdirektivet.

De större bankerna är dock mycket aktiva för att få ett försprång i utvecklingen. De måste investera i open banking-plattformar om konkurrenterna gör det.

Bankernas målbild när det gäller open banking, enligt Rickard Källander, är att skapa ett attraktivt ekosystem som lockar till sig fintechbolagen och deras innovationskraft, vilket drar fler kunder som i sin tur lockar ännu fler fintechutvecklare.

– Genom att hjulet börjar rulla på det sättet vill bankerna längre fram kunna erbjuda den mest attraktiva marknadsplatsen för finansiella tjänster, säger han.

Vad säger då bankerna själva om det kommande PSD2-direktivet? Låt oss börja med SEB.

Mika Burman Götz, produktchef retail på SEB, berättar att debatten om PSD2:s påverkan på branschen har skiftat. Tidigare handlade den om hur fintech­bolag kan komma att utmana bankerna; nu ligger fokus snarare på samarbeten mellan etablerade och nya aktörer.

–  I dag är inställningen att vi ska hjälpa varandra och tillsammans skapa ett bättre värde för kunderna, säger hon.

Storbankerna har tyngden och erfarenheten i form av kapital, kundbas och teknisk infrastruktur samtidigt som fintechbolagen bidrar med innovation och spetskompetens, menar Mika Burman Götz.

En annan viktig aspekt är att finansbranschen är regelverks­tung, vilket slukar tid och pengar. I stället för att söka olika tillstånd är det bättre för fintechbolagen att överlåta den proceduren till bankerna och arbeta i partnerskap, enligt Mika Burman Götz.

SEB har i dag samarbeten med flera fintechbolag, däribland lån­givartjänsten Capcito. Banken äger även en del av sparappen Tink, som ger användaren möjlighet att samla information från olika bankkonton, kategorisera transaktioner och göra betalningar.

Framöver är det viktigt som bank att inte vara en isolerad ö

SEB använder bland annat en del av Tinks mjukvara för att ge internetbankskunderna möjlighet att aggregera information från olika konton på olika banker, men styrkan i samarbetet är framförallt att de lär sig mycket, berättar Mika Burman Götz.

– Framöver är det viktigt som bank att inte vara en isolerad ö, utan att genom samarbeten bli effektiv i utvecklandet av nya tjänster.

Som en följd av det nya betaltjänstdirektivet lanserade SEB i höstas en egen open banking-plattform, vilket enligt Mika Burman Götz är den »stora grejen« som påskyndas av PSD2.

– Vi skulle till exempel kunna distribuera våra finansieringstjänster och lån via ett fintechbolag som erbjuder en digital plånbokslösning. Fördelen ligger främst hos kunden som får sina behov tillgodosedda av flera olika aktörer men vid en enda touchpoint.

Open banking-plattformen ger fintechbolag tillträde till bankens tekniska gränssnitt och viss kunddata. Några dygn efter lanseringen hade ett antal hundra aktörer ansökt om att få tillgång till plattformen.

– Det finns ett stort sug efter att bygga relevanta produkter, säger Mika Burman Götz.

Längre fram kommer plattformen förmodligen inte bara innehålla PSD2-relaterad transaktionsdata, utan också kunddata kring sparande och lån för att nya tjänster ska kunna byggas inom de segmenten, berättar hon. Men utvecklingen befinner sig fortfarande i sin linda och flera komplicerade frågor kring open banking-konceptet saknar svar.

Vi vet att open banking kommer att skapa nya affärs- och intäktsmodeller. Exakt hur det kommer att se ut vet vi dock inte i dag

Ta till exempel den om intäkterna. Hur ska pengarna fördelas när en fintech-aktör i egna kanaler säljer en finansiell tjänst som har producerats av bank, eller vice versa? Det är inte helt tydligt.

– Vi vet att open banking kommer att skapa nya affärs- och intäktsmodeller. Exakt hur det kommer att se ut vet vi dock inte i dag, säger Mika Burman Götz.

Emma Strömfelt, digital utvecklingschef på Swedbank, säger att banken välkomnar det nya betaltjänstdirektivet.

Dels för att det innebär en tydligare reglering av fintechbolag som redan i dag aggregerar kunddata eller gör betalningsinitieringar. Dels för att det kommer att ge upphov till ökad konkurrens, fler innovationer och större utbud/valfrihet för kunderna, berättar hon.

Emma Strömfelt tror dock inte att PSD2 kommer att medföra någon större dramatik »från en dag till en annan«. Snarare ser hon betaltjänstdirektivet som en drivkraft för en mer långsiktig förändring av banksektorn – separationen mellan produkt och kanal.

Historiskt har bankerna utvecklat egna tjänster och sålt dessa i egna kanaler. Nu ändras det.

– Historiskt har bankerna utvecklat egna tjänster och sålt dessa i egna kanaler. Nu ändras det. Vi kommer att ha fler tredje­partserbjudanden i våra kanaler, och tvärtom. Syftet är att öka kundvärdet i våra kanaler genom att erbjuda större valfrihet.

Hon berättar om ett exempel. Swedbank har sedan tidigare ett samarbete med fintechbolaget Mina Tjänster, vars digitala lösning gör det möjligt för användare att hantera abonnemangs­ och prenumerationstjänster – exempelvis byta mobilabonnemang eller avsluta ett elavtal.

Vi har ett högt säkerhetstänk och en stor kundbas, fintechaktörerna är snabb­fotade och duktiga på att utveckla nischade tjänster.

Fintechbolagets produkt finns i dag tillgänglig via Swedbanks internetbank. Utöver detta har Swedbank i dagsläget partnerskap med fintechbolagen Erply, Speedledger och Sprinklebit.

– Det finns stora fördelar med att jobba ihop. Vi har ett högt säkerhetstänk och en stor kundbas, fintechaktörerna är snabb­fotade och duktiga på att utveckla nischade tjänster.

Även Swedbank har alltså gett sig in i open banking-striden. I november förra året lanserade banken en egen plattform med målsättningen att påskynda utvecklandet av nya finansiella tjänster tillsammans med fintechbolag och därmed ta till vara på de möjligheter som kommer med det nya betaltjänstdirektivet.

Open banking-plattformen finns i olika versioner men ger i korthet externa aktörer tillgång till bankens kunddata och tekniska gränssnitt. Därmed kan nya produkter skapas inom bankens infrastruktur och med hjälp av riktig kunddata. Än så länge har drygt 1 000 utomstående utvecklare registrerat sig i testmiljön, enligt Emma Strömfelt.

Emma Strömfelt. Foto: Alexander Donka

– Med vår plattform kan man med kundens godkännande ansöka om tillträde till annan data, till exempel om lån och sparande. Vi väljer alltså att ta det ett steg längre än det som är reglerat i PSD2, eftersom det finns en innovationskraft i open banking som kommer att bli viktig.

Gunnar Berger, chef för Open Banking på Nordea, skräder inte orden när han berättar om hur han tror att det nya betaltjänst­direktivet kan komma att påverka sektorn på sikt.

Nu kommer en lag som säger att bankerna måste öppna upp sina system och dela data till tredjepart om kunden så önskar.

Han kallar PSD2 för det största som har inträffat i bankvärlden sedan internets intåg under 1990-talet.

– Bank- och kundrelationen har hittills varit helt bilateral och konfidentiell. Nu kommer en lag som säger att bankerna måste öppna upp sina system och dela data till tredjepart om kunden så önskar. Det kommer att leda till stora förändringar inom bankvärlden.

Enligt Gunnar Berger vill Nordea anamma en »framåtblickande strategi« inför och efter införandet av PSD2. Därför har banken släppt en open banking-plattform, där externa parter med PSD2-licens kan skapa applikationer baserade på bankens API:er för kontouppgiftshämtning och betalningsinitiering.

Testmiljön innehåller för närvarande kunddata från den finska verksamheten och under året ska ytterligare data adderas från Danmark och Sverige. Visionen är att så småningom kunna erbjuda kunderna en app-butik med finansiella tjänster – även från tredjepartsaktörer.

Utöver open banking-projektet har Nordea även investerat i fintechbolag som Tink och Betalo. På frågan om hur viktig en app­butik för finansiella tjänster kommer att bli för att man ska vara konkurrenskraftig på framtidens bankmarknad, svarar Gunnar Berger:

– Det är viktigt att erbjuda kunderna tjänster som är relevanta och förenklar tillvaron. En del av dessa tjänster utvecklas snabbare och bättre av andra bolag, men via en app-butik borde det ändå gå att göra dem tillgängliga för kunderna i bankens kanaler.

Gunnar Berger berättar att intäktsmodellen kan se ut på olika sätt. En variant skulle kunna vara att Nordea låter andra bolag utveckla appar som kan användas i deras existerande digitala kanaler. Kunden får en meny i sin internetbank där denne kan välja dessa appar som tilläggstjänster och får betala extra för att använda dem.

– De andra bolagen får sedan en del av det som kunden betalar för tjänsten, säger han.

Av storbankerna är det Handelsbanken som än så länge inte har offentligt lanserat en open banking-plattform. Stephan Erne, digitalchef på banken, säger dock att de för närvarande utvecklar en API-baserad testmiljö där samarbetspartners kan bygga nya tjänster.

– Vi vill inte bara uppfylla PSD2-kraven, utan har ett brett perspektiv och tittar på hur vi ihop med externa aktörer kan skapa nya erbjudanden som stärker vår affärsmodell.

Det är oklart om det är fintechbolagen eller de etablerade bankerna som kommer att dra mest nytta av det nya betaltjänstdirektivet i längden. Kanske kommer den största omvälvningen inte inifrån finansbranschen, utan från digitala jättar som Facebook och Google som redan har börjat erbjuda en del av användarna funktioner för penningöverföringar. En sak tycks dock given – mycket lär hända i kriget om kunderna.

publicerad
16 oktober 2018
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Nytt nummer! Läs om förtroendekrisen som skakar branschen. #finans #svpol #magazinecover #hållbarhet #finansliv #sustainability #cover #swedbank #finansbranschen #danske
Vi är bra på långa ord. Och på att förklara dem. Läs mer i Finansliv nummer 4 - snart hos alla prenumeranter. ⭐️
I varje nummer intervjuar vi kollegor i branschen. Läs hela intervjun med @planbokssmart.se på finansliv.se
#klimat, #hållbarhet och #greenfinance i fokus på vårt event #sustainable #finance #stockholm. Alla bilder på finansliv.se Foto: Oskar Omne
Fyra av talarna på Sustainable Finance finns med på tidningen @veckansaffarer lista över näringslivets mäktigaste kvinnor. ⭐️Anna Ryott, Summa Equity ⭐️Maria Mähl, Arabesque ⭐️Anna Felländer, AI Sustainability Center ⭐️Carina Lundberg Markow, Folksam
Följ @Finansliv på Instagram