Därför lämnar de bankpalatset

Det är nu 136 år sedan det så kallade Bankpalatset i Stenstan i Sundsvall blev hem för Sundsvallsbanken, som många år senare skulle bli en del av Nordea. Det är en ståtlig byggnad. Fyra doriska kolonner vaktar entrén, och inne öppnar sig en pampig pelarsal med högt i tak och trappor och golv genomgående i sten.

Rakt fram från entrén finns två kunddiskar, längre in rådgivarnas öppna kontorslandskap och in till höger ett större rum för drop in-besök. Pandemin gör sig fortfarande påmind. På stenpelarna sitter avståndsmarkeringar, handspriten står framme och plexiglas är monterade vid kassorna.

– För inte alltför länge sedan såg det väldigt annorlunda ut. Då fanns nio–tio kunddiskar här vid entrén, berättar Nordeas regionchef Carina Bergquist Palm.

Hon började i banken 1979 under sin studietid, som då hette just Sundsvalls­banken. Sedan dess har hon jobbat kvar olika roller runtom i landet, bortsett från ett år då hon »leasades ut« till SCA.

Hon visar oss upp till andra våningen, där bankens huvudentré tidigare låg. Längs ena långsidan löper en av de gamla bankdiskarna i mahogny-trä, längre ned står ett kromputsat bankfack. Den smyckade dubbeldörren in till den gamla banklokalen, i dag kallad styrelsesalen, går inte att missa. Nu för tiden används lokalen mest för större kundträffar, men för dagen fyller rummet funktionen som kombinerat utbildnings- och pingisrum.

Detaljerna i huset skvallrar om en tid som en gång var, där skuldväxlar och kontanter stod i centrum av affären och om personal som hade rätt att hantera tjänstevapen.

I dag är i stället mobilen nyckeln till banken. Bankkontoret är sedan flera år kontantfritt, vid årsskiftet försvann bankfacken och vartannat rådgivningsmöte görs nu digitalt. Trots det tror Carina Bergquist Palm att fysisk rådgivning även i fortsättningen kommer vara viktig.

– Det kommer bli något färre fysiska möten även framöver, men vår upplevelse är att många fortfarande vill ha fysiska möten. Undersökningar vi gjort bland unga visar många som vill ha fysisk rådgivning, till exempel för en bostadsaffär. Det andra är när det blir problem, då vill kunderna träffa någon fysiskt eller på telefon, säger hon.

Det står nu klart att banken inte så länge till kommer att vara kvar i det ståtliga palatset. 2025 går flyttlasset till nya lokaler ett par ett par gator bort till stadsdelen Inre Hamn, där kontoret kommer att ligga intill stans gamla casino.

Anledningen: kontoret växer. I dag har bankkontoret 110 anställda, vilket innebär fullt hus. Målet så småningom är att vara 120, dessutom med plats över om planerna skulle utökas. I stan sitter även en del av Nordeas kundservice som är ytterligare 130 anställda.

Drivkraften bakom tillväxten handlar dels om en stark hemvändartrend som sett de digitala möjligheterna i spåren av pandemin, dels om en stark rekryteringsbas från stadens universitet samtidigt som personalomsättningen är låg.

Tanken är främst att lägga till mer rådgivarkompetens. En del av Nordeas Private banking-rådgivning sitter i Sundsvall och online kan enheten ge rådgivning till kunder i hela Sverige.

– Det har skett ett stort skifte. Norrland växer, det kokar i Skellefteå och Luleå. Då kan vi stötta med duktiga rådgivare härifrån digitalt, säger Carina Bergquist Palm.

Förändringen handlar också om att sitta tillsammans. I Bankpalatset sitter 80 anställda, medan cirka 30 som hör till kontoret sitter i närliggande lokaler. Efter flytten kommer alltså personalen att vara samlad på ett våningsplan.

– Jag tror att det kommer bli bättre ur alla aspekter, både avseende kunskapsutveckling, samarbete och att vi får behovsanpassade lokaler, säger hon.

En byggnad som ert bankpalats signalerar trygghet och erfarenhet. Hur tror du att intrycket av Nordea Sundsvall kommer påverkas av att ni sen kommer sitta i en lokal som blir mer en i mängden?

– Så är det, kontoret har varit ett landmärke. Samtidigt ser vi ett nytt kundbeteende där vi anpassar oss efter hur kunderna vill möta oss, så jag tror inte att det sitter i huset. Vi själva kan tycka att det är pampigt och att huset står för historien, men jag är inte säker på att kunderna uppfattar det så. Det är inte så man konsumerar bank längre.

Nordea är inte heller först ut bland bankerna att lämna Stenstans sekelskiftesfastigheter i Sundsvall. I februari lämnade Handelsbanken sitt bankpalats snett över torget, och innan det har Danske Bank flyttat från en av grannfastigheterna.

Det är ännu oklart vad som händer med fastigheten. För egen del hoppas Carina Bergquist Palm att det blir en saluhall.

– Det vore roligt. Det har blivit mycket mer upplevelsebaserat i Sundsvall och det poppar upp restauranger överallt, säger hon.

Nere i det öppna kontorslandskapet bland rådgivarna arbetar @work-rådgivaren Eva Wedin (rådgivare mot företagares privatekonomi). Hon tror att flytten kommer bli ett lyft.

– Det känns spännande och ligger i tiden. Vi kommer få ytterligare närhet till varandra, kunna utbyta mer erfarenheter och jobba ännu starkare tillsammans.

– Samtidigt är våra nuvarande kundhallar väldigt stora, vilket kräver mycket i form av uppvärmning, säger hon.

Marie Björk, teamledare på privatrådgivarsidan, är inne på samma spår. Några fördelar handlar om bättre tillgänglighet runt parkering, att det är nära stadskärnan och att fastigheten ligger vägg i vägg med stationen med stats- och landsvägsbussar.

– Tillgängligheten rent fysiskt kommer bli bättre och lokalerna kommer vara mer anpassade efter verksamheten i dag, säger hon.

Vad kommer ni att sakna med Bankpalatset?

– Det är väl att det finns mycket att gå tillbaka till att minnas. Men vi nyttjar inte riktigt lokalerna på det sätt som man gjorde förr. Sen kan man tänka tillbaka hur det var förr, men vi är inte där längre, säger Marie Björk.

Aina Azlan började förra året som kundrådgivare på kontoret, efter sju år på Nordeas kundcenter i Sundsvall. I jobbet träffar hon mycket drop-in kunder. Responsen kring flytten har varit mestadels positiv, säger hon.

– De flesta som kommer in har mest blivit överraskade när vi berättat att vi ska flytta. Jag tror det kommer bli positivt, samtidigt som det är ganska lång tid kvar, säger hon.

Även Aina Azlan pekar på fördelar runt tillgänglighet och mer verksamhetsanpassade lokaler.

– En så här gammal lokal är exempelvis inte så lätt att handikappanpassa. Det är stentrappor och inte bara att bygga om och bygga nytt. Det är inte heller jättelätt med ljudnivån, vilket gör det svårare med öppna landskap.

– Samtidigt kommer jag att sakna den här byggnaden, den är super­pampig.

Parallellt påverkar ännu pandemin. Kontoret har hållit öppet, men stundvis har det varit tufft med ökad frånvaro och stor oro bland personalen, enligt Carina Bergquist Palm.

För att underlätta och minska oron har åtgärder införts som att som att sitta i egna rum, hålla avdelningar och grupper isär och hemarbete, säger hon.

Antalet fysiska kundmöten har minskat under pandemin, men totalt sett med digitala möten inräknat har bankens rådgivare fått mer att göra.

Restriktionerna har också inneburit praktiska utmaningar. Till en början släpptes bara fem kunder in åt gången på kontoret, där en anställd fick agera dörrvakt.

– Det var kanske inte alltid det roligaste när det var 20 grader kallt ute, eller en riktigt varm sommardag. Så det är klart att det var kämpigt vissa stunder, säger Aina Azlan.

I samband med att restriktionerna lättade i höstas togs dörrvakten bort. I stället lades ett större ansvar på kunderna att hålla avstånd.

– De har fått sprida ut sig, vilket de flesta också haft förståelse för. Så här i backspegeln gjorde vi det bästa av situationen, men det är klart att det är en erfarenhet man helst inte skulle vilja behöva använda sig av igen, säger Aina Azlan.

Förmögenhetsrådgivaren Henrik Brunnström jobbade stora delar av 2020 ett par dagar i veckan hemifrån, men är sedan i somras mestadels tillbaka på kontoret. Att slippa restiden till och från jobbet gav en bra variation i vardagen, tycker han.

– Det blev en liten annan vardag, ett avbrott. Sen märkte jag efter att ha suttit hemma ett tag att det var skönt att komma tillbaka till kontoret.

Sedan restriktionerna lättade är rutinen att de anställda ska vara tillbaka på jobbet. Eva Wedin tycker det är en bra utgångspunkt.

– Verksamheten kräver ganska stort utbyte mellan kolleger och vi bollar mycket ärenden med varandra. Det är affärsdrivet och affärskompetensen tillsammans som skapar en kreativ miljö. Den tror jag är svårare att skapa på egen hand. Men självklart finns det en flexibilitet, säger hon.

Henrik Brunnström är inne på ett liknande spår och uppskattar möjligheten att jobba hemifrån ibland, mest för variationens skull.

– Jag skulle inte vilja sitta hemma på heltid, så som vissa företag har haft det, säger han.

Samtidigt som oron kring pandemin nu har börjat ebba ut startade i slutet av februari en ny global kris, då Ryssland attackerade Ukraina. Antalet fysiska besök har inte ökat sedan kriget bröt ut, men däremot märks ett ökat tryck att ta ut kontanter, enligt Aina Azlan.

– Många undrar hur mycket de kan ta ut, om det går att få mindre valörer och undrar var närmaste bankomat ligger. Vi slutade med kontanthantering för flera år sedan, så vi har inga direkta råd att ge, men många kommer nog till oss eftersom det förr fanns en bankomat i huset, säger hon.

Henrik Brunnström säger att oron bland kunder för sina placeringar har varit mindre än befarat.

– Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara fler som hör av sig. Sen får vi se hur länge det håller i sig. Det är inte första och sista gången som det skakar till på börsen, sen upplever nog många detta som mer påtagligt eftersom det är närmare hemmaplan, säger han.