Blockkedjans revolution

Blockkedjans revolution

Snabbare, billigare och säkrare transaktioner. Blockchain brukar förknippas med bitcoin. Men i dag söker allt fler banker och finansföretag användningsområden för tekniken.

Kontrakt kan signeras i kedjan

• Blockkedjan väntas på djupet förändra hur privatpersoner och företag i dag överför pengar och andra värdehandlingar. Överföringar som i dag kan ta ett par dagar och kräver en avgift kan genom blockkedjan genomföras kostnadsfritt och omedelbart.

• Tekniken väntas också förenkla hanteringen av olika juridiska kontrakt, till exempel köpekontrakt vid fastighetsöverlåtelser eller vanliga bostadskontrakt. Exempelvis skulle kontrakten, genom en helt digitaliserad process, kunna skickas, signeras och lagras i blockkedjan.

14 september, 2008. USA:s fjärde största investmentbank med 25 000 anställda och en 158-årig historia, Lehman Brothers, inlämnar konkursansökan under uppmärksammade former. I bagaget finns mångmiljardförluster och fallande börsvärde. Medier från världen över rapporterar om hur anställda med molokna ansiktsuttryck och bärandes på kartonger med personliga tillhörigheter lämnar kontoret i centrala New York. Konkursen är en nyckelhändelse i vad som har kommit att beskrivas som ”svarta september”. Den är också en katalysator till en av de värsta globala finanskriserna i modern tid. Hätsk stämning råder. I flera länder lanseras olika stödprogram för att rädda livhanken på blödande banker. Debatten rasar och kritik riktas mot att skattebetalarna får bära smällarna.

9 januari, 2009. Mitt i den efterföljande turbulensen och ungefär tre månader efter Lehman Brothers historiska fall inträffar en symbolisk händelse. Ursprungsversionen av den alternativa och virtuella valutan bitcoin offentliggörs och lanseras. Upphovsmannen är den anonyme programmeraren Satoshi Nakamoto. Ingen har dock med säkerhet kunnat fastställa hans identitet; det kan även vara en grupp programmerare. Drygt två år efter lanseringen försvinner han/de från nätet. I källkoden till bitcoin finns ett datumstämplat meddelande som härstammar från en rubrik i den brittiska tidningen The Times: ”The Times 03/Jan/2009 Chancellor on brink of second bailout for banks” (”Riksbankchefen på väg att rädda bankerna för andra gången”). Det har i efterhand beskrivits som en medveten kritik mot det globala finansiella systemet, något som sedan dess också har varit kännetecknande för bitcoinsamhället. Mats Henricson, ordförande i Svenska Bitcoinföreningen, säger att han ofta slås av den skepsis mot banker som han möter bland deltagarna på internationella bitcoinkonferenser.

– Många tycker att det fascinerande med bitcoin är att de genom valutan kan komma runt banksystemet, säger han.

Mats Henricson menar att bitcoin är ”bankernas antites”. Bankerna har ingen kontroll över valutans skapande, de kontrollerar inte vem som äger den, de kan inte stoppa någon från att ha ett konto, de kan inte stoppa transaktioner och de kan inte ta betalt vid desamma, enligt honom. Men bitcoin började som – och är fortfarande – en förhållandevis begränsad företeelse. Även om dess popularitet har vuxit stadigt sedan starten är dess utbredning försvinnande liten. I dag har valutan uppskattningsvis totalt en miljon regelbundna användare världen över och cirka 20 000 i Sverige. Däremot är det nog få som kunde ana att bitcoin – eller snarare dess underliggande teknologi, den så kallade blockkedjan – skulle komma att bidra till djuplodande förändringar av finansbranschens förutsättningar.

Låt oss dröja en stund vid fenomenet bitcoin innan vi börjar diskutera blockkedjan. Att beskriva valutan på ett kärnfullt och begripligt sätt är inte lätt. En förenklad förklaring är att den bygger på en anarkistisk idé. Den befinner sig utanför det traditionella banksystemet och utfärdas eller regleras inte av någon central aktör. Dess styrka är att den genom att kapa bort mellanhänder i transaktionsprocessen kan möjliggöra omedelbara överföringar mellan två personer.

Dess svaghet är att systemet bygger på anonymitet och att transaktionerna inte kan spåras, vilket skapar goda förutsättningarna för skumma affärer. Bitcoins rykte blev inte bättre av att valutan tidigare användes för drogförsäljning på den nätbaserade skuggmarknadsplatsen Silk Road, som 2013 stängdes ner av amerikanska FBI.

I teorin är det enkelt att skaffa bitcoins. Det är ”bara” att ladda ner en digital plånbok och köpa valutan på ett växlingskontor (den rådande kursen är cirka 8000 kronor per bitcoin).
I praktiken är det desto svårare att använda den, eftersom relativt få bolag accepterar valutan; i Sverige tar exempelvis näthandlarna Tehuset och Webbhallen emot bitcoins liksom en mindre mängd andra företag. Även om bitcoins framtid i dagsläget är oviss är samtliga experter som Finansliv pratat med överens om att blockkedjetekniken snart kommer att spela en viktig roll, inte minst inom finansbranschen.

Men vad är en blockkedja? Frågan är till synes enkel, men svaret är desto mer komplicerat och varierar beroende på vem man frågar. Problemet är också att det i dag inte finns någon enhetlig definition av begreppet ”blockkedja”; ett annat problem är att få förstår tekniken i detalj. En rudimentär förklaring är att blockkedjan är ett slags publik databas där alla transaktioner journalförs och verifieras av datorerna som deltar i nätverket, vilket gör det möjligt att gå bakåt i systemet till den första ursprungliga transaktionen. Det finns ingen central auktoritet som reglerar eller övervakar systemet, processen sköts istället gemensamt av de inblandade aktörerna. Det är alltså tack vare blockkedjan som direkta transaktioner av bitcoins kan genomföras.

Förenklat går det till ungefär såhär: När en person ska skicka bitcoins till en annan via blockkedjan protokollförs transaktionen som ett ”block” i kedjan. Blocket kontrolleras och godkänns av parterna i nätverket, varefter transaktionen genomförs till mottagaren. Händelseförloppet sker i realtid, ungefär som när någon skickar ett e-postmeddelande.
Nu hoppas finansbranschen på att tekniken går att applicera på ”vanliga” valutor och andra värdehandlingar. Många hävdar därför att ett globalt finanssystem med blockkedjan som bas till exempel klarar sig utan clearinghusen, som i dag är administrativa och juridiska mellanhänder för att minska risken vid finansiella överföringar.

– Blockkedjan kan skapa snabbare, billigare och säkrare transaktioner. Inte bara av pengar utan även av olika juridiska kontrakt, till exempel bostadskontrakt. Det kommer att på sikt revolutionera den finansiella infrastrukturen, säger digitaliseringsekonomen Anna Felländer.

Hon får medhåll av Linus Lovén, författare till boken Bitcoin – en finansiell revolution. Han liknar blockkedjan vid ett slags molnbaserat och öppet bokförings- och e-postsystem där användarna, istället för att direktkommunicera med text, kan skicka värdehandlingar mellan varandra. Han ser blockkedjetekniken som en del av en större decentraliseringstrend i samhället. Det som amerikanska taxitjänsten Uber och bostadsmarknadsplatsen Airbnb har gjort med taxi- respektive hotellbranschen kommer blockkedjan att göra med finansbranschen.

Alla aktörer som i dag har ett jobb som tredjepartsfunktioner vid en överföring kommer att vara borta när blockkedjetekniken är på plats. Ett system som vi har tagit för givet kommer att förändras i grunden.

Rikard Linde, programchef för området det digitala samhället på tankesmedjan Fores, liknar blockkedjan vid den nätbaserade kommunikationstjänsten Skype, grundat av Niklas Zennström. Bolaget gör det möjligt för personer att ringa och kommunicera digitalt helt gratis över landsgränserna. På samma sätt är det med blockkedjan. Med den kan en internationell överföring, som nu kräver en avgift och ofta flera dagar för att genomföras, ske gratis och direkt, berättar han. Han ser blockkedjan som en väg, medan bitcoinvalutan är en typ av fordon som färdas längs denna.
– Bitcoin är en tillämpning, men det kommer att finnas många fler.

I dag är det en uppsjö av finansiella aktörer som undersöker möjligheterna med tekniken. Kanske är det inte så konstigt. År 2022 beräknas världens banker kunna spara hisnande 22 miljarder dollar i infrastrukturkostnader genom blockkedjan, enligt en undersökning från 2015 av den spanska banken Santander. Fredrik Voss, chef för den internationella börsoperatören Nasdaq blockchain innovations-avdelning i New York, har sagt att tekniken kan komma att ge upphov till effektiviseringar på hundratals miljarder dollar på global basis. Samtliga banker vill vara med på tåget, annars riskerar de att bli omsprungna om – eller rättare sagt när – tekniken blir verklighet. Finansbranschens öppna attityd till blockkedjan förvånar Rikard Lind.

– Jag trodde att bankerna skulle agera som filmindustrin i Hollywood när det gäller fildelningen, alltså motarbeta tekniken. Men bankerna är nästan föregångare. Det är positivt, även om projekten är i ett utvecklingsstadium, säger han.

Koncernen Nasdaq, ägare till Stockholmsbörsen, var en av de första spelarna ute på banan. I november 2015 presenterade de sin blockkedjebaserade tjänst Linq som är en handelsplattform för onoterade bolag. Ett annat initiativ med koppling till tekniken är konsortiet R3/Distributed Ledger Group (DLG) där ett sjuttiotal banker medverkar, däribland SEB, Nordea och Danske Bank. Målsättningen med projektet, som startade 2015 och leds av det amerikanska fintechbolaget R3, är att utveckla och implementera den gemensamma blockkedjeplattformen Corda och etablera standarder för den globala finanssektorn. Till projektet har de deltagande bankerna bidragit med expertis genom allt från jurister och projektledare till IT-utvecklare och digitala arkitekter. Kristian Gårder, som är en av SEB:s representanter i styrgruppen för R3/DLG, berättar att deltagarna träffas ungefär en gång i månaden men vill inte avslöja hur mycket banken har investerat i projektet.

– Vi har framför allt investerat tid. Dels för att vi är övertygade om att blockkedjan kan förenkla och leda till kostnadsbesparingar inom rådande operativa processer, men även eftersom tekniken möjliggör en bättre kundupplevelse med omedelbar avveckling och lägre risk.

Ett av de områden där Cordaplattformen väntas få stor inverkan är inom internationella överföringar, som i dag tarvar längre tid än lokala transaktioner. Det komplicerade med internationella överföringar är att sändaren och mottagaren ofta har olika banker och att dessa i sin tur har sina respektive huvudböcker. De underliggande processerna vid en sådan överföring är därför invecklade och administrativt utmanande för bankerna. Kristian Gårder berättar att finessen med blockkedjan är att aktörerna får en gemensam huvudbok och delad infrastruktur. Detta reducerar den organisatoriska bördan och gör de internationella betalningarna smidigare.
– En blockkedja minskar den operativa risken radikalt, säger han.

Plattformen Corda befinner sig ännu i ett relativt tidigt designskede, men enligt Kristian Gårder ska SEB och andra banker testa den i pilotprojekt (till exempel för internationella överföringar) under våren 2017. Programkoden till Corda har också gjorts öppen för allmänheten och finns tillgänglig på nätet. Anledningen är att detta förhoppningsvis ska skynda på utvecklingsprocessen, enligt Kristian Gårder.
– Jag tror att vi kan se blockkedjeteknik i större skala i finanssektorn om fem till sju år. Det är en bit kvar, säger han.

Bankerna måste lösa flera utmaningar innan tekniken kan användas för fullt. En är av teknisk karaktär. Bitcoinblockkedjan är helt anonymiserad, men inom Corda måste sändaren och mottagaren av rent juridiska skäl kunna identifieras. Bitcoinblockkedjan är dessutom helt transparent, det vill säga samtliga datorer i nätverket kan se vad som sker i blockkedjan. Inom Corda måste man hitta en lösning för banksekretessen och integriteten och alltså begränsa hur mycket en användare kan se av andra användares aktivitet. Sedan finns också mer praktiska frågetecken. Trots att blockkedjan lovordas i teoretiska termer, och trots att tekniken tycks fungera inom bitcoinkulturen, är det fortfarande ingen som vet om Cordaplattformen håller för dagens finanssituation där den ska hantera ett närmast oräkneligt antal överföringar. Dessutom finns politiska utmaningar: klarar bankerna av att hålla sams tills tekniken är på plats? Corda förlorar sitt syfte om det bara är en eller ett par banker som använder plattformen. Ju fler deltagare, desto mer nätverkseffekt och genomslagskraft. Detta ställer i sin tur höga krav på samarbetsförmågan och det har redan kommit rapporter om konflikter i konsortiet. Bakgrunden är att somliga banker, trots den gemensamma visionen, har ansökt om egna patent på specifika delar av tekniken.

– R3 har ju ansökt om ett patent för Corda. Men samtidigt har både Morgan Stanley och Goldman Sachs ansökt om egna blockchain-patent, och det finns fler exempel än så. Det skapar givetvis oro om vissa medlemmar söker patent på sådant som vi diskuterat gemensamt. Nu börjar man även se hur allianser formas, berättade Kristian Gårder i en artikel i tidningen Dagens Industri i oktober.

Under samtalet med Finansliv tonar Kristian Gårder dock ner historien.

– Stämningen bland deltagarna är god och vi har alla en tro på att en delad infrastruktur är vägen framåt. Sedan är det självklart utmanande att samarbeta i den här skalan, säger han.

Ett projekt som undersöker möjligheterna med blockkedjeteknik i samband med fastighetstransaktioner genomförs just nu i Sverige. Där ingår bland andra Landshypotek Bank, teleoperatören Telia Sonera och myndigheten Lantmäteriet tillsammans med blockkedjeutvecklaren Chromaway, grundat 2014. En fastighetstransaktion är i dag ofta en långdragen och analog process som kan ta månader från själva budgivningen tills det att köparen har nyckeln i handen och säljaren pengarna på sitt konto. Anledningen är att det är många aktörer som är inblandade – däribland köparens och säljarens respektive banker, mäklaren och Lantmäteriet – och att förloppet hanteras med fysiska dokument som skickas fram och tillbaka mellan deltagarna. Syftet med projektet är att aktörerna ska utveckla och använda en blockkedjeteknik som förenklar och digitaliserar kontraktsflödet och signeringarna. En testvariant av tekniken kommer att lanseras i mars.

– Tekniken kommer att spara tid. Vid komplexa fastighetsaffärer kan det handla om att kapa flera månader, säger Merete Salmeling, affärsutvecklingsansvarig på Landshypotek Bank och tillägger:

– För oss var det självklart att hoppa på det här projektet. Vi är en liten nischbank med en modern systempark som ger oss möjlighet till flexibilitet när det gäller att titta på nya tekniker. Jag tror att blockkedjan kommer att bli en viktig del av vårt digitala erbjudande.

Också Mats Snäll, utvecklingschef för fastighetsinskrivning vid Lantmäteriet, tror att blockkedjetekniken kommer att underlätta fastighetsöverlåtelserna.

– Om vi har säkra digitala kontrakt som momentant kan slutas mellan aktörerna och att samtliga parter kan försäkras om att pengar har betalats, så vore det fantastiskt. Men tekniken är ung och vi måste undersöka om den håller över tid för överlåtelseprocessen, säger han.

Ludvig Öberg, affärsutvecklare på Chromaway, berättar att deras blockkedja kan betraktas som en gemensam infrastruktur som gör det möjligt att enklare ”etablera konsensus” mellan aktörerna. Med andra ord: Samtliga deltagare vid en fastighetsöverlåtelse kan i blockkedjan se vad som har skett, vem som har gjort detta och vid vilken tidpunkt, eftersom alla händelser finns bokförda kronologiskt. Processen börjar med att de inblandade aktörerna registrerar och identifierar sig i plattformen, exempelvis genom e-legitimationstjänsten Mobilt BankID (även om det ännu inte är beslutat att just denna kommer att användas). Sedan går processen successivt framåt. Det är exempelvis inte förrän köparens bank har registrerat i blockkedjan att betalningen har skickats som förloppet går vidare till nästa steg. Därefter kan säljarens bank verifiera att pengarna är överförda och mottagna, och så vidare. Händelserna sparas med specifika tidsstämplar som inte går att ändra, vilket fungerar som en garanti ifall det skulle uppstå meningsskiljaktigheter under processen.

– På det sättet kan köparen exempelvis ha bevis på att man har skickat pengarna vid en given tidpunkt, säger Ludvig Öberg och fortsätter:
– Detta kommer att bli ett helt digitalt flöde som man kan komma åt var som helst. Det behövs inte längre några pappershandlingar.

Också här finns en del utmaningar att lösa innan tekniken blir verklighet. En är att det nuvarande regelverket i jordabalken kräver påskrifter av papperskontrakt vid fastighetsöverlåtelser. En annan är att det vid en delad infrastruktur inte är helt klarlagt vem som är juridiskt ansvarig om något går fel: vilken aktör är det egentligen som ansvarar för systemet? En tredje är om blockkedjetekniken för fastighetstransaktioner fungerar i större skala.
– Vi litar på att tekniken ska bevisa att den står sig, säger Ludvig Öberg.

Merete Salmeling betraktar fastighetstransaktioner som ett bortglömt spår i blockkedjedebatten, som framför allt har handlat om valutaöverföringar.
– Det unika med projektet är att det bara är en handfull aktörer inblandade. Det gör att vi kan komma snabbare framåt, säger hon.

Text: Tomas Nilsson

Illustration: Emma Hanquist

publicerad
26 januari 2017
Sista chansen att anmäla sig! Snart är det dags för #finansloppet igen! På fredag är sista anmälningsdagen. Gå in på finansliv.se och boka din plats!
NY SPONSOR. @naprapatlandslaget är på plats när branschen springer Finansloppet den 5 september!
NY SPONSOR. @nicks.se är på plats och delar ut chokladbars till alla som springer Finansloppet den 5/9 på Stockholms stadion.
NY SPONSOR. Nu är det klart - @thenaiainitiative är på plats och delar ut dryck till alla som springer Finansloppet.
Den 5 september springer branschen Finansloppet. ✔️Start och mål på Stockholms Stadion. ✔️3,8 km i Lill-Jansskogen. ✔️Picknick och branschmingel efter loppet. ✔️Spring, jogga eller promenera i skogen. www.finansloppet.se #finans #löpning #bank #försäkring
Anmälan är öppen! #finansloppet2019
Följ @Finansliv på Instagram