Gå direkt till textinnehållet

Bränderna kostar – men stormarna är värre

Sommarens bränder kan kosta försäkringsbolagen upp emot 1 miljard kronor, enligt Svensk Försäkring. Men kostnaderna för skogsbränder är fortfarande betydligt lägre än för stormar.

Skogsbränderna under sommaren har varit omfattande. Ungefär dubbelt så stor yta har brunnit som under skogsbranden i Västmanland 2014. Den branden kostade försäkringsbolagen drygt 400 miljoner kronor.

– Kostnaderna i år bör då hamna på omkring 800 miljoner, kanske upp emot 1 miljard, säger Staffan Moberg, jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring.

Håll dig uppdaterad med Finanslivs nyhetsbrev

Din e-postadress kommer enbart att användas för att skicka ut nyhetsbrev och relevant information som inbjudningar från Finansliv. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Svensk Försäkring har kallat försäkringsbolagen till ett möte i slutet av augusti, för att få reda på mer om hur skadorna ser ut efter sommarens bränder. Exakt hur stora kostnaderna blir beror på flera faktorer. Förutom arealen handlar det om hur stor andel av skogen som är försäkrad, om det är ungskog eller äldre skog och om även byggnader har brunnit.

– Det är tur i oturen att inga större samhällen drabbats. Då skulle kostnaderna öka drastiskt. I byggnader ligger stora värden, säger Staffan Moberg.

Länsförsäkringar har störst andel skogsförsäkringar av försäkringsbolagen. Omkring 80 procent av alla privata skogsägare är försäkrade hos dem. Men Länsförsäkringar tror inte att sommarens bränder kommer bli dyrare för koncernen än 2014, eftersom många av bränderna drabbat skog som ägs av stora bolag snarare än privata skogsägare.

– 2014 var det 100 drabbade skogsägare och vi hade i princip alla försäkringstagare. Här ser det annorlunda ut eftersom vi inte har lika mycket av den här skogen försäkrad, säger Johan Litsmark, naturskadespecialist på Länsförsäkringar.

Tar vi inte den här frågan på allvar nu  så kommer det så klart att påverka premierna.

Även om bränderna under sommaren har varit omfattande är stormar fortfarande betydligt värre för försäkringsbolagen. Stormen Gudrun som drog in över Sverige 2005 drabbade 12 000 skogsägare, fällde omkring 70 miljoner kubikmeter skog och kostade försäkringsbolagen 4 miljarder kronor.

– Stormar drabbar ofta betydligt större ytor, säger Staffan Moberg.

Däremot är restvärdet – som tillfaller skogsägaren – högre i stormskadad skog än brandskadad. Brandskadad skog går oftast att såga, men inte använda till pappersmassa. Bränder förstör alltså mer av virket, vilket i sin tur innebär att försäkringsbolagen får betala ut högre ersättningar.

Efter stormen Gudrun visade det sig att många skogsägare saknade försäkring mot just stormar. Alla basförsäkringar för skog täcker nämligen bränder, medan stormskydd kostar mer. Sedan dess har dock många skogsägare tecknat kombinerade försäkringar.

– Brandförsäkring har de allra flesta skogsägare, och i dag har gott och väl 75 procent även stormförsäkringar, säger Johan Litsmark.

Kommer då sommarens bränder att innebära höjda skogsförsäkringspremier framöver? Kanske, men det är inte den mest intressanta frågan, tycker Johan Litsmark.

– Premien är kopplad till risk, och tar vi inte den här frågan på allvar nu och tar ut riktningen mot ett mindre sårbart skogsbruk och skapar ett robustare samhälle generellt så kommer det så klart att påverka premierna. Då pratar jag inte bara brand, utan även översvämningar, stormar och skyfall. Frågan är hur vi ska hantera de här riskerna framöver? Skogsnäringen är otroligt viktig för Sverige, vi måste bedriva ett skogsbruk som blir mindre exponerat för naturskade risker.

Mest läst

Finansförbundets krönika

"Jag kommer att gå och rösta den 9e juni, och jag kommer välja ett parti som tror på partsmodellen och står upp för demokratin. Genom ett högt valdeltagande ökar vi i Sverige vårt inflytande i viktiga samhällsfrågor", skriver Ulrika Boëthius.
»Gör dig redo för EU-valet«
»Varje bransch som står utan en fackförbundstidning är mer sårbar för korruption, oegentligheter och missförhållanden«, skriver Finanslivs chefredaktör Axel Andén.
Några slutord